Hållbara Kunskapsstaden

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010

Klimatneutrala forskningsanläggningar Attraktiva GC stråk Hållbarhetshus Spårväg Förtätning och blandstad i Campusmiljö Nybyggnation i Brunnshög Stadsnära grönområde Historiska miljöer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 2 Förnyelse av Lunds Universitet Historiska Miljöer 5 Lundagård med omgivning 5 Lundagård med omgivning 6 Kv Paradis 7 Kunskapsstråket - stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 9 Attraktiva gång- och cykel stråk 9 Belysning av inbyggd hållplats 10 Förtätning och blandstad i campusmiljö 11 Ideon Gateway 11 Campusområdet LTH samt Ideon 13 Hållbart kompaktboende 17 Nybyggnation i Brunnshög/Kv Solbjer 19 Energieffektiva kontorshus 19 Samverkan för energieffektivt byggande bostäder och kontor 20 Plusenergihus 23 Fasadintegrerad solvärme 24 Stadsnära Grönområde 25 Greenfront 25 Klimatneutrala forskningsanläggningar 26 Återvinning av överskottsvärme 26 Vertikala vindkraftverk för produktion av förnybar el till ESS 27 Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 28 Hållbarhetshus 28 Prototyping the City 29 Projektledning och marknadsföring 30 1

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Bakgrund till ansökan Den Hållbara Kunskapsstaden Lund NE sträcker sig från centrala Lund i nordöstlig riktning genom ett stadsintegrerat universitetsområde, inkubatorparken Ideon, förbi Sony Ericsson, genom den nya stadsdelen Brunnshög och avslutas längst ut med de Europeiska forskningsanläggningarna ESS och Max IV och ett stadsnära grönområde (ett sk. Greenfront). Stråket är ca 4 km från Lund C till forskningsanläggningarna. Idag arbetar ca 25 000 människor i denna sektor och på sikt uppskattas antalet arbetsplatser till 40 000-50 000. Området förväntas bli ett av Sveriges mest intressanta arbetszoner för forskning, högteknologi, entreprenörssatsningar, men även högkvalitativa bostäder. Framför allt ska spetsprojekt visas upp vad avser blandad stad och hållbar utveckling. Projektets övergripande idé och unikitet Lunds Kommuns vision är en balanserad tillväxt med tydliga hållbarhetstecken. För att genomföra detta vill Lunds Kommun i samverkan med aktörer genom ett knippe investeringsprojekt inom den definierade zonen Lund NE visa på en hur en arbetsintensiv blandad stadsdel kan utvecklas på hållbart sätt. Kännetecken för projekten ska vara följande: Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Uppfyllande av hållbarhetsmål De övergripande hållbarhetsmålen är: Balanserad tillväxt som ska skapa förutsättningar för ökat välstånd och kvalitet i en blandstadsutveckling med (ca 25000 fler arbetsplatser), fler boendemöjligheter för alla kategorier, samt goda offentliga rum för Lundaborna. Detta ska ske med minimal miljöpåverkan. Åtgärderna ska bidra till att Lund minskar CO 2- -utsläppen med 50% till 2020 och nära0 till 2050. Skapa en blandad och attraktiv stad som binds ihop i ett stråk med spårbunden kollektivtrafik Lundalänken (förväntas vara klar 2014) Resurseffektiv och miljöanpassad utveckling (framför allt vad gäller energi) Tona ned bilens dominans i stadsutvecklingen och minska behovet av motoriserade transporter. Samtidigt bidra till att öka attraktiviteten och kvalitén för gång, cykel och kollektivtrafik. Stärka den redan pågående investeringen i spårväg klar till 2014 (Lundalänken) En bebyggelseplanering som främjar blandad och hållbar stad. Erbjuda lösningar som är attraktiva och tilltalande för individer som bor, arbetar eller vistas i Lund. projekten ska visa på en varierad portfölj av lösningar i byggnader, offentliga rummet och mobilitet. projekten representerar boende, arbetsplatser, kommunikationslösningar, allmän platsmark samt konsumtionsbeteende. idéerna ska fokusera på innovation och nytänk, snarare än stora helhetslösningar med etablerad teknik. kopplingen till Lunds Universitet stärks och utvecklas genom relevant forskning som kopplas till projekten projekten ska inte bara visa på tekniska lösningar och system, utan även visa hur individers beteende och livsstil bidrar till hållbar utveckling Stadsplanering Stadsplaneringen fokuserar på följande huvudaspekter: Förnyelse av universitetsområdet - anpassning av kulturhistoriska byggnader till nya hållbarhetskrav. Universitetsområdet öppnas upp. Nya mötesplatser skapas och blandas bättre med staden. Förtätning och blandad stad i Ideonområdet. En monokulturell gles struktur ersätts med ett mer blandat och tätt område, även med bostäder. Satsningen innebär en fördubbling av disponibla ytor när markparkering görs om till hus och mötesplatser. Nybyggnation i Kv Solbjer/Brunnshög med hållbarhetsförtecken. Visa på hur stora forskningsanläggningar kan integreras i staden (Max IV, ESS) Hållbara transporter genom en stadsintegrerad spårvagn och ett kunskapsstråk Visar på hur etableringen av en sk. greenfront stadsnära grönt rekreationsområde kan genomföras. 2

