Befolkningsstatistiken

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren 1816-1850 i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren 1851-1910 i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren 1911-1960 i Befolkningsrörelsen, för åren 1961-1966 i Folkmängdens förändringar, för åren i 1967-1990 i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar 1961-1970. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen översikt för åren 1901-1910. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befror-o1901

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÖVERSIKT FÖR ÅREN 1901 1910 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1917 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 141429

Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 2* B) Giftermålsfrekvensen 19* C) Fruktsamheten 38* D) Fäder till inom äktenskapet födda barn 46* E) Födda barn 49* F) Döda 54* G) Dödsorsaker 71* H) Ut- och invandring 79* I) Utlänningar som erhållit svensk medborgarrätt eller tillstånd att besitta fast egendom. 84* Tabeller i texten. Tab. A. Befolkningsrörelsens tal,, årtiondena 1891 1900 och 1901 1910, länsvis... 3*» B. Befolkningsrörelsens tal,, årtiondena 1891 1900 och 1901 1910, å landsbygden länsvis 5*» C. Länens folkmängd i procent av rikets. Födelse-, döds- och överskottstalen i förhållande till hela rikets, under olika perioder 7*» D. Befolkningsrörelsen åren 1901 1910, häradsvis 9*» E. Befolkningsrörelsen åren 1891 1900 och 1901 1910 i de större städerna.... 19*» F. Antal vigda par efter åldersklasser, åren 1891 1910, med reduktion till 100000. 20*» G. Åldersfördelning, på 100000, av vigda män under åren 1901 1910, med åtskillnad mellan första giftet och omgifte samt efter hustrurnas ålder 22*» H. Årliga antalet vigda åren 1901 1910 efter ettårsgrupper, på 1000 av motsvarande medelfolkmängd 23*» I. Relativa giftermålsfrekvensen (första giften) bland män inom olika åldrar 1901 1910, länsvis 24*» K. Relativa giftermålsfrekvensen (första giften) bland kvinnor inom olika åldrar 1901 1910, länsvis 25*» L. Särskilda detaljer rörande de ingångna äktenskapen åren 1901 1910, länsvis... 26*» M. Ingångna och upplösta äktenskap samt fördelningen efter de vigdas förutvarande civilstånd, under olika årtionden 29*» N. Relativa antalet barnaföderskor inom olika åldrar åren 1901 1910, länsvis... 40*» O. Absoluta och relativa antalet barnaföderskor åren 1901 1910, med fördelning efter ettårsklasser 42*

IV Sid. Tab. P. Fördelning på 100000, efter föräldrarnas kombinerade ålder, av fäder och mödrar till under åren 1901 1910 födda äkta barn 45*» Q. Relativa antalet födda barn och deras fördelning åren 1901 1910, länsvis.... 50*» R. Relativa antalet födda barn och deras fördelning, åren 1751 1910 51*» S. Äkta och oäkta födelsetalet åren 1881 1910, länsvis 52*» T. Dödstalen, årligen, efter kön, ålder och civilstånd åren 1901 1910, i de största städerna 56*» U. Dödstalen, årligen, efter kön, ålder och civilstånd åren 1901 1910, länsvis.. 59*» V. Dödligheten årligen pr 1000 inv. efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, landsbygden och städerna 72*» X. Dödligheten efter ålder i varje månad, åren 1901 1910 75*» Y. Dödsfall av farsoter på 100000 inv. och i barnsbörd på 100000 barnaföderskor, årligen under åren 1901 1910, länsvis 76*» Z. Relativa antalet självmördare årligen på 100000 invånare under åren 1901 1910. 77*» Å. Emigration och immigration efter ålder, åren 1891 1900 och 1901 1910.... 82*» Ä. Relativa tal för emigranternas fördelning efter familjeställning och kön, åren 1851 1910 83* Tabellavdelning.» 1. Folkmängd, folkmängdstillväxt och medelfolkmängd, åren 1901 1910. Hela riket. 1» 2. Folkmängden i länen vid slutet av åren 1900 1910 2» 3. Folkmängden i de större städerna vid slutet av åren 1900 1910 3» 4. Länens medel folkmängd och folkmängdstillväxt åren 1901 1910 5» 5. Medelfolkmängd, giftermål, födda, döda, emigranter, immigranter samt folkökning i socknar och städer åren 1901 1910 6» 6. Medelfolkmängden efter kön, ålder och civilstånd åren 1901 1910, länsvis.... 84» 7. Medelfolkmängden efter kön, ålder och civilstånd åren 1901 1910, å landsbygden, i städerna samt i hela riket 96» 8. Medelfolkmängden efter kön, ålder och civilstånd åren 1901 1910 i de större städerna 103» 9. Medelfolkmängden efter kön m. m. åren 1901 1910 i vissa mindre städer.... 109» 10. Allmän översikt över folkmängdens förändringar, länsvis, åren 1901 1910.... 110» 11. Antal giftermål jämte makarnas civilstånd och gifte, åren 1901 1910 111» 12. Giftermål, länsvis åren 1901 1910, med fördelning efter makarnas civilstånd och gifte 112» 13. Antal giftermål i varje månad, å landsbygden och i städerna, åren 1901 1910.. 113» 14. Antal giftermål i varje månad länsvis. Summor för åren 1901 1910 114» 15. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, åren 1901 1910 115» 16. I äktenskap inträdda män, fördelade länsvis efter större yrkesgrupper, åren 1901 1910 118» 17. I äktenskap inträdda åren 1901 1910, fördelade länsvis efter kön, ålder samt första giftet och omgifte 120» 18. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, åren 1901 1910 122» 19. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, åren 1901 1910 124» 20. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, åren 1901 1910. 126» 21. Antal giftermål åren 1901 1910, med fördelning efter makarnas trossamfund.. 128» 22. Antal giftermål, länsvis, åren 1901 1910, med fördelning efter makarnas trossamfund 130

Sid. Tab. 23. Äktenskapsskillnader och genom skiljobrev upplösta trolovningar, åren 1901 1910 132» 24. Barnaföderskor, fördelade efter civilstånd och ålder, länsvis, åren 1901 1910... 134» 25. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, i hela riket, åren 1901 1910 136» 26. Fäder till under åren 1901 1910 födda äkta barn, med fördelning efter åldern.. 137» 27. Föräldrarna till under åren 1901 1910 födda äkta barn, med fördelning efter bådaderas ålder 138» 28. Fäder till under åren 1901 1910 födda äkta barn, med fördelning efter yrke... 139» 29. Födda barn, fördelade efter börder, liv och kön, länsvis, åren 1901 1910... 140» 30. Födda barn, fördelade efter liv, kön och civilstånd, länsvis, åren 1901 1910... 142» 31. Födda barn i varje månad, länsvis, åren 1901 1910 144» 32. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och civilstånd, i hela riket åren 1901 1910 147» 33. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis åren 1901 1910 148» 34. Antal döda i första och andra levnadsåren, åren 1901 1910 149» 35. Antal döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, åren 1901 1910 150» 36. Döda efter kön, ålder och civilstånd, länsvis, åren 1901 1910 156» 37. Döda efter kön, ålder och civilstånd i de fem största städerna, åren 1901 1910. 168» 38. Antal döde män (femton år och däröver) efter yrke och ålder, åren 1901 1910.. 170» 39. Uppgivna dödsfall av farsoter och i barnsbörd vart och ett av åren 1901 1910. 173» 40. Uppgivna dödsfall av farsoter och i barnsbörd, länsvis, åren 1901 1910 174» 41. Uppgivna våldsamma dödsorsaker (utom självmord), länsvis, åren 1901 1910.. 175» 42. Antal självmördare åren 1901 1910 176» 43. Döda i varje månad, länsvis, åren 1901 1910 178» 44. Döda efter ålder, i varje månad, åren 1901 1910 180» 45. Emigranter åren 1901 1910, med fördelning efter de länder, dit utflyttningen upp-.. givits skola ske 182» 46. Immigranter åren 1901 1910, med fördelning efter de länder varifrån inflyttningen skett 183» 47. Emigranter, länsvis, åren 1901 1910, med fördelning efter de länder, dit utflyttningen uppgivits skola ske 184» 48. Immigranter, länsvis, åren 1901 1910, med fördelning efter de länder, varifrån inflyttningen skett 185» 49. Emigranter, länsvis, fördelade efter kön och civilstånd åren 1901 1910 186» 50. Immigranter, länsvis, fördelade efter kön och civilstånd, åren 1901 1910... 187» 51. Emigranter efter yrke åren 1901 1910 188» 52. Immigranter efter yrke åren 1901 1910 190» 53. Emigranter och immigranter, fördelade efter länder samt efter kön och civilstånd, åren 1901 1910 192» 54. Hela antalet emigranter och immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, åren 1901 1910 193» 55. Antal utlänningar, som erhållit svensk medborgarrätt eller tillstånd att besitta fast egendom, åren 1901 1910 198 V

VI Index. Rapport au Roi. Pages. Introduction 1* A) Population et accroissement de la population 2* B) Nuptialité 19* C) Fécondité 38* D) Pères des enfants légitimes 46* E) Enfants nés 49* F) Mortalité 54* G) Causes de décès 71* H) Émigration et immigration 79* I) Naturalisation 84* Tab eaux insérés dans le texte. 1 ) Tabl. A. Mouvement de la population,, en 1891 1910, par départements 3*» B. Mouvement de la population,, en 1891 1910. La campagne, par départements. 5*» C. Population et son mouvement dans les départements, comparés aux chiffres du royaume entier 7*» D. Mouvement de la population en 1901 1910, par cantons 9*» E. Mouvement de la population en 1891 1910, dans les villes les plus grandes.. 19*» F. Mariages par âge des mariés combiné à celui des mariées, en 1891 1910.... 20*» G. Garçons et veufs (y compris les divorcés) mariés en 1901 1910, par âge et par âge des épouses 22*» H. Mariages en 1901 1910 par âges (groupes d'une année), en de la population des célibataires et des veufs (veuves) 23*» I. Nuptialité des garçons en 1901 1910, par âges et par départements 24*» K. Nuptialité des filles en 1901 1910, par âges et par départements 25*» L. Mariages contractés en 1901 1910, par départements: divers détails (mariages par confession, par état civil des époux et par saisons) 26*» M. Mariages contractés et dissous, en 1751 1910 29*» N. Femmes accouchées d'enfants légitimes et illégitimes en 1901 1910, par âges et par départements 40* 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. Ogifta Célibataires. Landsbygd (p. abr. Lb.).... Campagne. Gifta Mariés. Städer (p. abr. St.) Villes. Änklingar (p. abr. änkl.).... Veufs. Riket Royaume. Änkor Veuves. Hela riket Royaume (entier). Frånskilda (p. abr. frånsk.)... Divorcés. Mankön (p. abr. M ou m.).. Sexe masculin. Levande födda Nés vivants. Kvinnkön (p. abr. K ou kv.).. Sexe féminin. Dödfödda Mort-nés. Summa Total. Äkta (p. abr. Ä.) Légitimes. Hela antalet Nombre total. Oäkta (p. abr. Oä.) Illégitimes. Åldersår Age.

Pages. Tabl. O. Accouchées en 1901 1910, par âge (groupes d'une année). Nombre absolus et relatifs 42*» P. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1901 1910, par âges 45*» Q. Naissances en 1901 1910 suivant le sexe, la légitimité etc., par départements.. 50*» R. Naissances en 1751 1910 suivant le sexe, la vitalité et la légitimité 51*» S. Natalité légitime et illégitime en 1881 1910, par départements 52*» T. Mortalité par sexe, par âge et par état civil en 1901 1910, dans les cinq villes les plus grandes 56*» U. Mortalité par sexe, par âge et par état civil en 1901 1910, dans chaque département 59*» V. Mortalité par sexe, par âge et par état civil en 1901 1910, dans la campagne, dans les villes et dans le royaume entier 72*» X. Mortalité par âge et par mois, en 1901 1910 75*» Y. Mortalité causée par les épidémies et les couches en 1901 1910, dans chaque département 76*» Z. Fréquence des suicides en 1901 1910, par sexe et par âge 77*» Å. Émigration et immigration par âge, en 1891 1900 et en 1901 1910 82*» Ä. Émigration par sexe et par état de famille, en 1851 1910 83* VII Tableaux annexés.» 1. Population, accroissement de la population, population moyenne, en 1901 1910. 1 Col. 1: Année. Col. 2 4: Population à la fin de l'année (resp. de la période). Col. 5 7: Accroissement (+) ou diminution ( ) de la population. Col. 8 10: Population moyenne.» 2. Population des départements en 1900 1910 2» 3. Population des villes grandes et moyennes (de plus de 5000 hab.) en 1900 1910. 3» 4. Population moyenne et accroissement de la population des départements en 1901 1910 5 Col. 1: Départements. Col. 2 7: Population moyenne. Col. 8 10: Accroissement (+) ou diminution ( ) de la population.» 5. Population moyenne, mariages, naissances, décès, émigrés, immigrés et accroissement de la population dans les paroisses et les villes, en 1901 1910 6 Col. 1: Paroisses et villes. Col. 2: Population moyenne. Col. 3: Mariages contractés. Col. 4: Nés vivants. Col. 5: Dont illégitimes. Col. 6: Décès. Col. 7: Émigrés. Col. 8: Immigrés. Col. 9: Accroissement (+) ou diminution ( ) de la population.» 6. Population moyenne de chaque département en 1901 1910, par sexe, par âge et par état civil 84 Col. 1: Age. Col. 2 3: Célibataires. Col. 4 5: Mariés. Col. 6 7: Veufs (veuves) et divorcés. Col. 8 10: Nombre total.» 7. Population moyenne de la campagne, des villes et du royaume entier en 1901 1910, par sexe, par âge et par état civil 96 Cfr ci-dessus, Tabl. 6.» 8. Population moyenne des cinq villes les plus grandes en 1901 1910, par sexe, par âge et par état civil 103 Cfr ci-dessus, Tabl. 6.» 9. Population moyenne, par sexe, etc., de certaines villes en 1901 1910 109» 10. Aperçu général du mouvement de la population en 1901 1910, par départements 110 Col. 1: Départements. Col. 2: Population moyenne. Col. 3: Mariages contractés. Col. 4: Nés vivants. Col. 5: Dont illégitimes. Col. 6: Décès. Col. 7: Excedent des naissances. Col. 8: Émigration (enregistrée). Col. 9: Immigration (enregistrée). Col. 10: Autre gain (+) ou perte ( ). Col. 11: Acroissement (+) ou diminution ( ) de la population.

