SAMMANDRAG AV BUDGET MYNDIGHETSNÄMNDEN Ordförande: Ingvar Svensson (C) Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Maria Thulin Kostnad per invånare: 1170 kr (f g år 1167 kr) Andel av samtliga nämnders nettokostnader Nämndens mål: 1 Att aktivt besöka företag och verksamheter i enlighet med nämndens tillsynsplaner för att nå en god och hållbar utveckling i kommunen i samklang med det 16 miljömålen. 2 Att årligen arbeta aktivt med minst ett projekt för att skydda kommunens sjöar, vattendrag och viktiga grundvattenförekomster. 3 Att årligen utbilda minst 8 % av Sävsjö kommun invånare i skydd mot olyckor. Mätning av mål: 1.1 Att nämnden årligen ska följa upp och redovisa antalet genomförda tillsynsbesök i företag och verksamheter med tillsynsavgifter genom antalet planerade besök. 2.1 Att nämnden årligen ska följa upp och redovisa genomfört arbete med skydd av sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster. 3.1 Att nämnden årligen ska följa upp och redovisa antalet personer som genomgått utbildning skydd mot olyckor. Servicegarantier: 1 Att en komplett anmälan vid inrättande av värmepumpinstallation från berg, mark och vatten ska miljö- och byggförvaltningen senast 10 arbetsdagar efter det att anmälan diarieförts ha besvarat anmälan. Om så inte sker uttas ingen anmälningsavgift. Garantin gäller inte vid inrättande av värmepump inom skyddsområde för allmän vattentäkt och inte vid inrättande av jordvärmeanläggning inom strandskyddat område. Vid ofullständig inlämnad anmälan räknas garantitiden från och med den arbetsdag då kompletterad anmälan, som uppfyller ovanstående garantivillkor, föreligger. 2 Att en ansökan om egensotning ska behandlas av räddningstjänsten inom tio arbetsdagar. ----- EKONOMI I SAMMANDRAG ----- 2% Års- Prognos Nämnds- Nämnds- Nämnds- Förslag Förslag Förslag Bokslut budget Bokslut förslag förslag förslag KSU KSU KSU Belopp i tkr 2013 2014 2014 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Intäkter -5 366-4 717-4 684-4 777-4 873 Personalkostnader 10 321 11 211 10 757 11 123 11 534 Kapitalkostnader 863 863 556 416 332 Övriga kostnader 6 369 5 909 6 175 6 354 6 538 NETTOKOSTNAD 12187 13266 0 12804 13116 13531 0 0 0 Nämndens kostnader Nämndens finansiering Kalkningsverksamhet 2% Bygg- och karta 6% Miljö- och hälsoskyd d 7% Räddnings-tjänst 70% Politisk verksamhet och gemensam administration 15% Skattemedel 75% Statsbidrag 9% Avgifter 16%
POLITISK VERKSAMHET INKL. GEMENSAM ADMINISTRATION Verksamhetsområden: Myndighetsnämndens verksamhet. Myndighetsförvaltningens ledningsansvar. Beskrivning av verksamheten: Myndighetsnämndens politiska verksamhet. Sekreterarskap i nämnden. Ledning och samordning av myndighetsförvaltningens olika verksamhetsområden så som miljö, bygg, karta samt räddningstjänst. Verksamhetsplanering, uppföljning och budget. Ärende- och fakturahantering, även för räddningstjänsten. Hantering av personalärenden. Handläggning av vissa miljö- och byggärenden. Utredningar inom miljö- och byggområdet. Arbetet med utvecklingsstategin Myndighetsnämnden samt Myndighetsförvaltingen har ett stort ansvar mot kommunens invånare och företagare genom sin myndighetsövning, så som miljö- och hälsoskyddstillsyn, bygglovshantering samt brandtillsyn. För verksamheten som helhet och kontakt med förvaltningens företrädare ska kännetecknas av effektivitet, servicenivå och rättssäkerhet. Större förändringar budgetåret 2015: Miljö- och byggförvaltningen och räddningstjänsten har slagits samman till en gemensam förvaltning - Myndighetsförvaltningen. Förvaltningen har under året 2014 fått en ny räddningschef. Utmaningen för förvaltningen är att under året strukturera upp organisationsförändringen, hitta roller, fördela ansvarsområden och arbetsuppgifter. Organisationsförändringen innebär att den gemensamma administrationen