Kursinformation med litteraturförteckning Kommunikation i arbetslivet och bedömning av språkfärdighet för sfi-lärare ingår i lärarfortbildning 15 högskolepoäng Vårterminen 2009
Välkommen till Kommunikation i arbetslivet och bedömning av språkfärdighet för sfi-lärare 15 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt litteraturlistor för de två delkurserna. Informationen finns även på vår webbplats <www.nordiska.su.se> där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan finns även ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll och uppläggning Kursen innehåller två delkurser Delkurs 1. Kommunikation i arbetslivet för sfi, 7,5 högskolepoäng Vecka 4 13. Delkurs 2. Process- och målinriktad bedömning av sfi-studerandes språkfärdighet, 7,5 högskolepoäng Vecka 14 23. Kursens lärandemål Du förväntas efter kursen kunna utforma arbetslivsrelevant undervisning och undervisningsmaterial för att ge sfi-studerande ökade möjligheter att delta aktivt i arbetslivet producera och resonera kring material för såväl formativ som summativ bedömning av sfistuderandes språkfärdighet. Betyg och examination En sjugradig betygsskala används, där betygen A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. Betygskriterier framgår under de olika delkurserna nedan. Som betyg på helkurs sätts ett medelvärde av delkursernas betyg i förhållande till poängtalet. Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats: Utbildning Lärarlyftet. Även examinationsformer och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen. Det här behöver du kunna Kursen är en nätkurs. För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator med uppkoppling till nätet och att du har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Det finns en helpdesk om du har problem: itsupport@it.su.se. Arbetsformer Kursen har fyra träffar som är obligatoriska. Kursen går på halvfart och du förväntas arbeta i 2
snitt ca 20 timmar i veckan med kursen. Tänk på att det är viktigt att respektera tider för inlämning av uppgifter så att tidplanen kan hållas, speciellt när du ger respons till de andra deltagarna i kursen. Delkurs 1 inleds med egen litteraturläsning och uppgifter som förberedelse för den första träffen. Under träffen blir det genomgång av litteratur och diskussion av uppgifter. Vi träffas sedan varje vecka på kursplattformen på nätet men går också igenom funktionerna på plattformen under den första träffen. Under den andra träffen i slutet av kursen presenterar deltagarna ett framtaget undervisningsmaterial. Delkurs 2 inleds med en träff i samband med avslutningen av delkurs 1. Under denna träff går vi igenom kurslitteraturen, diskuterar de båda gruppuppgifterna och gör gruppindelningar. Vi ger också en presentation av hur begreppen målinriktad och processinriktad bedömning ska uppfattas teoretiskt såväl som praktiskt. En första (skriftlig) gruppgift skickas in i mitten av delkursen och den andra (muntliga) uppgiften presenteras vid den avslutande träffen. Kontakterna mellan gruppdeltagarna sker på kursplattformen. Mondo Vi använder kursplattformen Mondo. Logga in via ditt universitetskonto. Du kommer då till flikarna för de två delkurserna. Under flikarna finns meddelanden, information om delkursen, liksom alla resurser i form av litteraturlista och uppgifter. På Mondo sker diskussioner och här lägger du in de uppgifter du har gjort. Här är några råd när man deltar i en nätkurs: Logga in dig på plattformen så fort som möjligt. Prova dig fram och försök att lära dig de olika funktionerna. Var inte rädd. Försök att logga in varje dag för att se om det finns nya meddelanden. Var aktiv och delta i chatt eller diskussionsforum för att visa att du finns med. Delta på ett konstruktivt sätt genom att hålla dig till frågan, ämnet, uppgiften etc. Var uppmuntrande när du interagerar med andra. Närvaro Närvaron är obligatorisk på de fyra träffarna. Delkurs 1. Kommunikation i arbetslivet för sfi, 7,5 hp Innehåll I delkursens första ämnesteoretiska del klargörs metoder och begrepp som behövs för att beskriva kommunikation i arbetslivet. I den andra mer praxisorienterade delen av kursen gör du först eget kommunikationsetnografiskt arbete med inspelningar och observation inom områden som vård, småföretag, servicesektor etc. Du ger exempel på hur kommunikationssituationer kan se ut i yrkeslivet och hur kommunikation kan variera inom och mellan olika arbetsplatser, t.ex. yrkesspecifikt och relationellt. Arbetet redovisas i en språkbehovsanalys. I den ämnesdidaktiska avslutande delen utvecklar du några av de praxisanknutna 3
