Smärtlindring vid avancerad sjukdom Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling Falldiskussioner 2
Ett patientfall 58-årig gift man med nydiagnostiserad aggressiv ickesmåcellig lungcancer, lever- och skelettmetastaser. Vårdas inneliggande, för dålig för kemoterapi. Ikterisk, stundvis förvirrad och orolig. Diffusa molande smärtor i hela kroppen, ibland krampartad smärta från buken. Vill inte ta sina tabletter pga illamående. Hur lindrar vi bäst hans besvär? 3
Cancerrelaterad smärta - förekomst 60-70 % av patienterna med avancerad cancersjukdom besväras av smärta Komplex smärta: Blandsmärta (nociceptiv & neuropatisk) Genombrottssmärta < 10 % behöver någon form av invasiv smärtlindring van den Beuken-van Everdingen et al. Prevalence of pain in patients with cancer: a systematic review of the past 40 years. J. Ann Oncol. 2007 Sep;18(9):1437-49. 4
Grundläggande smärtmekanismer Nociceptiv smärta Vävnadssmärta. Utlöses vid aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerver. Neuropatisk smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i perifera nerver och/eller CNS. För diagnos krävs utstrålning med neuro-anatomiskt korrelerbar distribution och känsel-förändringar. 5
Nociceptiv smärta Stimuli från skadad vävnad påverkar smärtreceptorer, utflöde av inflammatoriska- och smärtstimulerande ämnen 6
A-delta fibrer C-fibrer 7
8
Neuropatisk smärta Överuttryck av natriumkanaler i skadade nervfibrer, disinhibition, ökad aktivitet i oskadade fibrer hyperexcitabilitet 9
Neuropatisk smärta Total eller partiell nervskada, nervkompression Infiltration Infektiös/inflammatorisk/ischemisk etiologi Efter cytostatikabehandling, strålbehandling Stor utmaning 50 % av patienterna blir hjälpta Och då läkemedel fungerar - bara delvis smärtreduktion Effekt på vilovärk, koncentrationsförmåga, sömn Marginell effekt på stimulusberoende smärtkomponenter som att gå, stå, sitta på obekväm stol 40-60 % av cancerpatienter har inslag av neuropatisk smärta Bennett MI, Rayment C, Hjermstad M, et al. Prevalence and aetiology of neuropathic pain in cancer patients: a systematic review. Pain. 2012;153(2):359-65. 10
Grund för lyckad smärtbehandling Försök förstå smärtmekanismen innan du väljer behandling Bas för att förstå smärtmekanismen: Anamnes Använd ett smärtskattningsinstrument Klinisk undersökning Ev röntgen, andra tester. Välj en behandlingsstrategi Informera, utvärdera och justera Vid svår smärta rådfråga en smärtspecialist! 11
Smärtanamnes När började smärtan? Lokalisation välavgränsad diffus utstrålande (nervrotsengagemang?) Tidsförlopp konstant intermittent variation under dygnet aktivitetsutlöst 12
Karaktär Smärtanamnes molande, dov, konstant (ofta nociceptiv) huggande/skärande (ofta nociceptiv, leder, viscera) tryckande, bultande/pulserande (ofta nociceptiv, kärl) brännande/ilande/stickande (ofta neuropatisk) Intensitet VAS/NRS eller verbal skattning. Abbey pain scale för kognitivt påverkade patienter Vad förvärrar/förbättrar smärtan? 13
Smärta i livets slutskede Fysiologisk Psykologisk Smärta Existentiell Social Total pain 14
Nociceptiv smärta Kontinuerlig Intermittent Visceral Somatisk Visceral Somatisk Svårlokaliserad, djup, refererad Vällokaliserad, konstant Intervallmönster, hög intensitet, refererad Aktivitetsrelation, muskelspasm 15
