Smärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
|
|
- Linda Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smärtlindring för den palliativa patienten Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
2 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling Genombrottssmärta Nyheter på smärtfronten Några patientfall 2
3 Ett patientfall 58-årig gift man med nydiagnostiserad aggressiv ickesmåcellig lungcancer, lever- och skelettmetastaser. Vårdas inneliggande, för dålig för kemoterapi. Ikterisk, stundvis förvirrad och orolig. Diffusa molande smärtor i hela kroppen, ibland krampartad smärta från buken. Vill inte ta sina tabletter pga illamående. Sliter bort smärtpumpen du försöker sätta. Hur lindrar vi bäst hans besvär? 3
4 Cancerrelaterad smärta - förekomst 70 % av patienterna med avancerad cancersjukdom besväras av smärta I livets slutskede 90 % Komplex smärta: Blandsmärta (nociceptiv & neuropatisk) Genombrottssmärta < 10 % behöver någon form av invasiv smärtlindring 4
5 A-delta fibrer C-fibrer 5
6 6
7 Grundläggande smärtmekanismer Nociceptiv smärta Vävnadssmärta. Utlöses vid aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerver. Neuropatisk smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i perifera nerver och/eller CNS. För diagnos krävs utstrålning med neuro-anatomiskt korrelerbar distribution och känsel-förändringar. 7
8 Grund för lyckad smärtbehandling Försök förstå smärtmekanismen innan du väljer behandling Bas för att förstå smärtmekanismen: Anamnes Använd ett smärtskattningsinstrument Klinisk undersökning Ev röntgen, andra tester. Välj en behandlingsstrategi Informera, utvärdera och justera Vid svår smärta rådfråga en smärtspecialist! 8
9 Smärtanamnes När började smärtan? Lokalisation välavgränsad diffus utstrålande (nervrotsengagemang?) Tidsförlopp konstant intermittent variation under dygnet aktivitetsutlöst 9
10 Karaktär Smärtanamnes molande, dov, konstant (ofta nociceptiv) huggande/skärande (ofta nociceptiv, leder, viscera) tryckande, bultande/pulserande (ofta nociceptiv, kärl) brännande/ilande/stickande (ofta neurogen) Intensitet VAS/NRS eller verbal skattning. Abbey pain scale för kognitivt påverkade patienter Vad förvärrar/förbättrar smärtan? 10
11 Smärta i livets slutskede Fysiologisk Psykologisk Smärta Existentiell Social Total pain 11
12 Nociceptiv smärta Kontinuerlig Intermittent Visceral Somatisk Visceral Somatisk Svårlokaliserad, djup, refererad Vällokaliserad, konstant Intervallmönster, hög intensitet, refererad Aktivitetsrelation, muskelspasm 12
13 + Kan ha effekt ++ Ofta god effekt (-) Ofta bristande effekt Nociceptiv smärta Kontinuerlig Intermittent Visceral Somatisk Visceral Somatisk Djup vävnad Ytlig vävnad Paracetamol COX-hämn Opioid (-) (-) (-) använd kortverkande Adjuvans Steroid Bisfosf Lokalanes Antikoliner. Bisfosf, steroid, bensodiazepin Annat Strålbehl Morfingel Antisekret. Strålbehl Farmakologisk smärtbehandling i livets slutskede. LMV 2010 (21) 6:
14 Vad är neuropatisk smärta? Uppstår vid skada eller sjukdom i perifera nerver och/eller CNS. För diagnos krävs utstrålning med neuro-anatomiskt korrelerbar distribution och känsel-förändringar. 14
15 Neuropatisk smärta vid cancer Ofta blandsmärtor Vanligen först nociceptiv smärta, sedan tillkommer nervsmärta Hos 40-60% av cancerpatienter Kan kvarstå hos långtidsöverlevare Direkt infiltration av nerver t.ex. plexus brachialis vid lungcancer Indirekt t.ex. metastas i kota ger fraktur som påverkar ryggmärgen Kemoterapi Först distala domningar som senare blir smärtsam polyneuropati Radioterapi > nervfibros -> motordysfunktion och smärta Paraneoplastiskt fenomen Polyneuropati (5% av pat) 15
16 Preparatval vid neuropatisk smärta Cancerrelaterad neuropatisk smärta Gabapentin Amitriptylin (Saroten) Duloxetin (Cymbalta) Opioider (oxikodon, metadon) Steroider Fokal perifer neuropatisk smärta med allodyni Lidokainplåster (Versatis) Samtidig depression Amitriptylin (eller duloxetin) Samtidig ångest Pregabalin (Lyrica) 16