redskapen för sfi-undervisningen: i undervisningsmaterial, för handledning av studerande under praktik eller för bedömning av arbetsrelaterad språkfärdighet. Examination Fortlöpande deltagande i nätbaserad diskussion med kurskamrater och lärare under kursens gång. Individuella inlämningsuppgifter, bland annat en språkbehovsanalys från en arbetsplats. Ett praxisanknutet undervisningsmaterial. Lärandemål Efter genomgången kurs ska du kunna utforma arbetslivsrelevant undervisning och undervisningsmaterial för att ge sfi-studerande ökade möjligheter att delta aktivt i arbetslivet Kurskrav Samtliga uppgifter inlämnade och godkända enligt tidplan. Aktivt deltagande i diskussioner på nätet. Betygskriterier A. Studenten planerar undervisning och undervisningsmaterial för sfi som på ett tydligt, problematiserande och självständigt sätt kopplas till forskning och teorier om arbetsplatskommunikation och en språkbehovsanalys. B. Studenten planerar undervisning och undervisningsmaterial för sfi som på ett tydligt och självständigt sätt kopplas till forskning och teorier om arbetsplatskommunikation och en språkbehovsanalys. C. Studenten planerar undervisning och undervisningsmaterial för sfi som på ett tydligt sätt kopplas till forskning och teorier om arbetsplatskommunikation och en språkbehovsanalys. D. Studenten planerar undervisning och undervisningsmaterial för sfi som på ett tydligt sätt kopplas till forskning om arbetsplatskommunikation och en språkbehovsanalys. E. Studenten planerar undervisning och undervisningsmaterial för sfi som kopplas till viss insikt om forskning om arbetsplatskommunikation och en språkbehovsanalys. Fx Studenten planerar undervisning och undervisningsmaterial för sfi som inte visar någon tydlig insikt om forskning om arbetsplatskommunikation och/eller som på ett otydligt sätt kopplas till en språkbehovsanalys. F. Studenten planerar undervisning och undervisningsmaterial för sfi men visar inte någon insikt om forskning om arbetsplatskommunikation och/eller kopplar inte samman den med en språkbehovsanalys. Kurslitteratur Fastställd av institutionsstyrelsen 2008-12-03. Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. 4
Andersson, Helena. 2007. Interkulturell kommunikation inom sjukvården Den kommunikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser 1. Intervjuer. Tefa 45 Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. (75 s.) Garlén, Claes & Sundberg, Gunlög. 2008. Handbok i svenska som andraspråk. Domän Arbete. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (83 s.) Josephson, Olle & Jämtelid, Kristina. 2004. Engelska som koncernspråk, svenska som fikaspråk, arabiska som modersmål? I: Engelskan i Sverige språkval i utbildning, arbete och kulturliv. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 89. Stockholm: Norstedts ordbok. S. 134 155. (22 s.) Karlsson, Anna-Malin. 2007. En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Skrifter utgivna av Språkrådet 2. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. S. 9 40, 85 168. (115 s.) Lund, Karen & Svendsen Pedersen Michael. 2006. Can (a second) language be learned in the workplace? I: Frederiksen, Karen-Margrete & Jakobsen, Karen Sonne & Svendsen Pedersen, Michael & Risager, Karen (red.), 2006. Second Language at Work. IRIS Publications 1: Roskilde University. S. 11 24. (14 s.) Roberts, Celia. 2006. Changing the communicative environment: English as a second language in the workplace. I: Frederiksen, Karen-Margrete & Jakobsen, Karen Sonne & Svendsen Pedersen, Michael & Risager, Karen (red.), 2006. Second Language at Work. IRIS Publications 1: Roskilde University. S. 25 36. (12 s.) Svendsen Pedersen, Michael & Karen Lund. 2003. Dansk som andetsprog på arbejde. I: Individuelle læringsplaner og kollektive læringsrum en vejledning. Integrationsministeriet. http://www.nyidanmark.dk/bibliotek/publikationer/vejledninger/2003/individuelle_laeringspla ner/individuelle%20læringsplaner%20og%20kollektive%20læringsrum.pdf (35 s.) Svendsen Pedersen, Michael. 2007. På vej med sproget. Arbejde, livshistorie og sproglæring. Köpenhamn: Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration. http://www.nyidanmark.dk/resources.ashx/resources/danskuddannelse/andet/2007/paa_vej_ med_sproget.pdf (63 s.) Søgaard Sørensen, Marianne & Holmen, Anne 2004. At blive en del af en arbejdsplads om sprog og læring i praksis. Institut for Pædagogisk Antropologi. Danmarks Pædagogiske Universitet. https://pure.dpu.dk/ws/fbspretrieve/132/at_blive_en_del_af_en_arbejdsplads.doc (77 s.) Dessutom tillkommer litteratur på ca 100 sidor inom ett speciellt yrkesområde, t.ex. vårdsektorn, servicesektorn, institutionella samtal etc. 5