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Integrerade tekniska system I projektet ingår ett flertal olika exempel på integrerade tekniska system. Det har varit en genomgående intention att hitta symbiotiska och integrerade lösningar bland de olika projektdeltagarna: Kollektivtrafik integreras med hållplatsmiljöer och mötesplatser Samutnyttjade av ytor mellan olika urbana funktioner Integrering av fasadmaterial och energiproducerande teknik (värme och el) Gång och cykel integreras med attraktiv kollektivtrafik Kulturhistoriska hus och miljöer integreras med nya energitekniklösningar Grönteknik integreras med byggnader Stadssjö integreras som fördröjningsmagasin för dagvatten Forskningsanläggningar och stadsdelen Brunnshögs värmesystem integreras Greenfront - ett stadsnära rekreationsområde integreras med forskningsanläggningarna och staden Anpassning till kommande klimatförändringar Lunds Kommun arbetar aktivt med att ta fram en lokal klimat- och sårbarhetsutredning. Vidare ingår det i programmet för den hållbara kunskapsstaden ett antal målsättningar: En mikroklimatstrategi som integrerar byggnader och offentlig miljö. Multifunktionalitet av ytor i staden, t.ex. att ytor ska kunna vara både rekreativa och fylla en funktion för att mildra effekter av klimatförändringar (ex. skugga, vattenabsorbent, gröna takträdgårdar) Klimatplanteringar. Lund har under flera år haft ett klimatplanteringsprogram. Detta integreras i utvecklingen av området. Innovativa urbana dagvattenströmmar. Handlar i första hand om att med hjälp av öppna dagvattensystem och fördröjningssystem minimera problem vid kraftiga regn. Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Förutsättningar för miljöteknik och kunnande Grunden i projektet är att erbjuda en sammanhållen geografisk arena med ett smörgåsbord av exempel som ligger inom nära avstånd, som är åtkomliga och som har en tydlig koppling till kompetens från Lunds Universitet. Avsikten är således att i området utveckla pedagogiska platser där de olika tekniska lösningarna visas. Speciellt gäller detta det integrerade arbetet med hållbar mobilitet (gång, cykel, kollektivtrafik, IT, funktionsblandning mm) som kommer att bli synligt och reproducerbart. Framför allt vill projektet erbjuda en möjlighet för små och mellanstora miljöteknikföretag att testa och utveckla nya lösningar ihop med kommun och exploatörer. Aktörer som Ideon, Invest in Skåne och Sustainable Business Hub ingår. Forskningsanläggningarna Max IV och ESS kommer att få internationell synlighet. Ett Science Center planeras att lokaliseras här som till del kommer att innehålla spetsteknik för hållbar stadsutveckling. Organisation för information och kunskapsspridning Organisation, koordinering och informationsspridning av dessa projekt kommer att ledas av Lunds Kommun. Informationsspridning kommer att genomföras på olika sätt: 1) via nätverk 2) via en årlig projektkatalog, 3) via en speciell webplats, 4) via återkommande träffar med samarbetspartners. Det finns även planer på att tillsammans med utbildningsaktörer etablera utbildningsprogram kring erfarenheterna. Informationsspridning och marknadsföring kommer att vara integrerat marknadsföringen av området som helhet. Det hållbarhetshus som planeras kommer att utgöra en viktig komponent i att berätta historien om Lunds utveckling och framtid. Lund ska i ökad utsträckning projicera sig mot de boende, brukarna och allmänheten, inklusive besökare. Den kommer även att kunna rikta sig mot en internationell publik. Här finns långt gångna planer på att samordna detta initiativ med utvecklingen av ett sk. Science Center för Max IV/ESS. 3

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Deltagande och inflytande Ett större dialogprojekt genomförs under 2010-11 med anledning av att Lundalänken blir spårväg, förtätningen av Ideon samt nybyggnationen vid Kv Solbjer i Brunnshög. Löpande pågår även beteendeundersökningar om resvanor och transportbeteende. Flera byggherrar startar redan nu en dialog med potentiella hyresgäster om miljöfrågor och transporter. Lunds Kommun vill genom idén om ett hållbarhetshus erbjuda en fysisk plats som kan ha en stark inverkan på medborgarnas möjligheter att känna motivation, skapa identitet och uppskatta hållbar utveckling. Detta bidrar effektivt till att vinna stöd för och att ge möjlighet till de omfattande förändringar (framför allt i livsstil) vilka utgör viktiga förutsättningar för en hållbar urban utveckling. Integrerad sektorsövergripande planering Denna sker i tre nivåer: 1) politiker har samlats inom ett sk. planforum där de sektorsövergripande frågorna kan diskuteras. Den består även av ledande förvaltningschefer 2) En förvaltningsövergripande projektorganisation (med en utsedd projektchef) har bildats som koordinerar den sektorsövergripande planeringen. 3) Arbetsgrupper med representanter från olika förvaltningar och externa aktörer samverkar i och mellan grupperna. Projektet kommer att använda sig av gemensamma beräknings/ utvärderingsmodeller för att utvärdera projekten. Dessa är ännu inte specificerade. Tonvikt kommer att läggas vid att dela och sprida kunskap mellan aktörer och till en bredare publik. Lunds Kommun har det övergripande ansvaret för att koordinera och samordna detta. Samverkan med näringsliv Projektet genomförs inom ett tydligt fokuserat område Lund NE / Brunnshög med en gemensam målsättning bland olika projektpartners. Gruppen av aktörer möts regelbundet och diskuterar planfrågor såväl som utvecklingsfrågor. Avsikten är även att kommunikation och dialog ska genomföras med en bredare aktörsgrupp och intressenter. Lunds Kommun är samordnare och ledare av projektet. All information, kommunikation, sammanställning och utvärdering koordineras även härifrån. Kommunen håller således ihop ett helhetstänk och samordnar aktiviteter. Respektive projektpartner är genomförandeansvarig för sitt respektive delprojekt.avsikten är att projektet ska stimulera till en bredare och mer långtgående samverkan än vad som annars är vanligt i denna typ av projekt. Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Uppföljning av projektet Uppföljningsprogrammet ska utvecklas och testas. För det övergripande programmet innebär det att uppföljning sker direkt vid detaljplan/avtal, efter byggande och slutligen efter ett antal år efter inflyttning. Prestanda, effekt, kvalitet och kostnader ska följas upp och relateras till respektive exploateringsområde och fastighet. Klimateffekter, resursanvändning och biologisk mångfald blir särskilda aspekter att ta hänsyn till. Uppföljning ska även återkoppla till övergripande planer (t.ex ÖPL), omvärldsbevakningar och strategiska beslut. Långsiktiga samhällsvinster och skapade värden ska dokumenteras. Uppföljningen ska slutligen utgöra basen för en lärande process där kommun, byggherrar och andra aktörer kan återkoppla och lära med sikte på ständig förbättring. Återkoppling till visionen ska göras utifrån de ledord som identifierats - möten, nära, samsas, omtanke och mänsklig. Särskild fokus ska läggas på att utvärdera resurseffektivitet (t.ex. yta, energi), minskad klimatpåverkan. Delarna i projektet Basen i ansökan är ett pärlband av förtätnings, ombyggnads och nybyggnadsprojekt som binds samman av en stadsintegrerad spårväg som ska stå klar 2014. Investeringsprojekten utgår från och kopplas till det utvecklingsprogram som Lunds fick stöd från Delegationen för Hållbara Städer år 2009. 1. Förnyelse av Lunds Universitet Historiska Miljöer 2. Kunskapsstråket - stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 3- Förtätning och blandstad i campusmiljö 4 Nybyggnation i Brunnshög/Kv Solbjer 5. Stadsnära Grönområde 6. Klimatneutrala forskningsanläggningar 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 8. Projektledning och marknadsföring Här nedan följer respektive åtgärdsägares egna beskrivningar av sina respektive åtgärder. Ledord är: Prova på och testa ny teknik, lösa gränsöverskridande frågeställningar, systemtänk, synergier, dela erfarenheter och kunskaper, involvera studenter och Lunds Universitet. 4

1. FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET HISTORISKA MILJÖER 1.1 LUNDAGÅRD MED OMGIVNING STATENS FASTIGHETSVERK Lundagård idag Lundagård utgör universitetet och stadens kärna. Här har studenter, forskare, makthavare och medborgare träffats i sekler för att diskutera vetenskapliga, kulturella, politiska och samhälleliga frågor. Idag är byggnaderna sammanlänkande med moderna IT-lösningar som gör det möjligt att hålla internationella konferenser i flera lokaler samtidigt och koppla upp sig mot liknande anläggningar i andra delar av världen. Byggnaderna är statlig byggnadsminne och därför ytterst känsliga. Ett stort kulturhistoriskt värde kräver en stor omsorg för att anpassas till samtidens klimat- och energikrav. Symbolvärde Lundagård är som händelsecentrum en viktig symbol för Lund och universitetet. Genom en semitemporär installation med högt estetiskt värde skulle det vara möjligt att synliggöra Lunds kraftansträngningar i arbetet med hållbarhet. Denna typ av manifestation skulle också kunna visa hur det är möjligt att tillföra nya element i historiskt känsliga miljöer, samtidigt som den markerar alla mer eller mindre osynliga åtgärder. Tillsammans med de historiska byggnaderna kan en sådan installation utgöra ett väldigt starkt varumärke för hela projektet. Energiåtgärder i känsliga miljöer Vi vill göra en rad åtgärder som syftar till att förbättra byggnadernas energiförbrukning för att visa hur förbättringar kan göras i känsliga miljöer. Med smarta lösningar som tar tillvara befintliga installationer kan vi skapa en katalog över hur historiskt känsliga byggnader kan integrera modern teknologi och samtidigt anpassas till samtidens energioch klimatkrav. 5

1.1 LUNDAGÅRD MED OMGIVNING STATENS FASTIGHETSVERK Kungshuset (Lundagårdshuset) Så tidigt som 1578 lät den danske kungen Fredrik II uppföra Kungshuset med en våning åt honom själv. Sedan dess har huset bytt både ägare, innehåll och utseende vid ett flertal tillfällen. Idag rymmer Kungshuset den Filosofiska institutionen på Lunds Universitet. Installation av ett nytt ventilationssystem där värmen återvinns. Vertikala kanalsystem genom skorstenar och horisontell distribution genom möbler Byte till energieffektivare belysning Närvarostyrning för belysning och ventilation Stödberättigad kostnad: 1,41 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 4,17 Arkeologen Byggnaden uppfördes för anatomiska institutionen 1853 och övertogs av geologiska institutionen först och av teologiska institutionen sedan. Huset är en tvåvåningsbyggnad i handslaget tegel med fasaderna i Brunius stil, artikulerade med lisener, våningslister och friser i mönstermurning. Byggnadsminnesmärkt exteriör sedan 1971. Installation av ett nytt ventilationssystem där värmen återvinns Byte till energieffektivare belysning Närvarostyrning av belysning och ventilation Stödberättigad kostnad: 1,14 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 3,99 Universitetshuset Universitetshuset i nyhellenistisk stil ritades som mycket annat i Lund av hovarkitekten Helgo Zetterwall. Det stod färdigt 1882 och är universitetets huvudbyggnad. I aulan äger många viktiga händelser rum så som doktorspromoveringen och många prominenta gäster har besökt byggnaden under åren. Installation av ett nytt ventilationssystem där värmen återvinns Byte till energieffektivare belysning Närvarostyrning för belysning och ventilation Installation av solvärmepaneler på taket Installation av solceller på taket Stödberättigad kostnad: 3,86 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 14,33 Historiska museet Byggnaden i rundbågestil byggdes mellan 1840-45 som biskopshus. Sedan dess har den innehållt zoologi-, kemi- och fysikinstitutionen och där huserar numera Historiska museet. Installation av ett nytt ventilationssystem där värmen återvinns Byte till energieffektivare belysning Närvarostyrning för belysning och ventilation Palaestra et Odeum I Helgo Zetterwalls ritningar över Universitetshuset ingick även Palaestra et Odeum från 1883, en fasad som byggde samman två olika höga huskroppar för att rama in Universitetsplatsen. Idag innehåller det bland annat en av de större hörsalarna på Universitetsplatsen. Komplettering av ventilationssystem med fri kyla Byte till energieffektivare belysning Närvarostyrning av belysning och ventilation Stödberättigad kostnad: 0,85 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 2,56 Förslag på tillägg Installation av högteknologiskt träd där solceller ersätter bladen för att driva fontänens pumpsystem Skyltar/skärmar som informerar allmänheten om energiförbrukning och produktion i området Stödberättigad kostnad: 1,05 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 2,78 6

1.2 Kv Paradis AKADEMISKA HUS Kvarteret Paradis ligger mycket centralt i Lunds stadskärna, med en attraktiv och kulturhistoriskt intressant sjukhusbebyggelse från sent 1800-tal och har sedan 1970-talet anpassats till lokaler för Lunds universitets verksamhet. Området är trots det centrala läget relativt outnyttjat och svårfunnet för andra personer än de som har direkt ärende dit. Genomförda parallella arkitektförslag har visat att det går utmärkt att tillföra nya, ganska stora byggnader, utan att kvaliteterna i området försämras. Förändringar och tillägg ska användas för att tillföra funktioner som berikar livet utomhus och på markplan, som öppnar upp område och lokaler och lockar nya besökare till kvarteret. Detta kan göras t ex genom inslag av samlingssalar, som används för utbildning, men också för öppen kulturverksamhet, öppet och lättillgängligt bibliotek, caféverksamhet etc. Stråken genom kvarteret, som ingår i överordnade cykel- och gångstråk i Lund, öppnas och förtydligas. I förändringsarbetet förtätas området, men samtidigt ökas kvaliteten på de gröna ytorna. Akademiska Hus vill i projektet utveckla metoder och kunskap för att kompensera förlorad grönyta med grönska på byggnad t ex sedumtak och gröna fasader. I denna kulturhistoriskt intressanta miljö satsas på beprövad och ny teknik för att få en låg energiförbrukning tex lågenergihusteknik, extra effektiva fönster och glassystem, högeffektiv belysning samt bra behovsanpassad ventilation med extra effektiv värmeåtervinning. Genom åtgärder beskrivna nedan sänks energianvändningen med 25% i befintliga byggnader samt i nya byggnader 25% under BBR:s krav. 7

