UTVÄRDERING AV DET REGIONALA VÅRDPROGRAMMET FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM

UTVÄRDERING AV DET REGIONALA VÅRDPROGRAMMET FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Region Dalarna 2014 Björn Lennhed, Charlotta Borelius, Helene Kastemyr och Lotta Jansson, Landstinget Dalara, samt Lena Olai, Region Dalarna, Tack till alla chefer och medarbetare i kommunala verksamheter, landstinget och privat verksamhet som delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper DEN 23 JUNI 2014

Innehåll Sammanfattning... 2 Uppdragsgivare... 2 Arbetsgrupp... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Definition... 3 Etiskt övervägande... 4 Tillvägagångssätt... 4 Enkätundersökning... 4 Urval... 4 Landstingets verksamheter:... 4 Kommunens verksamheter... 4 Tillvägagångssätt... 4 Resultat enkätundersökning... 4 Resultat Enkät landstingets och privata vårdgivares verksamheter... 4 Population... 4 Information... 4 Stöd för fortsatt arbete... 5 Resultat Enkät kommunala verksamheter... 6 Population... 6 Information... 6 Stöd för fortsatt arbete... 7 Fokusgruppsintervjuer... 7 Urval... 7 Fokusgruppsdeltagare... 7 Tillvägagångssätt... 7 Resultat Fokusgrupper... 8 Resultat Kvalitetsregistret SveDem för primärvårdens verksamheter... 11 Diskussion... 12 Metoddiskussion... 13 Enkätundersökning... 13 Fokusgrupper... 13 Slutsatser... 14 1

Sammanfattning Bakgrund: I Dalarna har ett vårdprogram för personer med demenssjukdom tagits fram i ett gemensamt dokument för Landstinget och länets 15 kommuner (Regionalt vårdprogram för personer med demenssjukdom). Vårdprogrammet bygger på nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-5-1). Vårdprogrammet avser att ge vägledning till verksamheter för god medicinsk vård, omvårdnad och omsorg utifrån regionala förutsättningar i Dalarna. Syfte: Utvecklingsarbetet har syftat till att utvärdera hur det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom har implementerats i kommunal, landstingsdriven och privat verksamhet, utvärdera hur det regionala vårdprogrammet har används i det kliniska arbetet samt att stödja arbetet med att lokalt identifiera förbättringsområden i arbetet med att öka kvaliteten för en god och sammanhållen vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Metod: Enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer. Resultat: Av alla tillfrågade chefer hade hälften kännedom om vårdprogrammet. De verksamheter som använde vårdprogrammet gjorde det i olika stor omfattning och då framförallt som stöd för ansvarsfördelning, samverkan och utredning. Fokusgrupperna visar att vårdprogrammet var viktigt för att öka kvaliteten för personer med demenssjukdom. Slutsats: Vårdprogram behöver i större omfattning kommuniceras på ett annat sätt än vad som hittills är gjort för att kunna användas som stöd i det kliniska arbetet. Arbetet med implementering av vårdprogram och kommunikation mellan ledning, chefer och medarbetare behöver förbättras. Medarbetare som arbetar med lokalt identifierade förbättringsområdena behöver framförallt de lokala chefernas stöd för att möjliggöra till att genomföra aktiviteter som leder till kvalitetsförbättringar i medicinsk vård, omvårdnad och omsorg om den enskilde. Uppdragsgivare Chefsgruppen Region Dalarna via Styrgrupp Äldre Region Dalarna Arbetsgrupp Björn Lennhed, överläkare, ger/rehab Borlänge; Falun; Säter, Landstinget Dalarna bjorn.lennhed@ltdalarna.se Charlotta Borelius, Äldresamordnare, Landstinget Dalarna charlotta.borelius@ltdalarna.se Helene Kastemyr, chef hälsovalsenheten, Landstinget Dalarna helene.kastemyr@ltdalarna.se Lotta Jansson, verksamhetschef, ger/rehab Borlänge; Falun; Säter, Landstinget Dalarna lotta.jansson@ltdalarna.se Lena Olai, Äldrestrateg, Region Dalarna lena.olai@regiondalarna.se 2