Delkurs 2. Process- och målinriktad bedömning av sfistuderandes språkfärdighet, 7,5 hp Innehåll Delkursen ger insikter om processinriktad (formativ) respektive målinriktad (summativ) bedömning av sfi-studerandes språkfärdighet. Den behandlar skillnader i syfte, metodik och olika slutsatser som kan dras av de båda bedömningsperspektiven. Fokus ligger på hur man utvecklar redskap för båda dessa typer av bedömning kopplade till undervisningen och styrdokumenten. Examination Delkurs 2: Fortlöpande deltagande i nätbaserad diskussion med kurskamrater och lärare under kursens gång. Dessutom ingår en skriftlig och en muntlig gruppuppgift där den ena ska vara av processinriktad och den andra av målinriktad karaktär. Lärandemål Efter genomgången kurs ska du kunna producera och resonera kring material för såväl formativ som summativ bedömning av sfistuderandes språkfärdighet. Kurskrav Samtliga uppgifter inlämnade och godkända enligt tidplan. Aktivt deltagande i diskussioner på nätet. Betygskriterier A. Kursdeltagaren producerar och resonerar kring material för såväl formativ som summativ bedömning på ett sätt som överensstämmer med modern praxis och teori och samtidigt belyser begränsningarna i hur de används, och där det finns en tydlig och konsekvent koppling mellan teori och resultat. B. Kursdeltagaren producerar och resonerar kring material för såväl formativ som summativ bedömning på ett sätt som konsekvent överensstämmer med modern praxis och teori och där det finns en tydlig och konsekvent koppling mellan teori och resultat. C. Kursdeltagaren producerar och resonerar kring material för såväl formativ som summativ bedömning på ett sätt som nästan konsekvent överensstämmer med modern praxis och teori och där det finns viss koppling mellan teori och resultat. D. Kursdeltagaren producerar och resonerar kring material för såväl formativ som summativ bedömning på ett sätt som oftast överensstämmer med modern praxis och teori, utan att röja någon allvarlig missuppfattning, och där åtminstone någon relevant koppling mellan teori och resultat redovisas. E. Kursdeltagaren producerar och resonerar kring material för såväl formativ som summativ bedömning på ett sätt som oftast överensstämmer med modern praxis och teori, men som någon gång tyder på en viss missuppfattning, och där någon central teori redovisas dock utan 6
att relevant koppling mellan teori och resultat presenteras. Fx. Kursdeltagaren producerar och resonerar kring material för såväl formativ som summativ bedömning på ett sätt som bara ibland överensstämmer med modern praxis och teori eller som tyder på en allvarlig missuppfattning. F. Kursdeltagaren producerar och resonerar kring material för såväl formativ som summativ bedömning på ett sätt som visar på allvarliga missuppfattningar och/eller redogör bara för få resultat eller brottstycken av sådana. Kurslitteratur Fastställd av institutionsstyrelsen 2008-03-12. Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Abrahamsson, T. & Bergman, P. (red) (2005) Tankarna springer före Att bedöma ett andraspråk i utveckling. HLS Förlag Stockholm Kap 1-6 och 12. 38 sid. Alfaportföljen - portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Lärardel., 57 sid http://www.sfi.su.se/resursbanken/index.html?reverse=false&query=type:(alfabetisering)&pa ge=2&pageid=list-render Bedömningsmaterial Svenska för invandrare. Kurs A D. (2004) 110 sid. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1277 Corell, M. & Sundberg. G. (2000): Testhandbok. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. 77 s.(stencil. Finns att köpa på institutionen för nordiska språk) Europeisk Språkportfolio 16+ (2001) 55 sid. http://www.fba.uu.se/portfolio/sv/link6.htm Holmegaard, M & Wikström, I. (2004) Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Sid 539-572. Studentlitteratur Kursplan för svenskundervisning för invandrare (2007) 10 sid. inklusive kommentarer. http://www.skolverket.se/sb/d/389/a/7700 Sjökvist. L. (2004) Att arbeta med portfölj. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Sid 627-643. Studentlitteratur Wrigstad, T. (2004) Sfi-provet som bedömningsinstrument teoretiska och praktiska perspektiv. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Sid 715-742. Studentlitteratur 7
Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 8