Kvarteret Rådmannen Sala kommun, Västmanlands län - normalt planförfarande

Dnr 2010/60 1(2) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Följebrev 2012-04-17 Detaljplan för Kvarteret Rådmannen Sala kommun, Västmanlands län - normalt planförfarande SAMRÅD En detaljplan är en plan för utformning av bebyggelse och mark inom ett visst område. Detaljplanen reglerar var man får bygga samt vad byggnader och markområden skall användas till (exempelvis bostadsändamål, handel, industri, park eller kontor). Även byggnaders utseende kan regleras i en detaljplan. Byggrätten i detaljplanen anger hur mycket bebyggelse som maximalt kan tillåtas på en plats. Byggrätten avgränsas av exempelvis byggnadsarea, antal byggnader, hushöjd, och våningsantal. Detaljplanen styr bland annat bygglov. Att ett område är detaljplanerat har betydelse för vilka regler som gäller enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Detaljplaner tas fram genom en demokratisk planprocess där kommunens politiker fattar beslut om vilka bestämmelser som ska gälla i en detaljplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott har vid sammanträde 2012-04-24 beslutat att samråd ska ske över rubricerad detaljplan. Samrådstid: 2012-04-30-2012-05-21 (3 veckor) Detta detaljplanearbete syftar till att se över möjligheten till utveckling av handel och bostäder inom kvarteret Rådmannen, samtidigt som bebyggelsens kulturhistoriska värden tas tillvara och skyddas. Samrådshandlingar översänds för kännedom och eventuellt yttrande. Handlingarna finns dessutom utställda vid kommunhusets entré, Stora Torget, samt på kommunens hemsida www.sala.se. Synpunkter på förslaget ska skriftligen inlämnas till Kommunstyrelsens förvaltning, Planering och Utveckling, Box 304, 733 25 Sala, senast den 21 maj 2012. Planförslaget kommer efter samråd att antas av kommunstyrelsen. Handlingarna kommer efter samråd att kompletteras med ett utlåtande, en redogörelse över samrådet. SALA KOMMUN Postadress Besöksadresser Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset/ St. Torget 0224-550 00 Vx 0224-188 50 12 39 10-2 19-21 20 00-2098 733 25 SALA

- Samrådshandling för Kvarteret Rådmannen - 2(2) Remisslista Länsstyrelsen Moderaterna Hyresgästföreningen Lantmäterimyndigheten Folkpartiet Postcenter i Sala Skanova Centerpartiet Sala stadsutvecklingsförening Polismyndigheten i Västmanland Socialdemokraterna Västmanlands läns museum Vänsterpartiet Svensk Handel Sala Tekniska förvaltningen Kristdemokraterna Företagarna i Sala Bygg- och miljöförvaltningen Miljöpartiet Sala Allehanda (för kännedom) Räddningstjänsten Sverigedemokraterna Kommunala Handikapprådet Salas Bästa Sala-Heby Energi Elnät AB Sala-Heby Energi AB Berörda fastighetsägare enligt förteckning Sala hembygds- och fornminnesförening Sala-Heby Emergi Bredband AB Sala/Heby villarägareförening Planprogrammet har enligt 5 kap 20 plan- och bygglagen översänts till berörda enligt ovanstående remisslista. Upplysningar lämnas av Kicki Söderback, planarkitekt, tel. 0224-553 45, kicki.soderback@sala.se Kicki Söderback Planarkitekt

Dnr 2010/60 1(12) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2012-04-17 Antagen 2012-XX-XX Laga kraft 2012-XX-XX P L A N O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I NG Detaljplan för KV RÅDMANNEN, centrala Sala Fastigheterna Rådmannen 1-7, 9-11 samt 13-15 Sala kommun, Västmanlands län - normalt planförfarande Planområde HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Plan- och genomförandebeskrivning 2012-04-07 Plankarta 2012-04-16 Motiverat ställningstagande angående behovet av miljöbedömning 2010-12-01 Fastighetsägareförteckning, 2012-03-26 (Ej med i utskicket) Samrådsredogörelse för program 2012-04-10 SALA KOMMUN Postadress Besöksadresser Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset/ St. Torget 0224-550 00 Vx 0224-188 50 12 39 10-2 19-21 20 00-2098 733 25 SALA

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 2(12) Kvarteret Rådmannen fördjupad inventering, 2011 INLEDNING Sammanfattning Plandata Planens syfte För kvarteret Rådmannen gäller idag en stadsplan från 1914. Denna stadsplan är av förklarliga skäl inaktuell vilket medfört svårigheter både för fastighetsägare och Sala kommun i bland annat bygglovsärenden. Varje ärende har hanterats från fall till fall utan att någon helhetsbild funnits för kvarteret. 1914-års stadsplan är mycket generell vilket innebär att den ej beskriver bebyggelsens eventuella kulturmiljövärden och hur de kan skyddas. Planen visar inte heller någon tydlig inriktning för hur bebyggelsen kan utvecklas i framtiden med t.ex. en blandning av butiker, bostäder och andra möjliga verksamheter. För att klargöra dessa frågor krävs att kvarteret förses med en ny detaljplan där olika intressen kan vägas samman i en planprocess. Huvuddragen i detaljplaneförslaget är att tydliggöra hur handel och bostäder kan utvecklas inom kvarteren samtidigt som bebyggelsens kulturhistoriska värden tas tillvara och skyddas. Inom kvarteret tillåts bostäder och handel i två våningar. Flera byggnader föreslås få varsamhets- och skyddsbestämmelser. Syftet med att upprätta ny detaljplan kvarteret är att säkerställa bebyggelsens framtida utveckling och markanvändning utan att kvarterets kulturhistoriska värden förvanskas. Planärendet kan också bidra till att öka kunskapen för både fastighetsägare och kommunala tjänstemän om den kulturhistoriska bebyggelsemiljöns värde. Det finns behov av en helhetssyn kring stadskärnas utvecklings- och bevarandefrågor. I det pågående arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för Sala stad hanteras dessa frågor. Detaljplanen för kvarteret Rådmannen tas fram innan denna helhetsyn är klar då önskemål finns från ägaren till fastigheten Rådmannen 6 att kunna uppföra nya bostäder på sin fastighet och detta behöver utredas snarast. Det vore lämpligt att som en fortsättning på Plan för Sala stad utreda vidare kring stadskärnans utveckling och kulturmiljövärden, exempelvis genom att ta fram en byggnadsordning för Sala stadskärna. Kvarteret Rådmannen bör inkluderas i detta arbete och detaljplanens beskrivningar och ställningstaganden kan användas som underlagsmaterial till fortsatt utredning. Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Kvarteret Rådmannen är beläget centralt i Sala stad, intill Stora Torget, och avgränsas av Kungsgatan i norr, Rådmansgatan i väster, Fredsgatan i Öster samt Bergsmansgatan i söder. Kvarteret är cirka 7 000 kvm Kvarteret består i dag av 13 privatägda fastigheter. Tidigare ställningstaganden Detaljplaner För kvarteret Rådmannen gäller 1914-års stadsplan. Planen måste anses vara inaktuell då den inte skyddar bebyggelsens kulturhistoriska värden eller säkerstäl-