Bakgrund Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre personer förväntas resultera i att antalet personer med demenssjukdom fördubblas fram till år 2050. Det innebär en stor utmaning för samhället. Demensområdet har uppmärksammats nationellt under de senaste åren, bland annat genom nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (www.socialstyrelsen.se, mars 2013 art nr 2014-2-1) och riktade statliga ersättningar (Nationell äldre överenskommelse www.skl.se ). I Dalarnas län har ett vårdprogram för personer med demenssjukdom tagits fram i ett gemensamt dokument för landstinget, privata vårdgivare och länets 15 kommuner. Vårdprogrammet syftar till att utifrån regionala förutsättningar och med en gemensam värdegrund för en sammanhållen medicinsk vård och omvårdnad och omsorg kvalitetssäkra det regionala arbetet. Vårdprogrammet fastställdes av Välfärdsberedningen 2012 (www.regiondalarna.se). För hösten 2013 fanns beslut om att revidera det Regionala vårdprogrammet. Chefsgruppen på Region Dalarna gav därför uppdraget till Styrgrupp Äldre på Region Dalarna att tillsätta en arbetsgrupp för genomförandet. Intressent för den regionala uppföljningen var förutom länets 15 kommuner och landstingets verksamheter oavsett driftsform även ett uppdrag som fanns skrivet i hälsoval. I hälsovalsavtalet finns krav gällande uppföljning i kvalitetsregistret SveDem samt revision och följsamhet till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård och omsorg vid demenssjukdom (Uppföljningsbilaga i avtal för Hälsoval 2.5 Revision). I den tillsatta arbetsgruppen fanns representation från Region Dalarna och Landstinget Dalarna. Hur implementeringsprocessen av det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom fortlöpt i Dalarna var ur ett ledningsperspektiv oklart. Arbetsgruppen föreslog därför att inför beslutad revidering av vårdprogrammet först utvärdera hur vårdprogrammet har använts i den praktiska vardagen och i vilken omfattning vårdprogrammet var implementerat i landstingets, privata vårdgivares och kommunernas verksamheter. Föreliggande rapport avser att beskriva utvärderingens metoder, resultat från enkäter och fokusgrupper samt ge förslag till revidering av vårdprogrammet. Syftet var vidare att beskriva medarbetares identifierade förbättringsområden i arbetet med att öka kvaliteten för en god och sammanhållen vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Syfte Syftet var att utvärdera hur det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom har implementerats i kommunal, landstingsdriven och privat verksamhet, utvärdera hur det regionala vårdprogrammet har använts i det kliniska arbetet samt att stödja implementeringsarbetet till att lokalt identifiera förbättringsområden så att förutsättningarna för en sammanhållen vård och omsorg för personer med demenssjukdom ökar. Definition Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet. (http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18723/2012-6-12.pdf). 3