VIII Pages. Tabl. 11. Mariages contractés en 1901 1910, par état civil et par noces 111 Col. 1: Année. Col. 2: Mariages contractés (nombre total). Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11); veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col. 14 19: Noces premières, secondes etc. du mari. Col. 20 23: Idem, de la femme.» 12. Id., par départements 112 Col. 1: Départements. Col. 2: Mariages contractés (nombre total). Col. 3: Mariages civils. Col. 4 12: État civil des époux aux noces (cfr ci-dessus, Tabl. 11, col. 5 13). Col. 13 18: Noces premières, secondes etc. du mari. Col. 19 22: Idem, de la femme.» 13. Mariages par mois en 1901 1910 113» 14. Id., par départements 114» 15. Hommes mariés en 1901 1910 par profession, par noces et par âge 115 Col. 1: Professions. I: Agriculture et pêche; II: Industrie; III: Commerce et transport; IV: Administration publique et professions libérales; V: Sans profession spécifiée. Col. 2 13: Hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col. 14 24: Idem, remariés.» 16. Hommes mariés en 1901 1910, par profession et par département 118 Col. 1: Départements. Col. 3 5: Agriculture et pêche. Col. 6 15: Industrie. Col. 16 20: Commerce et transport. Col. 21 24: Administration publique et professions libérales. Col. 25 28: Sans profession spécifiée.» 17. Mariés en 1901 1910, par sexe, par âge, par noces et par département 120» 18. Mariés en 1901 1910, par sexe, par âge et par état civil 122 Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col. 10 17: Idem, villes. Col. 18 25: Idem, royaume.» 19. Mariages en 1901 1910, par âge des époux 124 Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées.» 20. Mariages en 1901 1910, par âge et par état civil des époux 126 Col. 1: Age des mariés: a) entre garçons et filles; b) entre garçons et veuves ou divorcées; c) entre veufs ou divorcés et filles; d) entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées.» 21. Mariages en 1901 1910, par confession 128 Col. 1: Année. Col. 2: Mariages contractés, nombre total. Col. 3: Tous les deux maris luthériens (ayant reçu la communion dans l'église suédoise). Col. 4 11: Le mari seul luthérien; la femme: col. 4: non baptisée; col. 5: non ayant reçu la communion; col. 6: méthodiste; col. 7: baptiste; col. 8: catholique romaine; col. 9: d'une autre confession chrétienne; col. 10: israëlite. Col. 12 19: La femme seule luthérienne. Col. 20 30: Ni le mari ni la femme n'ayant reçu la communion dans l'église suédoise. Col. 32 33: Mariages civils; col. 32: facultatifs; col. 33: autres. Col. 34: Mariages célébrés par un ecclésiastique non-luthérien.» 22. Id., par département 130 Col. 1: Départements, Col. 2 34: voir ci-dessus, Tabl. 21.» 23. Divorces en 1901 1910 132 Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nombre des divorces; col. 2: des fiancés; col. 3: des mariés. Col. 4 5: Enfants vivants au divorce. Col. 6 8: Durée du mariage; col. 6: années; col. 7: campagne; col. 8: villes. Col. 9: Age des divorcés. Col. 10 22: Age des divorcées. Col. 26: Professions des divorcées (pour les groupes principaux. I V voir Tabl. 15). Col. 31: Causes des divorces.» 24. Accouchées en 1901 1910, par âge et par département 134 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: d'enfants légitimes (= Ä.); col. 3: d'enfants illégitimes (= Oä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col. 11 26: Age des accouchées.» 25. Accouchées en 1901 1910, par âge (groupes d'une année) 136» 26. Pères des enfants légitimes nés en 1901 1910, par âge 137 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.

Pages. Tabl. 27. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1901 1910, par combinaison d'âge.. 138 Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 28. Pères des enfants légitimes nés en 1901 1910, par profession 139 Pour les groupes principaux, voir tabl. 15.» 29. Enfants nés en 1901 1910, par sexe, par vitalité, par accouchements simples ou multiples et par département 140 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants issus d'accouchements simples. Col. 10 14: Jumeaux. Col. 15 19: Enfants issus d'accouchements triples et quadruples. Col. 20: Répartition des naissances suivant le nombre des enfants, la vitalité, le sexe et la légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples. D. Naissances quadruples.» 30. Enfants nés en 1901 1910, par sexe, par vitalité, par légitimité et par département 142» 31. Naissances par mois et par département, en 1901 1910 144» 32. Naissances par mois, par sexe, par vitalité et par légitimité, en 1901 1910... 147» 33. Décès par sexe, par état civil et par département, en 1901 1910 148 Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col. 11 12: Veufs (veuves) et divorcés.» 34. Enfants au-dessous de deux ans décédés en 1901 1910 149 Col. 1: Age, par jour (du premier mois), par mois (de la première année), et par trimestre (de la seconde année). Col. 2 5: Campagne; col. 2 3: enfants légitimes; col. 4 5; enfants illégitimes. Col. 6 9: Idem, villes. Col. 10 14: Idem, royaume.» 35. Décès par sexe, par âge et par état civil en 1901 1910 150 Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 10: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col. 11 19: Idem, villes. Col. 20 28: Idem, royaume.» 36. Décès par sexe, par âge, par état civil et par département en 1901 1910.... 156» 37. Décès par sexe, par âge et par état civil dans les cinq villes les plus grandes en 1901 1910 168» 38. Hommes (de 15 ans et dessus) décédés en 1901 1910, par profession et par âge. 170 Col. 1: Professions (pour les groupes principaux I V, voir Tabl. 15). Col. 2: Campagne. Col. 3: Villes. Col. 4: Nombre total. Col. 5 17: Age des décédés.» 39. Décès causés par les épidémies ou par les couches, en 1901 1910 173 Col. 1: Années. Col. 2: Nombre total des décès causés par les épidémies. Col. 3: Variole. Col. 4: Rougeole. Col. 5: Scarlatine. Col. 6: Dipthérie et croup. Col. 7: Coqueluche. Col. 8: Grippe épidémique (influenza). Col. 9: Fièvre typhoïde (et typhus exanthématique). Col. 10: Dysenterie. Col. 11: Poliomyélite aiguë. Col. 12: Méningite cérébrospinale épidémique. Col. 13: Fièvre intermittente. Col. 14: Oreillons. Col. 15: Fièvre puerpérale. Col. 16: Autres suites de couches.» 40. Id., par département 174 Col. 1: Départements. Col. 2 16: voir ci-dessus, Tabl. 39.» 41. Morts violentes (non compris les suicides) en 1901 1910 175 Col. 1: Départements. Col. 2: Morts de faim. Col. 3: Submersion. Col. 4: Congélation. Col. 5: Combustion et échaudage. Col. 6: Coups de foudre. Col. 7: Explosion. Col. 8: Intoxication par accident. Col. 9: Suffocation par accident. Col. 10: Morts d'un corps étranger dans la gorge. Col. 11: Coups d'armes à feu. Col. 12: Contusions, fractures, blessures. Col. 13: Homicide. Col. 14: Autres accidents. Col. 15: Total. Col. 16: Abus de boissons alcooliques. Col. 17: Morts, sans signe de violence, trouvés au dehors de lieux habités.» 42. Suicides en 1901 1910 176 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Hommes; col. 2: célibataires; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés. Col. 5 7: Femmes; col. 5: célibataires; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col. 8: Hommes. Col. 9: Femmes. Col. 10: Total. Col. 11: Année et circonscription. Col. 12: Hommes. Col 13. Femmes. Col. 14: Total. Col. 15: Age. Col. 16 18: Hommes: col. 16: célibataires; col. 17: mariés; col. 18: veufs et divorcés. Col. 19 21: Femmes; col. 19: célibataires; col. 20: mariées; col. 21: veuves et divorcées. Col. 22: Total. Col. 23: Moyens et mois du suicide. Col. 24 25: Campagne. Col. 26 27: Villes. Col. 28: Total. IX

X Pages. Tabl. 43. Décès par mois et par département en 1901 1910 178 Col. 1: Départements.» 44. Décès par mois et par âge en 1901 1910 180» 45. Émigrés en 1901 1910, par pays de destination 182 Col. 1: Année. Col. 2: Norvège. Col. 3: Danemark. Col. 4: Finlande. Col. 5: Russie. Col. 6: Allemagne. Col. 7: Autres pays de l'europe. Col. 8: Total (pour les pays de l'europe). Col. 9: États-Unis. Col. 10: Canada. Col. 11. Brésil. Col. 12: Reste de l'amerique. Col. 13: Autres pays au dehors de l'europe. Col. 14: Total (pour les pays au dehors de l'europe). Col. 15: Nombre total.» 46. Immigrés en 1901 1910, par pays de départ 183 Cfr ci-dessus, Tabl. 45.» 47. Émigrés en 1901 1910, par département et par pays de destination 184 Col. 1: Départements. Col. 2 15: voir ci-dessus, Tabl. 45.» 48. Immigrés en 1901 1910, par département et par pays de départ 185 Col. 1: Départements. Col. 2 15: voir ci-dessus, Tabl. 45.» 49. Émigrés en 1901 1910, par département, par sexe et par état civil 186 Col. 1: Départements. Col. 2 3: Enfants (au-dessous de 15 ans). Col. 4 5: Autres célibataires. Col. 6 7: Mariés. Col. 8 9: Veufs, veuves et divorcés. Col. 10 11: Total. Col. 12 13: Dont pour les pays de l'europe. Col. 14 15: Dont pour les pays au dehors de l'europe.» 50. Immigrés en 1901 1910, par département, par sexe et par état civil 187 Cfr ci-dessus, Tabl. 49.» 51. Émigrés en 1901 1910, par profession 188 Col. 1: Professions (pour les groupes principaux I V voir Tabl. 15). Col. 2 4: Personnes exerçant la profession. Col. 5 6: Personnes ayant autrefois exercé la profession. Col. 7: Mariées sans profession specifiée. Col. 8: Autres membres adultes de la famille. Col. 9: Enfants. Col. 10. Nombre total. Col. 11 12: Émigrés de la campagne. Col. 13 14: Émigrés des villes.» 52. Immigrés en 1901 1910, par profession 190 Cfr ci-dessus, Tabl. 51.» 53. Émigrés et immigrés en 1901 1910, par sexe, par état civil et par pays de destination ou de départ 192 Col. 1: Pays de destination ou de départ. Col. 2 10: Émigrés; col. 2 3: mariés; col. 4 5: autres au-dessus de 15 ans; col. 6 7: enfants; col. 8: hommes (total); col. 9: femmes (total); col. 10: nombre total. Col. 11 19: Immigrés.» 54. Émigrés et immigrés en 1901 1910 par sexe, par âge et par état civil 193 I: Groupes d'un an. II: Groupes de cinq ans. a) Émigrés. b) Immigrés.» 55. Naturalisations et nombre d'étrangers ayant reçu la permission de posséder des biens-fonds en Suède, en 1901 1910 198 A: Naturalisations (pour les groupes principaux de profession I V, voir ci-dessus, Tabl. 15). B: Permissions de posséder des biens-fonds (par départements).

Résumé. Depuis longtemps, le Bureau central de statistique de la Suède publie annuellement un rapport détaillé sur le mouvement de la population du royaume. Jusqu'à l'année 1910, inclus., ces rapports formaient part de la série Matériaux pour la statistique officielle de la Suède (»Bidrag till Sveriges officiella statistik»; publiés en 4:o). Dés 1911, les rapports analogues paraissent dans la nouvelle série La statistique officielle de la Suède (»Sveriges officiella statistik», en 8:0). Le présent volume, appartenant à cette série, donne un aperçu rétrospectif sur la période décennale de 1901 1910; il est donc fondé sur les données déjà publiées dans les rapports annuels de l'ancienne série. En général, les nombres absolus se retrouvent dans les tableaux annexés, et les nombres relatifs dans les tableaux insérés dans le texte. La population de la Suède, à la fin de l'année 1900, était de 5136 441;~en 1910, elle avait atteint le chiffre de 5 522 403. L'accroissement a donc été de 385 962, ou 7-51 %. La population urbaine, formant 21-49 % de la population totale en 1900, a atteint, en 1910, la proportion de 21-76 % du total. La nuptialité, ou le rapport du nombre des nouveaux mariages contractés au chiffre de la population totale, a été de 600 /o annuellement: chiffre certainement assez bas, mais pourtant un peu plus élevé que celui de la décade 1891 1900. Le taux de natalité a fléchi de 27-14 /oo annuellement (en 1891 1900) à 25'77 "A> - I<a dépression de la natalité en Suède est due à trois causes spéciales: I:o par suite de la forte émigration, les âges productifs sont moins nombreux que d'ordinaire; 2:o depuis longtemps, la nuptialité est assez faible; 3:o récemment, la fécondité matrimoniale a décliné. Le tableau 0 (pag. 42*) montre que l'affaiblissement de la fécondité apparaît surtout dans les âges supérieurs, tandis que parmi les jeunes femmes mariées la fécondité est à peu près la même qu'auparavant. Le taux de mortalité, lequel, dans la période décennale de 1901 1910, était de 16'36 pour mille annuellement, a baissé, en 1901 1910, à 14-89 /oo. La mortalité a diminué dans tous les âges (voir Tabl. V, pag. 72*), mais surtout parmi les enfants. Pour les détails voir aussi les Tables de mortalité et de survie (»Dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet 1901 1910») qui sont déjà publiées dans la présente série do statistique. Si l'on calcule le taux de mortalité en 1901 1910 selon la décision de l'institut International de Statistique en 1895, en admettant cinq classes d'âge et la population de la Suède en 1890 comme»standard population», on obtiendra les résultats suivants: L'émigration en 1901 1910 a été légèrement moins forte qu'en 1891 1910, tandis que le taux d'immigration n'a guère changé.