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 3(12) ler bebyggelsens framtida utveckling. Inga större förändringar eller nybyggnationer har gjorts i kvarteret sedan 1970-talet, och därför har det inte heller prioriterats att upprätta någon ny detaljplan för området. Idag finns en annan syn på kvarterets kulturhistoriska värden, vilket gör det aktuellt att utreda bevarandevärden och möjlig utveckling i området. En inventering av detaljplanernas ålder i innerstadens visar att kvarteret Rådmannen är ett av de kvarter som är i stort behov av en ny detaljplan, se illustration nedan. Inventering av detaljplaneläget 2011, kvarteret Rådmannen markerat med stjärna. Översiktliga planer I kommunens översiktsplan, Plan för Sala ekokommun, från 2002 finns följande övergripande mål för stadens kulturarv: Kulturarvet ska vårdas och tas tillvara. Kunskapen och stoltheten över vår lokala historia och tradition ska vara stor. För närvarande pågår även ett arbete med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för staden, Plan för Sala stad. I arbetsmaterialet finns förslag till riktlinjer för stadskärnan formulerade och huvuddragen är: för att kulturvärdena ska kunna bibehållas i staden, måste gatusystemet och rutnätsplanen samt kvartergränser bevaras. Inom kvarteren bör om- och tillbyggelse ske småskaligt så att tomtgränserna kan avläsas. Tak och fasader bör utföras med traditionella material. 1914 års stadsplan och alla äldre detaljplaner skall ersättas. Representativ eller på annat sätt värdefull bebyggelse bör så långt som möjligt bevaras. Förslaget till Plan för Sala stad beskriver också handelns betydelse i stadskärnan: Sala stad är kommunens kommersiella, administrativa och kulturella centrum. Stadskärnan är stadens viktigaste stadsdel som ett medel för tillväxt och konkurrens. Innerstaden utgör ett viktigt skyltfönster både för besökare och för boende och verksamma i kommunen. Att ha en attraktiv innerstad med en mångfald av funktioner och användningssätt är en viktig faktor för att bland annat befintliga

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 4(12) handelsföretag ska utvecklas och nya företag skapas. Stadens småbutiker ger centrum en unik karaktär som tillsammans med nya modernare butiker bidrar till att bredda handelsutbudet. Program för planområdet Ett planprogram för kvarteret Rådmannen, fastigheterna Rådmannen 1-7, 9-11 samt 13-15 var under tiden 2010-12-17 och 2011-01-21 föremål för samråd. Sammanlagt erhöll 56 remissinstanser, inklusive berörda fastighetsägere, programhandlingar. Under samrådstiden kom 13 skriftliga yttranden in till kommunen. Viktiga frågor som lyftes var markföroreningar, fornminnen, brandskydd och skyltar. Utöver detta var 7 svar utan erinran. Inkomna synpunkter och eventuella kommentarer finns redovisade i sin helhet Samrådsredogörelse för program som biläggs planhandlingarna. En del ändringar har gjorts utifrån programsamrådsyttrandena och återfinns i beskrivningen av förutsättningar och förändringar nedan samt som i plankartan. Miljökonsekvensbeskrivning Kommunala beslut i övrigt För varje detaljplan som upprättas ska en behovsbedömning göras för att utreda om planens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning enligt miljöbalkens 6 kap 11 genomföras och därmed även en miljökonsekvensbeskrivning. Beslutet om miljöbedömning har föregåtts av en behovsbedömning (bilagd) som utförts av enheten för Planering och utveckling, kommunstyrelsens förvaltning. Enheten för Planering och utveckling anser att ett genomförande av detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning upprättas således ej. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2010-04-07 att upprätta detaljplan för kvarteret Rådmannen i centrala Sala. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bebyggelseområden Historik Riksintresse för kulturmiljövård Salas innerstad karaktäriseras än idag av den bebyggelsestruktur som rutnätsplanen från 1600-talet lämnat efter sig. Även om bebyggelsen har förändrats över tid är kvartersformer och gatusträckningar i stort sett desamma i dag som på 1600- talet. Miljön i innerstadens rutnätskvarter har höga kulturmiljövärden som ger staden en hög attraktivitet för både boende, verksamma och besökare. Kvarteret Rådmannen är en del av riksintresset för kulturmiljövården Sala silvergruva och Sala bergstad. Sådana intressen skall enligt lag skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada på kulturmiljön. Motiveringen till klassningen lyder som följer: Stadsmiljö som illustrerar 1600-talets stadspolitik och strävan att utveckla bergshanteringen och en av landets få "bergsstäder". Länsstyrelsens vidare beskrivning av riksintresset lyder: Den regelbundna rutnätsplanen 1624 med omväxlande kvadratiska och rektangulära kvarter, vilken är en av de första rätvinkliga planerna i en nyanlagd stad. Småskalig bebyggelse i trä och puts.

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 5(12) Byggnadskultur, gestaltning och särdrag Bebyggelsen i rutnätsstaden Sala är varierad i ålder, funktion och byggnadsstil, men många platser och gatumiljöer upplevs enhetliga tack vare kvartersmönster och bebyggelsens småskalighet. När rutnätsstaden etablerades uppfördes timmerhus i en våning. Mangårdsbyggnaderna placerades ut mot gatan och uthusen på gårdssidan. Under 1800-talet blev det vanligt med tegeltak och panelklädda fasader. Många av trähusen har ett portlider som leder in till gården. Husen som byggdes kring sekelskiftet 1900 fick ofta putsade fasader som är utsmyckade med lister och fönsteromfattningar. Under senare delen av 1900-talet och in på 2000- talet har byggnader i både modernistisk och historiserande stil tillkommit. En viktig kvalitet i rutnätsstadens bebyggelse är de gårdsmiljöer som fortfarande innehåller äldre uthus uppförda för olika funktioner. Rutnätsstaden inhyser många butiker och verksamheter, främst i bottenvåningarna av centrala byggnader, vilket bidrar till en levande stadsmiljö. Denna miljö återfinns främst kring torget, längs Rådmansgatan och Norrbygatan. Kvarteret Rådmannen innehåller idag en blandad bebyggelse. Utmed Rådmansgatan finns i huvudsak butikslokaler i markplan. Butikslokalerna har på senare tid försetts med skyltfönster. Delar av den äldre bebyggelsen har rivits, främst i södra delen av kvarteret. Här återfinns en mer storskalig bebyggelse jämfört med övrig bebyggelse i kvarteret. Flygfoto över kvarteret Rådmannen som tydligt visar bebyggelsens olika karaktärer med storskalig modern bebyggelse i söder och småskalig äldre struktur, med tillhörande innegårdar, i norr.