1.2 Kv Paradis AKADEMISKA HUS Lågenergihusteknik /energilösningar Befintliga byggnader: Sänka energianvändningen med 25 % genom bl a tilläggsisolering samt använda nya metoder och material för att reflekterar och sprider värmevågor som skapar kapillärkrafter för minskad fuktbelastning, vilket ger jämnare temperatur i rummet och minskad användning av energi för uppvärmning och kyla och på så sätt sänka U-värdet med 25 % från dagens. Byta eller komplettera fönster för att uppnå ett U-värde på 1,1 W/ m2k och därigenom ett bättre inomhusklimat och energiprestanda. Nya byggnader: 25 % lägre energianvändning än BBR:s krav genom att använda nya och beprövade metoder från lågenergi- eller passivhusteknik för totalt U-värde på 0,4 W/ m2k vilket är ca 40 % under BBR:s krav. Extra energieffektiva fönster och glassystem med U-värde på 1.0 1,1 W/m2K. Sedumtak för fördröjning av regnvattenavrinningen. Belysning God ljusmiljö planeras med energieffektiv belysning genom att använda ny LED-teknik kombinerat med effektiva lysrör. Utveckla närvaro- och dagsljusstyrning för att minska elförbrukningen. Maximal installerad effekt för belysning i kontor 9 W/m2 och i korridorer 5 W/m 2 ger en minskad energianvändning på ca 25%. Energieffektiv ventilation Ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el- värme- och kylanvändning installeras. Ventilationsaggregat typ Econet och värmeåtervinning med verkningsgrad 80% samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för tilluften och för optimal reglering. För att VAV-donen ska fungera ska tilluftstemperatur vara 15 C, som i sin tur får den positiva effekten att värmeåtervinningen räcker stor del av året för uppvärmning av luften. Behovsanpassningen gör även att vi kan minska luftflödena 20-40 %. Systemet innebär att energitillförseln för uppvärmning av ventilationsluften är minimal när uteluften är under 15 C. Styr- och övervakningssystem installeras. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, dels mindre värmeförbrukning stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 150 C även vintertid. Akademiska Hus har tillsammans med Lindinvent AB i Lund utvecklat system för behovsanpassad ventilation som kommer att användas här. Ett arbete pågår gemensamt med Lindinvent AB för utveckling av ett speciellt datorbaserat övervakningssystem för ventilationsdon för optimal drift och övervakning. Upprustning av utemiljön Upprustning av stråken genom området samt koppling mot omgivande stadsdelar och gång- och cykelstråk. Stödberättigad kostnad: 12 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 6,02 8

2. KUNSKAPSSTRÅKET - STADSINTEGRERAD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL 2.1 ATTRAKTIVA Gång- och cykel stråk LUNDS KOMMUN Förslag på åtgärder för ansökan Utveckla ett demostråk för gående och cyklister från Lund C, Sveriges fjärde största station, genom Universitets- och sjukhusområdet via Ideon till Brunnshög, Skånes arbetsplatsintensivaste verksamhetsområde. Ett högkvalitativt gång- och cykelstråk mellan två viktiga punkter förbättrar tillgängligheten för stadens pendlare och skapar bättre förutsättningar för hållbara transporter. Åtgärder för att uppnå önskat resultat Trädplanteringar i trafikerade stråk som en lokal klimatåtgärd (Park) Cykelräknare som ett visualiseringsprojekt Utveckling av belysning längs gång- och cykelstråk för att främja tryggheten för ökat cyklande Uppgradering av beläggning längs gång- och cykelstråk Högkvalitativt vägvisningssystem Informationstavlor med cykelkarta Trygghetsfrämjande åtgärder Ett högkvalitativt gång- och cykelstråk mellan Lund C och korsningen Sölvegatan/ Tornavägen omfattar en projektbudget på 4 miljoner kronor. Övriga cykelfrämjande åtgärder i stråket beräknas omfatta 0,5 MSEK. Stödberättigad kostnad: 4,5 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 6 9

2.2 Belysning av inbyggd hållplats LUNDS KOMMUN Avsikten är här att testa LED belysning i hållplatsmiljöer (ca 200 m2 belyst yta) längs det nya spårvägsstråket Lundalänken. Fokus ligger på belysningsdesign, säkerhet och trygghet samt hög energieffektivitet i kombination Normalt belyses en sådan trafikplats med högtrycksnatriumlampor med ett gulrött spektrum med dålig färgåtergivning. Nya LED-armaturer (Lysdioder) ger om ett år ca 100 lumen/w totaleffektivitet. På grund av dess breda vita spektrum är en belysningsstyrka på 30 lux = 30 lumen/m2 tillräcklig. LED-ljuskällor kan med fördel dimras efter närvarokontroll. Dimras lämpligen ned till 10-20 % av totalflödet vid icke närvaro. Ca 60% av energin kan då sparas in. Naturligtvis är LED-armaturerna dyrare men samtidigt beroende på ljuskällans långa hållbarhet är underhållskostnaderna lägre. Armaturer med LED-ljuskällor och energiförsörjning från uppladdade solceller har nyligen lanserats på marknaden. När Brunnhögsprojekten når detaljplaneringsstadiet kommer denna typ av armaturer att ha nått en mer utvecklad nivå. Energibesparingen är ju här 100% (eller näst intill). Armaturerna är lämpliga att installera i funktioner som inte behöver för höga belysningsnivåer och brinntider som inte upptar mer än en mindre del av dygnet. Svårtillgängliga ställen till vilka långa och krångliga konventionella ledningsdragningar är nödvändiga och som också kräver dyr service är lämpliga att placera LED-armaturer med solcellsförsörjning på. Här inbesparas både höga kostnader för ledningsdragning och service. Stödberättigad kostnad: 0,67 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 0,22 10