TILL KONUNGEN. Redogörelserna för de allmänna folkräkningarna i riket hava plägat åtföljas av en översikt, i tabeller och text, av befolkningsrörelsen under den tid, som förflutit sedan närmast föregående folkräkning. Även i sammanhang med 1* Uli29

2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 1910 års folkräkning har en dylik översikt utarbetats, vilken härmed i underdånighet framlägges. I likhet med vad som skedde vid närmast föregående folkräkning, har denna översikt utgivits såsom en berättelse för sig. Be sedvanliga dödlighets- och livslängdstabellerna, vilka förra gången utgåvos som ett bihang till tioårsöversikten, hava nu även de utbrutits till en fullt självständig publikation, vilken utkom av trycket i mars 1916. Den följande framställningen är fördelad i de sedvanliga kapitlen för befolkningsrörelsens behandling, eller folkmängd och folkökning samt folkökningens olika faktorer, vigslar, födelser och dödsfall, in- och utflyttning. De årliga berättelserna, vilkas innehåll utgör huvudsakliga grunden för denna översikt, hava under loppet av tioårsperioden utvidgats särskilt i fråga om dödsorsakerna och emigranternas yrkesfördelning. Då den mera detaljerade behandlingen sålunda omfattar endast en del av perioden, kan tioårsöversikten endast meddela sådana data, som återfinnas i samtliga årsberättelserna, och blir densamma i vissa hänseenden därför mera knapphändig än de senare. Med anledning av att Statistiska centralbyråns arbetskrafter och medel starkt tagits i anspråk på andra håll blir även textbehandlingen mindre utförlig än den eljest kunnat och måhända bort bliva. A) Folkmängd och folkökning. Folkmängden och folkmängdstillväxten under vart och ett av åren 1901 1910 för riket i dess helhet, med särskiljande av landsbygd och städer, finnas angivna i tab. 1, medan tab. 2 meddelar folkmängden, likaledes för varje år, i länen, och tab. 3 i de större städerna. Tab. 4 innehåller en översikt över länens medelfolkmängd och folkmängdstillväxt. Me delfolkmängd s beräkningar hava inom Statistiska centralbyrån vanligen utförts sålunda, att medelfolkmängden för ett år sättes = aritmetiska mediet av folkmängden vid årets slut och folkmängden vid nästföregående års slut. (Medelfolkmängden för ett årtionde blir naturligen = tiondelen av summan av de tio årens medelfolkmängdssiffror). Vid beräkning av medelfolkmängden å landsbygd och i stad, ävensom för de särskilda länen och kommunerna, bör emellertid hänsyn tagas till nytillkomna städer samt överflyttningar från en kommun till en annan. Som dylika förändringar vanligen inträda vid början av ett kalenderår, beräknas medelfolkmängden bäst = aritmetiska mediet av folkmängden vid årets början och vid dess slut. I tab. 1 är medelfolkmängden â landsbygden och i städerna beräknad på detta sätt; huru siffrorna gestalta sig, om ingen hänsyn tages till administrativa överflyttningar, framgår av anmärkningarna till samma tabell (sid. 4). Om beräkningen av medelfolkmängden för de särskilda kommunerna, i iab. 5, se an-

Tab. A. Befolkningsrörelsens tal,, årtiondena 1891 1900 och 1901 1910, länsvis. 1 ) FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 1 ) Giftermålstal, födelsetal o. s. v. beteckna årliga antalet giftermål, födelser o. s. v. på tusen inrånare av medelfolkmängden. 2 ) I omflyttningstalen (för landsbygd och städer) ingår även den ökning eller minskning, gom beror på områdesregleringar. 3*

4* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. märkningarna till sagda tabell. Grundsatsen vid alla dessa beräkningar har varit den att låta uppgifterna om medelfolkmängd och befolkningsrörelse avse samma tid och område. På samma sätt som för hela folkmängden förfares vid beräknande av medelfolkmängden inom särskilda ålders- och civilståndsgrupper, för så vitt nämligen det gäller hela riket. Befolkningens fördelning efter ålder och civilstånd kan visserligen, i Sverige liksom i andra länder, ej exakt utrönas annat än vid folkräkningarna, men vad vårt land beträffar äga vi dock även för de mellanliggande åren beräkningar häröver, erhållna med stöd bl. a. av uppgifter om antalet avlidna, emigranter och immigranter fördelade efter födelseår. Dessa beräkningar hava visat sig så pass tillförlitliga, att de mycket väl kunna läggas till grund för en kalkyl över årtiondets medelfolkmängd. Detta gäller emellertid, som sagt, endast om ålders- och civilståndsfördelningen i hela riket. För de särskilda länen, ävensom för landsbygd och städer, kunna dylika årliga beräkningar icke göras, av det skäl att man icke känner hur den i n- rikes omflyttningen fördelar sig ålders- och civilståndsvis. Medelfolkmängden i ålders- och civilståndsgrupperna inom länen och städerna har därför erhållits genom approximativa och ganska omständliga beräkningar. Utgångspunkten har varit, att för varje grupp till en början beräknats de aritmetiska media mellan 1900 och 1910 års folkräkningssiffror. Vidare har man uträknat för hela riket, huru varje åldersgrupps 1 ) medelfolkmängd för årtiondet, uträknad med alla tio årens folkmängd, procentiskt avviker från motsvarande folkmängd, beräknad endast såsom aritmetiskt medium mellan talen från 1900 och 1910. På detta sätt erhåller man korrigeringsprocenter för samtliga femårsgrupper (för hela riket). Likaledes uträknas korrigeringsprocenter för de särskilda länens medelfolkmängd utan åtskillnad efter ålder. Medelst kombination av dessa korrigeringsprocenter, på sätt närmare finnes angivet i fjärde delen av 1900 års Befolkningsstatistik (sid. XLV o. följ.) justeras de aritmetiska media för varje län inom alla dess grupper. Emellertid hava de resultat, som härigenom vunnits, efter summeringen ej helt och hållet stämt överens med länets förut uträknade totala medelfolkmängd (av vartdera könet), vilken ju uträknats med begagnande av alla tio årens folkmängdstal och alltså måste äga vitsord. De små differenserna ha då utproportionerats på de särskilda grupperna. I likhet med förhållandet i 1900 års Befolkningsstatistik har man ansett sig kunna lämna åsido den oegentligheten, att inom en och samma åldersgrupp talen för de tjugofem länen, sammanlagda, ej obetingat överensstämma med rikssumman inom samma grupp. För Stockholms stad känner man åldersfördelningen av den mantalsskrivna folkmängden för varje år. Dessa uppgifter hava använts vid beräkningen av medelfolkmängden åldersvis, och de differenser, som uppstått mellan de på detta sätt erhållna slutsummorna och Statistiska centralbyråns siffror, 2 ) hava ut- ') Här = (fem)årsgrupp av ålder, kombinerad med kön ooh civilstånd. 2 ) Dessa siffror avse för åren 1901 1904 och 1910 den kyrkoskrivna, för åren 1905 1909 äter den mantalsskrivna folkmängden i Stockholm.

Tab. B. Befolkningsrörelsens tal,, årtiondena 1891 1900 och 1901 1910, å landsbygden länsvis. 1 ) BEFOLKNINGSRÖRELSEN LÄNSVIS. 1 ) Giftermålstal, födelsetal o. s. v. beteckna årliga antalet giftermål, födelser o. s. v. p& tusen invånare ar medelfolkmängden. 5*

6* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. proportionerats. För övrigt är beträffande uträkningen av medelfolkmängden i Stockholm, i Göteborg, i samtliga städer och å landsbygden att märka, att uträkningen verkställts särskilt för varje ettårsgrupp. 1 ) För Malmö, Norrköping och Gävle uträknades medelfolkmängden blott för femårsgrupper, liksom för länen; för städer med en medelfolkmängd mellan 10 000 och 30 000 har endast uträknats medelfolkmängden i vissa mera betydelsefulla grupper samt, naturligtvis, hela medelfolkmängden. Efter dessa upplysningar om metoden o. d. torde Statistiska centralbyrån få övergå till den sedvanliga kommenterande framställningen av huvudinnehållet i redogörelsen. Hela rikets folkmängd, som vid 1900 års folkräkning befanns utgöra 5 136 441, hade vid slutet av år 1910 vuxit till 5 522 403; tillväxten belöper sig till 385 962, eller 7-51 procent av folkmängden vid decenniets början. Årliga folkökningen har således i genomsnitt utgjort 38 596 personer, eller 7-27 promille av medelfolkmängden; 'räknat efter formeln för ränta på ränta, blir årliga tillväxten likaledes 7-27 % 0. Till jämförelse må nämnas, att hela Europas folkökning under samma årtionde beräknas till 11 à 12 promille årligen. Jämföres åter förutnämnda tal med motsvarande svenska för tidigare decennier, utfaller jämförelsen på följande sätt, under det sista halvseklet: Medan Sveriges folkökning under det sista årtiondet varit ganska svag i förhållande till hela Europas, kan den åter, om den sammanställes med förhållandet i vårt eget land under föregående decennier från den stora utvandringens början, sägas vara ungefär normal. Räknad efter formeln för ränta på ränta, har folkmängdstillväxten under det sista halvseklet utgjort 7-23 % 0 årligen, eller något mindre än under det nu behandlade årtiondet. Vad beträffar de faktorer, som bestämma folkökningen, så har under årtiondet 1901 10 födelsetalet utgjort 25-77 % 0 årligen, således lägre än under 1890-talet, då det var 27-14 %. Dödstalet, som under sistnämnda decennium var 16-36 % 0, har under den nu behandlade perioden sjunkit till en punkt, som ännu för jämförelsevis kort tid sedan skulle hava ansetts otänkbar, eller 14-89 % 0. I följd härav har, trots nativitetens minskning, överskottstalet av födda ') Tillvägagångssättet har f. ö. varit likartat med det för perioden 1891 1900 använda, varom se närmare i förut åberopade fjärde del av 1900 års Befolkningsstatistik, sid. LXI o. följ.

Tab. C. Länens folkmängd i procent av rikets. Födelse-, döds- och överskottstalen i förhållande till hela rikets, under olika perioder. BEFOLKNINGSRÖRELSEN LÄNSVIS. Anm. De här sv utrymmesskäl utelämnade jämförelsetalen för 1840-, 1850-, 1870- och 1880-talen återfinnas i Befolkningsstatistik 1900, del IV, sid. XIII. 7*

8* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. över döda varit något högre än under 1890-talet, eller 10-88 % 0 mot 10-78 %o. Den redovisade utvandringen motsvarar 4-85 % 0 årligen, mot 5-00 % 0 under 1890- talet; invandringen har varit nästan av oförändrad omfattning, 1-59 % 0 mot förut 1-60 %o. Nettoutvandringen skulle således utgöra 3-26 % 0, mot 3-40 %» på 1890-talet. Den verkliga förlusten genom omflyttning kan emellertid beräknas till 3-61 %o (under 1890-talet 3-65 % 0 ), allt årligen på 1 000 av medelfolkmängden. Giftermålstalet har utgjort 6-00 % 0 mot endast 5-64 % 0 under 1890- talet. Som en sammanfattning av det föregående kan sägas, att giftermålstalet stigit, om det också fortfarande får anses vara mycket lågt; att nativiteten sjunkit betydligt, men att denna sänkning ännu under årtiondet i fråga kunnat uppvägas av den samtidiga sänkningen i dödligheten; och då dessutom folkförlusten genom emigrationen varit något om än obetydligt lindrigare, relativt taget, än under 1890-talet, så har folkökningen under det senaste decenniet varit något starkare än årtiondet närmast förut. Huru befolkningsrörelsens olika faktorer göra sig gällande i de särskilda länen, synes av tab. A. Fördelningen av rikets folkmängd på landsbygd och städer har vid nedanstående tidpunkter varit följande: Proportionen mellan lands- och stadsbefolkningen har sålunda under årtiondet 1901 10 förändrats i samma riktning, som oavbrutet varit rådandeunder mer än ett halvsekel. Städernas framryckning har varit snabbare under decenniet i fråga än under 1890-talet. Detta gäller dock endast landsortsstäderna; huvudstadens tillväxt var tvärtom långsammare än den förut varit på rätt länge. Stadsbefolkningens starka tillväxt beror till icke ringa del på såväl tillkomsten av nya städer som utvidgning av redan befintliga städers områden. Under perioden 1901 1910 ökades städernas antal med två, nämligen Lysekil under år 1903 och Tidaholm vid början av år 1910. Inkorporeringarna under samma tid hava varit både många och omfattande; såsom de viktigaste kunna nämnas: införlivningen med Hälsingborgs stad av landsförsamlingens municipalsamhälle, vid 1905 års ingång; av Lundby socken med Göteborgs stad, vid 1906 års ingång; av socknarna Fors och Kloster med Eskilstuna stad, vid 1907 års ingång; av Trälleborgs landskommun jämte en del av Kyrkoköpinge- (Forts, å sid. 17*.)

BEFOLKNINGSRÖRELSEN HÄRADSVIS. 9* Tab. D. Befolkningsrörelsen åren 1901 1910, häradsvis. 1 )

10* BEFOLKNINGSRÖRELSEN HÄRADSVIS.

BEFOLKNINGSRÖRELSEN HÄRADSVIS. 11*

BEFOLKNINGSRÖRELSEN HÄRADSVIS. 17* ') Såsom härad äro även räknade skeppslag och bergslag samt, i de delar av riket där härad ej förekomma, tingslag. Egentligen avse siffrorna summan ar de socknar, «om, helt eller till större delen, höra till resp. härad. 2 ) I siffrorna för omflyttning och folkökning, resp. -minskning, ingå även de folkmängdsförändringar som orsakats av områdesregleringar. 3) Folkminskningen i Bergsjö och Forsa tingslag beror helt och hållet på överflyttning, vid periodens slnt, av två områden från tingslaget till Hudiksvalls stad. I följd av en samtidigt verkställd överflyttning till Gävle blir folkökningen i Gästriklands östra tingslag mycket mindre än den eljest skulle vara. Angående dessa överflyttningar se Folkräkningen 1910, del 1. med Trälleborgs stad, vid 1908 års ingång; samt av Ljungarums socken med Jönköpings stad, vid 1910 års ingång. Om städerna ordnas efter sin storlek år 1910, befinnes folkökningen 1901 1910 hava utgjort, jämfört även med landsbygden: (Ifall folkmängden år 1900 i Lysekil och Tidaholm, vilka här ovan äro inräknade bland städer med 2 000 5 000 inv., frånräknas landsbygdens siffra för nämnda år, bliver folkökningen å landsbygden resp. 129 385 personer och 3-16 % 0.)

18* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Såsom synes har folkökningen, varit allra svagast å landsbygden, därnäst i de minsta städerna, men därefter, anmärkningsvärt nog, i huvudstaden, medan den största tillväxten förekommer i övriga större städer samt i de medelstora. Folkminskning liar under årtiondet ägt rum i 7 städer, däribland samtliga de tre norrbottniska. I en av de återstående fyra 1 ), nämligen Vaxholm, är minskningen blott skenbar och beror därpå, att den s. k. Vaxholms garnisonsförsamling, vilken tidigare, ehuru mindre korrekt, förts i sin helhet på staden, fr. o. m. år 1909 kunnat fördelas å Vaxholms och Värmdö kommuner. Angående folkökningen i de särskilda socknarna och städerna hänvisas i övrigt till tab. 5; för häradena, ävensom för de särskilda länens städer tagna såsom ett, finnas motsvarande relativa tal uträknade i tab. D. En närmare undersökning av dessa tal bekräftar det kända förhållandet, att folkmängden å landsbygden nu för tiden tillväxer huvudsakligen endast i de områden, som innesluta förstadsbildningar, industriorter eller järnvägsknutar, medan i de rena jordbruksdistrikten, åtminstone söder om Dalälven, folkmängden står stilla eller går tillbaka. I Norrland och Dalarne ställer sig saken något annorlunda: sålunda har under tioårsperioden befolkningen ökats i samtliga tingslag i Västerbottens län, inom Norrbottens, Västernorrlands och Kopparbergs län förekommer folkminskning blott inom ett tingslag av varje län o. s. v. Centralbyrån torde härefter få övergå till de särskilda faktorerna i befolkningsrörelsen. Med avseende å dessa faktorers olika framträdande i olika trakter av vårt land har man i demografiskt hänseende indelat Sverige i tre delar: a) norra Sverige, omfattande de båda nordligaste länen, Ångermanland och delar av Jämtland samt utmärkt genom medelmåttig äktenskapsfrekvens, stark fruktsamhet, ringa antal oäkta födelser, låg dödlighet, som följd därav ett mycket högt nativitetsöverskott samt slutligen genom obetydlig utvandring; b) östra Sverige, omfattande även sydligare delen av Norrland samt en stor del av Dalarne, för övrigt Mälardalen, Östergötland, nordligaste delen av Kalmar län samt Gottland; detta område karakteriserades av ef 1er svensk mattstock l talrika och tidiga giften, men låg äktenskaplig fruktsamhet, talrika oäkta födelser, tämligen hög dödlighet, lågt nativitetsöverskott samt måttlig utvandring; c) västra Sverige, d. v. s. sydvästra delen av landet, med fåtaliga och sena giften, i allmänhet dock hög äktenskaplig fruktsamhet, ringa antal oäkta födelser, medelmåttig eller låg dödlighet, tämligen högt nativitetsöverskott men stark utvandring. 2 ) Under de senaste årtiondena hava emellertid dessa skillnader delvis försvagats, och ovanstående karakteristik måste i närvarande stund vidkännas åtskilliga undantag. Särskilt har utvandringen även från Norrland blivit betydande. ') De andra äro Motalii^G-riiiina och Arboga. Minskningen där är tämligen obetydlig. 2 ) Po härom i övrigt Bill, till 1890 års befolkningsstatistik, sid. IV,-samt EmigTationsutredningen. Bil. 5 och flerstädes.