får ett större ansvar och ökade arbetsuppgifter. Den hittills framgångsrika digitalisering av verksamhetens arkiv som pågått måste läggas i malpåse då den inte inryms i den kommande budgeten. Förvaltningens mål att skapa ett modernt och effektivt arbetssätt kommer därmed att påverkas och förändra verksamheten på olika sätt. Utveckling 2016 och 2017 med utblick 2020: Förutom vad som har beskrivits tidigare är förändringar inom lagstiftningar något som har stor påverkan på verksamheten. Genom den nya plan- och bygglagen kan man se att demokratifrågorna har varit vägledande, bland annat genom att möjligheten till delaktighet och påverkan stärkts och förtydligats. Blickar man framåt kan man anta att denna trend stärks ytterligare vilket naturligtvis får ses som positivt samtidigt som det kommer att ställa fler och högre krav på myndighetsutövning framöver. Ett flertal förordningar kommer att förändras som styr vår verksamhet på grund av införlivandet av olika EUförordningar i vår lagstiftning. Byråkratin kommer att öka som endast kan motverkas med en ökad digitalisering av verksamheten. Samhällsutvecklingen ställer höga krav på digitalt informationsutbyte. Förvaltningen anser att det är viktigt att vi arbetar med E-utveckling för att kunna möta förväntningar på digitalt informationsutbyte samt lagring av våra handlingar. Förvaltningen vill ligga i framkant när det gäller tekniska lösningar för att tillmötesgå framtida samhällskrav. Ett led i detta kan bli att förvaltningen behöver implementera ett nytt verksamhetssystem. Vilket och när i tiden är lite beroende på vad DÄHS-projektet utmynnar i. I linje med utvecklingsstrategins intentioner har myndighetsnämnden ambitionen att fortsätta den lyckosamma inventeringen av enskilda avlopp. Dock är det avhängt att medel finns då det inte inryms i 2015 års budget. ----- EKONOMI I SAMMANDRAG ----- Verksamhetens kostnader Verksamhetens finansiering Ärende hantering 26% Ledning och Samordning 42% Års- Prognos Nämnds- Nämnds- Nämnds- Bokslut budget Bokslut förslag förslag förslag Belopp i tkr 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Intäkter -29 Personalkostnader 1411 1334 1473 1523 1579 Kapitalkostnader 10 4 3 Övriga kostnader 369 354 415 423 436 NETTOKOSTNAD 1751 1688 0 1898 1950 2018 Skattemedel 100% Övriga omkostnader 21% Nämnd 11%
MILJÖ-, HÄLSOSKYDD OCH LIVSMEDEL Verksamhetsområden: Tillsyn enligt gällande lagstiftningar, kalkningsverksamhet samt service till enskilda, företag, skolor och myndigheter inom olika områden. Beskrivning av verksamheten: Myndighetsnämnden är lokal tillsyns- och tillståndsmyndighet med stöd av bl.a. miljöbalken, plan- och bygglagen, livsmedelslagen, och smittskyddslagen. Nämndens uppgift är att begära in eller i egen regi genomföra riskanalyser av verksamheter som innefattas av nämndens ansvarsområden. Målet är att minimera oönskad negativ inverkan på människor, bebyggelse och miljö. Kalkning av sjöar och vattendrag Mark och vatten utsätts sedan några årtionden tillbaka för en stor tillförsel av försurande ämnen. För att bromsa de försurande ämnenas negativa inverkan och för att återställa biologisk mångfald och möjligheter till fiske i försurade vatten sprids varje år kalk i kommunens sjöar och vattendrag eller i deras tillrinningsområden. Kalken upplöses efterhand genom vittring och minskar därigenom vattnets surhet. Försurning är ett av de största miljöhoten i vår kommun men mätningar visar på en svagt positiv trend. Verksamheten finansieras genom statsbidrag med 85%. Resterande del är förvaltningens arbete med effektuppföljning, spridningskontroll och administration. Hälsoskyddstillsyn Hälsoskyddsarbetet inriktar sig på att upptäcka, förebygga och undanröja hälsorisker i miljön. Uppgiften innebär att utreda fall av samhällsfarlig smitta, motverka bristande sanitära