3. FÖRTÄTNING OCH BLANDSTAD I CAMPUSMILJÖ 3.1 IDEON Gateway IKANO FASTIGHETER Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Generell beskrivning av Ideon Gateway (IG) Ideon Gateway kommer att bli 19 våningar högt och placeras näst intill högsta punkten i Lund. Huset kommer alltså att synas vida omkring och kommer att fungera som ett landmärke i Lund. Fasaden ska täckas av en speciell typ av glas som skiftar färg beroende på i vilken vinkel den betraktas, hur solen står och himlens färg. Placeringen är strategisk nära den framtida ESS-anläggningen och motorvägen. Verksamheten som ska bedrivas är i huvudsak kontor med flera hyresgäster, ett hotell och det kommer också att finnas en större konferensdel. Husets består av en lägre byggnadskropp och två högre som är sammanbundna i plan 1-10 för att i våning 11-19 vara separata. Huset i sig är en utmaning att både projektera och bygga med tanke på utsattheten och den höga höjden. Hållbarhetskrav Ideon Gateway, IG IG ska klassificeras GreenBuilding dvs klara EUs energikrav på energisnål nybyggnad. IG ska också klassas med högsta nivån GULD i Miljöklassad byggnad. Dessutom finns ambitionen att hamna högt i mörkningssystemet LEED. Projekteringen har skett metodiskt efter principen att först minska behovet av värmeförlusterna vintertid och inträngande värme sommartid. En energi&miljösamordnare följer byggprocessen som inte avslutas förrän huset har varit i drift i två år. Teknik för att klara de tuffa miljökraven Fönstrens egenskaper optimerade vad gäller storlek, U-värde, g-värde i glas och yttre solskydd. Den färgskiftande glasskärmen utnyttjas optimalt för solavskärmning utan att ge avkall på estetik. Hög lufttäthet och isoleringsgrad, Energi i byggnaden flyttas från delar det finns ett överskott till delar som behöver värmas Nattkyla kommer att användas och innebär att sval nattluft kyler ner byggnaden som därmed kan hjälpa till att hålla temperaturen nere dagtid. Ventilation är behovsstyrd inte mer luft än vad som verkligen behövs kommer att kylas, värmas eller transporteras i kanalerna. Temperaturregleringen är snabb vilket är en förutsättning för låg energianvändning. Belysningen tänds manuellt men släcks automatiskt när rummen inte används. Dessutom regleras den efter dagsljus, dvs den idag bästa tillgängliga kommersiella tekniken. Huset kommer att värmas med fjärrvärme eller med markvärmepump. Diskussioner och analyser är ännu inte avslutade. Brukarna ska engageras Speciell vikt läggs vid att skapa en medvetenhet om hur byggnadens energisnåla teknik fungerar, var energin tar vägen och att kvantifiera detta på ett pedagogiskt sätt. Medvetenheten gäller inte bara hyresgäster utan all person som är engagerad i huset, driftpersonal, städpersonal, etc. Kallhyra, incitamentsdrivna hyresavtal Inneklimatkraven är noggrant valda, en alltför hög temperatur vintertid driver upp energianvändningen. Samma sak om temperaturen ska hållas låg sommartid det ökar både energin för komfortkyla och storleken på installationssystemet. 11

3.1 IDEON Gateway IKANO FASTIGHETER Sökt stöd för vindturbiner som ska placeras taket på det högsta av de två husen. Det blåser friskt i Lund året runt och vindturbiner skulle minska behovet av den el som vi trots alla energilösningar måste använda, dvs till hissar, belysning etc. Energiåtgärder syns normalt inte men turbinerna signalerar att här finns en miljöprofil. för solceller. Fasaden på IG ska täckas en färgskiftande glasskärm. Vissa delar av glasskärmen är tänkta att ersätta med elproducerande solceller som minskar behovet av köpt el och också synas. Arkitekterna arbetar idag med designen. Solcellerna får en dubbel funktion, både som solskydd för att hindra övertemperaturer inomhus och så klart genererar de el. Kan vara intressant att utreda om IG kan vara föregångare för lokalbyggnad som plusenergihus. LED-belysning i hela byggnaden. Stödberättigad kostnad: 10 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 81,44 12

3.2 CAMPUSOMRÅDET LTH SAMT IDEON AKADEMISKA HUS HT-centrum Längre upp längs Kunskapsstråket ska de äldre institutionsbyggnaderna för Zoologen, byggt 1917 och Zoofysiologen byggt 1962 omvandlas till lokaler för ett nytt centrum för Humaniora och teologi vid Lunds universitet. Själva grundidén för den nya HT-centrum är att utnyttja, utveckla befintliga byggnader, på ett hållbart och resursutnyttjande sätt och komplettera med tillbyggnad. Detta sker genom att förena det gamla och det nya till modern arkitektur med förankring i äldre byggnadstradition utifrån en god arbetsmiljö och bevarande av befintliga byggnader. Den lummiga känslan som idag finns i kvarteret ska behållas t ex genom att kompensera förlorad grönyta med grönska på byggnad med sedumtak som även ger en bra isolering samt fördröjning av regnvatten. Genom åtgärder beskrivna nedan sänks andelen köpt energi med 30 % i befintliga byggnader samt i nya byggnader 30 % under BBR:s krav. Lågenergihusteknik/energilösningar Sänka energianvändningen med 25 % respektive 25 % lägre energianvändning vid nybyggnad än BBR:s krav genom att använda samma teknik som i kv Paradis, se punkt 1.2 Belysning God ljusmiljö planeras med energieffektiv belysning genom att använda samma teknik som i kv Paradis, se punkt 1.2 Energieffektiv ventilation Ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el- värme- och kylanvändning installeras genom att använda samma teknik som i kv Paradis, se punkt 1.2 Energilager Lagring och produktion av förnyelsebar energi, värme och kyla, för att minska andelen köpt energi sker genom att komplettera känd teknik för energilager med borrhål i mark samt värmepumpar (marklager) som Akademisk Hus har god erfarenhet av. I detta projekt ingår nya borrhål, men det nya är att samutnyttja installationer såsom värmepumpar i intilliggande byggnad och på det viset bygga en ännu kostnadseffektivare anläggning. Genom att utnyttja anläggningen för både värme och kyla uppnås optimal effekt. Se bifogad bild. För varje kwh tillförd energi fås 3-4 kwh värme och 40 kwh kyla att använda i byggnaderna. Stödberättigad kostnad: 20 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 37,4 Vinterdrift: Under vinterhalvåret användes värmen från berglagret som värmekälla till värmepumpar, för värmesystemet. Kylan, som då bildas på värmepumparnas kalla sida överförs dels via värmeväxlare till kylsystemet dels återladdar den berglagret inför sommarsäsongen. Spetsvärme tillförs de kallaste dagarna med fjärrvärme. Sommardrift: Principen med energilagring i berg är att under sommarhalvåret används berglagret som frikyla. Kyla överförs till kylsystemet via pumpar och värmeväxlare. Vid behov spetsas med kylvärmepumparna. 13