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 6(12) Kulturhistorisk värdering Kv. Rådmannen, till höger i bilden, med dess karaktäristiska bebyggelse. Butiker i markplan. Kvarteret Rådmannen ingår i den del av Sala innerstad som har inventerats avseende bebyggelsens kulturhistoriska värden. Inventeringen utgör viktigt underlag för säkerställande av kulturmiljövärden i detaljplanen. För kvarteret har fastigheterna Rådmannen 3 och 6 klassats som hus av betydande värde, Rådmannen 1,2,4,5 och 15 som hus av värde för stadsbilden och del av Rådmannen 1 och 5 som positiv betydelse för stadsbilden. På fastigheterna Rådmannen 3 och 6 finns särskilt värdefulla gårdsmiljöer Dessa är två av de tre gårdar med liknande karaktär i Salas rutnätsstad där både huvudbyggnader för bostäder och verksamheter samt byggnader som ursprungligen använts som fähus, stall och bodar fortfarande finns bevarade. Ur byggnadsinventering av Salas innerstad

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 7(12) En fördjupad beskrivning av kvarteret har tagits fram under planprocessen och biläggs planhandlingarna. Denna inventering består av två delar. Den ena beskriver bebyggelsens nuvarande karaktär och den andra beskriver kvarterets bebyggelseutveckling över tid samt redogör för bebyggelsens kulturhistoriska värden. Offentlig och kommersiell service I och med kvarterets centrala lokalisering i staden finns skola, sporthall, äldrevård och sjukvård samt stadens kommersiella serviceutbud i direkt anslutning till planområdet. Inom kvarteret återfinns bland annat restaurang, gym, apotek, textilaffär, mäklare, tobakshandel, skobutik, sportaffär och elektronikaffär m.m. Handelsens betydelse i stadskärnan ställer extra krav på den befintliga bebyggelsen då handeln och stadslivet längs gågatan måste ges möjlighet att utvecklas. Det krävs ett samspel mellan handeln och kulturmiljön för att undvika att en död hand läggs över kvarteret eller att värdefull kulturmiljö går förlorad. Detta tillgodoses i planförslaget genom att markanvändningen handel tillförs fastigheterna och byggrätter för byggnation på flera innegårdar medges. Byggnation på gårdarna behöver anpassas till intilliggande bebyggelse. På vissa gårdar med värdefull bebyggelse kan överglasning vara ett sätt att utöka handelsverksamheternas lokaler in mot gården. Den värdefulla kulturmiljön bör ses som en resurs som kan tillföra verksamheterna särskild attraktivitet. Tillgänglighet Publika lokaler och allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är ett krav som ställs i bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. Kravet på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder återfinns i 17 kap. 21a PBL, plan- och bygglagen. I kvarteret Rådmannen finns många publika lokaler och en ambition bör vara att alla fastighetsägare åtgärdat sina enkelt avhjälpta hinder snarast möjligt. Från och med 2011 kan kommunens Bygg- och miljöförvaltning bedriva tillsyn för att säkerställa tillgängligheten till offentliga lokaler. För att få information om hur hinder ska avhjälpas utan att kulturarvet förvanskas ska kontakt tas med bygg- och miljöförvaltningen. Mark Förorenad mark Inom Sala tätort har genomförda studier visat på förhöjda halter av framförallt bly och kadmium. Källa till föroreningarna är silvergruvan och de processer som använts för att förädla malmen. Inom kvarteret Rådmannen kan också föroreningar finnas från den fotoateljé som tidigare fanns i gårdshuset på fastigheten Rådmannen 1. Om åtgärder så som nybyggnation, ombyggnation, rivning eller nya ledningsdragningar sker bör eventuella markföroreningar behandlas. Sala kommun har tagit fram en strategi för bedömning av metallföroreningar i mark. Strategin har fastställt platsspecifika riktvärden (hälsoriskbaserade) för kontaminerad ytjord. För bly gäller tex riktvärdet 110 mg/kgts om markanvändningen är bostäder. Detaljplanen säger att planområdet får användas för bostäder och området klassas därmed som ett KM-område (Känslig Markanvändning) enligt Naturvårdsverkets terminologi. En översiktlig markundersökning skall göras av exploatören i samråd med kommunens miljöenhet innan bygglov kan beviljas för att klarlägga om marken är påverkad av föroreningar. Om undersökningen visar att marken inom planområdet inte klarar platsspecifika

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 8(12) Radon Fornlämningar riktvärden skall åtgärder vidtas så att marken utgörs av 0,5 m rena massor före byggnation. Under flerbostadshus och hårdgjord parkering (exempelvis asfalt) krävs inga åtgärder. Vid eventuella schaktarbeten ska överskottsmassor läggas på en för miljökontoret godkänd plats. Detaljplaneområdet ligger inom ett lågrisk-område för radon. Ny bebyggelse bör ändå uppföras radonsäkert. Planområdet berör fast fornlämning enligt lagen om kulturminnen mm. Fornlämningen består av under mark liggande kulturlager med beteckningen Sala stad 62:1. Fornlämningen tillhör kategorin Bebyggelselämningar - boplatser och visten och är daterad till medeltid och nyare tid. Fornlämningen beskrivs som ett kulturlager stad och en rad utgrävningar i området visar exempel på bebyggelsestrukturer, konstruktioner, slagg från hyttor och smeder, keramik och hushållsföremål. På flera platser hittades även spår efter branden år 1736. Enligt kulturminneslagen är det förbjudet att genom övertäckning, schaktning eller på annat sätt skada fornlämningen. Alla markingrepp inom fornlämningsområdet Sala stad 62:1 kräver Länsstyrelsens tillstånd. Kontakt ska därför alltid tas med Länsstyrelsen inför markingrepp inom fornlämningen. Skydds- och varsamhetsbestämmelser För att säkerställa byggnadernas kulturhistoriska värden införs skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser för vissa av kvarterets fastigheter enligt tabell nedan. Kartan nedan visar byggnadernas numrering som återfinns i tabellen.

