Skolområde Norr Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad Sagor, humor, romantik Dämpad akustik Möten med dynamik Bokryggsmosaik Ett rum att trivas Där kunskap införlivas Plats för samtal Plats för bokmal Schack, utställningar, datorer Nyfikenhet som pyser ur alla porer Tid, både lång och kort En plats att drömma sig bort Som Ferdinand under sin korkek Allt detta ska finnas Så vill vi barnen ska minnas Sitt skolbibliotek Nadja Olsson Handlingsplanen är upprättad vårterminen 2017 Den är upprättad av bibliotekspedagog i samråd med skolutvecklingsgruppen, personal och elever på Österportskolan. Handlingsplanen ska utvärderas och revideras inför vårterminen 2019.
Innehåll Styrdokument... 2 Forskning och litteratur kring skolbibliotekets verksamhet... 3 Nulägesbeskrivning årsstart 2017... 3 Stärka elevinflytande och deltagande... 4 Öka elevernas läslust och läsförmåga... 4 Utveckla användandet av IKT i undervisningen... 4 Integrera skolbiblioteket i skolans skiftande verksamheter skolbiblioteket som pedagogisk resurs... 4 Läslust och läsförmåga... 5 IKT i undervisningen... 6 Skolbiblioteket som pedagogisk resurs... 6 Personalens och elevernas uppfattning om biblioteket... 7 HANDLINGSPLAN FÖR SKOLBIBLIOTEKET 2017-2019... 8 ELEVINFLYTANDE OCH DELTAGANDE... 8 LÄSSTIMULERANDE INSATSER AKTIVITETER... 8 IKT AKTIVITETER... 9 BIBLIOTEKET SOM PEDAGOGISK RESURS AKTIVITETER... 9 Referenser... 10 1
Styrdokument Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Detta regleras i Skollagen. Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. (Skollag, 2010:800, 36 ) Men enbart tillgång till betyder inte per automatik högre måluppfyllelse. Verksamheten måste planeras för att främja elevernas måluppfyllelse och personliga utveckling. Denna handlingsplan är en plattform i detta arbete. Skolbibliotekets verksamhet bör utgå från internationella, nationella och lokala mål och styrdokument. Redan 1949 utarbetade Unesco och IFLA (International Federation of Library Associations) ett Folkbiblioteksmanifest, och 1999 antogs därtill ett Skolbiblioteksmanifest. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikations former (Unescos Folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest, 1/2006) Vidare framhålls skolbibliotekens uppdrag i nationella styrdokument, såsom i Bibliotekslagen och i Malmö Skolplan. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. (Bibliotekslag, 1996:1596, 9 ) 2
Skolbibliotek Skolbibliotekets funktion ska preciseras i skolans styrdokument. Skolbiblioteksverksamheten ska vara förankrad i Malmö Skolplan och i den enskilda skolans styrdokument likaväl som i skolans kvalitetsredovisning. Skolbiblioteken ska ha ett brett spektrum av olika medier såsom böcker, tidningar, tidskrifter och databaser sorterade så att de fungerar pedagogiskt i undervisningen och som ett stöd för ett aktivt och livslångt lärande. Medieutbudet ska vara anpassat till elevernas behov och skolans inriktning. Skolbiblioteket ska erbjuda elever och lärare vägledning, handledning och undervisning i informationssökning likaväl som en god läs- och skrivmiljö. (Malmö Stads biblioteksplan) Forskning och litteratur kring skolbibliotekets verksamhet Monica Nilsson återger i boken Informationsfärdighet i praktiken (2007) Bernt Gustavssons syn på bildning: en förening av komponenter där tradition och kulturarv, kommunikativ kompetens, kritisk förmåga, skapande fantasi och kreativ förmåga ingår (s. 16). Detta citat kunde lika gärna varit en beskrivning av skolbibliotekets verksamhet. Mångfasetterad och utmanande. Vid planerandet av biblioteket och dess verksamhet bör vi ta hänsyn till alla ovanstående aspekter. Nulägesbeskrivning årsstart 2017 Österportskolan ligger i centrala Malmö med gångavstånd till många kulturella evenemang och sevärdheter. Skolan tillhör skolområde Norr. Det är en 3- parallellig F-5-skola med ca 470 elever. Skolbiblioteket är beläget på nedersta våningen nära stora entrén. Det är ett rymligt rum. Bokbeståndet är tämligen stort och i biblioteket finns även 26 st. datorer, 30st. Ipad, 10 st. Ipod samt 20 st. mp3 för utlåning. Elever i årskurs 2-5 har dessutom blivit tilldelade varsin ChromeBook som inte ingår i bibliotekets bestånd. Österportskolan använder utlåningssystemet Sierra. Biblioteket är bemannat på 100%. Läsåret 16/17 har skolbiblioteket en budget på 16 000kr. 3