GIFTERMÅLSFREKVENSEN. Tab. E. Befolkningsrörelsen åren 1891 1900 och 1901 1910 i de större städerna. 19* [För trenne städer, med vilka under det sista årtiondet en eller flera landssocknar i deras helhet införlivats, äro här uträknade jämväl siffror som för hela årtiondet avse området enligt 1910 års gränser.] B) Giftermålsfrekvensen. a) Hela antalet giftermål under tioårsperioden har uppgått till 318 459, motsvarande årligen 6-00 på varje tusental av medelfolkmängden. Under vart och ett av de fem senaste årtiondena av 1800-talet utgjorde giftermålstalet resp. 7-61, 6-54, G-81, 6-26 och 5-94, allt årligen på 1 000 invånare. Utvecklingsgången var således tydlig nog under ett halvsekel. Det första decenniet av det nya århundradet synes hava medfört ett avbrott i denna utvecklingsgång. Men avbrottet faller helt och hållet på periodens senare hälft, åren 1906 10, under vilka det genomsnittliga giftermålstalet är uppe till 6-09 % D ; under åren 1901

20* GIFTERMÅLSFREKVENSEN. Tab. F. Antal vigda par efter åldersklasser, åren 1891 1910, med reduktion till 100000. 1905 var det så lågt som 5-90 % 0, och efter tioårsperiodens slut har det återiged sjunkit lika lågt. Å landsbygden har årliga giftermålstalet under perioden varit 5-55 % 0, mot 5-64 %o under 1890-talet; i städerna åter har talet höjt sig från 7-13 % 0 till 7-48 %o. Utsträckes jämförelsen mellan de båda årtiondena till de särskilda länen, så visar det sig, att giftermålstalet stigit i Stockholms stad, i samtliga län inom Götaland samt vidare i Värmlands län, medan det i Kopparbergs län är så gott som oförändrat; det har däremot sjunkit inom alla norrländska län och Mälarelänen. Förhållandet inom de större städerna synes av tab. E.

GIFTERMÅLSFREKVENSEN. 21* En jämförelse mellan giftermålens antal och folkmängden i dess helhet har sitt fulla berättigande från synpunkten av att folkmängden är att betrakta såsom en organism, som under normala förhållanden giver upphov till ett visst antal äktenskap, vilket icke bör stå i en alltför skiftande proportion till hela folkmängden. En närmare föreställning om själva frekvensen vinnes emellertid, ifall äktenskapens antal jämföres endast med folkmängden av äktenskapslediga inom medelåldern. I Sverige har denna jämförelse plägat ske med folkmängden av män i åldern 20 50 år och med kvinnor i åldern 20 45 år. Av särskild betydelse är här att utröna frekvensen av första giften, och bör denna naturligtvis jämföras med folkmängden av ogifta män och kvinnor i sagda åldrar. Vad först angår männen, utfaller denna jämförelse på följande sätt: Från denna synpunkt sedd blir det nu behandlade årtiondets giftermålsfrekvens, långt ifrån att vara högre än 1890-talets, tvärtom densamma underlägsen. Förklaringen kan uttryckas så, att under de år av jämförelsevis låg emigration, som förekommit under perioden, närmare bestämt fr. o. m. år 1904, ökades de äktenskapslediga männens antal kraftigt utvandringen bortför, som bekant, företrädesvis de ogifta. Giftermålens antal ökades väl samtidigt, men icke så att det kunde hålla jämna steg med tillväxten i de ogiftas antal. Ses giftermålsfrekvensen, på samma sätt uträknad, från kvinnornas synpunkt, blir resultatet sådant, som framgår av följande tal: ') För äldre tider enligt de korrigerade beräkningarna ay (?. Sundburq i Statistisk tidskrift, haft. 142.

22* GIFTERMÅLSFREKVENSEN. Tab. G. Åldersfördelning, på 100000, av vigda män under åren 1901 1910, med åtskillnad mellan första giftet och omgifte samt efter hustrurnas ålder. Även här blir således det sista årtiondets frekvenssiffra. underlägsen det föregåendes, om än skillnaden för kvinnornas del är mycket obetydlig. För limen återfinnas motsvarande tal i tab. I (sid. 24*) och K (sid. 25*). I länens inbördes ordning, i fråga om giftermålsfrekvensen, inträda vissa förändringar, allt eftersom frekvensen mätes efter det allmänna giftermålstalet eller de tal, som här använts för att uttrycka männens och kvinnornas speciella äktenskapsfrekvens. 1 ) Vad männens tal beträffar, kan nu visserligen framhållas, att då i den svenska befolkningsstatistiken t. o. m. år 1910 vigslarna alltid räknats till lysningsorten, d. v. s. brudens hemort, blir en sammanställning 1 ä n s v i s mellan ingångna äktenskap och den manliga medelfolkmängden alltid i någon mån missvisande. Men efter den erfarenhet, som vun- ') Av G. Swidbärg i hans >Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750 1900> hava dessa proportionstal benämnts resp. svennevigseln och jungfrnvigseln (Statistisk tidskrift, h. 142).

GIFTERMÅLSFREKVENSEN. Tab. H. Årliga antalet vigda åren 1901 1910 efter ettårsgrupper, på 1000 av motsvarande medelfolkmängd. 23* l ) Räknat på medelfolkm. av samtliga icke gifta (män, rosp. kvinnor) i samma åldersklass. s ) Ett betecknar att inga giftermål förekommit inom ifrågavarande ålders- och civilstàndsgrupp, 0'0 däremot att giftermål väl förekommit, men sä fåtaliga att frekvensen ej når upp till 0'05 / 00.

24* GIFTERMÅLSFREKVENSEN. Tab. I. Relativa giftermålsfrekvensen (första giften) bland män inom olika åldrar 1901 1910, länsvis. 1) Hela antalet i törsta giftet inträdda män, på tusen ogifta män i åldern 20 50 år. nits genom befolkningsstatistiken för åren 1911 1913, för vilka år jämväl utarbetats fördelning av de vigda männen efter deras hemort, har dock berörda oegentlighet i praktiken icke så stor betydelse. Icke heller för skillnaden mellan stad och land är felet synnerligen väsentligt. Däremot är skillnaden stor mellan de olika intryck av landsbygdens och städernas särskilda giftermålsfrekvens, som man får, alltefter som man utgår från det allmänna giftermåletalet eller från de här använda speciella proportionstalen för männens och kvinnornas första giften. Det allmänna giftermålstalet är städse mycket högre i städerna än å landsbygden. Betraktas åter antalet giftermål i förhållande till antalet äktenskapslediga vuxna män, så bibehålla visserligen städerna någon övervikt gentemot landsbygden, men skillnaden blir ganska obetydlig. Om

GIFTERMÅLSFREKVENSEN. Tab. K. Relativa giftermålsfrekvensen (första giften) bland kvinnor inom olika åldrar 1901 1910, länsvis. 25* J ) Hela antalet i första giftet inträdda kvinnor, på turen ogifta kvinnor i åldern 20 45 ar. slutligen giftermålens antal divideras med antalet ogifta kvinnor i giftasåldern, så framträder städernas giftermålsfrekvens såsom mycket svagare än landsbygdens. Förhållandet kan även uttryckas så: i städerna, dit det strömmar en myckenliet ungt folk av båda könen (men i synnerhet av kvinnkönet), bliva väl flera äktenskap, i förhållande till hela folkmängden, ingångna än å landsbygden, varest de egentliga giftasåldrarna äro avgjort fåtaligare representerade; men i förhållande till de giftasvuxna männens antal äro giftermålen i städerna föga talrikare än å landsbygden, och i proportion till det stora antalet giftasvuxna kvinnor i städerna äro giftermålen där rent av fåtaliga. Vidkommande giftermålsfrekvensen i de olika länen åren 1901 1910, i jämförelse med det föregående årtiondet, så gäller, även om man utgår från kvin-

Tab. L. Särskilda detaljer rörande de ingångna äktenskapen åren 1901 1910, länsvis. 26* GIFTERMÅLSFREKVENSEN.

GIFTERMÅLSFREKVENSEN. 27* nornas speciella giftermålstal, i stort sett samma omdöme som nyss, nämligen att giftermålsfrekvensen ökats i Stockholm och i Götaland jämte Värmland, men minskats i Norrland och Mälarelänen. Sveriges giftermålstal ter sig numera synnerligen lågt om det jäm föres med andra länders, såsom framgår av följande översikt: Sverige står således lägst på skalan näst Irland. b) Åldern vid giftermålet. Med talrikheten av de ingångna äktenskapen står alltid deras tidigare eller senare ingående i ett ganska nära sammanhang. Där giftermålen äro fåtaliga, finner man i regeln även, att de ingås tämligen sent. I Sverige är icke allenast den lagliga giftermålsåldern hög för kvinnor så hög (före år 1916 sjutton år) att motstycke torde finnas i blott ett enda land, nämligen Schweiz, vilket dock i detta sammanhang saknar större betydelse, utan den faktiska åldern vid äktenskapets ingående är även ganska hög. Medelåldern vid inträde i äktenskap har utgjort (i år uttryckt) : Medelåldern vid giftermål, vilken före I860 ökats viisentligt, har, såsom synes, sedermera under ett halvsekel icke rönt någon ytterligare höjning; åtminstone för kvinnornas del kan man tvärtom tala om en sänkning. Detta utesluter icke, att ifrågavarande ålder fortfarande får anses hög i jämförelse med förhållandena i främmande länder. Särskilt gäller detta om kvinnorna.

28* GIFTERMÅLSFREKVENSEN. Giftermålsfrekvensen i de olika åldrarna, med inskränkning till l:a giftet, har under senaste tid ställt sig sålunda: I jämförelse med 1890-talet visa det sista årtiondets giftermålssiffror en utpräglad minskning inom de högre åldrarna, medan man i fråga om de yngre kvinnorna kan iakttaga någon ökning i giftermålsfrekvensen (jfr här ovan angående medelåldern vid giftermålet). Till ytterligare belysning av detta ämne kan tjäna en uppdelning efter ålder av de i l:a giftet inträdda i och för sig, utan hänsyn till folkmängden. Av hela antalet män och kvinnor,, som ingått första giftet, tillhörde i % nedanstående åldersgrupper: "För hela antalet vigda personer (utan åtskillnad mellan första gifte och omgifte) ställa sig motsvarande tal sålunda:

GIFTERMÅLSFREKVENSEN. Tab. M. Ingångna och upplösta äktenskap samt fördelningen efter de vigdas förutvarande civilstånd, under olika årtionden. 29* 1) JTör åren 1751-1830 har ingen franräkning kunnat ske för genom skiljobrev upplösta äktenskap. Utvecklingsgången blir icke mycket olika i båda fallen; emellertid framträder, på grund av minskningen i omgiftenas antal, förskjutningen till de yngre åldersgruppernas förmån ännu starkare, om man tager i betraktande åldersfördelningen bland samtliga de vigda, än när man blott tager första giftet med i rakningen. Åldersskillnaden mellan man och hustru utgjorde, om första giftena avses, under årtiondet i medeltal 2-27 år, mot 1-94 år under 1890-talet. På 1860- talet var skillnaden så pass liten som 1-70 år. En närmare översikt över kontrahenternas inbördes ålder framgår av tab. F (sid. 20*). Av denna synes att den vanligaste kombinationerna varit: mannen 25 30, kvinnan 20 25 år, därnäst båda kontrahenterna 20 25 år och så båda kontrahenterna 25 30 år. Alla andra kombinationer komma långt efter dessa i fråga om talrikhet. c) De vigdas förutvarande civilsiånd. Med hänsyn till inträde i första giftet eller i omgifte har de vigdas antal, av vartdera könet, under olika tider procentiskt fördelat sig på det sätt, som framgår av tab. M. Man finner att, från årtiondet 1801 1810 räknat fram t. o. m. årtiondet 1901 1910, antalet i omgifte inträdda gått ned bland männen från 17-00 % till 8-24 Aoch bland kvinnorna från 12-60 % till 3-50 %. Både för män och kvinnor är omgiftenas antal lägre under årtiondet 1901 1910 än vad det varit under något föregående decennium, och att döma av de senaste

30* GIFTERMÅLSFREKVENSEN. årens erfarenhet synes denna sänkning fortgå. Ben starkaste tillbakagången utvisa giftermålen mellan ogift man och änka, vilka åren 1801 1810 utgjorde 8-62 % av samtliga giftermål, men åren 1901 1910 endast 2-02 %. Antalet omgiften bör naturligtvis, för noggrannast möjliga fastställande av frekvensen, jämföras med folkmängden av änklingar och änkor (samt frånskilda) inom de åldrar, inom vilka omgiften förekomma. Bortsett från undantagsfall kan denna ålder anses omfatta för männen grupperna under 65 år och för kvinnorna grupperna under 55 år. I förhållande till medelfolkmängden av änklingar (och frånskilda) inom förstnämnda ålder har hela antalet vigda änklingar (och frånskilda) beräknats utgöra i medeltal årligen: under 1860- talet 79-5 %, under 1870-talet 84-2 % 1880-talet 73-4 %., 1890-talet 70-5 %o och nu senast under årtiondet 1901 1910 endast 61-8 %. För änkorna (jämte de frånskilda kvinnorna) ställa sig frekvenssiffrorna av omgiften under de fem sista årtiondena som följer: 30-5 %, 31-5 %, 26-6 % 0, 25-2 % och 22-0 %. Utvecklingsgången härvid har således för båda könen varit densamma: på 1870- talet någon stegring i omgiftesfrekvensen, eljest en ständigt fortgående minskning. I talen här ovan för änklingar och änkor äro jämväl de frånskilda inbegripna. Dessa senare äro alltför fåtaliga för att deras giftermålsfrekvens skulle särskilt uträknas, allra helst som siffrorna för medelfolkmängden av frånskilda skulle komma att lida av en betänklig osäkerhet (jfr 1910 års folkräkningsberättelse, del II, sid. 4*). I och för sig har emellertid antalet giftermål av frånskilda ökats starkt. För hela årtiondet 1891 1900 uppgives antalet frånskilda män, som ingått omgifte, till 680 och kvinnorna till 754, för åren 1901 1910 äro motsvarande siffror 1 578 och 1 350 (medan hela antalet giftermål blott är inemot 9 procent högre än 1890-talets). Nu äro visserligen uppgifterna om civilstånd vid omgiftena fullt tillförlitliga först fr. o. m. år 1895, medan dessförinnan helt säkert åtskilliga frånskilda kontrahenter blevo upptagna i statistiken som änklingar och änkor. I fall man inskränker jämförelsen till tiden efter 1894, bliva de årliga medeltalen av omgiften av frånskilda under åren 1895 1900 jämnt 100 män och 95 kvinnor, åren 1901 1910 däremot 158 män och 135 kvinnor; ökningen är således fortfarande ganska märkbar. (1) Yrkesfördelningen bland de vifjda. Från och med 1901 års årgång hava även uppgifterna om de vigda männens yrken bearbetats, och är centralbyrån således nu för första gången i tillfälle att framlägga en översikt, för ett helt årtionde, av denna yrkesfördelning. Den använda yrkesgrnpperingen är densamma som begagnades vid 1900 års folkräkning (och i huvudsak även vid de närmast föregående folkräkningarna). 3 ) Vid bearbetningen har även gjorts åtskillnad mellan olika åldrar samt mellan första giftet och omgifte. Resultatet är framlagt, för hela riket, i iab. 15, medan i tab. 16 gives en översikt av yrkesfördelningen länsvis men med inskränkning till de större yrkesgrupperna. I stort sett motsvara dessa båda tabeller dem. som rörande samma ämne framlagts i de årliga berättelserna för ') Vid 1910 års folkräkning däremot har använts en yrkesgruppenng, som rätt betydligt avviker frln den nyss berörda.