+ Kan ha effekt ++ Ofta god effekt (-) Ofta bristande effekt Nociceptiv smärta Kontinuerlig Intermittent Visceral Somatisk Visceral Somatisk Djup vävnad Ytlig vävnad Paracetamol + + ++ + + COX-hämn + ++ ++ ++ ++ Opioid ++ ++ (-) (-) (-) använd kortverkande Adjuvans Steroider Bisfosfonater Lokalanestetika Antikolinergika Bisfosfonater, steroider, bensodiazepiner Annat Strålbehandling Morfingel i såret Antisekretorisk behandling Farmakologisk smärtbehandling i livets slutskede. LMV 2010 (21) 6:14-50 Strålbehandling 16
Verkningsmekanism för selektiva och oselektiva COX-hämmare Arakidonsyra COX-1 X Ospecifika COX-hämmare Normala kroppsfunktioner Skydd av mag-tarmslemhinna Trombocytaggregation COX-2 X Selektiva COX-2- hämmare Inflammation Smärta Motverkar trombocytaggr. Adapted from Needleman P et al. J Rheumatol. 1997;24(suppl 49):6-8. 17 17
COX1/COX2-balansen hos olika COX hämmare Arcoxia Celebra Ibuprofen ASA Naproxen Dynastat Diklofenak Toradol Warner T, Mitchell J. Cyclooxygenases: new forms, new inhibitors, and lessons from the clinic. FASEB J. 2004 May;18(7):790-804 18
Inflammatorisk smärta hos den palliativa patienten Många listor över landet rekommenderar (i första hand): Naproxen startdos 125-250 mg x 1-2, max 1000 mg/d Ibuprofen startdos 200 mg x 1-3, max 1200 (2000) mg/d COX-2 hämmare - vid: Ulcusproblematik Låga trombocyter Samtidig behandling med antikoagulantia Parenteral behandling: Ketorolak (Toradol 30 mg/ml), max 90 (120) mg/24h, kan ges sc. Analgetisk effekt inom 30 60 min, duration 4 6 timmar Parecoxib (Dynastat 40 mg), COX-2 hämmare, max 80 mg/24h. Max analgetisk effekt efter 30 min (iv) 19
I praktiken Akut benign inflammatorisk smärta hos i övrigt frisk patient: Naproxen eller ibuprofen Hjärt/kärl-sjuka: Naproxen Undvik ibuprofen om samtidig behandling med lågdos ASA Tidigare ulcusproblematik: Ibuprofen + omeprazol COX2-hämmare + omeprazol Blödningsrisker COX2-hämmare + omeprazol Svår inflammatorisk smärta hos den palliativa patienten Ketorolak (Toradol) eller parecoxib (Dynastat) 20
Antikolinergika Vid kramptillstånd i glatt muskulatur Vid ökad slemsekretion, rossel För att minska sekretionen från GI-kanalen Buscopan: Inj 20 mg/ml, 1 2 ml sc vb, max 100 mg/24h Passerar inte blod/hjärnbarriären ringa sedation Robinul: Inj 0,2 mg/ml, 1/2 1 ml sc Effekt upp till 8h Mer potent än Morfin-Skopolamin Passerar inte blod/hjärnbarriären ringa sedation Tytgat GN. Hyoscine butylbromide: a review of its use in the treatment of abdominal cramping and pain. Drugs. 2007;67(9):1343-57. 21
Kortikosteroider Kortikosteroider: Har ofta god smärtstillande effekt vid: skelettsmärta leversmärta huvudvärk vid hjärntumörer buksmärta vid utbredd metastasering neurogen smärta pga inflammation och tumöröverväxt. Ge ordentlig dos under 1 2 veckor, hellre i kurer än tills vidare behandling (gäller ej vid hjärntumörer). T Betapred 0,5 mg, 8-10 tabl på morgonen. Leppert W, BussT. The role of corticosteroids in the treatment of pain in cancer patients. Curr Pain Headache Rep. 2012 Aug, 16(4):307-13 22
Starka opioider i Sverige Morfin Dolcontin Oramorph Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon Durogesic Fentanyl Hexal Matrifen Targiniq Temgesic Norspan Abstral Actiq PecFent Instanyl Hydromorfon Metadon Palexia Effentora 23
Morfin Morfin är oftast förstahandsval. T Morfin 10 mg 1/2-1 x (4-)6, den lägre dosen till äldre. Behandlingen kan inledas med Dolcontin! Extrados = 1/6(-1/10) av dygnsdosen Överväg oxykodon vid sänkt lever/njurfunktion pga aktiva metaboliter (M3G, M6G). Dosökning vid otillräcklig smärtlindring titreras lämpligen ut med hjälp av vid behovs medicineringen. Dygnsdosen kan ökas 30-50%. Morfin har ingen maxdos. Dosreduktion skall ske försiktigt, reducera med 10-15% av dygnsdosen varannan eller var tredje dag. Abstinensrisk. Alltid obstipationsprofylax med Movicol och/eller drp Laxoberal 5-30 drp tn. Illamåendeprofylax med T Postafen 25 mg x 2. Försök med utsättning inom 1-2 veckor, kräkcentrum adapterar sig. 24