17 Farmakologisk smärtbehandling Översiktligt om: COX-hämmare (NSAID) Antikolinergika Steroider Opioider Antineuropatiska läkemedel 17
18 Verkningsmekanism för selektiva och oselektiva COX-hämmare Arakidonsyra COX-1 X Ospecifika COX-hämmare Normala kroppsfunktioner Skydd av mag-tarmslemhinna Trombocytaggregation COX-2 X Selektiva COX-2- hämmare Inflammation Smärta Motverkar trombocytaggr. Adapted from Needleman P et al. J Rheumatol. 1997;24(suppl 49):
19 COX1/COX2-balansen hos olika COX hämmare Arcoxia Celebra Ibuprofen ASA Naproxen Dynastat Diklofenak Toradol Warner
20 Hur ska jag välja COX-hämmare? Välj preparat utifrån förutsättningarna: Blödningsrisk (inkluderande risk för GI-blödning) Hjärt/kärl-sjuklighet Prognos Behandla med lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid Stor försiktighet hos äldre Ompröva behandlingen och sätt ut COX-hämmare när behovet upphör Ha koll på njurfunktionen, särskilt hos äldre Överväg skydd mot ulcus 20
21 Inflammatorisk smärta hos den palliativa patienten Kloka listan i Stockholm rekommenderar (i första hand): Naproxen startdos mg x 1-2, max 1000 mg/d Ibuprofen startdos 200 mg x 1-3, max 1200 (2000) mg/d COX-2 hämmare - vid: Ulcusproblematik Låga trombocyter Samtidig behandling med antikoagulantia Parenteral behandling: Ketorolak (Toradol 30 mg/ml), max 90 (120) mg/24h, kan ges sc. Analgetisk effekt inom min, duration 4 6 timmar Parecoxib (Dynastat 40 mg), COX-2 hämmare, max 80 mg/24h. Max analgetisk effekt efter 30 min (iv) 21
22 I praktiken Akut benign inflammatorisk smärta hos i övrigt frisk patient: Naproxen eller ibuprofen Hjärt/kärl-sjuka: Naproxen Undvik ibuprofen om samtidig behandling med lågdos ASA Tidigare ulcusproblematik: Ibuprofen + omeprazol COX2-hämmare + omeprazol Blödningsrisker COX2-hämmare + omeprazol Svår inflammatorisk smärta hos den palliativa patienten Ketorolak (Toradol) eller parecoxib (Dynastat) 22
23 Adjuvant analgetikabehandling 1 Antikolinergika: Vid kramptillstånd i glatt muskulatur, Vid ökad slemsekretion, rossel För att minska sekretionen från GI-kanalen Buscopan Inj 20 mg/ml, 1 2 ml sc vb, max 100 mg/24h Passerar inte blod/hjärnbarriären ringa sedation Robinul Inj 0,2 mg/ml, 1/2 1 ml sc Effekt upp till 8h Mer potent än Morfin-Skopolamin Passerar inte blod/hjärnbarriären ringa sedation 23
24 Adjuvant analgetikabehandling 2 Kortikosteroider: Har ofta god smärtstillande effekt vid: skelettsmärta leversmärta huvudvärk vid hjärntumörer buksmärta vid utbredd metastasering neurogen smärta pga inflammation och tumöröverväxt. Ge ordentlig dos under 1 2 veckor, hellre i kurer än tills vidare behandling (gäller ej vid hjärntumörer). T Betapred 0,5 mg, 8-10 tabl på morgonen. Leppert W, BussT. The role of corticosteroids in the treatment of pain in cancer patients. Curr Pain Headache Rep Aug, 16(4):
25 Starka opioider i Sverige Morfin Dolcontin Oramorph Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon Durogesic Fentanyl Hexal Matrifen Targiniq Temgesic Norspan Abstral Actiq Instanyl Hydromorfon Metadon Palexia Effentora 25
26 Morfin Morfin är oftast förstahandsval. T Morfin 10 mg 1/2-1 x (4-)6, den lägre dosen till äldre. Behandlingen kan inledas med Dolcontin! Extrados = 1/6(-1/10) av dygnsdosen Överväg oxykodon vid sänkt lever/njurfunktion pga aktiva metaboliter (M3G, M6G). Dosökning vid otillräcklig smärtlindring titreras lämpligen ut med hjälp av vid behovs medicineringen. Dygnsdosen kan ökas 30-50%. Morfin har ingen maxdos. Dosreduktion skall ske försiktigt, reducera med 10-15% av dygnsdosen varannan eller var tredje dag. Abstinensrisk. Alltid obstipationsprofylax med Movicol och/eller drp Laxoberal 5-30 drp tn. Illamåendeprofylax med T Postafen 25 mg x 2. Försök med utsättning inom 1-2 veckor, kräkcentrum adapterar sig. 26
27 Myter kring Morfin Patienten blir narkoman. Morfin är andningsdeprimerande och därför farligt. Morfin gör patienten så trött, passiviserad. Morfin skall bara användas i sjukdomens terminalstadier. En Morfininjektion kan förkorta livet. Morfin kan lindra alla typer av smärtor. 27