Syfte och mål Syftet med denna handlingsplan är att öka våra elevers måluppfyllelse, med skolbibliotekets verksamhet som utgångspunkt. Handlingsplanen 2017-2019 fokuserar på fyra mål. Stärka elevinflytande och deltagande Elevernas medverkan och inflytande i skolbibliotekets verksamhet ska fortsatt utvecklas och ytterligare förankras. Öka elevernas läslust och läsförmåga Läsförmåga är grundläggande för god måluppfyllelse inom skolans alla teoretiska ämnen. På Österportskolan bedrivs ett aktivt arbete med olika lässtrategier och ökat läsintresse ute i verksamheten. Biblioteket bör bli ett nav i denna utveckling. Vårt mål är att biblioteket ska bidra till ökad läslust och ökad läsförståelse i samverkan med undervisningen. Utveckla användandet av IKT i undervisningen Skolbiblioteket ska arbeta ur ett jämlikt och demokratiskt perspektiv inom IKT, informations- och kommunikationsteknik. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, LGR 11, lyfter fram denna kompetens i sina övergripande mål för eleven: kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (kap.2.2). Skolbiblioteket ska verka för att alla elever får grundläggande kunskaper och ett klokt förhållningssätt till IKT. Integrera skolbiblioteket i skolans skiftande verksamheter skolbiblioteket som pedagogisk resurs Slutligen lyfter vi skolbiblioteket som mötesplats och kunskapscenter vilket kan bidra till att öka måluppfyllelse för elever i alla skolans ämne. Biblioteket ska bidra till att utveckla elevernas förmåga att söka och hantera information. Bibliotekspedagogen och lärarna bör därför i större utsträckning samplanera delar av undervisningen och målet är att skolbiblioteket i ökande omfattning får en stödfunktion i undervisningen. Vi vill även öka samverkan mellan skolbiblioteket och föräldrarna. Dessutom vill vi att skolbiblioteket ska bistå personalen i dess fortbildning. 4
Elevinflytande och deltagande Aidan Chambers, i Böcker inom oss och omkring oss, betonar att man genom att skapa platser tydligt ämnade för läsning, visar hur högt man prioriterar läsning. Det bör vara bekvämt och inbjudande. Både vi och eleverna upplever att vårt bibliotek uppfyller dessa mål. Chambers lyfter vidare vikten av att skylta med böckerna, att göra reklam för dem och skapa visuell dragningskraft. Även Maud Hell (2008) poängterar betydelsen av att skylta och göra reklam för biblioteket. Man ska lockas in i biblioteket, där första intrycket blir positivt! (Hell, 2008, s.55). Hur man organiserar böcker efter signum är en annan aspekt Hell tar upp. Det bör vara lättförståeligt och anpassat efter verksamheten. För stora avvikelser från SABsystemet kan förvirra barn då de besöker andra bibliotek. Att bestämma och tillverka etiketter är något som eleverna med fördel kan engageras i menar Hell. Hell påpekar också att biblioteket som rum bör planeras för ett vidgat användande. Det ska finnas praktiska arbetsplatser, både för enskilda elever och för elever i grupp. Läslust och läsförmåga En gynnsam läsutveckling bidrar till högre måluppfyllelse i andra ämnen. God läsförmåga hos våra elever är en av bibliotekets högsta prioritering. Chambers arbete med boksamtal har varit banbrytande. Att dela läsupplevelsen med andra, att klä sina tankar i ord och att få höra andras funderingar ger läsningen fler dimensioner. (Chambers, 2011). Att verka för att öka boksamtal i verksamheten känns angeläget. Men innan man kommit dit ligger utmaningen i att hitta boken att läsa. Bokprat är väl beprövat. Ett bokprat kan fungera på samma sätt som en trailer för en film eller ett tv-program: några små glimtar av handlingen, stilen, personerna en aptitretare som lockar till fördjupad kontakt vid ett senare tillfälle. ( Hervor Svenonius i På tal om böcker, 2005, s. 40) Väl förberedda bokprat kan ha stor genomslagskraft. 5