3.2 CAMPUSOMRÅDET LTH SAMT IDEON AKADEMISKA HUS Matteannexet Intill platån, halvvägs längs Kunskapsstråket, ligger Mattematikbyggnadens Annex. De allra flesta som studerat i Lund sedan 60-talet har en relation till denna byggnad med hörsalar och skrivsalar för tentamen. Då byggnaden är mycket yteffektiv finns idag inga utrymmen för nya installationer som ny ventilation med värmeåtervinning. En tillbyggnad i samband med upprustning är därför nödvändig. Därigenom kan skrivsalar även kunna användas för studiemiljö, utställningar, konferenser etc. Samtidigt som den idag slutna byggnaden öppnar upp sig. De som vistas där får utsikt över den fina parkmiljön med träd, kullar och sjöar som sträcker sig söder ut. Våningarna kopplas samman för bättre kommunikation, med ett café som lyser inbjudande i vintermörkret och öppnar upp byggnaden mot övriga LTH samt mot staden. Genom åtgärder beskrivna nedan sänks energianvändningen med 50 % i befintlig byggnad samt i tillbyggnaden med 25% under BBR:s krav. Lågenergihusteknik/energilösningar Då byggnaden har en speciell arkitektur i sin takkonstruktion med synliga genomgående balkar krävs extra anpassning för en god tilläggsisolering med flera olika metoder. Byta eller komplettera fönster för att uppnå ett U-värde på 1,1 W/m2K och därigenom ett bättre inomhusklimat och energiprestanda. Solavskärmning för att minska värmeinstrålning och kylbehov. Extra energieffektiva fönster i tillbyggnaden och glassystem med U-värde på 1.0 1,1 W/m2K. Belysning En önskan att byggnaden ska lysa i vintermörkret förutsätter god planering av belysningen ute som inne för maximalt utnyttjande av varje ljuskälla samt extremt låg energiförbrukning. För att uppnå detta installeras ny LED-teknik kombinerat med effektiva lysrör. Utveckla närvaro- och dagsljusstyrning för att minska elförbrukningen. Trädplanteringar och Sjön-sjön Parkområdet i centrum för norra delen av universitetsområdet är ett viktig rekreationsområde för studenter främst inom naturvetenskap. Då det inte finns något annat vattendrag inom Campus har området stor betydelse för studenternas aktiviteter. Här är b la en årlig Regatta. Planeringen är att varsamt synliggöra övre och nedre sjön vid LTH från Sölvegatan, Kårhuset och Kunskapsstråket genom att modulera marken och kompletterande planteringar. Komplettera befintlig trädflora för att få en park med många olika trädsorter. Ansluta grundvatten och dagvatten från fler byggnader för ett större vattenflöde i och mellan sjöarna samtidigt som övre och nedre sjön blir ett större fördröjningsmagasin för dagvatten. Stödberättigad kostnad: 16 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 19,32 Campus Lund Campus Lund idag och imorgon Universitetets verksamhet idag Framtida utbredning av Universitetets verksamhet Energieffektiv ventilation Ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el- värme- och kylanvändning installeras genom att använda liknande teknik som i kv Paradis, se punkt 1.2. 14

3.2 CAMPUSOMRÅDET LTH SAMT IDEON AKADEMISKA HUS belysning men även byte av ställverk för minskning av förluster i elförsörjningen.) De energisatsningar som redan gjorts i området används som demonstrationsanläggningar i undervisningen på LTH. Såväl ny som beprövad teknik i befintliga byggnader samt satsningar på alternativa energikällor i området såsom solenergi, vindkraft och energilager kommer att kunna användas i undervisning dels inom LTH men även för externa grupper. Där finns stort intresse för att testa och utvärdera ny teknik. Genom åtgärder kan andelen köpt energi sänkas med 10-20 %. Kårhuset På andra sidan gatan från Annexet och Sjön Sjön ligger Kårhuset, byggt 1994. Där finns flera olika publika verksamheter vilket ställer olika krav på byggnaden. Byggnaden som har flera olika system för klimat och ventilation som vid uppgradering skulle kunna bli ännu mer energieffektiva. Genom åtgärder kan energianvändningen sänkas med 10 %. I samband med utbyggnaden av Lundalänken skulle en förstärkning med entré mot väster öppna upp mot platsen som formas där för angöring av den spårbundna Lundlänken. Kårhuset blir då en port till norra delen av universitets campus och genväg till och från hållplatsen för att stimulera det kollektiva åkandet. Förbättrat inomhusklimat och energiprestanda Då byggnaderna har ett bevarandevärde och speciell arkitektur krävs att åtgärderna görs med varsamhet. Tänkta åtgärder är förbättring av fönster samt solavskärmning för att minska värmeinstrålning och kylbehov. Byta eller komplettera fönster för att uppnå ett U-värde på 1,0-1,1 W/m2K och därigenom ett bättre inomhusklimat och energiprestanda. Belysning God ljusmiljö planeras med energieffektiv belysning genom att använda samma teknik som i kv Paradis, se punkt 1.2 Energieffektiv ventilation Ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el- värme- och kylanvändning installeras genom att använda samma teknik som i kv Paradis, se punkt 1.2 Stödberättigad kostnad: 3 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 3,08 Norra delen av campus Generella utvecklingar vid norra delen av campus. V-huset, KC 4 vid kemicentrum, södra delen av M-huset samt del av i Matematiks huvudbyggnad. Inom norra delen Lunds universitets Campus är det till stor del 60-talsbyggnader med enhetligt formspråk, generella gemensamma lokaler som är tillgängliga för många. Främst de byggnader där Lunds tekniska högskola, LTH finns ska anpassas till moderna undervisningslokaler med bra miljö- och energiprestanda. (Detta arbete har påbörjats i bl a A-huset med byte av fönster, effektiv ventilation med värmeåtervinning och energisnål 15 Alternativ energiförsörjning Akademiska Hus har god erfarenhet av solceller och energilager i mark. Nästa steg är att utveckla energilagret vid Kemicentrum med fler borrhål kombinerat med solpaneler för extra värmetillförsel till lagret för ännu bättre utnyttjande. Studier kommer att ske i höst för att senare bygga urban vindkraft i området. Utvecklingen av alternativ energiförsörjning sker delvis i samråd med forskare på LTH och SLU och kommer sedan att användas i undervisningen. Stödberättigad kostnad: 16,5 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 45

3.2 CAMPUSOMRÅDET LTH SAMT IDEON AKADEMISKA HUS Ekonomihögskolan Nybyggnation för komplettering av befintlig bebyggelse i för Ekonomihögskolan nära Matematik och övrig bebyggelse vid Lunds tekniska högskola, LTH. Genom åtgärder beskrivna nedan blir energianvändningen 25 % lägre än BBR:s krav. Lågenergihusteknik /energilösningar 25% lägre energianvändning än BBR:s krav genom att använda liknande teknik som i kv Paradis, se punkt 1.2 Belysning God ljusmiljö planeras med energieffektiv belysning genom att använda samma teknik som i kv Paradis, se punkt 1.2. Energieffektiv ventilation Ventilation för ett bra inomhusklimat med låg el- värme- och kylanvändning installeras genom att använda sliknande teknik som i kv Paradis, se punkt 1.2 Stödberättigad kostnad: 15 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 74,8 16