28 Oxikodon Oxikodon 60-80% biotillgänglighet, 1,5-2 gånger mer potent än morfin. Ett bättre alternativ än ketobemidon vid nedsatt lever/njurfunktion. Finns som kapsel/mixtur OxyNorm (ges 4 gånger per dygn) och depottablett OxyContin (ges 2 gånger per dygn) samt injektionsvätska OxyNorm. 28
29 Hydromorfon Hydromorfon 5-7,5 gånger mer potent än morfin. Ett säkrare alternativ än morfin vid nedsatt njurfunktion. Finns i injektionsform samt som kapsel och depotkapsel Palladon. Samma princip för behandling som T Morfin/Dolcontin. Fördel vid höga opioiddoser i smärtpump mindre volym. 29
30 Transdermalt fentanyl Ett alternativ vid stabil opioidkänslig smärta. När patienten har svårt att ta tabletter: Sväljningssvårigheter Illamående/kräkningar Osäkert upptag från GI-kanalen Olämpligt: Vid instabil smärta Vid mycket höga opioiddoser När ingenting annat hjälper Problem vid kakexi: Hypoalbuminemi, torr hud minskad absorption av fentanyl Feber, svettningar förändrat upptag 30
31 Transdermalt fentanyl Påbörjande av behandling: Byte enligt konverteringstabell, i praktiken motsvarar 25 ug plåster mg morfin/24h po. Plåstret appliceras samtidigt som sista dosen av 12h depotpreparat ges. Effekten kan utvärderas efter 24 timmar, plåsterbyte var 3:e d. Vid behovs dos morfin po mg för varje 25 ug plåster. Avbryta behandlingen: Efter avlägsnande av plåstret har plasma-koncentrationen av fentanyl sjunkit till 50% inom cirka 17 timmar. I livets absoluta slutskede vid instabil smärta: Låt plåsterbehandlingen fortsätta med oförändrad dos. Ge annan opioid subkutant via smärtpump. Dosen räknas fram med hjälp av antalet givna extradoser. 31
32 Transmukosalt/sublingualt/intranasalt fentanyl Abstral, Effentora Sublingual eller buckal tablett med upptag genom munslemhinnan. Snabb, förutsägbar absorption Instanyl Nässpray med snabbt upptag. Effekt inom 10 min, duration cirka 1 timme, ingen skillnad mellan preparaten. På förhand svårt veta vilken dos som hjälper patienten titrera! Dessa läkemedel kan vara bra alternativ vid genombrottssmärtor, särskilt i hemsjukvård. Dyrt 32
33 Buprenorfin Transdermalt buprenorfin - Norspan R Transdermal lågdosberedning av buprenorfin. Alternativ till kodein, tramadol fr a vid icke-malign smärta. Startdos 5 ug/h (depotplåster) motsvarar 5-10 mg Morfin/24h po. Maxdos 40 ug/h (2 st 20 ug/h depotplåster) Maximal effekt efter 3 dagar. Plåsterbyte efter 7 dygn. Buprenorfinkoncentrationen minskar med cirka 50 % på 12 timmar efter att plåstret avlägsnats. 33
34 Metadon Fördelar: Långverkande Effekt även vid neuropatisk smärta, blandsmärta Användbart vid dålig njurfunktion Billigt Nackdelar: Varierande halveringstid Ackumulationsrisk Använd sparsamt som vb-opioid Svårt beräkna ekvianalgetisk dos Svårt byta från Metadon till annan opioid Interaktioner (CYP3A4, t ex SSRI, fluconazol) 34
35 Kombination av metadon och annan opioid Vid otillräcklig smärtlindring med opioid där blandsmärta föreligger. Behåll den första opioiden och lägg till peroralt metadon 2,5-5 mg x 2. Behåll metadondosen fast NMDA-blockad och titrera smärtlindringen med den första opioiden. Om pat blir smärtlindrad och sederad minska dosen av den första opioiden. Davies MP. Evidence from basic research for opioid combinations. Expert Opin. Drug Discov. 2012;7(2): McKenna M, Nicholson AB. Use of methadone as a coanalgesic. J Pain Symptom Manage 2011;42:e4-e6. Wallace, E., et al., Addition of methadone to another opioid in the management of moderate to severe cancer pain: a case series. J Palliat Med, 2013;16(3):
36 Skillnader mellan olika opioider Vid nedsatt njurfunktion: De säkraste alternativen metadon, fentanyl, buprenorfin Kan kräva dosjustering hydromorfon, oxikodon Bristfällig dokumentation - ketobemidon Olämpligt morfin Ketobemidon har en högre kick-effekt undvik Ketogan 36
37 Starka opioider Glöm inte Subkutan/intravenös dos = (1/3) - 1/2 av peroral dos. Vid behovs dosen av opioid är 1/6(-1/10) av den totala dygnsdosen. 37