DE VIGDAS YRKE. 31* åren 1901 1910 (tab. 11 och 12). Några yrken, som i de årliga tabellerna varit sammanslagna med större grupper, hava visserligen nu åtskilts. De förvarade manuskripttabellerna för de olika åren skulle hava möjliggjort att i tioårssammandraget upptaga ytterligare åtskilliga detaljer; att så icke skett, Ear sin orsak dels i de hänsyn till tid och kostnad, som över huvud inverkat att göra denna tioårsöversikt mindre utförlig än den eljest kunnat bliva, dels i yrkesuppgifternas ofta bristfälliga beskaffenhet. Dessa brister framträda jämförelsevis föga, så länge man vid bearbetningen inskränker sig till större yrkesgrupper; men de kunna göra resultatet otillförlitligt, om man vill särskilja varje yrke. 1 } Enligt den verkställda bearbetningen har antalet under åren 1901 1910 ingångna äktenskap befunnits fördela sig på följande sätt, efter mannens yrke räknat : För vinnande av en bättre överblick av yrkesfördelningen bör man åtminstone approximativt fördela den obestämda femte gruppen här ovan på de övriga grupperna. Utföres detta efter samma grunder, som tillämpades vid 1900 års folkräkning (varom se 1900 års befolkningsstatistik, Tredje avdelningen, sid. XXXVIII) bliver resultatet följande: För närmare studium av dessa siffrors innebörd böra desamma jämföras med medelfolkmängden inom olika yrkesgrupper. Härvid möter den svårigheten, att befolkningens yrkesfördelning blir känd endast vid de vart tionde år återkommande folkräkningarna, av vilka den för år 1910 är utförd efter delvis annan gruppering än år 1900. Emellertid har man, för att få en om också ofullständig föreställning om yrkesfördelningen, gjort beräkningar häröver för vart och ett av åren 1901 1910. Dessa beräkningar, vilka endast avse fördelningen å de stora huvud- ') För att här taga ett exempel, så är antalet vigda män, soin uppgivits vara tändstieksarbetare, alldeles uppenbart för lågt; flertalet tändsticksarbetare torde vara upptagna såsom >fabriksarbetare> eller»arbetare». Vid uppgörandet av sammandragstabellen har därför tändsticksindnstrien sammanslagits med övrig kemisk-teknisk industri.

32* DE VIGDAS YRKE. grupperna av yrken, grundade sig på erfarenheten från närmast föregående årtionden om förskjutningen mellan de olika yrkesgrupperna särskilt för landsbygdens och för städernas del. I enlighet med denna erfarenhet antog man att, såsom närmare finnes angivet i Statistisk tidskrift 1906, haft. 3, landsbygdens och städernas yrkesgrupper skulle årligen undergå en viss ökning eller minskning, antingen absolut eller relativt. Beräkningarna hava fortsatts t. o. m. året 1910. Sedan bearbetningen av yrkesuppgifterna till folkräkningen för sagda år numera i huvudsak fullbordats, visar det sig, att å landsbygden jordbruksgruppens tillbakagång och industrigruppens tillväxt varit ännu mer utpräglade än vad beräkningarna förutsatt. (Den lilla jordbruksgruppen i städerna har däremot visat sig vara något större än vad som antagits.) På grund härav hava nu beräkningarna korrigerats, i det man utgått från förhållandet år 1910 (dock med tillämpning av 1900 års yrkesschema, enligt vilket skogsbruket räknades tillsammans med industrien) och antagit, att den relativa förskjutningen mellan yrkesgrupperna försiggått likformigt under årtiondet. Resultatet av alla dessa antaganden är följande tablå över medelfolkmängden: Med användande av dessa medelfolkmängdssiffror får man giftermålstalet att årligen hava utgjort % 0, inom resp. grupper: Eörutom den osäkerhet som vidlåder beräkningarna över yrkesfördelningen, lida dessa siffror av ännu en svaghet, nämligen att, då vigslarna räknats till lysningsorten, d. v. s. kvinnans kyrkoskrivningsort, följaktligen mannens yrke och kvinnans hemort blivit sammanställda. Den felaktighet, som härigenom uppstår, kan väntas särskilt göra sig kännbar inom en så liten grupp som jordbruksgruppen i städerna, en grupp som hela årtiondet igenom visat ett mycket högt giftermålstal. Om som tydligen varit fallet ett större antal jordbrukare från landet välja sig hustrur bland städernas kvinnor, så kommer härigenom att i statistiken tillföras städerna ett motsvarande antal giftermål, som

DE VIGDAS YRKE. - ÅRSTIDEN VID ÄKTENSKAPS INGÅENDE. 33* från yrkesbearbetningens synpunkt bort räknas till landsbygden. För övriga grupper torde de anförda talen kunna anses åtminstone tillnärmelsevis riktiga. Vid jämförelser mellan de olika gruppernas giftermålsfrekvens bör emellertid ihågkommas den olika åldersfördelningen: när t. ex. industrien visar ett mycket högre giftermålstal än jordbruket, så beror detta först och främst därpå, att industrien omfattar en talrikare befolkning i ungdomsåldrarna än vad jordbruksnäringen gör. Men dessa båda fakta i förening belysas av statistiken, nämligen att industrien, och likaså handeln och samfärdseln, draga till sig den utkomstsökande ungdomen och även i stor utsträckning giva dem utkomst. Av tab. 15 synes, att även de vigdas åldersfördelning inom olika yrken ställer sig rätt olika. Av de i första giftet inträdda voro yngre än 25 år: Den regelbundenhet,varmed dessa tal pläga återkomma år från år, visar bäst, att skillnaderna mellan yrkena i detta hänseende icke äro någon tillfällighet. e) Årstiden vid äktenskapets ingående. Antalet giftermål fördelar sig, såsom allmänt känt torde vara, ganska olika över årets olika tider. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och 1 000 invånare, finner man för de senaste årtiondena följande resultat: Areis sista kvartal har således vida flera giftermål att uppvisa än något av de andra kvartalen. Detta förhållande har i vårt land kunnat iakttagas sedan mer än ett århundrade tillbaka och var i äldre tider ännu skarpare utpräglat. Minimum faller numera på januari, fordom (t. o. m. 1860-talet) på augusti. Landsbygd och städer hava med avseende på giftermålens fördelning månads-

34* BORGERLIGA ÄKTENSKAP. vis avvikit icke så obetydligt från varandra, men i detta hänseende liksom i så många andra synes skillnaden mellan stad och land alltmera utjämnas. Fortfarande visa emellertid städerna, i olikhet mot landsbygden, avgjort högre giftermålsfrekvens under april och maj månader än under juni. f) Borgerliga äktenskap. Makarnas trossamfund. Detaljerade uppgifter i detta hänseende meddelas i tab. 21 och 22, i den förra för vart och ett av åren 1901 1910, i den senare för hela tioårsperioden tillsammantagen men med fördelning länsvis. För bättre uppfattning av dessa tabeller torde följande förklaringar böra bifogas. Under större delen av den nu behandlade tioårsperioden, eller närmare bestämt under åren 1901 1908, gällde angående äktenskap för de särskilda trossamfundens medlemmar bl. a. följande bestämmelser: Borgerligt äktenskap var obligatoriskt dels vid giftermål mellan kristen och mosaisk trosbekännare, dels vid giftermål, där antingen båda kontrahenterna formellt tillhörde svenska kyrkan men endera (eller bägge) var odöpt eller ej konfirmation sberedd, eller ock båda tillhörde främmande trossamfund, vars prästerskap saknade rätt att förrätta vigsel med laga verkan, eller slutligen den ena kontrahenten formellt tillhörde svenska kyrkan, men var odöpt eller icke konfirmationsberedd, och den andre sådant främmande trossamfund som nyss sagts. Valfritt var borgerligt äktenskap: då kontrahenterna tillhörde olika kristna trossamfund och borgerligt äktenskap icke var obligatoriskt enligt ovan anförda bestämmelser, ävensom då kontrahenterna voro döpta och konfirmationsberedda inom svenska kyrkan men endera eller bägge icke begått Herrens nattvard. Vid äktenskap mellan tvenne anhängare av samma främmande trossamfund med rätt att förrätta laga vigsel var sådan vigsel obligatorisk. I alla de fall, då båda kontrahenterna tillhörde svenska kyrkan och inom densamma begått nattvarden, var vigsel likaledes obligatorisk; dessa fall utgjorde det övervägande flertalet. I dessa förhållanden åstadkoms en genomgripande förändring genom lagen av den 6 november 1908, vilken lag trädde i kraft den 1 januari 1909. Ifrågavarande lags 1 föreskrev: Vilja medlemmar av svenska kyrkan här i riket med varandra ingå äktenskap, och har såväl mannen som kvinnan inom kyrkan begått Herrens nattvard eller av präst inom kyrkan åtnjutit konfirmationsundervisning och av denne funnits beredd att, efter undergången konfirmation, få tillträde till nattvarden, må äktenskapet avslutas inför borgerlig myndighet eller med vigsel. Samma lag vare, där äktenskap skall ingås emellan dem, vilka bägge tillhöra samma främmande trossamfund med sådant prästerskap, att Konungen funnit åt detsamma kunna anförtros att vigsel med laga verkan förrätta och förty rättighet därtill medgivit. I övriga fall skall äktenskap här i riket avslutas inför borgerlig myndighet. Enligt dessa bestämmelser blev sålunda äktenskapets avslutande inför borgerlig myndighet medgivet för alla kontrahenter som så önska och påbjudet i åtskilliga fall, särskilt vid alla s. k. blandade äktenskap. På grund av lagens avfattning var det klart, att redan de obligatoriskt borgerliga äktenskapen

DE VIGDAS TROSSAMFUND. 35* skulle efter lagens ikraftträdande överstiga hela årliga antalet borgerliga äktenskap förut, och att därtill skulle komma en talrik kategori av valfritt borgerliga äktenskap. Då de t. o. m. år 1908 ingångna borgerliga äktenskapen fr. o. m. år 1909 närmast motsvaras av kategorien obligatoriskt borgerliga äktenskap, hava de i tabb. 21 och 22 blivit sammanförda med dessa (i kol. 33). Eljest voro åtskilliga av dessa giftermål valfritt avslutade inför borgerlig myndighet. I ett fåtal fall var valfriheten oförändrad före och efter den nya lagens tillkomst, nämligen för medlemmar av svenska kyrkan, vilka blivit konfirmationsberedda men icke konfirmerade inom svenska kyrkan. De främmande trossamfund, åt vilkas prästerskap rätt att förrätta vigsel med laga verkan varit medgiven, äro följande: det metodistiska, Nya kyrkans eller det svedenborgska samfundet, det reformerta, det anglikanska, det romerskkatolska och det mosaiska. Däremot har aldrig sådan rätt lämnats åt det måhända talrikast i Sverige representerade främmande trossamfundet, nämligen baptisternas, och ej heller åt det katolsk-apostoliska samfundet, ehuruväl detta sistnämnda fått ett par sina församlingar erkända av staten. Med konfirmerade har i tabb. 21 och 22 förståtts alla, som erhållit kyrklig vigsel på den grund, att de inom svenska kyrkan blivit konfirmerade eller åtminstone konfirmationsberedda. Materialet för statistiken (d. v. s. vigselboksutdragen) tillåter icke en säker åtskillnad mellan dem som blivit konfirmerade och dem som endast blivit konfirmationsberedda; och då den förra kategorien tvivelsutan innesluter det överväldigande flertalet, har dess beteckning här använts gemensamt. Efter tillkomsten av 1908 års lag skulle saknaden av dop strängt taget icke utgöra hinder för kyrklig vigsel, förutsatt att vederbörande blivit konfirmationsberedd. Emellertid hava odöpta bibehållits i tabellerna som en särskild kategori bland personer ej konfirmerade i svenska kyrkan, då det torde vara av ett visst intresse att känna deras antal. Bland de giftermål, som klassificerats under rubriken»makarna tillhörande olika främmande trossamfund», ingå i allt 41, där den ena maken tillhörde namngivet samfund vanligen antingen metodistiskt eller baptistiskt medan den andra var odöpt eller icke konfirmerad. Det är att observera, att i tabb. 21 och 22 summan av koll. 33 och 34 icke kan bliva = kol. 31, dels emedan i sistnämnda kol. ingår ett antal blandade äktenskap avslutade (åren 1901 1908) inför luthersk präst, dels emedan de båda tabellerna omfatta jämväl ett litet antal fall, där giftermålet, efter förutgången lysning i Sverige, avslutats i utlandet och följaktligen i enlighet med utländsk lagstiftning. I allt uppgives antalet blandade äktenskap inför luthersk präst till 189; däri ingå dock några, där endera parten varit icke konfirmerad (men konfirmationsberedd). 1 ) De inför präst av främmande trossamfund avslutade giftermålen omfatta ') Såsom ovan antytts, liar prästerskapet icke överallt ffirfarit lika i fråga om anteckning av frånvaro av konfirmation och nattvardsgång, i de fall där kyrklig vigsel likväl knnnat äga rum; följden har blivit en viss inkonsekvens även vid tabelleringen.

