Karlstads universitet 1(17) Byggnads och samhällsplanering BYGA13 (7,5 hp) Tentamen Tid Lördag 10 november 2012, kl 9.00 12.00 Plats Karlstads universitet Ansvariga Mikael Götlind 0733 50 78 52 Carina Rehnström 070 37 39 133 Hjälpmedel Betygsgränser Inga tillåtna hjälpmedel För godkänt på tentamen krävs minst 50 poäng (max 100 poäng) Tentamen består av flervalsfrågor: Korrekt svar ger Felaktigt svar ger Ej besvarad fråga ger +2 poäng 1 poäng 0 poäng Använd svarsbladet sist i tentamen för att lämna in dina svar. Kontrollera att personlig kod angivits på svarsbladet. Lycka till! _
Karlstads universitet 2(17) SAMHÄLLSPLANERING Fråga 1-25: Endast ett alternativ är korrekt. Skriv ditt svarsalternativ i rutan på svarsbladet. _ 1. Vad menas med exploateringsgrad? A. Hur stor del av ett områdes resurser i form av mark, vatten, vegetation mm som tas i anspråk vid en byggnation. B. Hur fort byggprocessen går den planerade takten i utbyggnaden C. Hur många enskilda exploatörer per area som väntas utveckla ett område D. Hur stor arean av det byggda är i relation till områdets area E. Vilken miljöpåverkan ett byggnadsprojekt väntas ge i ett visst område F. Hur mycket pengar som totalt investeras per areal i ett byggprojekt 2. I plankartan för en detaljplan står följande beteckningar på ett delområde av kvartersmarken. Se bild nedan. Här återfinns bl.a. bokstaven B samt romerska siffran III. Vad betyder bokstaven B samt romerska siffran III i utsnittet från detaljplanen här invid? Vi kan anta att symbolerna används i enlighet med normal praxis för detaljplanebestämmelser. A. I detta område är byggnation tillåten för varierande ändamål och byggnaderna får vara högst tre våningar höga. B. Byggnadslov krävs vid nybyggnation. Max antal byggnader är tre stycken. Inga restriktioner vad gäller användningen av kvartersmarken (bostäder, kontor etc). C. I detta område får man bygga bostäder och byggnaderna får vara högst tre våningar höga D. I detta område får man bygga bostäder. Max antal byggnader är tre stycken. E. B är en beteckning på ett delområde (delområde A, B, C etc). I detta delområde gäller de regler som följer av övriga koder på kartan. Max antal friliggande byggnader är tre stycken. 3. Vilket är det vanligaste stadsplanemönstret i de centrala delarna av våra svenska städer? A. Öppna kvarter med hus i lammelplan B. Medeltida oregelbunden plan C. Rutnätsplaner plus torg med radiella esplanader D. Storgårdskvarter E. Rutnätsplan
Karlstads universitet 3(17) 4. Vilken epok i svenskt stadsbyggande kan nedanstående stadsplan och perspektivskiss förknippas med? A. Perioden ca 1980-2000 och postmodernismen B. Perioden ca 1890-1920 och storgårdskvarterens epok C. Perioden ca 2000 till idag och nymodernismen D. Perioden ca 1930-1950 och funktionalismens öppna kvartersformer E. Det sena 1800-talet och rutnätsplanen 5. Vilka av följande planer är bindande? A. Översiktsplan och detaljplan B. Översiktsplan och regionplan C. Regionplan och områdesbestämmelser D. Områdesbestämmelser och detaljplan E. Detaljplan och fördjupad översiktsplan 6. Vad betyder det normalt när marken på en detaljplanekarta är plusteckenmarkerad (se figur)? A. Att marken skall hårdgöras (med t.ex. grus, asfalt, betong etc) B. Att marken är avsedd för industriändamål C. Att marken inte får bebyggas D. Att marken bara får bebyggas med bostäder E. Att marken är del av allmän platsmark som skall planteras med gräs F. Att marken bara får bebyggas med uthus och garage