Etiskt övervägande Deltagande i enkätundersökning och fokusgrupper har varit frivilligt genom informerat samtycke. Allt insamlat material och citat eller påståenden som kunnat härledas till specifika personer har behandlats konfidentiellt. Tillvägagångssätt Styrgrupp Äldre, på Region Dalarna, tillsatte en arbetsgrupp för utvärdering av vårdprogrammet på uppdrag av Chefsgruppen Region Dalarna. En projektplan togs fram och presenterades av arbetsgruppen och godkändes av chefsgruppen i december 2013. Arbetets progress återrapporterades regelbundet till styrgrupp Äldre. Enkätundersökning Urval Landstingets verksamheter: Alla verksamhetschefer och 1:a linjen chefer i landstingets verksamheter för slutenvård, primärvård och privata vårdgivare. Kommunens verksamheter: Alla chefer inom äldreomsorgen, på alla nivåer (förvaltningschef, sektionschef, områdeschef och enhetschef). Tillvägagångssätt Frågeställningarna i enkäterna fastställdes av arbetsgruppen. För att minska risken för feltolkning av frågorna i enkätunderlaget, testades de på ett antal personer som inte var insatta i frågorna, före distribuering av enkäten. Vissa justeringar gjordes. Enkäterna skickades ut elektroniskt tillsammans med ett informationsbrev, under januari 2014 och början av februari 2014. Enkäterna distribuerades till verksamhetschefer och 1:a linjen chefer inom landstingets och privata vårdgivares verksamheter, samt till chefer inom äldreomsorgens verksamheter. Påminnelse skickades ut vid ett tillfälle. Svaren sammanställdes automatiskt via tjänsterna Websurvey respektive Webropol i form av grafer, procentenheter och antal. Svaren analyserades och tolkades av arbetsgruppen. Resultat enkätundersökning Resultat Enkät landstingets och privata vårdgivares verksamheter Population Totalt svarade 82 personer inom landstinget och privata vårdgivares verksamheter. Från slutenvård (31) primärvård (25) specialiserad öppenvård (25) och privat primärvård (1). Minst sex personer har svarat från varje sjukvårdsområde (södra, mellersta, Västerbergslagen och norra/ västra). 19 av 82 personer hade arbetat mindre än två år som chef i landstingets verksamhet, 21 personer 2-5 år, 15 personer 6-10 år, 13 personer 11-15 år och 14 personer mer än 15 år. Information 48 personer uppgav att de hade kännedom om vårdprogrammet, resterande 34 personer behövde inte svara på ytterligare frågor. 32 personer uppgav att de hade kännedom om vårdprogrammets innehåll. På frågan om vårdprogrammet var ett stöd i verksamheten så uppgav 17 att de inte visste, 15 att vårdprogrammet var ett stort stöd, 11 delvis stöd och fem inget stöd alls. 4

De flesta cheferna hade fått kännedom om vårdprogrammet via sin egen verksamhet. Se Figur 1. Figur 1. På vilket sätt cheferna i landstinget och privat verksamhet uppgav att de fått kännedom om det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom (n=48). Kommentarer till frågan visar att arbetet med vårdprogrammet i verksamheterna kommit olika långt. Exempel på Kommentarer: Tagit del av vårdprogrammet som bidragit till att öppna en minnesmottagning. Tagit del av vårdprogrammet, men arbetar inte aktivt då inte tid till detta finns. Har fått vårdprogrammet och flera av oss ska åka på utbildning. Har precis fått programmet, som vi ska arbeta med nu. Vi har en ansvarig demenssjuksköterska och en arbetsterapeut som är ansvariga för demensutredningen och vi är med i SveDem. Skapat ett flödesschema för demensutredningar i samverkan med arbetsterapeut KUGG. Stöd för fortsatt arbete Cheferna ser behov av att samverka i högre grad än idag med områden gällande förbättringar för personer med demenssjukdom. Cheferna svarade att följande stöd behövs för att utveckla arbetet: Utbildning. Ökade resurser. Tid för att hinna sätta sig in i arbetet på ett bra sätt. Ökad samverkan. Vårdprogrammets omfattning behöver justeras. Tydlig information vid förändringar i vårdprogram. Behov av läkare med intresse för demenssjukdomar. 5