36* UPPLÖSTA ÄKTENSKAP OCH TROLOVNINGAR. naturligtvis under åren 1909 och 1910 endast sådana fall, där båda makarna tillhörde det främmande trossaanfundet. Före år 1909 avslutades däremot på detta sätt åtskilliga blandade äktenskap. Exempelvis blevo utav de 194 äktenskap, som under åren 1901 1908 ingingos mellan lutheran och katolik, 116 eller mer iin hälften avslutade inför katolsk präst. g) Hela avtalet upplösta äktenskap såväl genom döden som genom skilsmäfcsa, varom mera här nedan har under årtiondet 1901 1910 uppgått till 249 777, eller årligen 4 704 på varje miljon av folkmängden. Då de ingångna äktenskapens antal var 318 459, uppistod alltså ett överskott av 68 682 ingångna. Mot varje tusental nya äktenskap svarade 784 upplösta; överskottet av de nyingångna utgjorde i genomsnitt årligen 1 293 på varje miljon av medelfolkmängden. Detta tal är betydligt underlägset motsvarande för åtskilliga längre tillbaka i tiden liggande perioder, men däremot något högre än talet för det närmast föregående årtiondet 1891 1900, vilket tal utgjorde 1 017. Förutom de äktenskap, som upplösas genom död eller skilsmässa, brytas många familjer genom emigrationen, i de fall då endast endera av makarna (vanligen mannen) flyttar ut till det främmande landet. I flertalet fall följer väl den kvarlämnade makan efter om ett eller annat år, men det finnes dock numera alltid i vårt land flera tusen gifta kvinnor, vilkas män utflyttat motsvarande alltså lika många äklenskap, som äro på detta sätt upplösta. Vid 1900 års folkräkning förefanns ett överskott av 8 253 gifta kvinnor utöver antalet gifta män; år 1910 hade överskottet Ökats till 10 005. Genom döden upplösta äktenskap äro till antalet kända genom tab. 33, av vilken inhämtas att under årtiondet avlidit 136 466 gifta män och 108 576 gifta kvinnor, vadan alltså sammanlagt 245 042 äktenskap på detta sätt upplösts. 1 ) På varje miljon invånare upplöstes årligen genom döden 4 615 äktenskap. T jämförelse med äldre tider är detta en ganska låg siffra. Ii) Aktenskapsskillv åder och nen om skiljebrev upplösta trolovningar. Med undantag för året 1910 om fall a hithörande statistiska uppgifter blott sådana fall. då skiljebrev u1 färdats av domkapitel. Angående äktenskapsskillnader i sådana fall, där ej skiljebrev utfärdats, hava före år 1910 inga uppgifter kunnat meddelas; men genom en nådig kungörelse den 31 december 1909 förordnades, att det skall åligga dels domstol, som dömt till skillnad i äktenskap avslutat inför borgerlig myndighet eller med vigsel av präst i främmande trossamfund, vars prästerskap äger rättighet att med laga verkan förrätta vigsel, dels vederbörande tjänsteman i Justitiedepartementet, då Kungl. Maj:t i nåder medgivit upplösning av sådant äktenskap, att skyndsamt insända uppgift härom till Statistiska centralbyrån. 2 ) Enligt tab. 23 utgjorde antalet trolovningar, som under åren 1901 1910 ') Om flera av dessa äktenskap gäller dock vad som här ovan anförts, nämligen att redan före dödsfallet sammanlevnaden upphört genom den ena makens emigration. -) Emellertid kan icke ens för är 1910 statistiken över äktenskapsskillnader betraktas som alldeles fallständig, enär fortfarando icke sådana full kommo med i räkningen, då ingendera av tvenne makar, vilka hänvisats till domkapitlet för undfående av skiljebrev, ställt sig denna föreskrift till efterrättelse.

UPPLÖSTA ÄKTENSKAP OCH TROLOVNINGAR. 37* upplösts genom skiljebrev, 1 220, varav 746 på landsbygden och 474 i städerna. På varje hundratusental invånare kommo årligen 2-30 dylika skilsmässor. Under 1870-talet var motsvarande tal 3-58, under 1880-talet 2-81 och under 1890-talet 262. Minskningen är alltså för längre tid oavbruten. De under åren 1901 1910 åtskilda trolovade paren ägde vid skilsmässan 282 barn. Genom skiljebrev blevo under åren 1901 1910 upplösta 4 712 äktenskap. Härtill komma 23 äktenskap, som under år 1910 upplösts utan skiljebrev, vadan hela antalet äktenskapsskillnader, som statistiken för årtiondet omfattar, är 4 735. I förhållande till medelfolkmängden och de ingångna äktenskapen framgå för äktenskapsskillnaderna följande relativa siffror för de senare årtiondena: Intill 1860-talet kunde under en rätt lång följd av år egentligen icke märkas någon stegring i skilsmässefrekvensen; men så mycket hastigare har densamma ökats under det senaste halvseklet. Det sista årtiondet lämnar i detta avseende, såsom här ovan synes, de föregående långt bakom sig. Detta gäller, även om man för jämförlighetens skull frånräknar de 23 skilsmässorna utan skiljebrev (se ovan). Talen för det sista årtiondet bliva då: i allt 4 712 äktenskapsskillnader, motsvarande 8-88 årligen på 100 000 inv. eller 14-80 på 1 000 ingångna äktenskap. För övrigt kan med stor sannolikhet antagas, att antalet sådana skilsmässor, vid vilka skiljebrev icke kunnat ifrågakomma, under tidigare perioder varit mycket ringa. Inom rikets olika delar har frekvensen av äktenskapsskillnader under årtiondet 1901 19.10 varit följande:

38* FRUKTSAMHETEN. De under åren 1901 1910 skilda äkta paren kade tillsammans 7 299 levande barn. Tab. 23 lämnar vidare upplysning om den tid äktenskapet varat, om de skilda makarnas ålder, om mannens yrke samt slutligen om orsakerna till äktenskapets upplösning. Bland dessa senare framstår»egenvilligt övergivande» såsom den oftast förekommande, uti 2 224 fall av i allt 4 735. Bekant är, att ett formellt»övergivande» i vårt land ofta tillgripes såsom den bekvämaste utvägen att åstadkomma äktenskapets upplösning, och den svenska skilsmässestatistiken torde därför icke vara så synnerligt upplysande i fråga om de reella orsakerna till äktenskapsskillnaderna. Till skilsmässan uppgivas männen hava varit vållande i 1 692 fall. hustrurna i 1 303 och båda makarna i 1 650 fall. C) Fruktsamheten. Hela antalet barnaföderskor under åren 1901 1910 uppgick till 1 382 244, vilket motsvarar årligen 26-030 på varje tusental av medelfolkmängden. Detta relativa tal är lägre än under något föregående årtionde. Barnaföderskornas procentiska fördelning från synpunkten av huruvida de nedkommit med äkta eller oäkta barn har varit följande: I allmänhet har proportionen av barnaföderskor med oäkta barn företett en ständig stegring å landsbygden; i städerna gick förändringen länge i motsatt riktning, men numera är procenttalet även där i stigande. Antalet barnaföderskor med äkta barn bör helst jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern under 45 år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, har utgjort som följer:

FRUKTSAMHETEN. 39* Med undantag av perioden 1866 1870, då nedgången berodde på mera tillfälliga orsaker, nämligen missväxt med därav förorsakad utvandring och låg giftermålsfrekvens, höll sig fruktsamhetstalet tämligen oförändrat uppe ända till 1880-talet, men då begynte ett sjunkande som sedan oavbrutet fortgått. Ganska betecknande är, att det absoluta antalet barnaföderskor är lägre under perioden 1906 1910 än vad det var under den tidigaste av de här ovan upptagna femårsperioderna, 1861 1865, trots folkmängdens ökning under den mellanliggande tiden. Emellertid har antalet gifta kvinnor i fruktsamhetsåldern icke vuxit i samma proportion som hela folkmängden. Då giftermålsfrekvensen under en lång följd av år varit låg, kan redan därav en låg fruktsamhetssiffra förklaras; men den senare tidens starkt utpräglade nedgång i fruktsamheten måste dock bero även på andra orsaker, och kan det ej råda tvivel om, att den s. k. nymalthusianismen numera vunnit utbredning i Sverige liksom i de flesta andra länder med europeisk befolkning. Särskiljas landsbygden och städerna, har äkta fruktsamhetstalet under de tre sista decennierna ställt sig sålunda: Till civilståndet äro barnaföderskorna med äkta barn naturligtvis nästan alla gifta; den ringa återstoden utgöres av änkor, och uppgick dessas antal under årtiondet till 1 791, motsvarande 0-149 % av hela antalet. Akta fruktsamheten inom olika åldrar har de senaste årtiondena ställt sig sålunda:

Tab. N. Relativa antalet barnaföderskor inom olika åldrar åren 1901 1910, länsvis. 40* FRUKTSAMHETEN. ') Hela antalet föderskor med äkta barn. 2 ) Hela antalet foderkor med oftkta barn.

FRUKTSAMHETEN. 41* Till förklaring av den betydliga höjning, som i fråga om åldern 15 20 ar företes av de två senaste årtiondena i förhållande till de föregående, må ihågkommas, att t. o. in. år 1894 födelseboksutdragen upptogo mödrarnas»senast fyllda åldersår», men fr. o. m. år 1895 i stället födelseår, -månad och -dag. Såsom i 1895 års befolkningsstatistik erinrades, är det tydligt att i äldre tider understundom ett löpande åldersår räknats såsom fyllt, till följd varav talen för de yngsta åldersåren blivit något för låga. Sin största betydelse har naturligtvis detta förhållande för gruppen 15 20 år, i vilken en så betydande del av hela antalet tillhör gruppens sista åldersår. För övriga grupper torde felet vara oväsentligt, även om smärre modifikationer i de anförda siffrorna rätteligen bort vidtagas. Med tämligen stor säkerhet kan man likväl fastslå som huvudresultat av den ovanstående översikten, att fruktsamhetstalet i de y n g r e åldersgrupperna hållit sig någorlunda uppe vid samma höjd som förut, varemot de högre åldrarna visa en starkt utpräglad tillbakagång. Tabell O lämnar tillfälle till en detaljerad jämförelse i detta hänseende mellan de båda sista årtiondena. T. o. m. åldern 21/22 år är fruktsamhetstalet under senaste decennium fullt uppe i jämnhöjd med 1890-talets siffror eller t. o. m. något däröver. Visserligen är det endast de sista årsklasserna inom denna grupp, som numeriskt spela någon roll bland barnaföderskorna med äkta. barn. Efter fyllda 22 år ligger sista årtiondets fruktsamhetstal under det föregåendes, i början mera obetydligt, men snart med stort avstånd. Hela antalet med äkta barn nedkomna barnaföderskor fördelar sig i procentiska andelar på de olika femårsgrupperna sålunda: Beträffande den yngsta åldersgruppen erinras om att, av anledning som berörts här ovan, siffran för 1880-talet och i någon mån även den för 1890-talet torde vara för låg. För övrigt visar sig även här en förskjutning till förmån för de yngre åldrarna. Under sådana förhållanden är det tydligt, att medelåldern för barnaföderskor med äkta barn måste befinna sig i sjunkande. Under 1870- talet utgjorde denna medelålder 32-63 år; åren 1901 1910 uppgick den endast till 31-53 år (på landsbygden 31-75, i städerna 30-69 år). Fruktsamheten inom olika åldrar länsvis framgår av Tab. N. Vad beträffar hela det äkta fruktsamhetstalet i de olika länen, så befinna sig de norrländska länen med undantag av Gävleborgs ovanför riksmedeltalet: detsamma är fal-

Tab. O. Absoluta och relativa antalet barnaföderskor åren 1901 1910, med fördelning efter ettårsklasser. 1 ) 42* FRUKTSAMHETEN. 1 ) Antalet föderskor i okänd alder är utproportionerat. 2 ) Med äkta och med oäkta barn. 3 ) Ogifta, änkor och fränskilda.

FRUKTSAMHETEN. 43* let med de småländska länen, Blekinge, Kristianstads län och de västsvenska fr. o. m. Hallands t. o. m. Värmlands. De övriga ligga mer eller mindre under medeltalet. Allra lägst står Stockholms stad, med ej fullt 178 pro mille; därnäst kommer Gottland, som nätt och jämnt når över 200. Emellertid är detta i och för sig låga tal högre än motsvarande för 1890-talet, som var endast 196. Men i vartenda län å Sveriges fastland har fruktsamheten nu visat sig lägre än förut. Särdeles utpräglad är nedgången inom Södermanlands och Örebro län. Antalet oäkta födelser kan ses från flera olika synpunkter och därför ock deras relativa talrikhet beräknas på olika sätt. Ses förhållandet från samhällets synpunkt, så att frågan blir, huru stort antal oäkta födda samhället har att mottaga, -ofta nog till försörjning på allmän bekostnad, bör antalet oäkta födda beräknas i förhållande till hela folkmängden. Ses åter företeelsen från mödrarnas eller barnens synpunkt, blir spörsmålet, huru många av mödrarna föda barn under de ogynnsamma sociala villkor, som vanligen äro förenade med barnafödsel utom äktenskapet, eller huru många av barnen som göra sitt inträde i livet under motsvarande ogynnsamma förhållanden, och då bör antalet födelser utom äktenskapet sammanställas med hela antalet födelser. Från strängaste frekvenssynpunkt sett bör antalet nedkomster med oäkta barn ställas i förhållande till antalet icke gifta kvinnor inom ungdoms- och medelåldern. För Sveriges del har därvid brukat väljas åldersbegränsningen 20 45 år. 1 ) Sistnämnda jämförelse utfaller under det senaste halvseklet på följande sätt (vad beträffar 1860-talet delvis efter approximativa beräkningar, varom se G. Sundbärn i Statistisk tidskrift, haft, 142) : ') Härvid bortses naturligtvis från det förhållandet, att bland mödrarna med oäkta barn finnas åtskilliga under eller över nämnda åldersbegränsningar ävensom en del gifta kvinnor.

44* FRUKTSAMHETEN. Utvecklingsgången är här en annan än beträffande den äktenskapliga fruktsamheten. Till början av 1880-talet gå talen för»oäkta börden» 1 ) än uppåt, än nedåt, men sedan inträder en så gott som oavbruten ooh ganska utpräglad stigning. Inom olika åldrar av folkmängden av icke gifta kvinnor har frekvensen årligen av oäkta födelser nått följande omfattning (för tiden före 1868 saknas uppgifter härom): En förskjutning mellan de olika åldrarna har tydligen ägt rum, så att frekvensen ökats inom de yngre åldrarna (inskränkes jämförelsen till de båda senaste årtiondena, så visar sig årsklassen 28/29 år vara den äldsta, inom vilken frekvenssiffran stigit), men i stället minskats inom de mera framskridna. Förhållandet framträder kanske ännu tydligare vid en blick på ifrågavarande barnaföderskors procentiska åldersfördelning. Densamma har under nedanstående tider utgjort: På.1870-1 alet voro alltså blott något mer än 39 % av dessa barnaföderskor under 25 år, men åren 1901 1910 var detta fallet med mer än 54 procent. Medelåldern, som på 1870-talet var 27-83 år,har numera sjunkit till 25-83 år (på landsbygden 25-68, i städerna 26-08 år). Till civilståndet voro åren 1901 1910 utav samtliga barnaföderskor med oäkta barn 9-53 % trolovade, drygt 1-25 % gifta, 3-40 % änkor eller frånskilda och del stora flertalet eller 85-82 % ogifta. Antalet trolovade mödrar har under de senaste årtiondena något ökats. ') Sundbärg använder i sina > Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750 1900> detta uttryck för att beteckna just detta förhållande som den sista kolumnen här ovan uttrycker.