förhållanden, medverka till spridning av kunskap kring allergier, följa utvecklingen av miljörelaterad ohälsa och hälsorisker i miljön, värdera hälsorisker från exempelvis radon, UV-strålning eller ohyra och sammanställa underlag både för det egna tillsynsarbetet och för andra myndigheter. Tillsyn över receptfria läkemedel och tobaksvaror ingår numera i verksamheten. Även prövning och godkännande av enskilda vatten- och avloppsanläggningar ingår i såväl hälsoskydds- som miljöskyddsarbetet. Miljöskyddstillsyn Myndighetsnämnden är med stöd av miljöbalken lokal tillsynsmyndighet över viss miljöfarlig verksamhet inom kommunen. Tillsynens syfte är i praktiken att begränsa störningar från miljöfarlig verksamhet och att ha god kännedom om olika verksamheternas påverkan på och potentiella olycksrisker för människors hälsa och miljön. Livsmedelstillsyn Miljö- och byggförvaltningen besöker årligen i princip samtliga avgiftsbelagda livsmedelsverksamheter i kommunen, omkring 90 stycken, för besiktning av lokalernas standard och utrustning, uttag av bakteriologiska och kemiska livsmedelsprover samt kontroll av hanteringen av livsmedel. För ökad samsyn mellan kommuner sker länsövergripande tillsynsprojekt. Arbete med utvecklingsstrategin. Alla kontakter med företag, organisationer och enskilda personer skall vara så enkel, snabbt och rättssäkert som möjligt. På grund av de personalförändringar som ägt rum inom förvaltningen bör utbildningsinsatser genomföras. Större förändringar budgetåret 2015: En tydlig tendens är att ärenden av större karaktär, exempelvis uppförande av vindkraftverk och ärenden med förorenad mark som även berörs av plan- och bygglagen, ställer allt högre krav på handläggningen vid förvaltningen, såväl vad gäller kompetens som handläggningstid. Personalomsättningen på miljöinspektörer är stor och har varit så under några år. Förvaltningens miljösamordnare lämnar sin tjänst under hösten 2014. En ny är rekryterad och introduktion pågår. En ny livsmedelsinspektör kommer att rekryteras under hösten/vintern 2014. För förvaltningens del innebär det att vi under 2015 tappar lite fart och kompetens tills de nya har kommit in i sina arbetsuppgifter. Kommunen har fått bidrag för biologisk återställning av vattendrag för Hjortsetån och Hylletoftaån i kommunen. Detta projekt kommer att pågå under ca 5 år. Utveckling 2016 och 2017 med utblick 2020: Förändring av lagstiftning sker kontinuerligt vilket kan och lär medföra förändringar i nämndens arbete. Möjligheten finns att ytterligare tillsynsområden tillkommer till nämndens ansvarsområden. Senast i raden var tillsynen av ledningar och pumpstationer för avloppsvatten. Inventering och uppföljning av enskilda avloppsanläggningars status i kommunen måste fortsätta. Havs- och vattenmyndigheten föreslår en skatt på gamla och underkända enskilda avloppsanläggningar. Livsmedelsverket arbetar med ett särskilt kompetensutvecklingsprogram för inspektörer. Inspektörerna ska ges möjlighet att fördjupa sig inom olika specialområden. Förhoppningsvis ger detta goda möjligheter till ytterligare nyttig kompetensutveckling ute i kommunerna. Myndighetsnämnden har beslutat att följande mål och åtagande skall gälla för den del som berör miljö-, hälsoskydd och livsmedel i förvaltningens tillsynsarbete. Mål att uppnå: 1. att genom tillsyn och rådgivning, tillse att företag i kommunen bedriver verksamheten i enlighet med miljöbalkens bestämmelser och miljömålens intentioner. 2. att genom tillsyn och rådgivning, tillse att livsmedelshanteringen bedrivs i enlighet med EUförordningar och livsmedelslagens bestämmelser. 3. att utreda och åtgärda inkomna anmälningsärenden inom hela nämndens ansvarsområde, att arbeta på ett effektivt och enkelt sätt, samt ge allmänheten och företag råd och upplysningar i miljö- och hälsoskyddsfrågor. 4. att genomföra kommunens kalkningsprojekt för att motverka försurning av sjöar och vattendrag så att vattenkemin och den biologiska mångfalden bibehålls i vattensystemen. 5. att verka för en hållbar utveckling i kommunen som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. 6. att verka för en långsiktig god ekologisk status i våra sjöar och större vattendrag