Nätverksmöten för utbyte av erfarenheter, arbeta mer i multimodala team runt dessa patienter. Resultat Enkät kommunala verksamheter Population Totalt svarade 57 chefer i Dalarnas kommuner förvaltningschefer (4), sektionschefer/ områdeschefer (6), enhetschefer (42) samt övriga (5). Minst en person har svarat från varje kommun. 29 av 57 personer hade arbetat kortare än två år på sin nuvarande befattning och 6 personer hade arbetat längre än 15 år. 14 personer hade arbetat som chef i kommunal verksamhet kortare tid än två år. Sex personer är chefer i hemsjukvården, 28 i särskilda boendeformer, åtta i hemtjänst och 15 personer angav övrigt (oftast chef i flera verksamheter). Tio av 15 kommuner har en sjuksköterska med speciellt ansvar för demensvården. De kommuner som saknar speciell demenssjuksköterska är Borlänge, Falun, Orsa, Säter och Vansbro. Information På frågan om vilken inställning cheferna hade till evidensbaserade vårdprogram svarade 40 personer att det har mycket stor betydelse och nio personer att det hade ganska stor betydelse. Sex personer svarade vet ej. En person var nyanställd och hade inte kommit i kontakt med vårdprogrammet. Kommentar: Jag anser att det är mycket viktigt med evidensbaserade vårdprogram men också lika viktigt hur man väljer att implementera det i våra verksamheter. 31 personer uppgav att de hade kännedom om vårdprogrammet. Resterande 26 personer behövde inte besvara ytterligare frågor De flesta cheferna hade fått kännedom om vårdprogrammet via sin egen verksamhet. Se Figur 2. Fem av cheferna angav att vårdprogrammet fanns utskrivet på enheterna medan 11 chefer angav att personalen vet var de kan hämta dokumentet. Figur 2. På vilket sätt cheferna i kommunal verksamhet uppgav att de fått kännedom om det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom (n=31). 6

25 chefer av 31 uppgav att de tagit del av vårdprogrammets innehåll och 11 angav att personalen tagit del av programmet. 15 av cheferna visste inte om deras personal tagit del av vårdprogrammet. Exempel på kommentarer: Vi har utgått från detta när vi gjort vårt eget lokala, samverkan med Hedemora och Avesta lasarett. Inget speciellt, eget ansvar att läsa igenom och veta var det ligger i vår databas. Demenssjuksköterska mer involverad, uppdaterad och används som konsult i verksamheten. För att utveckla demensomvårdnaden i drift och i utvecklings- och förbättringsarbeten. Vi arbetar förebyggande med bl.a. Senior Alert och BPSD i våra boenden. Vi har demensteam och demenssjuksköterska. Vi arbetar med familjecentrerade anhörigträffar via anhörigstöd, i samverkan med Avesta startat upp läger för unga anhöriga till demenssjuka etc Vi har kontinuerlig kontakt med kommunens demenssjuksköterska i syfte att underlätta vistelsen här hos oss trivsamt. I samverkan med primärvården har vi utarbetat lokala samarbetsrutiner. Stöd för fortsatt arbete 20 av 31 chefer ansåg att vårdprogrammet varit ett stöd i arbetet med demensvården och 11 svarade vet ej. De viktigaste åtgärderna för att implementera evidensbaserade vårdprogram och rutiner i den kliniska verksamheten ansåg kommunernas chefer var: Stöd från sjuksköterska till personalen. Stöd från enhetschef till personalen. Fokusgruppsintervjuer Urval I varje sjukvårdsområde inbjöds läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, biståndshandläggare, kommunala sjuksköterskor och enhetschefer. Fler funktioner fanns dock representerade, se Bilaga 1. Fokusgruppsdeltagare De kommuner som fanns representerade var Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Mora, Rättvik, Smedjebacken, Säter och Älvdalen. De kommuner som saknade representanter, oavsett huvudman eller driftsform, var Malung, Orsa och Vansbro. Från kommunal verksamhet fanns totalt 25 personer representerade, från primärvård 23 personer och från specialistvård 16 personer. Ingen person från någon privat verksamhet fanns representerad. Deltagaruppgifter finns redovisade i Bilaga 1. Tillvägagångssätt Arbetsgruppen utsåg Specialitetsgruppen för Ger/ Rehab att utse personer i respektive sjukvårdsområde att sammankalla till fokusgrupper. En gemensam inbjudan skrevs som användes till samtliga verksamheter, oavsett driftsform. Totalt sammankallades fyra fokusgrupper 7