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 9(12) Byggnad Beskrivning/ Kärnvärden Planbestämmelse 1a En av de tidigaste byggnaderna som uppfördes k 1 med butikslokale i bottenvåningen i Sala. Restimmer och kalkputs. Stilren utformning i hörnläge. 1b Gårdshus i timmer uppfört före 1876 som förändrats k 2 mycket under 1900-talet. Den ursprung- liga östra delen har kvar sin ursprungliga skala. 2a Bergsmansgård från 1800-talets början uppfört q 1 med liggande timmer. Ursprungligt läge och proportioner. 2b-c Bergsmansgård från 1800-talets början uppfört med liggande timmer. Ursprungligt läge och proportioner k 2 2 (Mot Fredsg) 3a 3b 4a 4b 5a 5b 6a 6b-e Gården kan med fördel bebyggas med nytt tvåvåningshus ut med Fredsgatan för att stärka rutnätsstadens karaktär. Bergsmansgård från 1700-tal eller tidig 1800-tal. Byggnadens bottenvåning ombyggd till butikslokal på 1910-talet. Utseendet från 1940-talet mycket välbevarat. Uthus som ursprungligen använts för djurhållning. Välbevarade fönster, dörrar och paneler från 1940-talet. Bergsmansgård från 1800-talet. Bottenvåningen inreddes för butikslokaler på 1900-talet Gårdshuset har under 1800-talet använts som ladugård. Nuvarande utformning från 1903 har förändrats varsamt. Bibehållen fasad med munblåsta fönster på ovanvåningen och förrådsdörrar på bottenvåning är karaktäristiska. Timmerbyggnad från 1700-talet eller tidigt 1800-tal. Utseendet från 1920-talet välbevarat. Uthus som tillbyggts 1899 och bibehållit sin skala sedan dess även om stora förändringar gjorts i interiör och exteriör. Timmerhus från före 1849 som använts för café, butik och bostad sedan mitten av 1800- talet. Bevarade uthus från 1700- och 1800-tal som använts som stall, fähus och magasin. 7 1970-talsbyggnad som genom symmetri och våningsantal har anpassats till Rådmansgatans karaktär 9-11 Före detta EPA-varuhus från 1960-talet som avviker från kvarterets övriga byggnader. 13a Modern byggnad som ansluter väl till kvarterets karaktär. f 1 q 1 q 2 q 1 k 3 q 1 k 2 q 1 q 2 (f 1 mot Fredsg.) f 2 f 1 f 1

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 10(12) 13b 14a 14b 15a 15b 1a-15b Gårdshus som i sin skala ansluter till kvarterets karaktär. Modern byggnad som i sin skala och symmetri ansluter till gatans karaktär. Modernt gårdshus som avviker från kvarterets övriga bebyggelse. Reveterad timmerbyggnad från 1903 med stadsmässig karaktär. Gårdshus från 1901som använts som ursprungligen använts som stall. Exteriört och interiört förändrat, men med bibehållen skala. k 2 k 2, f 1 - q 3 k 2 För hela området gäller BH II, FORN Planbestämmelsernas betydelse redovisas i plankartan. Utformning och gestaltning av ny bebyggelse Det är viktigt att ny bebyggelse inom kvarteret Rådmannen gestaltas med stor hänsyn till den äldre bebyggelsen För att ta tillvara och bevara områdets karaktär bör ny bebyggelse och tillbyggnader underordnas den äldre bebyggelsen. Detta kan göras både genom anpassning av skalan och/eller genom moderna stilrena fasaduttryck. Modern bebyggelse som anpassats efter den värdefulla kulturmiljön i Nora Noras stadskärna har liknande kulturmiljöer som Sala, med äldre småskalig bebyggelse i trä och puts. Församlingshuset från 1998 i centrala Nora är ett lyckat exempel på hur modern bebyggelse kan uppföras intill äldre bebyggelse och bidra att kulturmiljön förstärks i området. Församlingshemmet har fått flera utmärkelser för den välgjorda anpassningen till den äldre miljön. Även om byggnaden har ett modernt uttryck har anpassningar gjorts genom byggnadshöjd, färgsättning

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 11(12) och i gatufasadens symmetri. På den östra delen av fastigheten Rådmannen 6, mot Fredsgatan, föreslås att en ny byggnad i två våningar kan ersätta den befintliga byggnaden på platsen. Med rätt anpassning i fasaden mot Fredsgatan kan rutnätsstadens småskaliga bebyggelsekaraktär bibehållas även om ny bebyggelse tillkommer längs gatan. Gårdsmiljön skulle till stor del bevaras även om den förlorar en del av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Ny bebyggelse längs Fredsgatan på fastigheterna Rådmannen 11 och 2 kan med rätt utformning stärka rutnätsstadens karaktär genom att sluta kvarteret. Gator och trafik Gatunät, gång, cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottagning, utfarter Rådmansgatan som angränsar till planområdet i väster är gågata och en av stadskärnans viktigaste och folktätaste handelsstråk. Detsamma kan sägas för Bergsmansgatan som i söder ansluter till Stora torget. Både Rådmansgatan och Bergsmansgatan utgör gågator som är plattbelagda, uppvärmda, möblerade och utformade utifrån de gåendes villkor. Fredsgatan har utmed kvarteret Rådmannen färre lokaler för handel och större andel bostäder i markplan. Hastigheten på Fredsgatan är begränsad till 30 km/h. Kungsgatan, norr om kvarteret Rådmannen, är huvudgata och hårdare trafikerad än Fredsgatan. Gatan har, liksom Fredsgatan, en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Tack vare kvarterets centrala lokalisering är möjligheterna att åka kollektivt till och från området goda. Inom gångavstånd nås både tågtrafik samt regional och lokal busstrafik. Boendeparkering sker idag på respektive fastighet. Parkering för handeln och butikerna utmed Rådmansgatan sker i huvudsak på allmän platsmark det vill säga på angivna parkeringsplatser. Parkering bör i första hand anordnas inom den egna fastigheten och i andra hand genom avtal på annan fastighet. Sala kommuns parkeringsnorm gäller vid nybyggnation inom området. Lastning och lossning av varor till butikerna utmed Rådmansgatan sker i huvudsak direkt från Rådmansgatan. Hälsa och säkerhet Buller och störningar Brandskydd Kvarteret ligger i centrala Sala där buller och störningar kan förekomma från trafik och verksamheter. Om ny bebyggelse uppförs i området eller när befintliga byggnader får en ändrad användning bör man genom utformningen om möjligt förebygga framtida störningar för att möjliggöra en god miljö för såväl boende som verksamheter. Kvarteret Rådmannen avviker inte bara karaktärsmässigt och byggnadsmässigt från modernare bebyggelse utan även brandtekniskt. Avvikelsen består i att strukturen med inbyggda gårdar m.m. Detta gör att bränder kan vara svåra att angripa på grund av att man inte lätt når alla fasader. En annan väsentlig avvikelse är avsaknaden av brandmurar i fastighetsgränserna. Brandmurar har till uppgift att förhindra brandspridning till intilliggande fastigheter. Enligt uppgifter från Räddningstjänsten i Sala-Heby finns det sannolikt endast en fullgod brandmur i kvarteret, tillhörande ett hus som byggts på senare tid. Dessa förutsättningar medför risker för storskaliga bränder inom området vilket är en viktig del i bevarande-