Mål att sträva mot: 1. att enskilda och företags utsläpp till luft, mark och vatten i kommunen skall minska så att ingen negativ miljöpåverkan sker eller kan påvisas, 2. att öka den lokala och framför allt den ekologiska livsmedelsproduktionen, dels för att öka utbudet av lokalt producerade livsmedel av hög kvalitet för kommuninvånarna, samt för att minska transporternas negativa miljöpåverkan och för att värna om det öppna landskapet, 3. att enskilda och företag enkelt och snabbt skall kunna få tillgång till all aktuell information om miljö- och hälsoskyddsfrågor, 4. att de försurande utsläppen skall minska i sådan omfattning att kalkningsverksamheten i kommunen kan upphöra, 5. att ett ekologiskt och långsiktigt hållbart samhälle skapas, 6. att stötta vattenägare, vattenbrukare och närliggande markägare till våra sjöar och större vattendrag i sitt arbete att uppnå god ekologisk status för våra sjöar och större vattendrag. Åtaganden: För att uppfylla de översiktliga målen för myndighetsnämnden skall följande beaktas: 1. Miljö- och byggförvaltningen skall inspektera samtliga avgiftsbelagda objekt i enlighet med tillsynsplanen, i princip minst en gång per år, för att kontrollera efterlevnaden (tillstånd, villkor, myndighetsföreskrifter m.m.) enligt miljöbalken. 2. Miljö- och byggförvaltningen skall inspektera samtliga avgiftsbelagda livsmedelsobjekt i enlighet med tillsynsplanen, i princip minst en gång per år, för att kontrollera hygien och redlighet. 3. Miljö- och byggförvaltningen skall utreda, och om grund föreligger, åtgärda samtliga anmälningsärenden som berör lagar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Miljö- och byggförvaltningen skall vidare på ett enkelt och effektivt sätt ge allmänhet och företag råd och upplysningar i frågor som rör miljö- och hälsoskyddsverksamheten. 4. Samtliga sjöar och vattendrag som ingår i kommunens kalkningsplan, skall vid den kemiska effektuppföljningen ha ett ph-värde som ej understiger 6,0 för sjöar och vattendrag som innehåller lax, mört och flodkräfta, övriga sjöar ej understigande 5,6, och ett alkanitetsvärde som ej understiger 0,05 mekv./liter. I alla sjöar och vattendrag som kalkas skall vattenprov uttas två gånger per år samt sex gånger per år i fem extra värdefulla vattendrag. 5. Att verka för en tydligare inriktning av tillsynsinsatser och åtagande i enlighet med nationella och regionala miljömål och att bryta ned dessa till mätbara mål för miljö- och byggförvaltningens informations- och tillsynsroll. 6. Att genom tillsyns- och informationsinsatser få vatten- och markägarna att vidta sådana åtgärder att god ekologisk status kan uppnås i våra sjöar och större vattendrag. ----- OMSÄTTNINGSTAL/VOLYMER ----- Bokslut Bokslut Budget Prognos Budget Budget Budget 2012 2013 2014 2014 2015 2016 2017 1. Antal avgiftsbelagda företag 81 76 84 84 84 87 86 med miljöfarlig verksam- het 2a. Antal avgiftsbelagda livsmedelsföretag/-verksamheter 99 87 90 90 90 90 90 2b. Antal prov som uttagits / 6 0 10 10 10 40 40 ska uttagas 3. Utredda och åtgärdade 75 68 70 70 70 70 75 anmälningsärenden. 4a. Antal sjöar och vattendrag 22 22 20 20 20 20 20 som kalkas och analyseras 4b. Mängd kalk (ton) 797 728 728 728 728 728 728 4c. Antal vattenprovtagningar 96 86 100 95 100 100 100 inom kalkningsverksamheten 5. Enskilda avlopp 29 59 60 50 75 70 65 6. Antal värmepumpsanläggningar 36 75 60 60 40 35