Myter kring Morfin Patienten blir narkoman. Morfin är andningsdeprimerande och därför farligt. Morfin gör patienten så trött, passiviserad. Morfin skall bara användas i sjukdomens terminalstadier. En Morfininjektion kan förkorta livet. Morfin kan lindra alla typer av smärtor. 25
Oxikodon Oxikodon 60-80% biotillgänglighet, (1,5 -) 2 gånger mer potent än morfin. Ett bättre alternativ än ketobemidon vid nedsatt lever/njurfunktion. Finns som kapsel/mixtur OxyNorm (ges 4 gånger per dygn) och depottablett OxyContin (ges 2 gånger per dygn) samt injektionsvätska OxyNorm. 26
Transdermalt fentanyl Ett alternativ vid stabil opioidkänslig smärta. När patienten har svårt att ta tabletter: Sväljningssvårigheter Illamående/kräkningar Osäkert upptag från GI-kanalen Olämpligt: Vid instabil smärta Vid mycket höga opioiddoser När ingenting annat hjälper 27
Transdermalt fentanyl Påbörjande av behandling: Initial smärtinställning med peroral opioid hos opioidnaiv patient. Byte enligt konverteringstabell, i praktiken motsvarar 25 ug plåster 40-60 mg morfin/24h po. Plåstret appliceras samtidigt som sista dosen av 12h depotpreparat ges. Effekten kan utvärderas efter 24 timmar. Värme ökar frisättningen av fentanyl. Plåsterbyte efter 3 dygn. Vid behovs dos morfin po 10 15 mg för varje 25 ug plåster. 28
Transdermalt fentanyl Avbryta behandlingen: Efter avlägsnande av plåstret har plasma-koncentrationen av fentanyl sjunkit till 50% inom cirka 17 timmar. I livets absoluta slutskede vid instabil smärta: Låt plåsterbehandlingen fortsätta. Ge annan opioid subkutant via smärtpump. Dosen räknas fram med hjälp av antalet givna extradoser. 29
Transmukosalt/sublingualt/intranasalt fentanyl Abstral, Effentora Sublingual eller buckal tablett med upptag genom munslemhinnan. Snabb, förutsägbar absorption Instanyl, PecFent Nässpray med snabbt upptag. Effekt inom 10 min, duration cirka 1 timme, ingen skillnad mellan preparaten. På förhand svårt veta vilken dos som hjälper patienten titrera! Dessa läkemedel kan vara bra alternativ vid genombrottssmärtor, särskilt i hemsjukvård. Dyrt 30
Buprenorfin Transdermalt buprenorfin - Norspan R Transdermal lågdosberedning av buprenorfin. Alternativ till kodein, tramadol fr a vid icke-malign smärta. Startdos 5 ug/h (depotplåster) motsvarar 5-10 mg Morfin/24h po. Maxdos 40 ug/h (2 st 20 ug/h depotplåster) Maximal effekt efter 3 dagar. Plåsterbyte efter 7 dygn. Buprenorfinkoncentrationen minskar med cirka 50 % på 12 timmar efter att plåstret avlägsnats. 31
Metadon Metadon har effekt på my & delta-opioidreceptorer, NMDAreceptor blockad, serotoninåterupptagshämmare. Fördelar: Långverkande Effekt även vid neuropatisk smärta, blandsmärta Användbart vid dålig njurfunktion Nackdelar: Varierande halveringstid Ackumulationsrisk Svårt beräkna ekvianalgetisk dos vid opioidbyte 32
Kombination av metadon och annan opioid Vid otillräcklig smärtlindring med opioid där blandsmärta föreligger. Behåll den första opioiden och lägg till peroralt metadon 2,5 mg x 2. Dosökning till 5 mg x 2 (max 10 mg x 2) inom några dygn om utebliven effekt. Behåll metadondosen vid god smärtlindring fast NMDA-blockad och titrera fortsatt smärtlindring med den första opioiden. Om pat blir smärtlindrad och sederad minska dosen av den första opioiden. McKenna M, Nicholson AB. Use of methadone as a coanalgesic. J Pain Symptom Manage 2011;42:e4-e6. Davies MP. Evidence from basic research for opioid combinations. Expert Opin. Drug Discov. 2012;7(2):165-178 Wallace, E., et al., Addition of methadone to another opioid in the management of moderate to severe cancer pain: a case series. J Palliat Med, 2013;16(3):305-9. Courtemanche F, Dao D, Gagné F et al. Methadone as a Coanalgesic for Palliative Care Cancer Patients. J Palliat Med. 2016 Jul 11 33