- Samrådshandling kv. Rådmannen - 12(12) fråga. Inför om- och tillbyggnader samt vid ändrad användning av bebyggelsen inom planområdet är det viktigt med ett tidigt samråd med Räddningstjänsten. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fjärrvärme El Avfall Fastigheterna inom kvarteret Rådmannen är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Ledningar ligger i Rådmansgatan samt Fredsgatan. Kvarteret Rådmannen är anslutet till SHE ABs fjärrvärmenät. Fastigheterna är elförsörjda. Hämtning av avfall sker med traditionell sophämtning. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanearbetet bedrivs med normalt planförfarande under kommunstyrelsens arbetsutskotts (KSAU) ledning. Tidplanen redovisar hanteringen av detaljplanen och nu beräknade tidpunkter för olika beslut. 2010-12-14, Beslut om samråd för planprogram 2010-12-17 till 2011-01-21, samråd för planprogram 2012-04-25, beslut om samråd April-Maj, samråd för detaljplanen 2012-06-12, beslut i KSAU om utställning Juni-juli, utställning i fyra veckor September, Kommunfullmäktiges beslut om antagande Såvida inte detaljplanen överklagas vinner planen laga kraft tre veckor efter justeringen av Kommunfullmäktiges protokoll. Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I detaljplanearbetet har följande tjänstemän inom Sala kommun medverkat: Leif Berggren, byggnadsinspektör Dan-Ola Norberg, stadsarkitekt Bo Söderlund, räddningschef Kicki Söderback Planarkitekt Anna Jägvald Planarkitekt

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering och utveckling TJÄNSTESKRIVELSE 2010-12-01 Dnr KS KSAU 2010-12-14 1 (2) Motiverat ställningstagande om behovet av miljöbedömning för detaljplanen Kvarteret Rådmannen Om en detaljplans genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) ska en miljöbedömning enligt miljöbalkens 6 kap 11 genomföras. Inom ramen för denna miljöbedömning upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. För att utreda om planen kan innebära betydande miljöpåverkan genomförs en behovsbedömning. Behovsbedömningen har utförts av enheten för planering och utveckling vid kommunstyrelsens förvaltning. Nedan följer en bedömning av de frågor som detaljplanen berör, vid ett genomförande. Tabell 1: Sammanfattning och bedömning av de frågeställningar som ett genomförande av detaljplanen berör. BMP = Betydande miljöpåverkan. Frågeställning BMP Gränsar till BMP Ej BMP Riksintresse för kulturmiljö Sala X Bergstad Förorenad mark X Övriga kulturmiljöfrågor - kulturhistorisk bebyggelse ej Riksintresse, Historiska samband X Fornlämningsområde Solförhållanden Sala stads småstadskaraktär/stadsbild X X X Behovsbedömning Detaljplanen för kvarteret Rådmannen, har vid ett genomförande, inte bedömts kunna innebära betydande miljöpåverkan. Ingen miljöbedömning kommer genomföras och ingen MKB kommer att upprättas. De allmänna konsekvenserna av detaljplanens genomförande kommer redovisas i planbeskrivningen. Bedömningen kan komma att revideras under planprocessens gång som uppgifter framkommer som påverkar bedömningen.

2 (2) Anna Jägvald planarkitekt Håkan Svärd planerings- och utvecklingschef Isabell Lundqvist planarkitekt

Dnr 2010/60 1(3) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2012-04-11 Kv. Rådmannen, centrala Sala Fastigheterna Rådmannen 1-7, 9-11 samt 13-15 Sala kommun, Västmanlands län - normalt planförfarande S A M R Å D S R E D O G Ö R E L S E F Ö R P R O G R A M Planprogram för kv. Rådmannen, fastigheterna Rådmannen 1-7, 9-11 samt 13-15 har under tiden 2010-12-17 och 2011-01-21 varit föremål för samråd. Sammanlagt har 56 remissinstanser erhållit planhandlingar. Under samrådstiden har 13 skriftliga yttranden inkommit. Av inkomna svar är 7 utan erinran. Här nedan följer en sammanfattning av inkomna synpunkter. Kommunstyrelsens förvaltnings eventuella kommentarer redovisas i kursiv stil. Remissinstans Anmärkning Myndigheter, organisationer m fl 1. Länsstyrelsen Västmanlands län 2. Skanova Inget att erinra 3. Tekniska förvaltningen Inget att erinra 4. Bygg- och miljöförvaltningen 5. Räddningstjänsten 6. Moderaterna Inget att erinra 7. Folkpartiet 8. Centerpartiet 9. Socialdemokraterna 10. Hyresgästföreningen Inget att erinra 11. Västmanlands läns museum Inget att erinra 12. Sala-Heby Energi Elnät AB Inget att erinra 13. Sala-Heby Energi AB Inget att erinra SALA KOMMUN Postadress Besöksadresser Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset/ St. Torget 0224-550 00 Vx 0224-188 50 12 39 10-2 19-21 20 00-2098 733 25 SALA

2(3) 1. Länsstyrelsen Västmanlands län Miljöbedömning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att detaljplanens genomförande inte medför sådan betydande miljöpåverkan som anges i 6 kap 11 miljöbalken (MB) eller 5 kap 18 PBL och att en miljöbedömning inte är nödvändig. Miljö Det kan ha uppkommit markföroreningar av den fotografiska verksamhet som funnits inom kvarteret. Om åtgärder så som nybyggnad, ombyggnad, rivning och nya ledningsdragningar sker bör eventuella markföroreningar behandlas. Förekomsten av markföroreningar bör utredas vidare i ett senare skede i detaljplaneprocessen. Planbeskrivningen kompletteras med text om markföroreningar. Fornminnen Fornlämningar är skyddade enligt bestämmelser i 2 kap kulturminneslagen (KML). Enligt dessa bestämmelser är det förbjudet att genom övertäckning, schaktning eller på annat sätt skada fornlämningen. Alla markingrepp inom fornlämningsområdet för Sala stad (fornlämning nr 62:1) kräver Länsstyrelsens tillstånd. Kontakt ska därför alltid tas med Länsstyrelsen inför markingrepp inom fornlämningsområdet. Planbeskrivningen kompletteras med information om kravet på dialog med Länsstyrelsen vid markingrepp inom fornlämningsområdet. Planbestämmelse tillfogas eventuellt plankartan. 4. Bygg- och miljöförvaltningen Bygg- och miljöförvaltningen har tittat på programmet för kommande detaljplan för kv. Rådmannen i centrala Sala, och ser ingen anledning att ha några synpunkter på detta. Förvaltningen vill, med anledning av den förändring av bygglovsplikten för skyltar som kommer med den nya plan- och bygglagen fr.o.m. 2011-05-02, uppmana planförfattaren att i den nya detaljplanen väga in eventuellt behov av utökad bygglovsplikt för skyltar. Den nya plan- och bygglagen har inte medfört förändringar i bygglovplikten för skyltar. Nya riktlinjer för skyltar antas av bygg- och miljönämnden våren 2012, därför kommer skyltar inte att behandlas i denna detaljplan. 5. Räddningstjänsten Räddningstjänsten Sala Heby är mycket väl medveten om den unika bebyggelsens värde för Sala. Samtidigt måste konstateras att området avviker brandtekniskt från bebyggelse av modernare karaktär. Avvikelsen består i att strukturen med inbyggda gårdar m.m., gör att bränder kan vara svåra att angripa pga. att man inte lätt når alla fasader. En annan väsentlig avvikelse är avsaknaden av brandmurar i fastighetsgränserna. Denna har till uppgift att förhindra brandspridning till intilliggande fastigheter. Det finns sannolikt endast en fullgod brandmur tillhörande ett hus som byggts på senare tid. Pga. byggnadernas ålder föreligger sannolikt även brandtekniska brister inom respektive fastighet utifrån normerna i modern tid. I det fortsatta planarbetet är det viktigt att denna problematik beaktas då risken för storskaliga bränder föreligger på ett sådant sätt som inte finns i modern bebyggelse. Även detta måste anses som en viktig bevarandefråga. Planbeskrivningen kompletteras med text angående brandrisk. Kommunen avser även påbörja ett samarbete med Räddningstjänsten Sala Heby angående stadskärnans brandskydd.