----- MÄTNING AV ÅTAGANDEN NYCKELTAL ----- Bokslut Bokslut Budget Prognos Budget Budget Budget 2012 2013 2014 2014 2015 2016 2017 1. Miljöinspektioner / antal avgiftsbelagda företag med miljöfarlig verksamhet 2a. Livsmedelsinspektioner / antal avgiftsbelagda företag 2b. Antal uttagna prov / antal avgiftsbelagda företag 3. Utredda och åtgärdade anmälningsärenden / inkomna anmälningsärenden (utöver anmälningsärenden som faller under pkt 1-2 ovan) 4a. Antal alkalinitetsprov som ej understiger 0,05 mekv/l / antal sjöar och vattendrag som kalkats och provtagits 4b. Kostnad (kr) / mängd utspridd kalk (ton) 4c. Planerad vattenprovtagning / genomförd vattenprovtagning 5. Andel godkända strandbadvattenprover 0,8 0,7 0,95 1,0 0,95 0,95 0,95 1,1 0,9 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0.8 0,8 0,9 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1 528 1 528 1 650 1610 1 650 1 800 1 850 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 ----- EKONOMI I SAMMANDRAG ----- Års- Prognos Nämnds- Nämnds- Nämnds- Bokslut budget Bokslut förslag förslag förslag Belopp i tkr 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Intäkter -1 841-2 125-2 022-2 063-2 104 Personalkostnader 1 372 2 200 1 623 1 678 1 740 Kapitalkostnader Övriga kostnader 1 813 1 571 1 500 1 544 1 588 NETTOKOSTNAD 1 344 916 0 1 101 1159 1 224 Verksamhetens kostnader Verksamhetens finansiering Inspektion 57% Kalkning 38% Övrigt 5% Avgifter 35% Skattemedel % Statsbidrag (kalkning) 35%
. BYGG OCH KARTA Verksamhetsområden: Bygglov- och tillståndsprövningar. Mätnings- och kartteknisk verksamhet. Medverkan vid upprättande av detaljplaner, renritning och digitalisering av detaljplaner. Den kommunala förvaltningens GIS- och kartstöd. Beskrivning av verksamheten: Övervaka den formella hanteringen av detaljplanering av mark- och vattenanvändningen. Bygglov- och tillståndsprövning enligt Plan- och bygglagen. Tillsyn över allt byggande i kommunen. Prövning och godkännande av kontrollansvariga och kontrollplaner samt utfärdande av start- och slutbesked avseende bygglovpliktiga åtgärder. Råd och anvisningar till allmänheten i plan- och byggfrågor. Tillsynsmyndighet för funktionskontroll av ventilationssystem. Tillsyn över tillgängligheten i kommunen. Adressättning i enlighet med avtal med lantmäteriet (ABT-avtal), ansvar för lägenhetsregistret i kommunen. Kommunens mätnings- och karttekniska verksamhet. Ansvar för underhåll av stomnät, utsättningar och inmätningar. Underhåll av primärkartverk. GIS-stöd till kommunens övriga verksamheter. Spridning och åtkomst av GIS-baserat verksamhetsstöd. Upprättande av nybyggnadskartor. Stöd till tekniska förvaltningen med ajourhållning av ledningskartor för kommunens va-verksamhet och andra nyttjare. Behjälplig vid upprättande av fastighetsägarförteckningar och detaljplaner. Uppdatering av geografisk kartdata i enlighet med avtal med Lantmäteriet (ABT-avtal). Arbete med utvecklingsstrategin Kommunikation och information mellan förvaltningen och kommuninvånarna ska vara lättillgänglig och saklig. Bygg- och kartenheten skall genom information till invånarna i kommunen via hemsidan och vid upprättande av detaljplaner medverka till att målen i utvecklingsstrategin kan upprätthållas. Större förändringar budgetåret 2015: Bygg- och kartenhetens verksamhet styrs av de lagstadgade krav som ställs på en kommun genom plan- och bygglagen. Den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft under våren 2011 ställer utan tvekan högra krav på kommunerna och myndighetsutövningen. Lagen har sedan vid flera tillfällen uppdaterats, förändrats och arbetats om. Lagen upplevs som ett levande dokument vilken ställer höga kunskapskrav på inspektörer. Kontinuerliga kompetensinsatser krävs så förvaltningen tillämpar rättssäker myndighetsutövning. Verksamhetens ekonomi är även i fortsättningen mycket beroende av de intäkter som