Starka opioider Glöm inte Subkutan/intravenös dos = (1/3) - 1/2 av peroral dos. Vid behovs dosen av opioid är 1/6(-1/10) av den totala dygnsdosen. 34
Opioider och njurfunktion Vid nedsatt njurfunktion: De säkraste alternativen metadon, fentanyl Kan kräva dosjustering hydromorfon, oxikodon Bristfällig dokumentation - ketobemidon Olämpligt morfin Kurita G, Lundström S, Sjögren P, et al. Renal function and symptoms/adverse effects in opioid treated patients with cancer. Acta Anaesthestiologica Scandinavia. 2015 Sep;59(8):1049-59 35
Opioidrotation När patienten är väl smärtlindrad men har besvärande biverkningar: Hallucinationer Kognitiv svikt Myoklonus Uttalad trötthet Dosen av den nya opioiden skall vara 50-75 % av ekvianalgetisk dos enligt konverteringstabell. Vid otillfredsställande smärtlindring trots dosökning: Annan smärtmekanism? Ny smärtanalys! Byt opioid enligt konverteringstabell 36
Opioidbehandling i livets slutskede Svår smärta förkortar livet Leder till svår stress Nervsystemet och endokrina funktioner påverkas Immobilisering och passivitet Höga opioiddoser förkortar INTE livet, snarare tvärtom 37
38
Biverkningar vid opioidbehandling Vanliga biverkningar: Muntorrhet Förstoppning förebygg! Illamående förebygg! Trötthet dosjustering? Mindre vanliga biverkningar: Vattenkastningsbesvär Svettningar Klåda Myoklonier Kognitiv påverkan 39
Sammanfattning opioidbehandling De starka opioiderna är likvärdiga vad gäller effekter och biverkningar. Morfin bör vara förstahandsval Behandlingen kan inledas direkt med långverkande morfin (Dolcontin). Vissa patienter har nytta av att byta opioid. 40
Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Cancerrelaterad neuropatisk smärta Gabapentin Amitriptylin (Saroten) Duloxetin (Cymbalta) Opioider (oxikodon, metadon) Steroider Fokal perifer neuropatisk smärta med allodyni Lidokainplåster (Versatis) Samtidig depression Amitriptylin (eller duloxetin) Samtidig ångest Pregabalin (Lyrica) Se också: Eisenberg E, Suzan E. Drug combinations in the treatment of neuropathic pain. Curr Pain Headache Rep. 2014;18(12):463. 41
Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Amitriptylin (Saroten) Effekt på noradrenalin-, serotonin-, histamin-1, dopamin-, antikolinerga-, alfa- och NMDA-receptorer. Initialt 10 25 mg/d, 25 50 mg/d ofta effektivt. NNT (number needed to treat) 1,5-3 Gabapentin (Neurontin, Gabapentin) Hämmar transmittorfrisättningen presynaptiskt. Initialt 100 300 mg/d, effektiv dos ofta 900 1800 mg/d NNT 3-6 Pregabalin (Lyrica) Liknande verkningsmekanism som gabapentin, effektiv dos ofta 150-300 mg/d. NNT 3 4 Kortikosteroider, ketamin, TENS, nervblockader, spinal smärtbehandling 42
Genombrottssmärta En eller flera episoder av dagliga smärtgenombrott trots adekvat behandling av grundsmärtan. Förekommer hos cirka 2/3 av alla patienter med cancerrelaterad smärta. I genomsnitt tre episoder per dag, max intensitet inom 10 min, pågår vanligen upp till cirka 60 min. Olika typer: Spontan Vid rörelse Procedurutlöst Påverkar livskvaliteten negativt Ofta svårbehandlad 43