Karlstads universitet 4(17) 7. Bilden nedan visar några centrumnära delar av Göteborg. Den ovala ringen i mitten visar en del av stadsdelen Johanneberg. Stadsplanemönstret i de inringade kvarteren kan sägas vara av typen? A. Medeltida oregelbunden stadsplan B. Trädgårdsstad C. Storgårdskvarter inspirerade av bl.a. Camillo Sittes idéer D. Postmodernistisk stadsplan E. Rutnätsstad av 1800-talstyp 8. Vilken roll hade agora - det viktigaste publika torget - i det antika Aten och hur har det påverkat stadstänkande ända in i vår tid? A. Agora var alltid en politisk plats där kungar och hövdingar styrde sin stad. Detta har påverkat stadsbyggandet så att palats och monumentala byggnader brukar ligga centralt i västerländska städer. B. Agora började som marknadsplats och utvecklades till ett medborgarcentrum med tydliga politiska funktioner. Tanken lever kvar i stadsbyggnadsideal om det offentliga rummet som en plats för alla medborgare att mötas och ett forum för demokratin. C. Agora var främst en marknadsplats som också hade en del politiska funktioner. Dess betydelse för stadsbyggandet var mest lokal och avtog snabbt som idé när den antika grekiska epoken var över. D. Agora var främst ett forum för religiösa ceremonier samt plats för spel och tävlingar och har inspirerat tanken om torget som kulturell scen och mötesplats. E. Agora var först och främst en marknadsplats och har inspirerat utformningen av marknadsplatser i både medeltida och moderna städer.
Karlstads universitet 5(17) 9. Vilken epok i svenskt stadsbyggande kan nedanstående gaturum och bebyggelse förknippas med? A. 1880-1930 B. 1890-1920 C. 1930-1960 D. 1960 1975 E. 1980 2000 F. 2000 2010 10. Nedanstående ritning visar A. Trädgårdsstadsrörelsens vision för nya trädgårdsstäder B. En bild av renässansens idealstäder C. Haussmanns planer för omdaning av Paris på 1800-talet D. Planer för Londons utbyggnad enligt grannskapsideologin på 1950-talet
Karlstads universitet 6(17) 11. Vems angelägenhet är det att med de olika planverktyg som finns (detaljplan, översiktsplan etc) planera användningen av mark och vatten? A. Staten B. Länsstyrelsen C. Kommunen D. Byggnadsnämnden E. Byggherren 12. Vilka två arkitekter kan sägas tillhöra funktionalismens förgrundsfigurer? A. Asplund och Wingårdh B. Gropius och Le Corbusier C. Howard och Sitte D. Sitte och Gropius E. Le Corbusier och Howard 13. Vilken epok i svenskt stadsbyggande kan nedanstående stadsplan och perspektivskiss förknippas med? A. Perioden ca 1890-1920 och storgårdskvarterens epok B. Perioden ca 1980-2000 och postmodernismen C. Perioden ca 2000 till idag och nymodernismen D. Perioden ca 1930-1950 och funktionalismens öppna kvartersformer E. Det sena 1800-talet och rutnätsplanen