3.3 Hållbart kompaktboende AF BOSTÄDER Detta projekt avser två experimentella kompaktbyggnadsprojekt. Det ena Eringen - är på en tomt som håller på att planläggas för bostäder i nordöstra Lund och det andra Kompaktum är ett experimentbyggnadsområde i anslutning till Lunds tekniska högskola. I de två projekten ska vi bryta ny mark inom hållbar stadsutveckling genom att bygga små bostäder som ger låg resursanvändning per person för byggande och drift/ boendetid. Bostäderna ska anpassas för ett lågt resursuttag även i andra avseenden, som att det t.ex. inte ska finnas parkeringsplatser utan bara bra cykelställ under tak. Projekten genomförs till passivhusstandard 55 kwh/m2 men det är inte avgörande för den låga resursanvändningen och energiförbrukningen utan det är det kompakta boendet och integreringen med energieffektiva transporter. Inom projektet Eringen på Kämnärsvägen kommer vi att bygga 2500 m2 BOA. Genomsnittsstorleken för bostäderna kommer att vara 15 m2 vilket ger ca 160 boende. Detaljplanen har varit ute på samråd och den kommer att vinna laga kraft under första halvan av 2011. Byggstart blir under hösten 2011. För det andra projektet, Kompaktum, har vi en tomt inom Tekniska högskolans område i Lund och som ägs av Akademiska hus. Idag används denna som parkering och här ska vi genomföra projektet i samverkan med Akademiska hus och Lunds universitet. Kompaktum blir byggklart till 2013 eller tidigare. Det blir ett något mindre projekt om 1500 m2 BOA. Genomsnittstorleken för bostäderna blir ytterligare något mindre, 12 m2, vilket ger plats för ca 125 boende. Den närmare utformningen av projekten och bostäderna avser vi driva i en samverkansprocess med blivande boende, arkitektstudenter, arkitekter och installationsoch andra konsulter inom ramen för projektens program för kompaktboende och minimerad energianvändning och resursförbrukning per person. Vi kommer att börja med att bygga ett par provbostäder under 2011 som ska användas för att optimera utformningen och funktionen inför det samlade genomförandet. Genom högt tempo och kort genomförandetid får vi tillförlitlighet i samverkansprocessen och snabb återkoppling av vunna erfarenheter och lämnade synpunkter. 17

3.3 Hållbart kompaktboende AF BOSTÄDER Projekten kommer att drivas i nära samverkan även med entreprenörer, kommun och andra tillståndsgivande och normerande myndigheter för att hitta konstruktiva lösningar på dispenser och avsteg från generella krav som hindrar ett energi- och resurseffektivt byggande och boende. Samverkan med entreprenörerna ska ge en tidig produktionsanpassning och ekonomisk optimering utan att de resurs- och miljömässiga målen åsidosätts. Genom projektens påverkan på såväl de boendes ekonomi som livsstil och gemenskap får de en positiv inverkan på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vi vet från våra ordinarie bostäder att nätverk och relationer som byggs upp genom kollektivt eller semikollektivt boende under studietiden blir centrala för individen genom livet. Genom eget men kompakt boende med möjligheter till gemenskap förenas de nutida studenternas krav på en egen privat bostad med de positiva effekterna av gemensamma funktioner och möjligheterna till ökad interaktion och sociala nätverk. Det ger också positiva effekter på integration av internationella studenter. De billiga och resurseffektiva bostäderna ökar också möjligheterna för resurssvaga grupper, och som oftast kommer från studieovana hemmiljöer, att få råd och möjlighet till högre studier. Ekonomi och miljöeffekter Det kompakta byggandet och strävan att nå passivhusstandard kommer att innebära att kostnaderna räknat som kr/m2 uthyrningsbar yta (BOA) kommer att bli höga eftersom de dyra utrymmena med installationer (kök och badrum) ska slås ut på färre kvadratmeter BOA, liksom energiåtgärderna. I nu pågående byggprojekt har vi en produktionskostnad på 23 000 kr/m2 BOA för kompakta men normala studentbostäder för eget boende, vilket vi har som referensalternativ och referensnivå. Programkravet på energianvändningen för uppvärmning i samma projekt är 70 kwh/m2. En normal studentbostad för eget boende av de typer som producerats på senare år i landet en s.k. studentetta är på 25 m2 och ytan för Atemp är ca 28 m2/ person. Studenter har förhållandevis lågt bilinnehav och låg bilanvändning och vi räknar med att genomsnittskörsträckan per person är 300 mil/år för korta transporter som kan ersättas med andra färdmedel som cykel och kollektivtrafik vid utebliven bilanvändning. Eringen Kompaktum Summa BOA m 2 2 500 m 2 1 500 m 2 4 000 m 2 Normal byggkostnad per m 2 23 000 kr/m 2 23 000 kr/m 2 23 000 kr/m 2 Beräknad kostnad för 30 000 kr/m 2 32 000 kr/m 2 30 750 kr/m 2 kompaktbyggande per m 2 Beräknad total 75 000 Kkr 48 000 Kkr 123 000 Kkr investeringskostnad Kkr Miljömerkostnad per m 2 7 000 kr/m 2 9 000 kr/m 2 7 750 kr/m 2 Miljömerkostnad Kkr 17 500 Kkr 13 500 Kkr 31 000 Kkr Sökt bidrag, 30 % 5 250 Kkr 4 050 Kkr 9 300 Kkr Tabell 1. Sammanställning av investeringskostnader, miljömerkostnader samt sökt bidrag. Referensfallet 285 boende Eringen 160 boende Kompaktum 125 boende Summa 285 boende Atemp-yta m 2 per person 28 m 2 20 m 2 17 m 2 m 2 Energianvändning för 70 kwh/m 2 55 kwh/m 2 55 kwh/m 2 55 kwh/m 2 uppvärmning kwh/m 2 Energianvändning för uppvärmning per bostad, kwh per år 1 960 kwh/år 1 100 kwh/år 935 kwh/år 1 028 kwh/år Total energianvändning för uppvärmning, kwh per år Besparing i energianvändning för uppvärmning jämfört med referensfallet, kwh 558 600 kwh/år 176 000 kwh/år 137 600 kwh/år 116 875 kwh/år 128 125 kwh/år 292 875 kwh/ år 305 625 kwh/ år Minskad bilanvändning per år 85 500 mil 48 000 mil 37 500 mil 85 500 mil Tabell 2. Effekter på energianvändningen för uppvärmning och transporter. Stödberättigad kostnad: 31 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 144,85 18