FÄDERNAS OCH MÖDRARNAS ÅLDER. 45* Tab. P. Fördelning på 100000, efter föräldrarnas kombinerade ålder, av fäder och mödrar till under åren 1901 1910 födda äkta barn.

46* FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. D) Fäder till inom äktenskapet födda barn. Under årtiondet 1901 1910 har för första gången bearbetning skett av uppgifterna om fäder till inom äktenskapet födda barn, och har denna bearbetning omfattat ålder och yrke samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder. I ett fåtal fall huvudsakligen fäder, som avlidit före barnets födelse hava åldersuppgifter saknats; dessa fall hava utproportionerats på de olika åldrarna. I medeltal för hela årtiondet har åldersfördelningen utfallit på följande sätt: Beträffande kombinationen av föräldrarnas ålder hänvisas till tab. P. Yrkesfördelningen av fäderna till under åren 1901 1910 födda äkta barn finnes meddelad i Tab. 28. För huvudgrupperna av yrken bliva resultaten följande : Fördelas, på sätt som redan antytts i fråga om de vigda, den mera obestämda femte gruppen approximativt på de fs^ra övriga, bliva talen:

FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. 47* Dessa tal angiva äkta födelser, d. v. s. antalet barnaföderskor, som nedkommit med äkta födda barn. Reduceras dessa tal, särskilt för landsbygden och för städerna, till slutsummorna för antalet äkta levande födda barn, blir resultatet: Sammanställas dessa tal med de summor, som, enligt vad förut under avdelningen om giftermålsfrekvens omnämnts, antagits för medelfolkmängden inom de olika åldersgrupperna, får man följande antal levande akta födda årligen på varje tusental invånare inom resp. grupper: Då det är av betydande intresse att vinna en föreställning ej endast om antalet äkta föåda utan om hela antalet födda (äkta och oäkta) inom var och en av de stora yrkesgrupperna, gjordes för vart och ett av åren 1901 1910 en approximativ beräkning i detta syfte. Resultatet är naturligtvis behäftat med icke så liten osäkerhet, men torde dock kunna giva en ungefärlig föreställning om saken. Enligt nyssnämnda beräkningar skulle hela antalet levande födda åren 1901 1910 fördela sig sålunda:

48* FÖDELSEFREKVENS INOM OLIKA YRKESGRUPPER. Med användande av de förut nämnda medelfolkmängderna blir efter denna beräkning födelsetalet, eller årliga antalet levande födda på tusen av medelfolkmängden, inom varje grapp: Det må uttryckligen betonas, att dessa tal icke göra anspråk på att betraktas som exakta. Granskar man dem närmare, torde emellertid växlingarna mellan de olika grupperna bära sannolikhetens prägel. Delvis förete dessa växlingar rätt stor överensstämmelse med dem, som förefinnas mellan giftermålstalen; den mest framträdande skiljaktigheten gäller den lilla jordbruksgruppen i städerna, vilken grupp utvisar ett ovanligt högt antal giftermål men däremot ott mycket lågt födelsetal. I avseende på giftermålen hänvisas till den förklaring som förut lämnats; att antalet födda är lågt, förefaller rimligt i betraktande av att denna befolkningsgrupp till jämförelsevis stor del utgöres av f. d. yrkesutövare, som på äldre dagar bosatt sig i stad. Näst denna grupp har gruppen Allmän tjänst m. m. i städerna att uppvisa det lägsta födelsetalet. Förklaringen härtill ligger säkerligen däruti, att ingen annan grupp till så stor del upptages av personer tillhörande den bildade klassen, inom vilken man efter all föregående kunskap i ämnet har anledning att förutsätta en ringa födelsefrekvens. Å landsbygden var födelsetalet inom motsvarande grupp tämligen högt under decenniets tidigaste år, men sjönk efterhand, så att medeltalet för årtiondet är lägre än landsbygdens genomsnittstal. Sammanhanget härvidlag är otvivelaktigt det, att gruppens flertal â landsbygden här utgjorts av vår indelta militär, som karakteriserades av tidiga giften och talrika familjer. T mån av indelningsverkets upphörande har gruppen blivit mindre talrik och tillika fått en annan prägel. De högsta födelsetalen företes av grupperna Industri och bergsbruk samt Handel och samfärdsel a landsfoygden. För båda grupperna, men i synnerhet för gruppen Handel och samfärdsel, uro talen i städerna lägre; detta är väl delvis en yttring av att i allmänhet den äktenskapliga fruktsamheten är lägre i städerna, varjämte städernas industribefolkning till en stor del iitgöres av unga ogifta personer, ofta nog inflyttade från landsbygden. Tnom gruppen Handel och samfärdsel i städerna är den s. k. bildade klassen ganska talrik; å landet utgöres denna grupp till stor del av järnvägspersonal. Vad slutligen angår den grupp, som ända hittills varit den talrikaste av alla, nämligen jordbruksgruppen å landet, så måste dess födelsetal anses ganska lågt. Förhållandet siar i överensstämmelse med den iakttagelse, som sedan ett par årtionden kunnat göras i vårt land, nämligen att de utpräglade jordbruksbygderna kännetecknas av låg nativitet.

FÖDDA BARN. 49* E) Födda barn. Hela antalet födda barn under åren 1901 1910 uppgick till 1 403 193, varav 1 368 408 levande födda och 34 785 dödfödda. På varje tusental av medelfolkmängden var årliga antalet levande födda 25-77. Under de senaste årtiondena har motsvarande årliga tal utgjort, med åtskillnad jämväl mellan äkta och oäkta levande födda: Födelsetalet har således under det sista halvseklet befunnit sig i ett oavbrutet sjunkande. Till en början kunde företeelsen förklaras dels därigenom, att på grund av emigrationen de produktiva åldrarna blivit svagare till numerären, dels genom nedgången i äktenskapsfrekvensen; men numera har uppenbarligen en minskning ägt rum även i den äktenskapliga fruktsamheten, såsom ovan blivit påvisat. Å andra sidan har på sista tiden antalet oäkta födelser ökats, och proportionen av dödfödda bland samtliga födda har gått ned; men även tillsammantagna hava dessa omständigheter icke räckt till för att hålla födelsetalet uppe. Nativitetens sjunkande är icke något för vårt land egendomligt, om också Sverige i detta hänseende intager en ogynnsam ställning, såsom av nedanstående översikt framgår: Minskningen är påtagligen genomgående. Huru förhållandena i fråga te sig inom olika delar av landet, synes av tab. A. Ännu under 1890-talet hade alla de norrländska länen att uppvisa födelse-

50* FÖDDA BARN. Tab. Q. Relativa antalet födda barn och deras fördelning åren 1901 1910, länsvis. tal av 30 promille och däröver. Under det sistförflutna årtiondet var det blott de båda nordligaste länen, som förmådde hålla födelsetalet uppe vid denna punkt (numera är Norrbottens det enda). Gottland ensamt har att uppvisa högre födelsetal under årtiondet 1901 1910 än föregående decennium; i alla andra län har födelsetalet sjunkit mer eller mindre, i de båda skånska länen är skillnaden dock rätt obetydlig. högre födelsetal under årtiondet 1901 1910 än föregående decennium; i alla 25-87 % 0 ; således var städernas tal något högre. Detsamma ägde rum under flera årtionden fr. o. m. 1860-talet, men under 1890-talet var förhållandet omkastat. Uppgifterna angående de dödfödda anses ej vara fullt tillförlitliga förrän efter år 1830. Efter denna tid har intet årtionde haft att uppvisa en så låg proportion av antalet dödfödda, i förhållande till hela antalet födda, som åren 1901 1910. Den utgjorde 24-79 på tusen, mot 25-76 % under 1890-talet. Som vanligt var den högre bland oäkta födda (32-97 % 0 ) än bland äkta födda (23-59 % 0 ), men i båda fallen kan man spåra en märkbar förbättring. Proportionen är

FÖDDA BARN. 51* Tab. R. Relativa antalet födda barn och deras fördelning, åren 1751 1910. vidare högre bland gossebarn än bland flickebarn och större vid flerbörder än bland ensamtfödda, såsom närmare framgår av tabellerna. Proportionen av oakta födda såväl bland levande födda barn som bland dödfödda synes av tab. Q och R. Under åren 1901 1910 har denna proportion varit högre än under något föregående årtionde. Detta är helt naturligt, då, såsom i det föregående visats, frekvensen av oäkta födelser ökats, medan däremot den äktenskapliga fruktsamheten gått betydligt tillbaka. Relativa antalet äkta och oäkta levande födda inom varje län synes av tab. S. Om talrikheten av oäkta födelser gäller vad här ovan nämnts på tal om barnaföderskorna. Med ett stort antal oäkta födda uppträda flera norrländska län, Stockholms stad och en del. sydsvenska län, särskilt sådana där stadsbefolkningen spelar en betydande roll. Lågt är antalet i Västerbotten, Småland samt Älvsborgs och Skaraborgs län. Proportionen mellan könen. Bland samtliga födda åren 1901 1910 svarade 1 065 gossar mot 1 000 flickor (se tab. R). Denna proportion är den högsta, som förekommit under något helt årtionde. Detta gäller även motsvarande siffra för de levande födda, bland vilka gossarnas proportion var 1 059. Bland de dödfödda är gossarnas övertalighet alltid vida större; under det nu behandlade årtiondet svarade bland-dem 1289 gossebarn mot varje tusental flickebarn, men i olikhet mot förhållandet med levande födda var mankönets övertalighet här mindre än under närmast föregående årtionden. Sedan mycket lång tid tillbaka har man i vårt land kunnat iakttaga en tendens till ökning av gossarnas övertalighet bland de födda.

52* FÖDDA BARN. Tab. S. Äkta och oäkta födelsetalet åren 1881 1910 länsvis. Ett särskilt intresse knyter sig till proportionen mellan könen vid f 1 e r- börderna. Mot varje tusental kvinnkön hava svarat mankön : Proportionen mellan könen hos trillingar och fyrlingar är måhända icke att mycket fästa sig vid, i betraktande av de absoluta talens litenhet. Bland tvillingarna är genomgående mankönets Övertalighet mindre än hos de ensamfödda, och detta gäller såväl för de dödfödda som för de levande. Eljest läge det nära till hands att tänka sig, att då dödfödslar förekomma talrikare vid flerbörder än vid ensambörder och talrikare bland gossebarn än bland flickebarn, proportionen skulle kunna förryckas i annan riktning.

FÖDDA BARN. 53* Även mellan äkta och oäkta barn har man stundom trott sig kunna spåra en olikhet i fråga om könsproportionen. För Sveriges del har denna proportion varit som följer: Det sista årtiondets siffror giva icke stöd åt den förmodan, som stundom framkastats, att mankönets övertalighet skulle vara mindre utpräglad hos oäkta födda barn än hos äkta. Proportionen mellan könen hos de födda i olika lån framgår av nedanstående tabellariska uppställning, varvid till jämförelse även anföras de tal, som meddelas i F. Th. Bergs avhandling i detta ämne (i Statistisk tidskrift, haft. 31). Sistnämnda tal avse för de flesta länen en tidrymd av ej mindre än hundra år, eller ännu mer, före år 1870 (närmare härom se anförda avhandling): Gossar mot 1 000 flickor.

54* DÖDA. F) Döda. a) Hela antalet avlidna liar utgjort, jämfört med medelfolkmängden: Under det sista halvseklet har vårt lands folkmängd vuxit med ungefär halvannan miljon, men det absoluta antalet avlidna har snarare minskats än ökats. Vid sådant förhållande är det klart att dödligheten minskats : det sista decenniets dödstal understiger 1860-talets med fulla 26 procent. Dödlighetens sjunkande är i själva verket den vackraste sidan av Sveriges eljest icke så fördelaktiga befolkningsförhållanden. I fråga om låg dödlighet har Sverige i senare tider en av de allra främsta platserna i Europa, såsom nedanstående översikt utvisar:

DÖDA. 55* En tid under 1880-talet stod Sverige t. o. m. allra främst, men denna plats har det icke kunnat bibehålla, utan får nu stå något tillbaka för Norge (som sedan långliga tider i regeln har haft det lägsta dödstalet i Europa) och för Danmark, under enstaka år jämväl för Nederländerna. b) Dödligheten inom olika åldrar och civilstånd behandlas numera utförligt i de årliga berättelserna, och kan därför, vad hela riket angår, hänvisas till dessa berättelser ävensom till Statistiska centralbyråns dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet 1901 1910. Beträffande åter dödlighetsförhållandena efter kön, ålder och civilstånd inom de olika länen hava även för detta årtionde uträkningar utförts, av samma slag som de, vilka för första gången verkställdes för 1890-talet. Tillvägagångssättet vid de för detta ändamål nödvändiga beräkningarna av medelfolkmängden ålders- och oivilståndsvis är i det föregående antytt. De erhållna medelfolkmängdssiffrorna återfinnas i tab. 6, och de med tillhjälp därav uträknade dödstalen i texttabellen U, till vilken härmed hänvisas. c) Dödstalen, utan särskiljande av de olika åldrarna, inom varje län under de båda sista årtiondena finnas framlagda i tab. A, medan tab. C utvisar varje läns ställning till riksmedeltalet. Under det sista årtiondet har i samtliga län utan undantag dödstalet varit lägre än under 1890-talet. I några län har dock icke dödstalet hunnit ned igen till den punkt, där det en gång förut varit. Så är fallet med Gottlands och Värmlands län, vilkas resp.»rekord» i fråga om låg dödlighet inföllo under 1880-talet, samt med Jämtlands län, som redan på 1840-talet hade att uppvisa ett så lågt dödstal som 12-95 % 0 ; nämnda siffra är tillika det lägsta dödstal, som någonsin under ett helt årtionde för ett svenskt län iakttagits, och torde i Europa knappast hava andra motstycken än för ett eller annat amt i Norge. En blick på tabell C visar, att olikheterna mellan länen i fråga om dödlighet blivit allt mindre. Stockholms stad hade i äldre tider avgjort högre dödstal än något av länen, men redan under 1890-talet hade dödlighetsförhiållandena i huvudstaden så mycket förbättrats, att den ej längre stod högst i skalan, utan denna plats intogs av Norrbottens län, ett förhållande som sedermera fortfarit. Under det senaste årtiondet var Stockholms dödstal jämväl lägre än Blekinge läns. Minimum i fråga om dödlighet tillkom under 1860-talet Jämtlands län, sedermera Jönköpings och Värmlands samt under de två sista årtiondena Örebro län, följt på nära avstånd av Jönköpings. Ehuru, som ovan nämnts, dödligheten minskats inom alla län, hava några län icke orkat följa med, så att säga, den allmänna förbättringen, utan deras relationstal i förhållande till rikets dödssiffra ha,r höjts. Detta är fallet särskilt med de småländska länen och med Vänerområdets samt Halland och Gottland. d) Döda inom olika yrkesgrupper. I likhet med vad som skett i fråga om vigda män samt fäder till äkta födda barn har även i fråga om avlidna vuxna män (över femton års ålder) från och med år 1901 en fördelning skett efter yrke; resultatet för årtiondet meddelas i tab. 38. För kvinnkönet har motsvarande fördelning ej lämpligen kunnat ske, då ett mycket stort antal, ja nära nog flertalet avlidna kvinnor äro i dödböokerna be-

56* DÖDA. Tab. T. Dödstalen, årligen i, efter kön, ålder och civilstånd åren 1901 1910 i de största städerna. (forts.)