IKT i undervisningen I Sveriges läroplan, LGR 11, står att läsa: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (LGR 11, kapitel 1) Forskningsrapporten Textflytt och sökslump (Alexandersson, 2007) visar på brister och svårigheter i informationssökning på webben i undervisningen. Bl.a. tar själva sökningen mycket tid i anspråk, och reflektion och sammanställning blir då lidande. Källkritik förekommer endast sparsamt. Författarnas slutsats är att om eleverna ska bli kompetenta informationssökare måste lärare och bibliotekarie mycket aktivt medverka till detta. Carol Collier Kuhlthau visar på den komplexitet informationssökning innebär för elever i projektarbete (Informationssökningsprocessen, 2006) Hon betonar, inte bara den intellektuella, utan även den känslomässiga process eleven genomgår. Kuhlthau beskriver informationssökningen som en process i sex stadier, där varje stadie medför nya tankar, känslor och handlingar. Denna process måste synligöras för eleverna och medvetenhet om den måste finnas hos alla pedagoger som planerar sökprojekt för elever. Det finns en vilja i Österportskolans personalgrupp att utveckla både den egna kompetensen inom IKT, och vidare den gemensamma pedagogiken. Skolbiblioteket som pedagogisk resurs Skolbiblioteket är en ämnesövergripande resurs som kan göra stor skillnad för elevers måluppfyllelse i samarbete med övrig undervisning. Louise Limberg i Skolbibliotekets pedagogiska roll en kunskapsöversikt lyfter fram forskning som visar på skolbibliotekets viktiga funktion i elevers kunskapsutveckling. En av hennes huvudslutsatser är att skolbiblioteket som gränsöverskridande mellan skolans tradition av styrning och kontroll och bibliotekets tradition av frihet och självständighet rymmer en potential för vidare utveckling av undervisning och lärande i skolan (Limberg, 2002, s.91). Hon refererar till tidigare skolbiblioteksforskning, bl.a. Merchants studier från 1984 visade att skolbibliotek i hög grad bidrog till högre skolprestationer (Limberg, 2002, s. 41). Vidare pekar hon på Loertschers forskning som har påvisat att störst utslag på elevers kunskapsutveckling gav en mångsidig läs- och litteraturundervisning med stöd av biblioteket (Limberg, 2002, s.41). 6
Personalens och elevernas uppfattning om biblioteket Efter en utvärdering av förra handlingsplanen framkom att personalen har en mycket positiv bild av biblioteket och dess funktion. Läxhjälpen värderas högt Schemalagd bibliotekstid önskas fortsatt, men att det är bra att eleverna även kan komma utanför sin egen tid. Bokprat ger märkbar effekt i klasserna, och att små läsfrämjande insatser som tex bokmärken uppskattas av eleverna. IT-undervisningen som biblioteket genomför fungerar väl ur ett elevperspektiv, och upplevs dessutom som en god stöttning inför fortsatt undervisning som pedagogerna ska ansvara för. Rummet upplevs som välkomnande och bokbeståndet har förbättrats ur urvalssynpunkt. Det framkom även önskemål från personalen. En önskan om mer elevaktivitet gällande att boktipsa varandra. Mer boktips för pedagoger En önskan om inspiration och kunskap i hur man kan nyttja Ipads i undervisningen. Elevenkäten visar även den att biblioteket upplevs som mycket positivt. 98 elever valde att skriva förbättringsförslag för biblioteket. Av dessa handlar 72 kommentarer om att eleverna önskar vissa speciella böcker. De andra kommentarerna lyfter Fler öppettider, gärna öppet under rasttid och efter skoldagen. Ännu fler sköna sittplatser. Ytterligare aktiviteter som tex bokklubb och filmklubb. Styrdokument, forskning samt personals och elevers förväntningar på skolbiblioteket sammantaget mynnar ut i vår Handlingsplan för skolbiblioteket. 7
HANDLINGSPLAN FÖR SKOLBIBLIOTEKET 2017-2019 ELEVINFLYTANDE OCH DELTAGANDE Elevernas åsikter om vilka böcker biblioteket ska köpa in, styr större delen av bibliotekets inköp. Inför förändring eller önskan om förändring av biblioteksverksamheten tillfrågas eleverna via klassrådet. Under tidsrymden för handlingsplanen initieras extra elevinflytande på frivillig basis i elevgruppen, i form av en biblioteksgrupp utanför skoldagen. Denna grupp samarbetar med bibliotekspedagogen. ANSVAR UTVÄRDERING Bibliotekspedagog och pedagogerna ansvarar för att eleverna blir delaktiga. Eleverna utvärderar årligen biblioteket och dess verksamhet i enkätform. LÄSSTIMULERANDE INSATSER AKTIVITETER Biblioteksgruppen bestående av