38 Opioidrotation När patienten är väl smärtlindrad men har besvärande biverkningar: Hallucinationer Kognitiv svikt Myoklonus Uttalad trötthet Dosen av den nya opioiden skall vara % av ekvianalgetisk dos enligt konverteringstabell. Vid otillfredsställande smärtlindring trots dosökning och du byter opioid: Använd 100 % av ekvianalgetisk dos enligt konverteringstabell 38
39 Opioidbehandling i livets slutskede Svår smärta förkortar livet Leder till svår stress Nervsystemet och endokrina funktioner påverkas Immobilisering och passivitet Höga opioiddoser förkortar INTE livet, snarare tvärtom 39
40 40
41 Biverkningar vid opioidbehandling Vanliga biverkningar: Förstoppning förebygg! Illamående förebygg! Trötthet dosjustering? Kognitiva biverkningar minnesförlust, svårt hitta ord, hålla konversationer. Ofta mycket jobbiga för patienten! Mindre vanliga biverkningar: Vattenkastningsbesvär Svettningar Klåda Myoklonier Kognitiv påverkan 41
42 Sammanfattning opioidbehandling De starka opioiderna är likvärdiga vad gäller effekter och biverkningar. Morfin eller oxikodon bör vara förstahandsval Dokumentation, erfarenhet Pris Rekommenderas runt om i landet Behandlingen kan inledas direkt med långverkande opioid (Dolcontin, Oxycontin). Vissa patienter har nytta av att byta opioid. Caraceni A et al. Use of opioid analgesics in the treatment of cancer pain: evidence-based recommendations from the EAPC. Lancet Oncol 2012 (13) Feb e
43 Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Stor utmaning 50 % av patienterna blir hjälpta Befintliga läkemedel fungerar inte för alla patienter Prediktorer saknas trial and error Och då de fungerar - bara delvis smärtreduktion Effekt på vilovärk, koncentrationsförmåga, sömn Marginell effekt på stimulusberoende smärtkomponenter som att gå, stå, sitta på obekväm stol Många RCT på icke-cancerrelaterad neuropatisk smärta Mycket få studier på cancerrelaterad neuropatisk smärta Få jämförande studier mellan de olika preparaten 43
44 Amitriptylin Amitriptylin Effekt på noradrenalin-, serotonin-, histamin-1, dopamin-, antikolinerga-, alfa- och NMDA-receptorer. Initialt mg/d, mg/d ofta effektivt. Titrera till muntorrhet! NNT (number needed to treat) 1,5 3 44
45 Gabapentin Gabapentin Blockerar alfa-2-delta-subenheten på kalciumkanaler (uppregleras vid neuropati) vilket hämmar transmittorfrisättningen presynaptiskt. Initialt mg/d, effektiv dos ofta 900 (3600) mg/d Dosreduktion vid nedsatt njurfunktion NNT 3 6, baseras på studier av smärtsam diabetesneuropati och postherpetisk neuralgi. Få studier på cancerrelaterad neurogen smärta. Biverkningar: Yrsel, somnolens, huvudvärk, diarré, konfusion, illamående 45
46 Pregabalin Pregabalin (Lyrica) Liknande verkningsmekanism som gabapentin. Övrig indikation: Generaliserat ångestsyndrom Biotillgänglighet 90%, linjär farmakokinetik, metaboliseras ej, dosreduktion vid nedsatt njurfunktion. Inga läkemedelsinteraktioner Inga jämförande studier med gabapentin eller amitriptylin. Effektiv dos mg/d. Maxdos 600 mg/d. NNT 3 4 Biverkningar: Yrsel, somnolens, viktökning, perifera ödem Missbruksrisk 46
47 Annan behandling vid neuropatisk smärta NMDA-blockerare, t ex metadon, ketamin Glöm inte: TENS, nervblockader, spinal smärtbehandling 47
48 Genombrottssmärta En eller flera episoder av dagliga smärtgenombrott trots adekvat behandling av grundsmärtan. Förekommer hos cirka 2/3 av alla patienter med cancerrelaterad smärta. I genomsnitt tre episoder per dag, max intensitet inom 10 min, pågår vanligen upp till cirka 60 min. Olika typer: Spontan Vid rörelse Procedurutlöst Påverkar livskvaliteten negativt Ofta svårbehandlad 48
49 Hur behandla visceral intermittent smärta? Ileus, koliksmärtor Mekaniskt hinder Ödem i tarmväggen, ascitesvätska Behandling: Dålig (ingen) effekt av opioider på intermittent komponent. Bra mot kontinuerlig visceral smärta. Antikolinergika Buscopan 20 mg sc COX-hämmare Toradol (ketorolak) 30 mg iv/im/sc (Dynastat 40 mg är alternativ) Antiemetika Haldol, Postafen, Betapred Antisekretion (minska volym kräkningar) Buscopan, Sandostatin, Omeprazol 49