7. Folkpartiet Folkpartiet har inte någon synpunkt annat än att det ju har hänt en del detaljplanearbete inom 1914 års planområde sedan 2002, vilket borde belysas. Kanske borde det också förklaras varför inte hela 1914 års plan har ersatts tidigare. I övrigt är det bra att de gamla planerna ersätts. Kartan som beskriver innerstadens planstatus uppdateras med de planer som tillkommit efter 2002 och förtydligande text om varför inte hela 1914-års plan har uppdaterats tidigare. 8. Centerpartiet Vår uppfattning är att Kommunstyrelsens förvaltning, planering och utveckling har tagit fram ett bra underlag för det fortsatta arbetet med att ta fram en detaljplan för kvarteret Rådmannen. Relevanta frågor har ställts och adekvat analys har gjorts. Centerpartiet i Sala kommun vill understryka att kv. Rådmannen, centrala Sala, är ett viktigt kvarter utifrån kulturhistorisk synpunkt. Det är också ett viktigt kvarter för att åstadkomma ett levande, attraktivt centrum. Speciell vikt måste därför fästas vid möjligheterna till boende, handel och andra verksamheter. Centrala Sala har inget att vinna på att museimiljöer skapas. Utan det är angeläget att lyckas kombinera olika intressen och behov. Vi vill därför understryka vikten av ett bra samarbete med länsstyrelsen Västmanland under det pågående planarbetet för att undvika ev. konflikter mellan bevarandesynpunkter och önskemål om en levande och attraktiv stadskärna med boende, handel och verksamheter. 9. Socialdemokraterna Socialdemokraterna i Sala ser positivt på att en ny stadsplan för rubricerade fastigheter upprättas. dagens detaljplaner väger in kulturhistoriska och miljömässiga aspekter i markanvändning och bebyggelsens utveckling på ett sätt som inte var aktuellt när den nuvarande planen från 1914 antogs. Det är av vikt att kvarteret kan användas på ett sätt som gagnar utvecklingen av stadskärnan, men som samtidigt också säkerställer att kultur och miljö bevaras. Socialdemokraterna i Sala anser att den föreslagna detaljplanen uppfyller dess krav på ett bra sätt och att den är väl genomarbetat. 3(3) Slutsats inför beslut Förslag till beslut Samrådshandlingarna kompletteras med förtydligande information om markföroreningar, fornminnen, brandskydd, och innerstadens planstatus. Tillhörande eventuella planbestämmelser tillfogas plankartan. att sända ut detaljplaneförslaget på samråd. Kicki Söderback planarkitekt

1 (10) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering och utveckling Bilaga Byggnadsinventering, kvarteret Rådmannen ÖVERGRIPANDE BEBYGGELSEKARAKTÄR I KVARTERET T Kvarteret Rådmannen ärr beläget nordost om Stora torget i centrala c Sala. Kvarterett är en del av riksintresseområdet för Sala bergsstad som utgörs av den regelbundna rutnätsplanenn 1624 med omväxlande kvadratiska och rektangulära kvarter samt småskalig bebyggelse i trä och puts. Inom den norra delen av a kvarterett Rådmannen finns många byggnader bevarade som omfattas av riksintresset. På ett flertal av fastigheterna finns en huvudbyggnadd mot gatan och ett eller flera uthuss mot gården. De flesta av huvudbyggnaderna har gemensamma drag när det gäller byggnadsvolym, takform, taklutning,, våningsantal och fönstersättning mot gatan. Mot gatan har huvudbyggnaderna ofta en symmetrisk fasad, men mot gårdssidan varierar fasadernas uttryck mer. Många av huvudbyggnaderna har balkonger ellerr altaner mor gården, men med undantag från den indragna fasaden f på Rådmannen 9 finns inga balkonger ut mot gatan. Stor variation finns i huvudbyggnadernas färgsättning, men ljusa kulörer är vanligast. Majoriteten av gårdshusenn har gula eller röda fasader. Sadeltak med tegel eller röda betongpannor är vanligast på både huvudbyggnader och gårdshus. Ännuu finns många trädörrarr i fasaderna. Få av byggnaderna har kvar sitt ursprungliga utseende, förändringar har gjorts efter hand efter nya behov, men som helhet harr flera av gårdarna behållit den ursprungliga placeringen av byggnader. Byggnadernas skala har ofta också behållits,, trots förändringar av byggnadernas funktion. SALA2000, v 1.0, 2010-08-26 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Box 304 7333 25 Sala Besöksadress: Stora Torget 1 Växel: 0224 550 00 Fax: 0224 188 50 kommun.info@sala.se www.sala.se Planering och utveckling

2 (10) Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga Kvarteret Rådmannen tilll vänster, längs Rådmansgatan BESKRIVNING AV BYGGNADER Här följer en beskrivning de byggnader som idag finns inomm kvarteret utifrån numrering i kartan nedan. Sist i varjee beskrivning redovisass vilken värderingskategori byggnaden tillhör enligt den byggnadsinventering som gjordess av hela Sala innerstad 2011. (Blått: Hus av högsta värde, Grönt: Hus av betydande värde, Rött: Hus av värde för stadsbilden, Gult: Hus av positiv betydelsee för stadsbilden, Brunt: Övriga hus, skraffering: förändring rekommenderas.) 1. a Huvudby yggnad från 1876 i två våningar med tegeltäckt tak som ärr valmat mot gavlarna. Fasaden är putsad med en slät ljusgrön stänkputs upptill och en mörkare grön spritputs nertill. På övervåningen finns perspektivfönster och vitaa fönsteromfattningar har målats på fasaden. På bottenvåning gen finns skyltfönster