med representanter från kommunal verksamhet, landstingsdriven verksamhet och från privata vårdgivare. Fokusgruppsintervjuerna genomfördes under februari och mars 2014. Fokusgrupperna leddes av två samtalsledare utifrån två utarbetade frågeställningar: Hur har det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom använts som stöd i det lokala arbetet? och Hur fungerar samverkan mellan kommunal vård och omsorg, primärvård och slutenvård för att öka god medicinsk vård, omvårdnad och omsorg i ert område? Första frågan diskuterades i bikupediskussioner för att sedan gemensamt sammanfattas med nyckelord på blädderblock med stöd av samtalsledare. Fråga två analyserades i olika stora grupperingar med hjälp av en SWOT analys. SWOT står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats, och är ett strukturerat sätt att få en överblick över nuläget och vad som behöver utvecklas i en verksamhet eller område (SWOT modellen SKL, 2010). De insamlade SWOT-analyserna diskuterades gemensamt och sammanfattades på blädderblock. Efter varje fokusgruppsmöte bestämde deltagarna en tid för fortsatt arbete där deras egna identifierade förbättringsområden stod i fokus. Minnesanteckningar skrevs i nära anslutning till fokusgruppsintervjuerna och skickades ut via mail till fokusgruppens kontaktperson, för vidare spridning inom gruppen samt till övriga fokusgrupper som en del i ett lärande och länsövergripande erfarenhetsutbyte. Det insamlade materialet från fokusgrupperna sammanställdes och analyserades av samtalsledarna och sorterades i identifierade förbättringsområden kopplat till syftet. Minnesanteckningarna från de fyra fokusgrupperna analyserades av arbetsgruppen tillsammans med den tolkning som samtalsledarna gjort. Arbetsgruppen enades om tolkningen av analysen till ett slutgiltigt resultat. Datainsamlingen var klar i början av april 2014 och sammanställning och analys genomfördes i början av maj 2014. Resultat Fokusgrupper Generellt används det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom olika och är olika känt i Dalarna. De verksamheter som använde sig av vårdprogrammet har gjort det framförallt som stöd för ansvarsfördelning, samverkan och utredning. Fokusgrupperna visade att vårdprogrammet är viktigt för att öka kvaliteten med de förutsättningar som finns i Dalarna. Vårdprogrammet behöver kommuniceras på ett annat sätt än vad som hittills är gjort för att kunna användas som stöd i det kliniska arbetet. 8

Tabell 1. Sammanställning från fokusgrupper för användning av det regionala vårdprogrammet för demenssjukdom Vårdprogrammets användningsområde, generellt Stor spridning mellan kommunerna och individerna hur vårdprogrammet används Innehållet behöver kommuniceras i verksamheterna för ökad förståelse Upplevs som ett bra kvalitetssäkrat stöd i arbetet Ur vårdprogrammet utvecklas rutiner som passar lokala förutsättningar Utgör ett underlag för ökad samverkan mellan professioner och huvudmän Synliggör patientgruppen i samhället Vårdprogrammets användningsområde, exempel Använts som stöd för att argumentera för behovet av t.ex. en demenssjuksköterska Sidan 10, som handlar om vem gör vad är särskilt den del i vårdprogrammet som används i det praktiska arbetet Synpunkter på vårdprogrammets utformning Bör finnas elektroniskt och i pappersformat Vara tillgängligt och lätt att hitta Borde finnas en version för patienter och anhöriga Kan kännas tungt och tjockt 9