Karlstads universitet 7(17) 14. När anger Plan- och bygglagen att detaljplan skall upprättas A. Plan- och bygglagen anger inga speciella villkor. Det är upp till kommunfullmäktige att avgöra när detaljplan är lämpligt för ett område. B. Vid ny sammanhållen bebyggelse samt ny enstaka byggnad med stor inverkan på omgivningen. C. Vid ny enstaka byggnad med stor inverkan på omgivningen samt bebyggelse som ska förändras eller bevaras där regleringen behöver ske i ett sammanhang D. Vid ny sammanhållen bebyggelse samt förestående förändringar i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som behöver skyddas och bevaras. E. Vid ny sammanhållen bebyggelse, ny enstaka byggnad med stor inverkan på omgivningen samt bebyggelse som ska förändras eller bevaras där regleringen behöver ske i ett sammanhang 15. I maj i år fick Sverige en ny reviderad och utvecklad plan- och bygglag (PBL). En del förändringar har införts gällande kommunens tillsyn och kontroll i samband med bygglov. Den nya plan- och bygglagen innebär att: A. Kraven på tillsyn från kommunen skärps. Enligt grundregeln ska byggnadsnämnden minst tre gånger under arbetets gång besöka platsen där huset byggs. B. Kraven på tillsyn från kommunen skärps. Enligt grundregeln ska en certifierad konrollansvarig utses som följer bygget. Byggnadsnämnden skall normalt inte besöka byggarbetsplatsen. C. Kraven på tillsyn från kommunen skärps. Enligt grundregeln ska en certifierad kontrollansvarig utses som följer bygget och byggnadsnämnden ska minst en gång under arbetets gång besöka platsen där huset byggs. D. Kraven på tillsyn från kommunen lättas upp. I nya plan- och bygglagen är det byggherrens ansvar att följa regelverken. Ingen kontroll- eller kvalitetsansvarig behöver utses och byggnadsnämnden behöver inte besöka byggarbetsplatsen. E. Kraven på tillsyn från kommunen lättas upp något. En certifierad kontrollansvarig skall utses men denne har inte samma hårda krav på kompetens och certifiering som tidigare kvalitetsansvarige hade. Byggnadsnämnden behöver inte besöka byggarbetsplatsen. 16. Vilken plantyp är lämpligast om man skall genomföra en genomgripande förändring av ett område? A. Översiktsplan B. Detaljplan C. Områdesbestämmelser D. Fördjupad översiktsplan
Karlstads universitet 8(17) 17. Vilket av nedanstående alternativ stämmer när det gäller den franske arkitekten Le Corbusier. A. Hans plan för Paris, plan Voisin, sökte bevara stadskärnan men bygga höghus i öppen plan i de nya förorterna. B. Biltrafiken skulle begränsas och hans städer skulle först och främst vara fotgängarstäder C. Hans stadsbyggnadsidéer byggde på en måttfull mänsklig skala i byggnader och uterum D. Han ville göra staden till ett stadslandskap där hus och trafikleder lyftes upp på pelare och där den grönskande marken sparades för friluftsliv E. Han kom att få ett begränsat inflytande på planering och stadsbyggande då han fick mycket lite byggt. 18. Översiktsplanen är...? A. Frivillig B. Gemensam för flera kommuner C. I första hand en sammanvägning av olika enskilda intressen D. Vägledande E. I första hand en angelägenhet för Länsstyrelsen 19. I vilken ordning brukar faserna i ett planförfarande ske? A. Samråd, program, utställning och antagande B. Antagande, samråd, program och utställning C. Program, utställning, samråd och antagande D. Samråd, program, antagande och utställning E. Program, samråd, utställning och antagande 20. Vad menas med underifrånplanering såsom det beskrivs i Boverkets skrifter? A. Att planera med fokus på lokal och småskalig utveckling A. Att planera från den lilla skalan till den stora. Hus kvarter stad region B. Att planera med miljöntänkande som bas för andra samhälls- och planfrågor C. Att planerare och politiker planerar med samhällets resurssvaga i fokus D. Att engagera människorna som bor eller vistas på platsen i planeringen 21. Vilken plantyp medför byggrätt? A. Detaljplan B. Regionplan C. Fördjupad översiktsplan D. Översiktsplan E. Områdesbestämmelser