50 Hur behandla somatisk intermittent smärta? Omläggning av smärtande sår Behandla grundorsaken, t ex infektion. Basbehandling med paracetamol, COX-hämmare Kortverkande opioid inför omläggning Abstral/Effentora/Instanyl Lokal morfinbehandling öppna sår, inflammation Morfinhydrokloridgel 1 mg/ml via apoteket Appliceras direkt på sårytan, täckande förband Effekt timmar Troligen litet systemiskt upptag Graham T et al. How are topical opioids used to manage painful cutaneous lesions in palliative care? A critical review. Pain 154 (2013)
51 Smärta från skelettmetastaser Vanligaste orsaken till smärta hos cancerpatienter 1/3 av patienterna med skelettmetastaser har smärta Smärtmekanismer: Nociceptiv somatisk smärta pga bendestruktion och lokal inflammation sensitiserade perifera smärtfibrer Neuropatisk smärta pga tumörorsakad destruktion av perifera nervfibrer sensitiserat smärtsystem konstant smärta + rörelserelaterad smärta påverkar funktionsförmågan och ADL COX-hämmare, opioider, (bisfosfonater), strålbehandling 51
52 Sammanfattande farmakologisk behandlingsstrategi Svår smärta som inte lindras av peroral behandling: 1. Aktuell smärtmekanism(er)? Inflammatorisk smärta COX-hämmare, steroider Neuropatisk smärta gabapentin m fl Existentiell smärta använd teamets resurser 2. Gå över till parenteral administrering av opioid (iv/sc) 3. Opioidrotation? 4. Tillägg av lågdos metadon? 5. Försök med ketamin? 6. Spinal smärtlindring? 7. Perkutan kordotomi? 8. Palliativ sedering? 52
53 Att tänka på Empati och förståelse är viktiga delar i smärtbehandlingen, läkemedel är endast en del i det totala omhändertagandet. Hälften av cancerpatienterna har mer än tre smärt-etiologier, alla behöver inte vara tumörrelaterade. Infektion Muskelspänning Ryggskott Osteoporos Artros Smärta föder smärta och skall därför förebyggas. 53
54 Information till patient och anhöriga Ofta behov av upprepad information. Informera om vilka läkemedel man avser prova och bakgrunden till valet av preparat. Informera om läkemedlens förutsägbara biverkningar och hur man kan förebygga/behandla dem. Det tar en viss tid innan man prövat ut den rätta doseringen av smärtlindrande läkemedel. Behandlingen är till för att i första hand förebygga smärta och medicineringen måste därför noga följa ett fastställt schema. Korrigera vid behov myterna kring morfin. 54
55 Behandlingens mål vid cancerrelaterad smärta Smärtfrihet i vila. Patienten skall kunna erbjudas en god, eller åtminstone acceptabel nattsömn. Behandlingen skall ge en optimal och kontinuerlig smärtlindring, som inte sker på bekostnad av patientens livskvalitet genom t ex oacceptabla biverkingar. 55
56 Något nytt kring smärtbehandling? Tapentadol (Palexia) Få studier på cancerrelaterad smärta Liten erfarenhet av att gå över till preparatet från annan stark opioid. 100 mg Palexia = mg Morfin p.o. Finns som kortverkande och i slow-release beredning Studier visar färre gastrointestinala biverkningar jfrt andra opioider. Oxikodon/naloxon (Targiniq) Evidens för minskad förstoppning Försiktighet vid nedsatt leverfunktion Gaertner J, Schiessl C. Cancer pain management: What s new? Curr Pain Headache Rep 2013 (17)
57 Något nytt kring smärtbehandling? Cannabinoider (THC, CBD) RCT på patienter med cancerrelaterad smärta visar nedslående resultat sparsam effekt, stort bortfall av patienter pga biverkningar Denosumab (XGEVA) Bättre än Zometa mot smärta pga skelettmetastaser Dyrt! Naloxegol (Moventig) Peroral opioidantagonist för behl av opioidinducerad förstoppning T Moventig 25 mg x 1 Gaertner J, Schiessl C. Cancer pain management: What s new? Curr Pain Headache Rep 2013 (17)
58 Patientfall 1 58-årig gift man med nydiagnostiserad aggressiv ickesmåcellig lungcancer, lever- och skelettmetastaser. Vårdas inneliggande, för dålig för kemoterapi. Ikterisk, stundvis förvirrad och orolig. Diffusa molande smärtor i hela kroppen, ibland krampartad smärta från buken. Vill inte ta sina tabletter pga illamående. Hur lindrar vi bäst hans besvär? 58
59 Patientfall 2 78 årig kakektisk kvinna med bröstcancer, skelettmetastaser. Hemma med specialiserad palliativ hemsjukvård. Vikt 45 kg, krea 115 Trött, ibland lätt förvirrad. Molande värk i ryggen, belastningssmärtor i bäckenet. Dålig effekt av strålbehandling. 59