4. NYBYGGNATION I BRUNNSHÖG/KV SOLBJER 4.1 ENERGIEFFEKTIVA KONTORSHUS VASAKRONAN Som Sveriges största fastighetsägare har Vasakronan ett stort ansvar med att arbeta för en hållbar utveckling och därmed minska klimatpåverkan. Det innebär bland annat att aktivt och ständigt arbeta för att få ned energianvändningen och att använda grön el, fjärrvärme och fjärrkyla i största möjliga utsträckning. Vasa-kronan är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och ackrediterat kontrollorgan för energideklarationer. Vasakronan är idag största fastighetsägare i Brunnshögsområdet genom våra två kontorshus Nya Vattentornet 2 respektive 4. Bägge husen har Sony Ericsson som hyresgäst. För att bidra till en hållbar stadsutveckling i Brunnshögsområdet kommer bl a följande projekt att genomföras. Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Nya kontorshus i kv Solbjer (20.000 m 2 ) De nya kontorshusen kommer att planeras för att minst uppfylla kravet på EU Green Building vad gäller energiförbrukning samt certifiering enligt LEED. De tekniska lösningarna kommer att utföras för att effektivt minska energibehovet samt vara utförda med långsiktigt hållbara material. Hyresgästerna kommer att involveras i hållbarhetsarbetet genom att Gröna hyresavtal kommer att tecknas. Stödberättigad kostnad: 14 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 10,21 Befintligt kontorshus Nya Vattentornet 2 (27.700 m 2 ) I befintligt kontorshus genomförs i samverkan med hyresgästen Sony Ericsson en omfattande ombyggnad i syfte bl a att sänka energiförbrukningen. Det sker exempelvis genom byte av armaturer till eleffektivare sort, installation av närvarostyrningar av belysning, ventilation och kyla samt förbättrad energi-mätning. Åtgärderna planeras att innebära att byggnaden kan klassas som EU Green Building. Stödberättigad kostnad: 8,32 MSEK CO2-ekvivalent (ton/år): 53,76 19

4.2 SAMVERKAN FÖR ENERGIEFFEKTIVT BYGGANDE BOSTÄDER OCH KONTOR SKANSKA I området Brunnshög vill Skanska Kommersiell Utveckling Norden tillsammans med Skanska Bostadsutveckling vara med och utveckla en stadsdel som blir en internationell förebild inom hållbart stadsbyggande genom att uppföra mycket energieffektiva bostäder och kontor där även ett helhetsgrepp tas gällande materialval, inomhusmiljö samt avfall och vatten. Uppförandet av byggnaderna skall även genomföras med stort fokus på miljövänlig produktion. Tillsammans vill vi bidra till den hållbara staden i Brunnshög genom att utveckla och uppföra: Unika inslag som kommer att skilja detta område från mängden: Byggnadsintegrerade solfångare och solceller Gröna tak och lokalt omhändertagande av dagvatten Ändrade brukarvanor genom utbildning av framtida hyresgäster och bostadsrättsägare Byggnader med mycket lågt behov av energi Samverkan mellan kontorsbyggnader och bostadshus för att minimera behovet av köpt energi Alla byggnader miljömärks/certifieras Kontorshus certifierade enligt EU Green Building samt LEED Platinum I Brunnshög kommer vi arbeta med LEED inriktade på att nå den högsta nivån av certifiering: LEED platinum. Vad avser Green Building är kravet att nå en energianvändning som ligger 25 % under kravnivån i BBR. För att nå en energieffektiv och långsiktigt hållbar lösning för kontorshus i Brunnshög kommer vi att arbeta med tekniska åtgärder som exempelvis effektiv och innovativ solavskärmning, effektiv ventilation och frikyla, gröna tak, lokalt omhändertagande av dagvatten, lågenergifönster, miljöcertifierade och lokalt producerade material samt utbildning av hyresgäster. Flerbostadshus med passivhusteknik Husen förses dessutom med solfångare och solceller. På detta sätt kommer behovet av köpt energi kunna reduceras med ca 60 % jämfört med ett motsvarande hus uppfört med konventionell teknik. Beräknat på 100 lägenheter innebär den reducerade energianvändningen enligt ovan en minskning i CO2-utsläpp med ca 45 ton årligen (baserat på fjärrvärme i Lunds kommun). En viktig aspekt i detta projekt är att undersöka möjligheterna att finna tekniska synergieffekter mellan bostäder och kontor genom att kombinera LEED, EU Green Building och passivhusteknik inom samma projekt. Genom att kombinera bostäder och kontor samt olika miljömärkningssystem hoppas vi kunna finna synergieffekter avseende: Energieffektiva byggnader Effektiv produktion Hushållning med resurser Målsättningen är att utforma och bygga byggnader, som noggrant dokumenteras, där LCC- och LCA-analyser kontinuerligt görs under hela processen för att innovationer och ny teknik som nyttjas skall kunna spridas och nyttjas av andra aktörer. 20

4.2 SAMVERKAN FÖR ENERGIEFFEKTIVT BYGGANDE BOSTÄDER OCH KONTOR SKANSKA Byggnader står för nästan 40 % av energianvändningen och 85 % av denna energi används i drift. För att skapa energieffektiva byggnader jobbar Skanska efter Kyotomodellen vilket innebär: 1) Minimera värme och kylbehov Detta görs löpande genom hela projekteringen. Redan i tidiga skisser från arkitekt utvärderas kvantitativt med hjälp av simuleringsberäkningar som tar hänsyn till byggnadernas geometri, fönsterplacering, solskydd och isolermängder. Då projekteringen fortlöper förefinnas modellerna och olika tekniska lösningar utvärderas med hjälp av simuleringar och LCC- och LCA-analyser. Vidare läggs även fokus på att utforma byggnader med mycket lufttäta klimatskal 2) Minimera elbehov Samtliga apparater som nyttjar elenergi (exempelvis fläktar, pumpar, kylskåp, belysning osv.) skall vara av bästa möjliga energiklass. Dagsljusstudier görs även i syfte att säkerställa att onödig belysning inte installeras. Att minska nyttjandet av elenergi har även positiva effekter genom minskat kylbehov i kontor och minskade risker för höga inomhustemperaturer sommartid 3) Utnyttja solenergi Genom att olika alternativ för fönsterplacering och solskydd simuleras kan optimal placering av dessa lösas vilket tillvaratar solenergin in i byggnaden utan att riskera övertemperaturer. Vidare så installeras även solfångare som kan leverera värme alternativt kombinerande paneler som både kan leverera värme och el. Energin kan nyttjas i byggnaderna eller säljas ut på nätet. 4) Visa och reglera Hur mycket energi som hyresgäster och bostadsrättsägare kommer att använda kan minimeras dels genom utbildning innan inflyttning, dels genom att all energi kommer att mätas och redovisas med hjälp av smarta displayer där de kan se hur mycket energi de har använt under en viss period samt totalt under året. Värdena presenteras parallellt med normalvärden och jämförande värden med andra byggnader i området. Skanska kommer även att ta fram ett program för kontinuerlig förbättring av byggnadernas prestanda genom att fastlägga ett program för byggnaderna som baseras på fyra steg: planera, genomföra, kontrollera och agera. 5) Välj rätt energikälla Då alla ovanstående åtgärder har genomförts i syfte att minimera energibehovet utvärderas tillgängliga energislag främst med hjälp av LCA-analys men även LCC-analys. VÄLJ RÄTT ENERGIKÄLLA VISA OCH REGLERA UTNYTTJA SOLENERGI MINIMERA ELBEHOV MINIMERA VÄRME OCH KYLBEHOV Kyotopyramiden 21