Karlstads universitet 9(17) 22. När stadgades det att alla svenska städer skulle ha en stadsplan? A. 1653 B. 1734 C. 1874 D. 1947 E. 1959 23. Perioden 1975 till idag i svenskt stadsbyggande brukar förknippas med? A. Ökad bostadsproduktion, mera inflytande för marknaden, externa köpcentra och nya förorter i tidigare industriområden B. Minskad bostadsproduktion, en långsam utglesning av centrumnära stadsdelar, mer villabebyggelse i randområden, externa köpcentra C. Minskad bostadsproduktion, förtätning av staden, mer sluten kvartersbebyggelse, statens roll minskar i byggandet, externa köpcentra, hamnområden blir bostadsområden, postmodernism och nymodernism som dominerande stildrag D. Minskad bostadsproduktion, ökning av andelen bostadsrätter, förtätning av staden, mer öppen kvartersbebyggelse, nymodernismen som stil, externa köpcentra E. Relativt sett mer hyresrätter, förtätning av staden, mer sluten kvartersbebyggelse, postmodernismen som stil, starkare roll för marknaden, hamnområden blir bostadsområden. F. Minskad bostadsproduktion, förtätning av staden, mer sluten kvartersbebyggelse, statens roll minskar i byggandet, externa köpcentra, hamnområden blir bostadsområden, nymodernismen som dominerande stildrag 24. Följande data gällande planområdet skall alltid redovisas i en detaljplan A. De data som redovisas bestäms efter planens förutsättningar och skiftar från fall till fall. Ingen generell regel skall tillämpas. B. Gränser för, användning samt utformning av allmänna platser om kommunen är huvudman dessa. I övrigt anges användning av kvartersmark och vattenområden vid behov. C. Gränser för samt användning av allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. D. Gränser för, användning samt utformning av allmänna platser om kommunen är huvudman dessa. I övrigt anges alltid gränser för kvartersmark och vattenområden. E. Gränser, användning samt egenskapskrav som styr utformningen skall alltid anges för både allmänna platser, kvartersmark och vattenområden F. Gränser för samt användning av allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. Om kommunen är huvudman för allmänna platser skall även dessas utformning anges.
Karlstads universitet 10(17) 25. Vilket av nedanstående alternativ stämmer när det gäller stadsbyggande och Romarriket? A. Den normala bostaden för vanligt folk i det antika Rom var enkla enfamiljshus, som man ägde själv. Flerfamiljshus och hyreshus utvecklades långt senare i Europas historia. B. Man hade en relativt avancerad ingenjörskonst med bl.a. centralvärme i husen men saknade utvecklad teknik för vattendistribution C. Romarriket sträckte sig över stora delar av Europa. Man anlade bl.a. vägar och byggde härläger för sina arméer. Romarrikets anläggningar fick stor betydelse för den fortsatta stadsutvecklingen i Europa utanför Italien. D. Det romerska torget forum var ett lån från det antika Grekland. Forum hade samma utformning och funktion som det grekiska torget - agora. E. Staden Rom var centrum i Romarriket och ett vikigt maktcentrum i den antika världen. Staden hade en avancerad byggnadskonst och arkitektur men utvecklades aldrig till en storstad.