60 Tills slut En bra smärtanalys är avgörande för resultatet! Lägg upp en behandlingsstrategi och gör ditt preparatval. Informera, utvärdera och justera. Våga fråga någon annan när du inte lyckas. 60
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merOpioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Nociceptiv smärta Neurogen smärta Morfin Dolcontin Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon
Läs merSmärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring för den palliativa patienten Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer och behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling
Läs merSmärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring för den palliativa patienten Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer och behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling
Läs merSmärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet
Läs merAvancerad smärtlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Avancerad smärtlindring i palliativ vård Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer och behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling
Läs mer17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?
17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan
Läs merSmärtbehandling vid cancersjukdom
Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad
Läs merOpioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Läs merSmärtbehandling vid cancersjukdom. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtbehandling vid cancersjukdom Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Behandlingsstrategier Farmakologisk
Läs merSmärtmekanismer och smärtbehandling
Smärtmekanismer och smärtbehandling Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer Farmakologisk smärtbehandling Skillnader mellan olika opioider Opioidrotation
Läs merSmärtlindring vid avancerad sjukdom. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring vid avancerad sjukdom Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Behandlingsstrategier Farmakologisk
Läs merAvancerad smärtlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Avancerad smärtlindring i palliativ vård Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer och behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling
Läs merCancerrelaterad smärta. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Cancerrelaterad smärta Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Denna föreläsning Mekanismbaserad smärtlindring Farmakologiska behandlingsstrategier
Läs merAvancerad symtomlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Avancerad symtomlindring i palliativ vård Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen Smärta Behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling Opioidinducerad
Läs merHudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
Läs merWHO:s smärttrappa gäller än:
WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Läs merMåste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC
Läs mer16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merSMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Läs merIndikatorer. Indikator bör innehålla. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2010. Varför indikatorer i sjukvården?
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2010 Socialstyrelsen juni 2010 ersätter Indikatorerna från 2003, artikelnummer 2010-6-29 Kunskapsunderlag + utvärderinginstrument! Marie Portström Indikatorer
Läs merLäkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården
Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig
Läs merTerminal smärtlindring
Terminal smärtlindring Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Hur vanligt är det med smärta? 1/3 av alla svenskar har eller har haft ett långdraget smärttillstånd.
Läs merRÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merInnehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.