hämtas via bygglovprövningen. Det budgetförslag som lämnas förutsätter ett byggande i kommunen håller en fortsatt relativt hög nivå, likt de senaste årens. Intäkten är också beroende av typen av bygglov, såsom storlek och komplexitet, och inte endast antalet lov. Grundbeloppet i bygglovtaxan (mpbb) följer SCB framräknade prisbasbelopp. Inför 2015 höjs mpbb från 44,4 till 44,5 (0,022%). Planer finns att ytterligare utveckla kommunens hemsida med material och information från förvaltningen i form av bland annat inbäddade kartor, möjlighet att följa sitt bygglovärende mm. Utveckling 2016 och 2014 med utblick 2020: Tillhandahållandet av kartunderlag för planering och byggande samt för infrastrukturell utveckling är en kommunal angelägenhet. För att hålla jämna steg med teknikutvecklingen inom kart- och GIS-området krävs att medel finns för utveckling. En eftersläpning på detta område kommer att ha en avgörande inverkan på användarnas arbete såsom Savmans bredbandsutbyggnad, Sävsjö Energis fjärrvärmeutbyggnad och tekniska förvaltningens VA-nät. Möjligheterna för detta är helt avhängt den budgetram som tilldelas avdelningen. För att öka möjligheter till att utbyta digital information med andra verksamhetssystem samt att minska sårbarheten av utvecklingsmöjligheter behöver förvaltningen implementera ett nytt ärendehanteringssystem. ----- OMSÄTTNINGSTAL/VOLYMER ----- Bokslut Bokslut Budget Prognos Budget Budget Budget 2012 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Bygglovärenden 151 152 165 163 165 160 165 Anmälningsärenden 42 53 12 10 15 15 15 Strandskyddsärenden 7 12 10 10 10 12 10 Lokaliseringsprövning 3 1 5 6 5 5 5 Enskilda avlopp 29 59 50 47 75 70 65 Detaljplaneärenden 5 6 5 5 5 5 5 Utstakningar 57 58 60 58 55 55 55
----- EKONOMI I SAMMANDRAG ----- Års- Prognos Nämnds- Nämnds- Nämnds- Bokslut budget Bokslut förslag förslag förslag Belopp i tkr 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Intäkter -1382-1122 -1192-1215 -1240 Personalkostnader 1452 1488 1537 1589 1648 Kapitalkostnader 40 32 6 Övriga kostnader 577 576 549 566 582 NETTOKOSTNAD 687 974 0 900 940 990 Verksamhetens kostnader Personal 74% Verksamhetens finansiering Intäkter 57% Kapital 0% Övriga 26% Skatte medel 43%
RÄDDNINGSTJÄNSTEN Verksamhetsområden: Planera för och genomföra räddningsinsatser enligt Lagen om skydd mot olyckor. Utöva tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor. Utöva tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Medverka i kommunens skadeförebyggande arbete. Medverka i kommunens planering för extraordinära händelser. Vara remissinstans för brandskyddsfrågor i samband med ny, om och tillbyggnation. Hantera ärende angående förvaring och hantering av brandfarliga och explosiva varor. Vara remissinstans åt polisen i frågor som berör ordningslagen och hotell lagen. Vara remissinstans åt socialnämnden avseende alkoholtillstånd. Arbeta med utbildning i brand och säkerhetsfrågor, både internt och externt. Ansvara för sotningsverksamheten. Beskrivning av verksamheten: Räddningstjänsten i Sävsjö består av en räddningschef, en stf. räddningschef, och en brandman/materialförvaltare, som är heltidsanställda. Dessutom finns deltidsanställda, befäl och brandmän, fördelade på två brandstationer, Sävsjö och Stockaryd. Utryckningsstyrkan består idag av 1 befäl och 4 brandmän i Sävsjö, samt 1 befäl och 4 brandmän i Stockaryd. Det finns tre grupper på varje ort och de har beredskap var tredje vecka. Dessutom finns en insatsledare i beredskap dygnet runt. På icke ordinarie tjänstgöringstid är beredskapen förlagd till hemmet. Insatsledaren är ett heltidsanställt befäl som har till uppgift att leda och samordna större insatser. Insatsledarberedskapen delas mellan Sävsjö kommun och Höglandets räddningstjänstförbund och bemannas med två insatsledare från