Vård och omsorg ställer stora krav på samverkan mellan huvudmän och professioner. Resultatet visar att det finns hinder men också möjligheter i länet för samverkan gällande en sammanhållen vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Tabell 2. Sammanställning för samverkan mellan huvudmän och professioner gällande vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Samverkan Verksamhet Samverkan medarbetare Stor spridning i länet om hur samverkan mellan huvudmän och professioner fungerar Svårt med intresse för samverkan då området eller patientgruppen är lågt prioriterad Samverkan hindras av lagar och regler där dessa också kan tolkas olika mellan huvudmän. Det medför svårigheter att tänka utanför boxen Ökad kunskap om varandras ansvarsområden kan ge bättre förståelse för behovet av samverkan för ökad kvalitet för den demenssjuke Borde kunna samverka om resurser mellan kommunerna t.ex. dagverksamhet för yngre demenssjuka Det finns ett stort engagemang och vilja hos deltagarna att driva kvalitetsförbättringar gemensamt När samverkan inte fungerar intas en offerställning t.ex. läkarbrist, någon annan borde, dom gör inte osv Den framträdande framgångsfaktorn för samverkan bygger på individer och relationer Finns behov av ökat patientfokus Finns behov av en samordningsfunktion t.ex. i form av en demenssjuksköterska 10

Resultat Kvalitetsregistret SveDem för primärvårdens verksamheter Antalet registreringar ökar i kvalitetsregistret SveDem. Mätningarna avser registreringar på primärvårdsnivå. Alla vårdcentraler i Dalarna är inte anslutna till kvalitetsregistret. Totalt är 19 av 29 vårdcentraler inklusive privata vårdcentraler aktiva användare (2014-05-05). Se Tabell 3. Tabell 3. Aktiva användare med antal registreringar i kvalitetsregistret SveDem. Baslinjemätning (2012-10-01--2013-09-30)i förhållande till mätning vid utvärdering (2013-09-30--2014-05-05). Vårdcentral Antal registreringar Baslinje 2012-10-01-- 2013-09-30 Älvdalens VC 3 12 Söderbärke VC 5 - Britsarvet/ Grycksbo VC 2 2 Falu VC 4 3 Norslund/ Svärdsjö VC 6 11 Jakobsgårdarna VC 4 8 Kvarnsveden VC 2 5 Läkarhuset Sensia VC 2 5 Domnarvet VC 2 10 Grängesberg VC 6 8 Ludvika N:a VC 17 26 Solsidan VC 1 - Hedemora VC 5 37 Malung VC - 1 Sälen/ Lima VC - 2 Rättvik VC - 2 Smedjebacken VC - 19 Avesta VC - 4 Särna - 4 Totalt 59 159 Antal registreringar Uppföljning 2013-10-01-- 2014-05-05 11

