Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen för Kristianstads kommun har mottagit rubricerad handling för synpunkter. Region Skåne har ansvar för det regionala tillväxtarbetet och planeringen av transportinfrastrukturen i Skåne samt är regional kollektivtrafikmyndighet och beställare av den skånska kollektivtrafiken. Utifrån detta ansvar tar fram den regionala utvecklingsstrategin, näringslivsprogram, den regionala trafikinfrastrukturplanen samt trafikförsörjningsprogram. Genom Strukturbild för Skåne arbetar med att tydligare koppla samman det regionala utvecklingsansvaret och kommunernas översiktsplanering. har också ansvaret för regionala bedömningar av den ekonomiska utvecklingen samt prognoser över sysselsättning och befolkning. tar därför årligen fram befolkningsprognoser för Skåne och dess kommuner, samt för Öresundsregionen. yttrar sig över utbyggnads- och boendestrategi 2025 för Lunds kommun utifrån ovanstående ansvar. s synpunkter Inledningsvis vill lyfta fram att förslaget till riktlinjer för bostadsförsörjningen för Kristianstads kommun 2016-2020 är ett intressant och väl genomarbetat program med ett brett anslag där vikten av att utveckla såväl det befintliga bostadsbeståndet som nyproduktion av bostäder betonas. Förslaget har också en tydlig inriktning på de grupper i samhället som står längst från bostadsmarknaden. C:\pactdok\Regionala utvecklingsnämnden\2016-06-03\remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningsprogram för Kristianstads kommun\1601724 RUN_Yttrande.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2016-05-13 2 (5) Det regionala perspektivet ser positivt på att riktlinjerna för bostadsbyggande knyter an till både nationella och regionala strategier och mål och att dessa redovisas på ett tydligt och föredömligt sätt. Bland annat är det särskilt intressant att även folkhälsomålen lyfts fram och att dessa genomsyrar riktlinjernas innehåll. I den regionala utvecklingsstrategin för Skåne, Det öppna Skåne 2030, läggs stor vikt vid balansen på bostadsmarknaden. Målsättningen är att 6000 nya bostäder ska byggas per år och att det ska ske med en allsidig sammansättning av upplåtelseformer, storlek och huspriser för att matcha en årlig befolkningstillväxt på 1 %. Utöver detta konkreta mål för bostadsutvecklingen, finns i utvecklingsstrategin även andra skrivningar kopplat till bostadsförsörjningen, till exempel att stimulera ett klimatanpassat, kollektivtrafiknära, förtätat, blandat och integrerat byggande med balanserad och hållbar markanvändning. Betydelsen av naturnära områden och utemiljöer nära bostaden för att öka möjligheten till rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet lyfts också. I höstas kom Länsstyrelsens beräkning av bostadsbehovet som då sattes till 7 000 bostäder per år fram till 2030 och då var inte de senaste tillskottet av flyktingar medräknat. Behovet är alltså troligtvis avsevärt större. Såväl i den regionala utvecklingsstrategin som i strategier för Det flerkärniga Skåne, som är framtaget inom Strukturbild för Skåne, understryks att den flerkärniga ortstrukturen är en av Skånes styrkor. Med variationen av platser och mångfalden av miljöer tillsammans med korta avstånd och hög tillgänglighet blir Skåne attraktivt. Skåne behöver därför i högre grad bindas samman så att en bättre tillgång till utbudet av boenden, arbeten, tjänster, kultur, fritid och service möjliggörs. För att utveckla och dra nytta av Skånes flerkärniga ortstruktur och för att nå målet om ett ökat bostadsbyggande är de avgörande att den kommunala nivån också aktivt arbetar för detta. För är det därför glädjande att det i förslaget förs resonemang om Kristianstads roll i det flerkärniga Skåne. Framför allt är dessa väl utvecklade vad gäller i vilket regionalt sammanhang kommunen verkar i kopplat till arbetsmarknad, pendling och flyttströmmar. Mål, riktlinjer och planerade insatser I förslaget anges tydliga och väl genomarbetade mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen och detta följs också upp med en bra beskrivning av kommunens verktyg och hur dessa ska användas för att uppnå målen. Särskilt intressant är att följa hur kommunen avser att använda ägandet av det allmännyttiga bostadsföretaget för att påverka och hantera utvecklingen utifrån de sociala behoven.