Karlstads universitet 11(17) ARKITEKTURHISTORIA Fråga 26-32: Endast ett alternativ är korrekt. Skriv ditt svarsalternativ i rutan på svarsbladet. När var följande stilar dominerande och mest framträdande i Sverige? 26. Funktionalism 27. Jugend 28. Postmodernism 29. Karl Johansstil 30. Barock (originalet - ej som nystil) 31. Nationalromantik 32. Gustaviansk stil Följande årtal finns att välja mellan till fråga 26-32: A. 1100- och 1200-talet B. 1300- och 1400-talet C. 1500-talet D. 1650-1700 E. 1700-1770 F. 1770-1800 G. 1800-1840 H. 1840-1880 I. 1880-1890 J. 1890-1900 K. 1900-1910 L. 1910-1920 M. 1920-1930 N. 1930-1980 O. 1980-2000 P. 2000-2010
Karlstads universitet 12(17) Fråga 33-34: Endast ett alternativ är korrekt. Skriv ditt svarsalternativ i rutan på svarsbladet. 33. Till vilket landskap hör huset? 34. Till vilket landskap hör huset? Följande landskap finns att välja mellan till fråga 33-34: A. B. C. D. E. Värmland Småland Ångermanland Skåne Blekinge F. G. H. I. J. Gotland Östergötland Gästrikland Dalsland Dalarna _
Karlstads universitet 13(17) Fråga 35-36: Endast ett alternativ är korrekt. Skriv ditt svarsalternativ i rutan på svarsbladet. 35. Till vilken tidsepok hör huset här nedan? 36. Till vilken tidsepok hör huset här nedan? Följande årtal finns att välja mellan till fråga 35-36: A. 1200-talet J. 1890-1900 B. 1400-talet K. 1900-1910 C. 1500-talet L. 1910-1920 D. 1650-1700 M. 1920-1930 E. 1700-1770 N. 1930-1950 F. 1770-1800 O. 1950-1960 G. 1800-1840 P. 1960-1980 H. 1840-1880 Q. 1980-2000 I. 1880-1890 R. 2000-2010
Karlstads universitet 14(17) Fråga 37-38: Endast ett alternativ är korrekt. Skriv ditt svarsalternativ i rutan på svarsbladet. 37. Till vilken tidsepok hör huset här nedan? 38. Till vilken tidsepok hör huset? Följande årtal finns att välja mellan till fråga 37-38: A. 1200-talet J. 1890-1900 B. 1400-talet K. 1900-1910 C. 1500-talet L. 1910-1920 D. 1650-1700 M. 1920-1930 E. 1700-1770 N. 1930-1950 F. 1770-1800 O. 1950-1960 G. 1800-1840 P. 1960-1980 H. 1840-1880 Q. 1980-2000 I. 1880-1890 R. 2000-2010
Karlstads universitet 15(17) 39. Till vilken av de klassiska antika kolonnordningarna hör nedanstående kolonn (kolonnbas och kapitäl)? Följande alternativ finns att välja mellan till fråga 39: A. Dorisk B. Jonisk C. Korintisk D. Romersk kompositaordning E. Toskansk ordning _ Fråga 40-43: Ett eller flera alternativ är korrekt/a. Ringa in din/a svarsalternativ på svarsbladet. _ 40. Vilket/vilka av nedanstående alternativ stämmer för Swedish Grace? A. Växtmotiv B. 1900-1910 C. 1910-1920 D. Inga gavlar E. Symmetriska fasader F. Asymmetriska fasader G. Tvåluftsfönster spröjsade i sex rutor H. Inspirerad av antiken 41. Vilket/vilka av nedanstående alternativ stämmer för Nymodernismen? A. 1950-1960 B. 1970-1980 C. Små glasytor D. Stora glasytor E. Slätputsade fasader F. Branta tak G. Inga balkonger H. Stora balkonger 42. Vilket/vilka av nedanstående alternativ stämmer för Nationalromantiken? A. 1900-1910 B. Ljusa fasader C. Mjuka välvda former D. Mörka tegelfasader E. Inspirerad av vikingatid och medeltid F. Inga balkonger G. Lusthus H. Flacka tak
Karlstads universitet 16(17) 43. Vilket/vilka av nedanstående alternativ stämmer för Funktionalismen? A. 1930-1950 B. Inga balkonger C. Fantasifulla gavlar D. Symmetriska fasader E. Lamellhus F. Mycket dekorationer G. Flacka tak H. Mörka fasader
Karlstads universitet 17(17) Personlig kod SVARSBLAD Byggnads- och samhällsplanering BYGA13 2012-11-10 OBS! Svara med VERSALER eller RINGA IN rätt svar Svar Poäng Svar Poäng Samhällsplanering Arkitekturhistoria 1 26 2 27 3 28 4 29 5 30 6 31 7 32 8 33 9 34 10 35 11 36 12 37 13 38 14 39 15 40 A B C D E F G H 16 41 A B C D E F G H 17 42 A B C D E F G H 18 43 A B C D E F G H 19 Summa 20 21 22 23 24 Totalsumma 25 Summa Betyg