Hur behandla visceral intermittent smärta? Ileus, koliksmärtor Mekaniskt hinder Ödem i tarmväggen, ascitesvätska Behandling: Dålig (ingen) effekt av opioider på intermittent komponent. Bra mot kontinuerlig visceral smärta. Antikolinergika Buscopan 20 mg sc COX-hämmare Toradol (ketorolak) 30 mg iv/im/sc (Dynastat 40 mg är alternativ) Antiemetika Haldol, Postafen, Betapred Antisekretion (minska volym kräkningar) Buscopan, Sandostatin, Omeprazol 44
Hur behandla somatisk intermittent smärta? Omläggning av smärtande sår Behandla grundorsaken, t ex infektion. Basbehandling med paracetamol, COX-hämmare Kortverkande opioid inför omläggning Abstral/Effentora/Instanyl Lokal morfinbehandling öppna sår, inflammation Morfinhydrokloridgel 1 mg/ml via apoteket Appliceras direkt på sårytan, täckande förband Effekt 12 24 timmar Troligen litet systemiskt upptag Graham T et al. How are topical opioids used to manage painful cutaneous lesions in palliative care? A critical review. Pain 154 (2013) 1920-1928 45
Smärta från skelettmetastaser Vanligaste orsaken till smärta hos cancerpatienter 1/3 av patienterna med skelettmetastaser har smärta Smärtmekanismer: Nociceptiv somatisk smärta pga bendestruktion och lokal inflammation sensitiserade perifera smärtfibrer Neuropatisk smärta pga tumörorsakad destruktion av perifera nervfibrer sensitiserat smärtsystem konstant smärta + rörelserelaterad smärta påverkar funktionsförmågan och ADL COX-hämmare, opioider, bisfosfonater, antineuropatiska läkemedel, strålbehandling Kane CM, Hoskin P, Bennett M. Cancer induced bone pain. BMJ 2015;350:h315 doi: 10.1136/bmj.h315 46
Sammanfattande farmakologisk behandlingsstrategi Svår smärta som inte lindras av peroral behandling: 1. Aktuell smärtmekanism(er)? Inflammatorisk smärta COX-hämmare, steroider Neuropatisk smärta gabapentin m fl Existentiell smärta använd teamets resurser 2. Gå över till parenteral administrering av opioid (iv/sc) 3. Opioidrotation? 4. Tillägg av lågdos metadon? 5. Försök med ketamin? 6. Spinal smärtlindring? 7. Perkutan kordotomi? 8. Palliativ sedering? 47
Information till patient och närstående Ofta behov av upprepad information. Orsaken till smärtan Aktuell behandling inklusive läkemedel Förutsägbara biverkningar och hur man kan förebygga/behandla dem. Förebygg smärta - ta läkemedlen regelbundet enligt schema, även när patienten inte har ont. Strategier vid smärtgenombrott Korrigera vid behov myterna kring morfin. 48
Behandlingens mål vid cancerrelaterad smärta Smärtfrihet i vila. Patienten skall kunna erbjudas en god, eller åtminstone acceptabel nattsömn. Behandlingen skall ge en optimal och kontinuerlig smärtlindring, som inte sker på bekostnad av patientens livskvalitet genom t ex oacceptabla biverkningar. 49
Ett patientfall 58-årig gift man med nydiagnostiserad aggressiv ickesmåcellig lungcancer, lever- och skelettmetastaser. Vårdas inneliggande, för dålig för kemoterapi. Ikterisk, stundvis förvirrad och orolig. Diffusa molande smärtor i hela kroppen, ibland krampartad smärta från buken. Vill inte ta sina tabletter pga illamående. Hur lindrar vi bäst hans besvär? 50
Tips om vidare läsning Strang P. Cancerrelaterad smärta: Onkologiska och palliativa aspekter. Studentlitteratur 2012 Werner M, Leden I. Smärta och smärtbehandling. Liber 2010 Twycross R, Wilcock A, Howard P. Palliative Care Formulary (PCF5). Palliativedrugs.com Ltd 2014 51
Tills slut En bra smärtanalys är avgörande för resultatet! Lägg upp en behandlingsstrategi och gör ditt preparatval. Informera, utvärdera och justera. Våga fråga någon annan när du inte lyckas. 52