3 (10) Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga och ett indraget entréparti med två glasdörrar med ramar av a mörkt trä. För att markera entrén finns smala marmorskivor i fasaden. Sockeln är målad i mörkgrått. Hörnet mot Kungsgatan/ /Rådmansgatan är diagonalt och har ytterligaree en entrédörr. Byggnaden har en enkel utformning men en del påkostade p detaljer och material.(röd + skraffering) 1. b Gårdshu us uppfört 1876 i två våningar med valmat tegeltak. Fasaden är klädd med mörkgrön lockpanel. Fönstren har gröna bågar och vitaa foder somm sitter i liv med fasaden. Huset är sammanbyggtt med huvudbyggnaden, vilket gör det svårare att utläsa gårdens karaktär. (Gulmarkerad mot Fredsgatan och o brunmarkerad i tillbyggnadenn mot gården.) Rådmannen 1 a Rådmannen 1 b 2. a Huvudby yggnad i två våningar med sadeltak av röd plåt. Fasaden ärr klädd med gul lockpanel och sockeln är av mörkgrå konststen. På fasaden mot Rådmansgatann har övervåningen tvåluftsfönster med vita bågar, profilerade vita omfattningar och kornischer. I bottenvåningen finns tre skyltfönster och två entrédörrar e r som omfattas av vita foder. En portgång finns i fasadens norra del. Porten har mörkbruna portar i ramverk med sex fyllningar i varje dörr.. Mot gårdenn har fasaden tilläggsisolerats utan att fönstren harr flyttats ut i fasadlivet. En stor inbyggd altan finns mot gården. Fönstersättningenn mot gården är oregelbunden med fönster av olika typ och storlek. (Röd + skraffering) 2. b Gårdshu us i två våningar med sadeltak. (material?) Fasaderna är klädda med gulmålad lockpanel. Fönstersättningen är oregelbunden ochh här finns flera olika fönstertyper. Fönsterfoder, vindskivor och knutar är vitmålade. (Röd + skraffering) 2. c Gårdshu s i två våningar med sadeltak klätt med röd plåt. Fasaderna är klädda med en gul enkel locklistpanel som ser ut att vara ny. Fönstren är av olika typ och storlek, med vita bågar och foder. Huset har byggts sammann med huvudbyggnaden, en förbindelsegång mellan de båda byggnadernaa finns på andra våningen. (Röd + skraffering) 2. Gård: Går rdsmiljön som helhet upplevs idag som rörig. Många M förändringar harr gjorts av byggnaderna utan hänsyn till gårdens karaktär somm helhet. Byggnaderna

4 (10) Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga har kvar de proportionerr som är typiska för kvarteret. Mot Fredsgatan finns ett tomrum efter en tidigare byggnad, detta utrymme kan med fördel byggas igen. Rådmannen 2 a Rådmannen 2 b och o 2 c 3. Småskalig gårdsmiljö med välbevarad 1940 talskaraktär. 3. a Huvudby yggnad i två våningar med tegeltäckt sadeltak. Fasaden mot Rådmansgatan har stående pärlspontspanel som är ljust beige upptill och mörkbrun nertill. På övervåningen sitter s tvåluftsfönster med mörkbruna fönsterbågar och nya vita, ohyvlade, fönsterfoder. På bottenvåningen finns två skyltfönster och en indragen butiksentré som gör att dett även finns skyltytor inn mot dörrsmygen. En granittrappa med två steg leder upp till butiksentrén som har en glasdörr med träram, möjligen från 1940 talet. På södra delen av byggnaden finns enn portgång in mot gården. Portgången är hög och har mörkbruna portar i ramverk med åtta fyllningar i varje dörr. I portgången och på gårdsfasaden sitter gulmålad pärlspont. Fönsterfodrenn på gårdssidan har samma färg som fasaden. En balkong finns in mot gården från övervåningen. Byggnaden har en enkel utformning med 1940 talskaraktären väl bevarad. (Grön) 3. b Gårdshuss i en våning med vind. Byggnaden har tegeltäckt sadeltak och gul pärlspont på fasaderna. Fönstren harr bruna bågar och gula foder. Brunmålade låga dörrar leder in till en verkstadsdel. Varken fönster, dörrar eller e panelerr verkar ha bytts ut sedan 1940 talet. (Grön) Rådmannen 3 a Rådmannen 3 b

5 (10) Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga 4.a Huvudbyggnad i två våningar med sadeltak täckt av röda betongpannor. Fasaden mot Rådmansgatan är kläddd med stående pärlspont i ljusgrönt. Byggnaden har en mycket enkel utformning. På övervåningen sitter perspektivfönster och i bottenvåningen finns fyra mindre skyltfönster. Fönsterfodr en är målade i mörkgrönt. En profilerad vit list finns vid takfoten. Sockeln är målad i grått. En portgång finns i mitten av fasaden. Portarna är engelskt röda i ramverkk med sex släta fyllningar i varje porthalva. Portarna har en något enklare utformning mot gatan än mot gården. I portgången ärr pärlsponten målad i engelskt röttt och här sitter en äldre plåtskylt med texten Cigarr & tobaksaffär. Mot M gården har byggnaden en faluröd modern lockpanel. En altan sträcker sig längs hela övervåningen på gårdssidan. (Röd + skraffering) 4. b Gårdshu us i två våningar som har kvar sin karaktär frånn en ombyggnad 1903. Byggnaden har tegeltäckt sadeltak och faluröd pärlspont som är stående upptill och nertill, men liggande i mitten. Fönstren har vita bågar och svarta fönsterfoder. På norra delen av fasaden ärr fönstren äldre och på södra delenn är de nya. På nedervåningen finns flera enkla portar med svart pärlspont. På fasadens mitt finnss en mindre frontespis med brant takfall. En altan håller på att byggas från andra våningen. (Röd + skraffering) Rådmannen 4 a I portgången, Rådmannen 4 a Rådmannen 4 b 5. a Huvudby yggnad i två våningar med sadeltak täckt med röda betongpannor. Fasaden mot Rådmansgatan är symmetrisk och har klassicistiska stildrag. Fasaden är klädd med gul ståendee pärlspontpanel. På övervåningen sitter tvåluftsfönster