Diskussion En av utgångspunkterna i utvärderingen av vårdprogrammet var en oklar implementeringsprocess, sett ur ett ledningsperspektiv. I fokusgrupperna framkom att användningen bland medarbetare varierade, från att inte alls känna till vårdprogrammet till att fullt ut använda det som ett stöd. Lite drygt hälften av cheferna hade kännedom om att vårdprogrammet fanns. Beslut om revidering av dokumentet var fastställt, vilket troligen är nödvändigt då rutiner och riktlinjer ständigt förändras. Men om endast hälften av cheferna som besvarat enkäterna hade kännedom om vårdprogrammet, och det fanns en stor spridningen bland deltagarna i fokusgrupperna om vårdprogrammets praktiska användning, vad gör det då för skillnad i kvalitet om administrativ tid läggs på att revidera dokument som i praktiken inte används? Att öka kunskap om implementeringsprocessen bland chefer och medarbetare, och centralt arbeta mer systematiskt vid spridning och fördjupning av innehåll när vårdprogram ska implementeras, torde vara mer resurseffektivt och ett tydligare sätt att säkerställa att vårdprogrammet används som det var tänkt. I fokusgrupperna framkom vid flera tillfällen att vårdprogram av denna karaktär behöver kommuniceras ut till verksamheterna och medarbetare på ett annat sätt. Att t.ex. lägga ut vårdprogram och uppmana chefer och medarbetare att söka information själva på olika websidor, eller skicka ut information via e-mail är ingen framgångsfaktor. Få personer använde den typen av informationskällor. Det som kan ha större betydelse för implementeringsprocessen är att medarbetare och chefer tillsammans ges möjlighet att reflektera över innehållet och hur det påverkar den egna verksamheten lokalt och den enskilde medarbetaren i ett sammanhang. Det fanns skillnader i hur vårdprogrammet användes i länet och mellan olika verksamheter. Avsnittet som handlade om samverkan (sidan 10 i vårdprogrammet) var den del som deltagarna i fokusgrupperna uppgav ge mest stöd till verksamheterna. Övrig text i vårdprogrammet användes mer som ett uppslagsverk och för inhämtande av kunskap. Vårdprogrammet användes även som stöd i lokala diskussioner kring fördelning av resurser t.ex. som stöd vid behovet av att tillsätta en demenssjuksköterska, eller tydliggörande om resursfördelning vid hembesök vid utredningar. Flera lokala vårdprogram för området demensvård har utvecklats i länet, och även inom samma verksamheter. Det regionala vårdprogrammet bygger på nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Trots att både ett nationellt och regionalt vårdprogram för personer med demenssjukdomar är framtaget finns ändå behov av att utveckla lokala och även verksamhetsspecifika vårdprogram och rutiner. Betyder det att det nationella och det regionala vårdprogrammet inte är känt, inte uppfyller verksamhetens krav på innehåll eller att de lokala förutsättningarna skiljer sig åt och att lokala justeringar är nödvändiga för en god och säker vård om den enskilde? En möjlig väg framåt är att det regionala vårdprogrammet endast innehåller regionala rutiner, med det nationella vårdprogrammet som grund. I varje kommun skrivs sedan lokala rutiner för hur samverkan ska ske med utgångspunkt från det nationella och regionala vårdprogrammet. Socialstyrelsen har 2014 sammanställt en nationell utvärdering av vården och omsorgen för personer med demenssjukdom (Socialstyrelsen 2014-2-4 ISBN 978-91-7555-149-4). I den nationella utvärderingen framkommer områden som t.ex. ökad kunskap och bättre förutsättningar för primärvården, skillnaderna i användningen av olika utredningsmetoder behö- 12