vardera parten. Sävsjö kommun ansvarar för två veckor i månaden och Höglandets Räddningstjänstförbund två veckor i månaden. Under beredskapsveckan ansvarar insatsledaren för båda kommunerna dygnet runt. Arbete med utvecklingsstrategin Extern utbildning i brand och säkerhet, är och har alltid varit ett högt prioriterat område i räddningstjänstens verksamhet. Detta område kommer även fortsättningsvis prioriteras högt. den nivå som bör hållas för att brandskyddet och säkerheten i Sävsjö kommun skall ligga på en skälig nivå. Viss kritik har riktats mot kommunen från länsstyrelsen om att höja nivån inom området. Samtidigt konstateras att expansionen av nya industrier och verksamheter också kräver större arbetsinsatser inom området för att möta de ökande riskerna. I Sävsjö kommuns utvecklingsstrategi finns som ett uttalat delmål, att genom preventiva insatser skall antalet utryckningar ligga under 150 per år. För att klara av detta mål, måste nivån inom tillsyns och tillståndsområdet höjas. Inom det operativa området prioriteras att räddningsstyrkornas kunskapsnivå kontinuerligt förbättras och att räddningsutrustningen är relevant till de uppgifter som skall lösas.grunden för att öka kompetensen hos våra deltidsbrandmän måste vara att öka övningstiden till 80 timmar per individ och år. Denna ökning skulle vara en del i en kvalitetssäkring på den operativa räddningstjänsten. Operativ verksamhet Under åren har det tillkommit nya händelsetyper som räddningstjänsten larmas på. Dessa handlar om ärenden som Polis och sjukvården är huvudman för. Som exempel larmas vi för eftersök av person, hot om självmord, medvetslös person samt assistans till ambulans. Dessa insatser kräver utbildning och övning. Även kravet på kärnverksamhetens områden ökar. Som exempel ställs krav på att de som använder motorsåg skall genomfört särskild utbildning. Den övningstid som sedan lång tid budgeterats räcker inte att upprätthålla grundkunskapen samtidigt som ny kunskap skall tillföras och övas. Mot bakgrund till detta äskas medel att öka övningstiden med timmar per anställdbrandman och per år. Större förändringar budgetåret 2015: Det finns för närvarande inte några större kända förändringar än vad som redovisats ovan som påverkar verksamheten från 2015 och framåt. Utveckling 2016 och 2017 med utblick 2020: Att fokusera på förbättringsåtgärder, uppdatera fordonsparken samt i mångt och mycket stärka kompetensen inom verksamhetsområdet XXXX Tillsyns och tillståndsverksamhet inom Lag om skydd mot olyckor samt Lag om brandfarliga och explosiva varor, är ett område som skall vara högt prioriterat. På grund av resursbrist har detta område inte nått upp till ----- OMSÄTTNINGSTAL/VOLYMER ----- Bokslut Bokslut Budget Prognos Budget Budget Budget 2012 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Utryckningsstatistik larm Sävsjö 97 85 95 85 85 85 Stockaryd 54 65 60 65 65 65 Totalt 151 168 150 155 150 150 150
Mantimmar utryckning Sävsjö 996 925 925 925 925 925 Stockaryd 610 750 750 750 750 750 Totalt 1606 1767 1675 1675 1675 1675 1675 ----- NYCKELTAL ----- Bokslut Bokslut Budget Prognos Budget Budget Budget Gebbevcsbsn 2012 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Genomförda utbildningar Skolan F-klass 113 95 95 95 95 95 Skolan År 2 116 110 110 110 110 110 Skolan År 5 128 110 78 110 110 110 Skolan År 8 110 110 50 110 110 110 Gymnasiet vårdprogram 43 Kommunal personal Smo/BKA Vård & omsorg fast anställd Vård & omsorg vikarier LSS Företagsanpassade utb Brandskyddsansv/kontrollant Övrig brand & säk utb Heta arbeten Totalt 87 114 71 16 203 0 25 871 210 85 70 20 10 880 86 67 80 27 82 16 40 731 210 85 70 20 10 880 210 85 70 20 10 880 210 85 70 20 10 880 ----- EKONOMI I SAMMANDRAG ----- Års- Prognos Nämnds- Nämnds- Nämnds- Bokslut budget Bokslut förslag förslag förslag Belopp i tkr 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Intäkter -1402-1470 -1469-1499 -1529 Personalkostnader 6085 6189 6124 6333 6567 Kapitalkostnader 822 827 540 413 329 Övriga kostnader 3 609 3 459 3 717 3 825 3 936 NETTOKOSTNAD 9 114 9 005 0 8 912 9072 9 3 Verksamhetens kostnader Verksamhetens finansiering B 36% C 19% Skattemedel 66% B 18% A % D 15% D 7% C 9%