6 (10) Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga med vita bågar och fönsteromfattningar. Fönstren är möjligen från 1940 talet och den ursprungliga fönsterplaceringenn har behållits. Vita kornischer sitter över fönstren och längs takfoten. Fasadenn pryds av pilastrar medd vit liggande pärlspontt och profilerade kapitäl samt en vit rikt profilerad gördelgesims. I bottenvåningen finns skyltfönster med vita träfoder. Sockeln är målad i mörkgrått. En portgång finns i byggnadens södra del. Mot gården har byggnaden en enklare utformning än mot gatan, men fasadmateriall och färgsättning är lika. Utseendet på fasadenn är i huvudsak samma som på 1940 talet. En balkong finns på andra våningen in mot gården. Södra delen av byggnaden ärr lägre än den norra. Enn vackert murad skorsten är synlig från gårdssidan. (Röd + skraffering) 5. b Gårdshu us i två våningar med pulpettak klätt med plåt. Fasaden harr gul stående, ohyvlad, pärlspontpanel. Byggnadenn har moderniserats mycket, men den ursprungliga skalan finnss kvar. Från andra våningen finns en e stor altan. De vita tvåluftsfönstren med vita foder är stora och tar upp en stor del av fasaden. Husets knutar är kraftigt markerade och harr klätts in med vit panel. (Gul) Rådmannen 5 a Rådmannen 5 b 6. a Huvudby yggnaden ärr i två våningar med sadeltak som täcks t av tegel. Fasaden mot Rådmansgatan är klädd med liggande enkelfasad träpanel i ljusgrönt på övervåningen. Bottenvåningen har stora skyltfönster som omfattas o av vitmålat trä. På övervåningen sitter perspektivfönster med vita fönsterfoder. Överdelen av fönsterfodrenn har en profilerad överkant. Sockeln är klädd med m konststen i grått. En portgång mot gården harr funnits i byggnadens norra del. Portgångens placering markeras av två pilastrarr med enkla kapitäl som finns kvar på övervåningen. I takutsprånget finns en halvstav som dekoration. Mot gårdenn har byggnaden en gulmålad pärlspont, möjligen från 1950 talet. En altan har byggts mot gården på andra våningen.(grön) 6. b Uthus i t två våningarr med tegeltäckt pulpettak. Fasadenn har gulmålad, äldre, locklistpanel och det tillbyggda trapphuset är klätt med pärlspont. En ålderdomlig spis med bakugn ska finnas kvar i byggnaden. (Grön) 6. c Uthus i e en våning med tegeltäckt sadeltak. Fasaden ät klädd k med en äldre gul locklistpanel mot gårdssidan. Mot söder är fasaden faluröd, med synligt timmer i västra delen och lockpanel i den östra. Mot gården ser dettaa ut att vara en enda

7 (10) Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga byggnad, men mot söder syns olika takfall, knutar och fasadmaterial som visar att det är fråga om flera mindre sammanbyggda hus. (Grön) 6. d Uthus i e en våning. Högt träplankk i falurött täcker fasaden mot söder. Fasaden mot gården är klädd med gulmålad träpanel och här finns dubbla d och enkla träportar målade i gult och brunt. (Grön) 6. e Uthus i e en våning med tegeltäckt sadeltak. Fasaderna har h gulmåladd dubbelfaspanel mot Fredsgatan och rödfärgat timmer på gavlarna. Mittt på fasaden finns en portgång med grind. En garageport finns på varje sida om portgången. (Grön) Rådmannen 6 a Rådmannen 6 b Rådmannen 6 e Rådmannen 6 c och 6 d 7. På fastigheten finns en byggnad som uppfördes på 1970 talet. Byggnaden har två våningar och inredd vind. Fasaden har rosafärgad spritputs. Sockeln ärr klädd med mörkbrun konststen. Bottenvåningen mot Rådmansgatan har stora skyltfönster med omfattningar av brun plåt. I våning två finns vita tvåluftsfönster med vita fönsteromfattningar. Byggnaden harr ljusgrönt sadeltak i plåt med sex stycken framträdande takkupor med sadeltak. Utformningen är enkel och stillös. Byggnaden är genom våningsantal, höjd och fasadens symmetri anpassad till övriga fasader längs Rådmansgatan. (Brun)

8 (10) Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga Rådmannen 7 9. och 10. F Fastigheten har en endaa byggnad som byggdes som EPA varuhus på 1960 talet. Byggnaden har i stora drag kvar sin ursprungliga karaktär och avviker genom sin volym och fasadhöjd från övriga byggnader inomm kvarteret Rådmannen. Byggnaden har slammade tegelfasader som är orange/rosa idag, menn de var tidigare beigefärgade vilket syns på en yta som varit täckt av en skylt vid omfärgningen. Taket är platt. Bottenvåningens fasad består främst av skyltfönster och butiksentréer som har omfattningar av mörkbrun plåt. Ett skärmtak av mörkbrun plåt sträcker sig s längs bottenvåningens gatufasader. En nyare glasad balkong finns på fasaden mot Rådmansgatan. På övervåningen finns karaktäristiska fönsterpartier med mörkbrun plåt och höga smala fönster. Byggnaden B har en enkel utformning med tydliga modernistis ska stildrag och den är med m sin storskalighet en kontrast mot övriga byggnader. Byggnaden är indragen frånn Rådmansgatan och följer inte gatulinjen på samma sätt som övriga byggnader. (Brun) Rådmannen 9 och 10 13. a Huvud byggnad i två våningar med sadeltak som täcks av röda betongpannor. Fasaden har röd lockpanel och ett tunt våningsband i svart plåt. Fönstren är sexdelade och har vita bågar och foder. I södra delen av byggnaden finns en portgång med mörkgröna bräddörrar. Sockeln är målad i ljusgrått. (Brunt) 13. b Gårdsh hus i en våning och medd inredd vind. Fasad och takmaterial och färg lika som på huvudbyggnaden. Två takkupor finns på östra takfallet. En balkong finns på norra fasaden. (Brunt))

9 (10) Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga De båda byggnaderna har en skala som stämmer bra med rutnätsstadens karaktär. Rådmannen 13 a Rådmannen 13 b 14. a Huvud byggnad i två våningar med sadeltak täckt medd grå eternitplattor med tegelprofil. Fasaden har faluröd f lockpanel. Fönstren är sexdelade med vita bågar och svarta foder som sitter i liv med fasaden. Fönstren är indragna i fasaden, möjligen har byggnaden tilläggsisolerats utann att fönstrenn har flyttats ut. Fasaden, som är lång jämfört med övriga trähus i kvarteret, har ett enformigt uttryck. En portgång finns i byggnadens södra del. En loftgång som täcks av ett pulpettak finns på övervåningen in mot gården. Intill portgången finns en inglasad uteplats. (Brunt)( 14. b Större gårdshus i två t våningar, byggt på 1970 talet. Den D norra delen av byggnaden har två fulla våningar i fasaden, men på södra delen finns ett halvt mansardtak som är neddraget över andra våningen. Det nedre takfallett är brant, nästan lodrätt, och övervåningens fönster sitter indragna i taket. t Fasaden består av rosa fiberbetingskivor och taket är täckt med stänkputsade plåtpannorr i brunrött, som liknar betongpannor. På andra våningen finns en altan som täcks av ett sadeltak som kan liknas vid en frontespis. Huset har perspektivfönster med vita a bågar och vita målade fönsteromfattningar.(brunt) Rådmannen 14 a Rådmannen 14 b 15. a Huvud byggnad från tidigt 1900 tal i två våningar med sadeltak. Fasaden är stänkputsad i orangeröttt med detaljer i ljusgult Byggnaden har en markerad takfott som är inklädd i ljusgul plåt. Fönstren har korspost med bruna bågar.