lärarrepresentanter arbetar tillsammans med bibliotekspedagogen för att utveckla läsfrämjande verksamhet. Bland annat organiserar gruppen gemensamma läsdagar och författartävlingar på skolan. Alla klasser åk 2-5 schemaläggs i biblioteket 20 minuter/vecka. Förskoleklasser schemaläggs 30 minuter/vecka. Bibliotekspedagogen bokpratar i alla klasser minst 1 gång/termin. I samband med detta lånas litteraturlådor ut till klasserna. Bibliotekspedagogen verkar för bokinspiration i olika former för personalgruppen. Skyltning och reklamplatser för läsning skapas på flertal platser i skolan. Alla klasser undervisas i bibliotekskunskap under läsåret. Projektet Bokjuryn syftar till ökat läsengagemang och ökad kommunikation kring läsupplevelser. Rummet inreds löpande för att ytterligare skapa en läsvänlig miljö. Föräldrar bjuds in till bokprat minst en gång under skoltiden. ANSVAR Personalgruppen och Biblioteksgruppen ansvarar för de gemensamma läsaktiviteter som skolan genomför. Bibliotekspedagogen ansvarar för de löpande lässtimulerande aktiviteterna. 8 UTVÄRDERING Återkommande lässtimulerande aktiviteter såsom läsdagen, utvärderas både i personalgruppen och i barngrupperna i direkt anknytning till aktiviteten. Återkopplas till Biblioteksgruppen. Lånestatistik uppförs och årligen för att åskådliggöra lån- och lästrender. Biblioteket och dess lässtimulerande verksamhet utvärderas årligen i enkätform.
IKT AKTIVITETER Skolan IKT-plan, som antogs höstterminen 2104, skrivs om under vårterminen 2017 för att bättre passa nuvarande situation, då majoriteten av elever har tillgång till en ChromeBook.. Bibliotekspedagogen håller grundkurser i informationssökning och källkritik i samverkan med undervisande pedagoger i enlighet med IKT-planen. ANSVAR IKT-gruppen och bibliotekspedagogen upprättar ny IKT-plan Bibliotekspedagog och undervisande lärare samarbetar i IKT-undervisning kopplad till biblioteket. UTVÄRDERING Undervisande lärare meddelar IKTgruppen hur IKT-planen fungerar. IKTgruppen genomför ändringar vid behov. Bibliotekspedagogen och de undervisande lärarna utvärderar efter genomförd undervisning. Utvärderingarna sammanställs av bibliotekspedagog. BIBLIOTEKET SOM PEDAGOGISK RESURS AKTIVITETER Skolan anordnar läxhjälp i biblioteket vid minst två tillfällen/vecka Bibliotekspedagog samarbetar med slöjdlärare om ett projekt/läsår. Bibliotekspedagog bistår i undervisningen med pedagogisk kompetens, material och annat efter önskemål. Biblioteket anordnar fortbildning för kollegiet efter önskemål. ANSVAR UTVÄRDERING Skolans pedagoger och bibliotekspedagog ansvarar för att biblioteket används som pedagogisk resurs i skolarbetet. Arbetslagen, tillsammans med bibliotekspedagogen, utvärderar den genomförda undervisningen SKUG organiserar läxhjälpen och skolans pedagoger genomför den. Bibliotekspedagogen sammanställer närvarostatistik för läxhjälpen. Läxhjälpen diskuteras på Skolrådet. 9
Referenser Litteratur: Berglind, Wallmo m.fl. (2005) På tal om böcker. Gdansk Polen: BTJ Förlag Chambers, Aidan. (2011) Böcker inom oss och omkring oss. Litauen: X Publishing AB Hell, Maud (2008) Utveckla skolbiblioteket! Lund: BTJ Förlag Kuhlthau, Carol Collier (2006) Informationssökningsprocessen: En lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus. Lund: BTJ förlag. Limberg, Louise (2002) Skolbibliotekets pedagogiska roll en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket Nilsson, Monica (2007) Informationsfärdighet i praktiken. Gdansk Polen: BTJ Förlag Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes Alexandersson, Limberg, Lantz-Andersson och Kylemark (2007), Textflytt och sökslump: Informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Länkar Unescos skolbiblioteksmanifest 1/2006 http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2012/05/unesco.pdf Hämtad 2013-11-20 Skollag 2010:800, 36 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800/ Hämtad 2013-11-20 Bibliotekslag 1996:1596 9 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/bibliotekslag- 19961596_sfs-1996-1596/ Hämtad 2013-11-20 Malmö Stads biblioteksplan http://www.malmo.se/download/18.310a371d1217d1474fa8000619/biblioteksplan+malm%c 3%B6.pdf Hämtad 2013-11-20 10