EN INVESTERINGSBUDGET Anslag Total t o m Budget Plan Plan Plan Plan Plan Belopp i tkr invest. 2014 Återstår 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1. Tankbil 2 400 2 400 2 400 2. Årligt investeringsanslag 1 250 1 250 550 550 550 550 550 550 3. Fallskyddsutrustning 20 20 4. Brandslag 80 80 5. FIP-bil Sävsjö 250 250 350 6. FIP-bil Stockaryd 250 250 350 7. Servicebil 0 0 400 8. Besiktningsbil 350 350 350 9. Terränghjuling 140 140 140 SUMMA 5040 0 5040 30 550 550 950 550 550 Beskrivning: 1. Tankbil Kommunens brandpostsystem bygger på ett s.k utglesat system som innebär att vattenledningarna byggs i klenare dimensioner och avståndet mellan brandposterna är längre än rekommenderat. För att kunna ha ett utglesat brandpostnät och samtidigt kunna sörja för en god brandvattenförsörjning krävs att kommunen har snabb tillgång till en tankbil. Räddningstjänstens tankbil är därför en mycket viktig del i kommunens brandvattenförsörjning och behöver därför ha en god status. 2015 är vår tankbil 25 år gammal och ska då bytas ut för att kunna säkerställa kommunens brandvattenförsörjning. Under 2013 har det konstaterats att nuvarande fordons koppling och växellåda börjat bli dåliga och risken finns att dessa måste repareras. En sådan reparation kan bli mycket kostsam och förhöjer inte bilens försäljnings/inbytesvärde något. Det skulle med andra ord vara bortkastade pengar med en sådan reparation. Räddningstjänsten föreslår därför om möjligt försöka att tidigarelägga inköpet med ett år, alternativt få möjlighet att påbörja upphandlingen för att kunna få leverans i början av 2015. 2. Årligt investeringsanslag. Årliga investeringsanslag för reinvesteringar och mindre nyinvesteringar inom nämndens verksamhetsområde. Förändringar i årligt investeringsanslag enligt Räddningstjänstens investeringsplan och motiv för 2015-2020. 3. Fallskyddsutrustning. Kommer att från och med 2015 ingå i förslag till utökat årligt investeringsanslag. 4. Brandslang. Kommer att från och med 2015 ingå i förslag till utökat årligt investeringsanslag. 5. FIP bil Sävsjö. FIP bil skulle ha bytts ut 2013 enligt fordonsplanen. Bilen är nu 7 år gammal och kostnaderna för underhåll och reparationer börja stiga. Erfarenhetsmässigt vet vi att det sällan lönar sig att reparera och underhålla för länge på gamla fordon. Ofta överstiger kostnaderna för service och reparationer den kapitaltjänstkostnad som uppkommer vid en nyinvestering. Föreslår därför utbyte av denna bil. 6. FIP bil Stockaryd. FIP bil skulle ha bytts ut 2013 enligt fordonsplanen. Bilen är nu 7 år gammal och kostnaderna för underhåll och reparationer börja stiga. Erfarenhetsmässigt vet vi att det sällan lönar sig att reparera och underhålla för länge på gamla fordon. Ofta överstiger kostnaderna för service och reparationer den kapitaltjänstkostnad som uppkommer vid en nyinvestering. Föreslår därför utbyte av denna bil. 7. Servicebil. Servicebil skulle ha bytts ut 2013 enligt fordonsplanen. Argumenten för att bilen byts är desamma som för ovanstående bilar. 8. Besiktningsbil. Motiv till besiktningsbil hänvisas till Räddningstjänstens investeringsplan med motiv 2015-2020. 9. Terränghjuling. Motiv till besiktningsbil hänvisas till Räddningstjänstens investeringsplan med motiv 2015-2020. För ytterligare kommentarer och motiveringar samt räddningstjänsten investeringsplan för 2019 och 2020 hänvisas till dokumentet Räddningstjänstens investeringsplan och motiv för 2015 2020.