Datum 2016-05-13 3 (5) För s del är det viktigt att säkerställa att det kan ske ett ökat bostadsbyggande i Skåne. Att det sker en långsiktig planering av bostadsförsörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga för regionen. Tillgången till en bra bostad en viktig förutsättning för social hållbarhet genom att det ger en grund för god livskvalitet och för god hälsa för befolkningen. En väl fungerande bostadsmarknad är också av stor vikt för den ekonomiska utvecklingen inte bara i den enskilda kommunen utan för regionen som helhet. Flera av målen och riktlinjerna i förslaget till riktlinjer stämmer väl överens med strategier för Det flerkärniga Skåne. Som t ex att planeringen ska utgå från människans behov, där den sociala hållbarheten ska vara styrande för att kunna skapa attraktiva miljöer med hög livskvalitet. Att bostäder ska byggas i starka regionala pendlingsstråk med goda förutsättningar att bygga kollektivtrafiknära är andra riktlinjer som överensstämmer med strategier för Det flerkärniga Skåne. Överlag verkar de mål och riktlinjer som finns i programmet vara välgrundade och med utgångspunkt i analyser och kunskapsinhämtning grundade på faktorer som har betydelse för bostadsförsörjningen. Sådana faktorer är demografi, flyttströmmar, arbetsmarknad, arbetspendling, utbildning och inkomst. Det är bra att riktlinjerna tar en så pass bred utgångspunkt så att även de sociala behoven kommer i fokus. vill även lyfta Folkhälsorapport för Skåne (med sina kommunresultat) som ett viktigt underlag. Där finns kunskap om befolkningen som kan vara relevanta för kommunen att koppla till arbetet med bostadsförsörjningen. För att nå målsättningarna har dialoger med både bostadskonsumenter och bostadsmarknadens aktörer tagits upp som delar i utvecklingsarbetet. ser detta som väldigt intressanta arbetssätt och följer gärna Kristianstads kommun arbete i fortsättningen. Under avsnittet om bostadssociala insatser lyfts flera bra och intressanta metoder som kan användas för den del av hushållen som har svårt att skaffa egen bostad på egen hand. Här tas behovet av att kommunen har en kontinuerlig dialog med allmännyttan upp samt även hur kommunen kan underlätta för den privata sektorn att delta i detta arbete. Kristianstads kommun tillämpar också ett antal andra intressanta metoden såsom bostad först, hyresgarantier, förtursboende och att använda markanvisning- eller exploateringsavtal som medel. Även förslaget om utveckling av en digital bostadsportal är ett intressant utvecklingsprojekt.
Datum 2016-05-13 4 (5) Behov och efterfrågan Förslaget till riktlinjer ger under kapitlet om beskrivningen av kommunenen en bra genomgång av sambanden mellan utbildning, inkomst och arbetsmarknad. Det finns också bra och genomarbetade diskussioner om bostadsbehovet i kommunen. Däremot ser att det skulle kunna finnas lite mer utvecklade resonemang om den åldrande befolkningen, flyktingströmmarna, unga vuxna, studenter och betalningssvaga grupper och hur dessa gruppers behov ska kunna mötas. När det gäller studenter och unga vuxna kan rekommendera TemaPM Skåne som bostadsmarknad för studenter och unga som syftar till att ge en kunskapsbas om bostadsmarknaden för denna grupp.. Bostadsbestånd och planberedskap En viktig faktor för att bidra till att öka en kommuns attraktionskraft är människor möjlighet att kunna välja var och hur man vill bo. Kommunens ambition att verka för en mångfald av boendeformer och bostadstyper som passar såväl små och stora hushåll som äldre, yngre, nyanlända och hushåll med varierande betalningsförmåga bidrar därför inte enbart till att tillgodose människors behov av bostad, utan också till att förstärka och sprida bilden av Kristianstads kommun som en attraktiv kommun för boende, besökare och verksamheter. För att göra detta behöver kommunen har en god planberedskap. I förslaget till riktlinjer nämner kommunen också att planberedskapen behöver bli bättre på lång sikt men inte hur detta ska göras. Landsbygdens boende Kristianstads kommun har tidigare i år antagit en Landsbygdsstrategi som belyser de utmaningar och möjligheter som finns på landsbygden och tydliggör landsbygdens förutsättningar. För att nyttja den potential som finns för att öka attraktionskraften i Kristianstad kommun ser att de ambitioner som uttrycks i Landsbygdsstrategin kan tas i beaktande även i riktlinjerna för bostadsförsörjningen. I förslaget till riktlinjer används formuleringen: Kommunen ska verka för att undersöka möjligheterna för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Begreppet landsbygdsutveckling blir i denna kontext är otydligt och bör förklaras. En förutsättning för att människor ska kunna bo och verka där man vill är tillgången till ett väl utbyggt och fungerande bredband som underlättar och ger möjlighet till att ta del av bland annat arbete, studier, vård och kulturaktiviteter på distans. Ett väl utbyggt bredband bidrar också till miljövinster i form av minskad pendling med egen bil eller kollektivtrafik. skulle därför uppskatta om förslaget till riktlinjer även tar utbyggnad av bredband via fiber såväl i tätorter som på landsbygden i beaktande i fortsatt planering.
Datum 2016-05-13 5 (5) I handläggningen av detta ärende har Skånetrafiken samt avdelningen för regional utveckling genom område näringsliv och område samhällsplanering deltagit. Med vänliga hälsningar Thomas Hansson Ordförande Mikael Stamming Utvecklingsdirektör