ver analyseras, bättre kunskap om rutiner och uppföljning, fortsatt utveckling av teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner, mer stöd till anhöriga, kompetenshöjning. I SWOT- analyserna för respektive sjukvårdsområde har många av de nationella förbättringsområdena identifierats, men även många lokala. Deltagarna i fokusgrupperna tog ansvar för att sprida sina analyser och fortsätta arbeta med lokala förbättringsarbeten inom sitt sjukvårdsområde. Vid beslut om kvalitetsförbättringar och förändringar i en verksamhet bör kunskap inhämtas från både nationella och lokala utvärderingar. Sedan 2013 har antalet vårdcentraler som är aktiva användare av kvalitetsregistret SveDem ökat. En förklaring till det kan vara ett ökat nationellt och regionalt fokus på olika nivåer gällande kvalitetsförbättringar inom demensområdet. Att samla data i kvalitetsregister kan vara ett sätt för verksamheten att få stöd i att förbättra och utveckla vården. Metoddiskussion Enkätundersökning Frågorna i enkäten till cheferna har sammanställts för att kunna besvara en del av utvärderingens syfte. Frågorna var generella men skulle kunnat vara mer fördjupade för att få en ökad förståelse för om det fanns skillnader mellan verksamheter gällande hur långt implementeringsarbetet kommit i respektive verksamhet. Enkäterna distribuerades via Websurvey och Webropol till samtliga chefer. Syftet med elektroniskt utskick var att underlätta för respondenterna att svara, enklare sätt att distribuera enkäter, underlätta sammanställning av data samt minskade kostnader. Svarsfrekvensen var sannolikt låg. Enkäten skickades till alla chefer och att beräkna svarsfrekvensen var inte möjlig. För landstinget besvarades enkäten av 81 personer, från privat verksamhet 1 person och från kommunala verksamheter 57 personer. Analys och tolkning av insamlad data från enkäten underlättades då insamlade enkätsvar hade sorterats elektroniskt i Websurvey och Webropol. Analys och tolkning gjordes vid två tillfällen i arbetsgruppen. Fokusgrupper Intresset för medverkan i fokusgrupperna var stort. Inbjudan gick ut via lokala samordnare. Genomgående har hemtjänstgruppen inte bjudits in till fokusgruppsmötena vilket var en brist, då hemtjänsten är en viktig grupp i vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Risken med en relativt öppen inbjudan är att endast de mest engagerade personerna kommer till mötena. Det kan också vara en styrka, då deltagarna i detta sammanhang hade ett stort engagemang och drivkraft för frågeställningarna. SWOT-analysen gjorde att flera dimensioner beaktades och alla grupper bestämde ett mötesdatum att arbeta vidare. Samtalsledarna upplevde att formen för fokusgrupp var bra. Metoden upplevdes avspänd och målgruppen inspirerades och det väckte engagemang. Diskussionerna gav ett lärande i gruppen, och ingen hade något emot att dela sina erfarenheter med andra. Implementeringsarbetet kräver reflektion och kommunikation. Reflektioner från deltagarna: Bra sätt att jobba med vårdprogrammet, ökad förståelse. Ger styrka och inspiration att jobba vidare. Ser mig själv i ett sammanhang. 13

Hjälper mig att se möjligheter. Slutsatser Vårdprogram behöver i större omfattning kommuniceras på ett annat sätt än vad som hittills är gjort för att kunna användas som stöd i det kliniska arbetet. Arbetet med implementering av vårdprogram och kommunikation mellan ledning, chefer och medarbetare behöver förbättras. Medarbetare som arbetar med lokalt identifierade förbättringsområdena behöver framförallt de lokala chefernas stöd för att möjliggöra till att genomföra aktiviteter som leder till kvalitetsförbättringar i medicinsk vård, omvårdnad och omsorg om den enskilde. 14

BILAGA 1 Det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom. Deltagare i fokusgrupper för respektive sjukvårdsområden VT 2014 Fokusgrupp Södra Kommuner Primärvård Specialistvård Funktioner Saknades 10 deltagare 3 3 4 demenssjuksköterska läkare Avesta arbetsterapeut hemtjänst Hedemora V.utvecklare biståndshandläggare 1:a linjens chef sv privat VC verksamhetschef kurator anhörigsamordnare Fokusgrupp Norr Kommuner Primärvård Specialistvård Funktioner Saknades 19 deltagare 8 8 3 demenssjuksköterska Mora enhetschef Malung kommun Älvdalen biståndshandläggare Orsa kommun Rättvik avd.chef VOB Vansbro kommun Leksand sjuksköterska hemtjänst distriktssköterska kurator distriktsläkare ST-läkare geriatriker arbetsterapeut Sekreterare

Vårdutvecklare Fokusgrupp Västerbergslagen Kommuner Primärvård Specialistvård Funktioner Saknades 10 deltagare 2 5 3 arbetsterapeut hemtjänst sjuksköterska kurator Ludvika MAS/biståndshl privat VC Smedjebacken geriatriker distriktsläkare verksamhetschef Fokusgrupp Mellersta / Falun Kommuner Primärvård Specialistvård Funktioner Saknades 25 deltagare 12 7 6 1:a linjens chef, pv hemtjänst demenssjuksköterska privat VC enhetschef biståndshandläggare kurator distriktssköterska geriatriker arbetsterapeut