Innehåll Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. dronedaron (Multaq) - vid förmaksflimmer. Vimovo - kombination av naproxen
Läs merSMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau
SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer
Läs merLångvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs mer16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2013 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merSmärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV
Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse
Läs merLeva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta
Läs merSMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER
SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER gunnar.eckerdal@vgregion.se www.lakemedelsboken.se dels kapitlet om smärta, dels kapitlet palliativ vård 1 All smärtbehandling: Bilda dig en uppfattning
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merFrågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Läs merFarmaka vid akut smärta
Farmaka vid akut smärta i Kronobergs län Växjö den 10 maj 2011 Ellen Vinge Klinisk farmakolog 2011 1 Behandlingsprinciper vid akut smärta 1. Dämpa aktivering av nociceptorer 2. Hämma smärtsignalen i perifera
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merSmärta. Definition av smärta. Tecken på smärta
Smärta Smärta är vanligt i livets slutskede. I långt framskriden cancersjukdom är smärtan ett mycket vanligt symtom (50-100%) jämfört med andra sjukdomsgrupper (50%). Smärta är en angelägen fråga hos allmänheten
Läs merIndikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland Målsättning Att få kännedom om: varför äldre är särskilt känsliga för vissa läkemedel
Läs merLÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin
LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin Lågdos metadon, 1) Fungerar det och 2) hur gör man? 1) Ja 2) Start low, go slow!
Läs merAllmänt om återhämtning
Allmänt om återhämtning Det hör till saken att: Man kan ha starkare smärta 2-3 dagar efter operationen. Då är det bra att ta smärtstillande medicin regelbundet. En lindrigare smärta kan kännas under flera
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska
Läs merTro på patienten! Behandling av cancersmärta. Cancersmärta. Cancersmärta. Patienten har alltid rätt. Neuropatisk. Nociceptiv. Syns inte på röntgen
Behandling av cancersmärta Tro på patienten!, öl Onkologikliniken/ Akademiska sjukhuset Uppsala Syns inte på röntgen Patienten har alltid rätt Syns inte på labprover Dalsland 2006 Molvärk Inflammation
Läs merSmärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Läs mer-med fokus på opioider
-med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,
Läs mer18 SMÄRTA. Gör en smärtanalys innan smärtbehandlingen
18 SMÄRTA ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan smärtbehandlingen startas. Utvärdera alltid effekten! Vid långvariga smärttillstånd kan smärtan ändra karaktär och vanliga analgetika Rekommenderad fysisk träning
Läs merCancerrelaterad smärta
Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och
Läs merVad är nytt inom smärtvården?
Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Vad är nytt inom smärtvården? Katri Hamunen, Vesa Kontinen istock/tuned_in Nya administreringssätt för gamla läkemedel och helt nya läkemedel ger nya möjligheter
Läs merNervsystemet Rekommenderade läkemedel
Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01
Läs merAnna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare
* Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans
Läs merVård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad
Vård i livets slutskede 190328 Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad Döendet Det skede när individens livsviktiga funktioner sviktar och symtom visar att
Läs merSmärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 maj 2016 Gäller: t.o.m. 19 maj 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén
Läs merLångvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merSmärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse och definieras av IASP (International Association for the Study of Pain) som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merSmärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merSmärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Läs merAkut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter
2017-11-06 18916 1 (7) Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter Sammanfattning Patienter med långvarig opioidbehandling drabbas ibland av akut smärta som kräver smärtlindring. Behandlingen av akut
Läs merSmärtbehandling vid huvud- och halscancer
Smärtbehandling vid huvud- och halscancer Eva Lindell Jonsson, ST- läkare, ÖNH- kliniken, Akademiska sjukhuset Staffan Lundström, med dr, överläkare vid Palliativt Centrum och FoUU- enheten vid Stockholms
Läs merPiller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder
Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program
Läs merDagens program. Sida 1
Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2018 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Nyheter Smärta och inflammation Förändringar inom Opioider Nya rubriker Buprenorfin plåster utgår från smärtavsnittet men finns
Läs merTentamen DX5 151210. Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1/10 Tentamen DX5 151210 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 22 frågor. Den första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering / studiegranskning och den andra delen är kortsvar. MEQ = max
Läs merCellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:
Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar: Illamående och kräkningar efter cellgiftsbehandling Frågor-&-Svar Broschyr Skriven av en patient Personlig information Namn: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Nyheter inom smärtbehandling NSAID. Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken
Nyheter inom smärtbehandling NSAID Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken Nyheter inom smärtbehandling NSAID och COX 2 hämmare -Verkningsmekanism -Effekt -Biverkningar NSAID och COX-2 Hämmare -Verkningsmekanism
Läs merPallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin
Pallia%v vård samtal symtomlindring Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin Brytpunkt- varför? Pallia9v vård handlar om döendet och om den sista 9den i livet Det handlar om a>
Läs merSmärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Läs merKapitel 18 Smärta. Översikt. Grunden för optimal smärtbehandling
Kapitel Smärta Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med? ANAMNES När uppstår n, hur länge har den funnits? Var finns n? Använd smärtteckning! Hur känns n, hur stark? Använd NRS/VAS! Varför uppstod
Läs merFARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL
Läs merSmärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol
Smärta Medel vid smärta - Analgetika Smärta är en subjektiv upplevelse och något som patienten måste rapportera för att den effektivt skall kunna behandlas. Smärta finns i många olika former och bakom
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Nyheter Smärta och inflammation celecoxib upptas i andra hand efter naproxen under rubriken Inflammatoriska system-, led- och ryggsjukdomar/cox-hämmare
Läs merLilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi
Lilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND 2012 Text & grafisk design Johanna Spetz Tryckt av Myrans Grafiska AB 11 nycklar till självhjälp vid fibromyalgi 1 ACCEPTANS Att acceptera
Läs merFaktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merTerminal smärtlindring
Terminal smärtlindring råd och tips vid behandling av cancerrelaterad smärta Av överläkare Staffan Lundström Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Originalartikel publicerad i Primärvårdens Nyheter nr
Läs merbehandling smärtanalys fysiologi & psykologi
behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B
Läs merSMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN.
SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN gunnar.eckerdal@vgregion.se www.lakemedelsboken.se dels kapitlet om smärta, dels kapitlet palliativ vård All smärtbehandling: Bilda dig en uppfattning om smärtans fysiologiska
Läs merTumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar
Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to
Läs mer16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2014 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merVården vid palliativ smärta
Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad
Läs merTarmhormoner som frisätts i samband med måltid. De viktigaste är GLP-1 (glukagonlik peptid 1) och GIP (gastric inhibitory polypeptide)
Vad är inkretiner? Tarmhormoner som frisätts i samband med måltid. De viktigaste är GLP-1 (glukagonlik peptid 1) och GIP (gastric inhibitory polypeptide) Påverkar frisättningen av insulin och glukagon
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merSmärtskattning. Palliativa rådet
Smärtskattning Palliativa rådet Vad är smärta? Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.(international Association for
Läs merBilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna Notering: Dessa ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln är resultatet av hänskjutningsförfarandet.
Läs merNeuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås
Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.
Läs merPROSTATBESVÄR del 1 Malmö 2007
PROSTATBESVÄR del 1 Malmö 2007 Kronisk icke bakteriell prostatit En dold sjukdom där Cernitol är den enda kliniskt dokumenterade behandlingen Kronisk prostatit drabbar ca 20% av den manliga befolkningen
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merPalliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten
Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan
Läs merRiktlinjer för användning av Midazolam som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Sörmland
1 Barn och ungdomstandvården Folktandvården Sörmland Uppdaterat dec 2009 Riktlinjer för användning av Midazolam som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Sörmland Innehåll: Riktlinjer för
Läs merBPSD Förbättringsarbete. Smygehem Hösten och Våren 2015/2016
BPSD Förbättringsarbete Smygehem Hösten och Våren 2015/2016 Smygehem är ett särskilt boende med 52 hyresgäster, 6 avdelningar varav 4 demensavdelningar. Smygehem är Trelleborgs största äldreboende, beläget
Läs merMinskad östrogenproduktion och besvär i underlivet... 4. Behandling med Oestring... 5. Så här sätter du in och byter Oestring... 8
Till dig som som får OESTRING ett LÄKEMEDEL FÖR BEHANDLING AV LOKALA ÖSTROGENBRISTSYMTOM. PATIENTINFORMATION 1 2 INNEHÅLL Minskad östrogenproduktion och besvär i underlivet... 4 Behandling med Oestring...
Läs merDen vidunderliga smärtan
Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och
Läs merEffektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Läs merVanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon
Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi
Läs merBILAGA III ÄNDRINGAR I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN OCH BIPACKSEDLARNA
BILAGA III ÄNDRINGAR I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN OCH BIPACKSEDLARNA Obs: Ändringarna i produktresumén och bipacksedlarna kan vid behov senare uppdateras av de nationella tillsynsmyndigheterna,
Läs mer