DÖDA. 57*

58* DÖDA EFTER YRKE. tecknade endast såsom»hustrur» eller»änkor». Denna åtskillnad är iakttagen bl. a. i tab. 33, som återgiver fördelningen efter kön och civilstånd. För de avlidna barnen är i tab. 34 i fråga om de båda första levnadsåren utförd den viktiga åtskillnaden mellan äkta och oäkta födde; för en fördelning efter föräldrarnas yrke synas förhandenvarande uppgifter icke vara tillräckliga. Antalet avlidna män över femton års ålder har fördelat sig på de större huvudgrupperna på det sätt, som utvisas av följande sammanställning: Att yrkesuppgifterna om de avlidna äro mindre tillf redsställande, faller lätt i ögonen, då mer än en tredjedel av hela antalet fått föras till den obestämda femte gruppen. Vid närmare undersökning av tab. 38 bliver dock resultatet ej fullt så ogynnsamt. Till den obestämda gruppen höra ej färre än 58 325 f. d. yrkesidkare, vilka i tabellen äro vederbörligen specificerade åtminstone på de fyra huvudgrupperna av angivet yrke här ovan. Härtill kommer att av dem, som avlida i den tidigaste ungdomsåldern, en viss del utgöres av lungsiktiga eller annars kroppsligt svaga individer, av vilka många icke kunnat utbildas till något yrke och således, där de ej äro»hemmasöner» i jordbrukarefamiljer, under ingen omständighet kunnat hänföras till någon annan grupp än den obestämda slutgruppen. Det stora antalet dödsfall räknade till denna grupp är alltså icke uteslutande beroende på otillräckliga uppgifter i dödböckerna. Detta framträder tydligare, när man betraktar yrkesfördelningen i kombination med åldern. Av dem, som avlidit i åldern över 65 år, hänföras mer än 54 % till den femte, obestämda gruppen, medan t. ex. i åldern 25 35 år detta är fallet endast med något mer än 19 /. För övrigt framträder även av denna tabell den olika åldersfördelningen inom jordbruket och industrien. I allt räknar jordbruksgruppen nära dubbelt så många avlidna män som industrigruppen, och i åldrarna över 70 år nära tredubbelt, men i åldrarna från 25 till 40 år äro de avlidna flera inom industrigruppen än inom jordbruksgruppen. Fördelas, efter förut använd metod, den femte gruppens dödsfall approximativt på de övriga fyra, erhålles följande resultat: (Fort». & Bid. 71.)

DÖDA EFTER ÅLDER. 59* Tab. U. Dödstalen, årligen, efter kön, ålder och civilstånd åren 1901 1910, länsvis.

60* DÖDA EFTER ÅLDER.

DÖDA EFTER ÅLDER. 61*

DÖDA EFTER YRKE. 71* För dödstalens uträknande kräves ytterligare motsvarande medelfolkmängd av män över femton års ålder. Med utgång från de förut meddelade talen för medelfolkmängden inom samtliga de stora yrkesgrupperna i deras helhet samt från befolkningens åldersfördelning å landsbygden och i städerna får man följande ungefärliga summor: Med begagnande av dessa tal kan alltså beräiknas att antalet avlidna har utgjort årligen på 1 000 män över 15 års ålder i varje fall: Det abnormt höga talet för jordbrukögruppen i städerna beror tvivelsutan därpå att, såsom förut är påpekat, denna grupp innesluter ett stort antal f. d. yrkesutövare, alltså i regeln äldre män. Även på landsbygden är jordbruksgruppens dödstal högre än industrigruppens, vilket med säkerhet kan tillskrivas den så mycket talrikare befolkningen av åldringar inom jordbruksnäringen. Antagligen är det av liknande anledning, som gruppen Allmän tjänst å landet företer ett högt dödstal, ävensom landsbygdens dödstal för samtliga män över 15 år blir något högre än motsvarande tal för städerna. Genom approximation skulle man kunna komma fram till ungefärliga beräkningar över hela antalet avlidnia inom varje yrkesgrupp, men då redan de här meddelade talen för de avlidna männen måste anses lida av en viss osäkerhet, har det icke ansetts lämpligt att gå längre fram på de approximativa kalkylernas område. Som ett resultat av de här gjorda uträkningarna skulle nian kunna anse, att i fråga om de större.yrkesgrupperna någon väsentlig skillnad ej längre förefinnes i fråga om dödligheten. För fastställande av dödsriskerna inom de särskilda yrkena skulle fordras helt andra undersökningar än dem denna tioårsöversikt kan lämna. G) Dödsorsaker. Fullständiga uppgifter i detta hänseende för hela riket föreligga som bekant först fr. o. m. år 1911. Under det årtionde, som här behandlas, meddelades för landsbygden obligatoriskt uppgifter endast i fråga om farsoter, barnsbörd. våld-

72* DÖDA EFTER ÅLDER. Tab. V. Dödligheten årligen pr 1000 inv. efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, landsbygden och städerna. ') Dödligheten i första levnadi-ai'et iir beräknad på antalet levande födda. på medelfoluinängden. ~) Dödstalet beräknat

DÖDA EFTER ÅLDER. 73* ') Dödligheten i första levnadsåret är beräknad i>å antalet levande födda. '-) Dödstalet beräknat nå medelfolkmängden.

74* DÖDSORSAKER. samma dödsorsaker och självmord. För städerna funnos visserligen uppgifter om dödsorsaken även i övriga fall; behandlingen av detta material har emellertid varit överlämnad ensamt åt Medicinalstyrelsen. För landet i dess helhet kan endast meddelas uppgift a dödsfall vållade av någon bland de nyss angivna orsakerna; och finnas dessa uppgifter framlagda i tab. 39 42. Yi i upprättandet av tabellerna över farsoter hava dock, för erhållande av överensstämmelse med befolkningsstatistiken fr. o. m. ar 1911 och den av Medicinalstyrelsen samma ar fastställda dödsorsaksnomenklaturen, uteslutits barnkolera, diarré ocih skörbjugg; så mycket hellre som uppgifterna från landsbygden om de båda förstnämnda dödsorsakerna helt säkert varit ganska otillförlitliga och (»fullständiga, medan den tredje, skörbjuggen, numera spelar en rätt obetydlig roll. Rubriken farsoter kan dock icke bliva till omfattning liika med den i nu gällande nomenklatur upptagna gruppen akuta infektionssjukdomar; denna grupp innesluter nämligen flera sjukdomar, vilika t. o. m. år 1910 icke redovisats i befolkningsstatistiken, däribland den synnerligen viktiga dödsorsaken tuberkulos. Hela anlalet dödsfall i farsoter (i den omfattning sistnämnda uttryck här fått) under årtionde! 1901 1910 uppgives 1 i 11 jämnt 37 700. Detta motsvarar, på 100 000 av medelfolkmängden, 71-00 årligen. Med inräkning av 6 dödsfall i asiatisk 'kolera, en sjukdom, som väl icke uppträtt i Sverige under ifrågavarande tidrymd, men skördat några offer bland i Sverige kyrkoskrivna sjömän eller andra utomlands vistande personer, samt 76 dödsfall i den såsom infektionssjukdom numera räknade spetälskan, skulle hela antalet farsotsdödsfall bliva 37 782 eller årligen 71-15 på 100 000 av medelfolkmängden. Jämförelser med äldre tider försvåras därav, att uppfattningen om vad som skall räknas till epidemisk sjukdom växlat under tidernas längd. För nedannämnda dödsorsaker kan dock en jämförelse göras: Beträffande nästan alla här ovan upptagna sjukdomar har det sista årtionde) at1 uppvisa en kraftig förbättring gentemot 1890-talet, och ännu mer i 1) Åren 1861 1U00 ingå, häri även dödsfall i»hjärnfcbcr». 2) För aren 1861-1880 är i licfolkningsstatistikcn asiatisk kolera sammanförd med inhemsk kolera och barnkolern.

DÖDA I OLIKA MÅNADER. 75* Tab. X. Dödligheten efter ålder i varje månad, åren 1901 1910. (Antal döda pr år och tusen av resp. medelfolkmängd.) ') Dödligheten i första levnadsåret är beräknad ]»'i antalet (under aret) levande födda. -) Dödstalet beräknat pä niedelfolkniänsden.

76* DÖDSORSAKER. Tab. Y. Dödsfall av farsoter på 100000 inr. och i barnsbörd på 100000 barnaföderskor, årligen under åren 1901 1910, länsvis. 1 l I den omfattning begreppet farsoter här fatt. '") Tntler åren 1891 1900 upptogs som gemensam rubrik»nerv- och hjärnfeber». jämförelse med tidigare decennier. Däremot har vårt land på senare tid hemsökts av tvenne förut föga uppmärksammade sjukdomar, nämligen hjärnhinneinflammation (meningitis cerebro-spinalis epidemica) och akut barnförlamning (poliomyelitis anterior acuta). För närmare upplysningar om dessa sjukdomars härjningar hänvisas, utom till tab. 39 och 40 samt de årliga befolkningsstatistiska berättelserna, även till Medicinalstyrelsens berättelser om hälso- och sjukvården. I sammanhang med farsotsdödsfallen må nämnas, att under årtiondet 1901 1910 förekommo på 100 000 barnaföderskor 93-7 dödsfall i barnsängs feber och 136-4 dödsfall i barnsbörd i övrigt, eller sammanlagt 230-1 dödsfall vållade av barnsbörd. Under 1890-talet voro motsvarande siffror: barnsängsfeber 145-2, Larnsbönl i övrigt 130-3, summa 275-5.

DÖDSORSAKER. 77* Tab. Z. Relativa antalet självmördare årligen på 100000 invånare under åren 1901 1910. 1 ) Talen hänföra sig till hela folkmängden (av vartdera eller båda könen), alltså med inräkning även av de yngsta åldrarna, inom vilka inga självmord förekommit. -) Räknat efter den relativa frekvensen för vartdera könet (föregående koll. i denna tabell). Skörbjuggen, vilken numera icke räknas till farsoterna, har under årtiondet vållat 94 dödsfall; dragsjukan endast 3. Bland de våldsamma dödsorsakerna (se tab. 41) har som vanligt drunkning krävt de flesta offren och därnäst krossning. I fråga om de drunknade framstå, av naturliga orsaker, de flesta kustlänen med höga tal, i synnerhet Stockholms län, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län. Andra dödliga olycksfall än drunkning hava proportionsvis förekommit talrikast i Stockholms stad, och detsamma gäller om dödsfallen i följd av rusdryckers missbruk. Farsoterna synas hava härjat svårast i sydvästra Sverige samt i Stockholms stad och län, medan de varåt lindrigast i Vänerområdet samt det därintill gränsande Örebro län. Antalet självmord har, jämfört med medelfolkmängden, utgjort under nedanstående tidrymder: Kvinnor (under femtio år), som avlidit på grund av fosforförgiftning, äro icke inräknade bland självmördare. Om anledningen härtill se särskilt 1903 ') Käknat efter absoluta antalet självmördare av vartdera könet.

78* SJÄLVMORD. års Befolkningsstatistik. På grund av denna här iakttagna regel bliva talen här ovan för 1880-talet något avvikande från dem, som meddelats i äldre publikationer. 1 ) Med iakttagande av denna begränsning i fråga om vad som skall räknas till självmord blir proportionen av kvinnor bland självmördarna snarast i avtagande. Att i ooli för sig antalet självmord vuxit såväl bland kvinnor som bland män, framgår otvetydigt av ovan meddelade siffror. Frekvensen har aldrig förut varit så hög som under årtiondet 1901 19.10. Ökningen återfinnes inom olika åldrar, såsom synes av nedanstående översikt över årliga antalet självmördare på 100 000 inv. inom olika befolkningsgrupper: Å landsbygden var under perioden 1901 1910 den allmänna frekvenssiffran 12-45 på 100 000 inv., i städerna 24-04. Frekvensen har, så långt tillbaka man känner, städse varit vida högre i städerna än på landet; i nyare tid har skillnaden i detta avseende något minskats, men är dock fortfarande, såsom synes, ej så oväsentlig. Angående självmordsfrekvensen i de olika länen synes av tab. 42, att förutom huvudstaden Södermanlands, Malmöhus och Stockholms län uppvisa den högsta frekvensen. Genom utpräglat låga siffror utmärka sig däremot de båda nordligaste länen (men knappast Norrland i övrigt). En detaljerad framställning av självmordens frekvens inom olika åldrar och civilstånd under perioden framgår av tab. Z. Av själva huvudtabellen 42 synes fördelningen på olika dödssätt samt på dödsmånaderna. Nu liksom förr har hängning eller strypning varit det mest anlitade dödssättet, därnäst skott och dränikning. T fråga om fördelningen årstidsvis faller det lätt i ögonen, att självmorden äro talrikare under sommarhalvåret än under vinterhalvåret; under det fötra hava infallit 56-3 % av alla självmord, bland männen särskilt 55-7 "i, bland kvinnorna 59-4 %. Angående anledningarna till självmorden föreligger ingen statistik. De fåtaliga anteckningarna härom i dödböksutdrugen äro allt för ofullständiga för att genom bearbetning av desamma någon upplysning av värde skulle kunna vinnas. ') För perioden 1891 li)00 är denna korrigering iakttagen redan i hefolkiiingsstatistik 1900: A.

UT- OCH INVANDRING. 79* H) Ut- och invandring. Förutom de skäl, som i allmänhet föranlett begränsning av föreliggande redogörelses omfång, förefinnas i avseende å utvandringsstatistiken tvenne särskilda anledningar att behandla ämnet mera kortfattat. Den ena är, att under tioårsperioden statistiken över ut- och invandrarnas yrkesfördelning blivit helt och hållet omlagd, så att en på samma gång detaljerad och enhetlig tioårsöversikt icke kan erhållas utan förnyad bearbetning av primärmaterialet; härav skulle dock vållats mer kostnad och tidsutdräkt än saken ansetts vara värd, men en mera summarisk översikt av emigranternas fördelning efter yrken är framlagd i tab. 51 liksom en motsvarande för immigranternas del i tab. 52. Den andra anledningen ligger i den stora utredning angående emigrationen, som jämlikt nådiga brevet den 30 jan. 1907 verkställts av (numera avlidne) professor Gr. Sundbärg. En närmare analys av utvandringssiffrorna skulle i de flesta fall endast bliva ett återupprepande av vad som anförts i sagda utredning. Huru utvandringens relativa styrka växlat i de olika länen, synes av tab. A (sid. 3*) som även innehåller motsvarande tal för närmast föregående årtionde. I ögonen fallande är den ökning av utvandringen, som ägt rum i alla de norrländska länen samt Kopparbergs. Även från Värmlands, Stockholms och Uppsala län har utvandringen ökats något, men i de övriga länen är utvandringstalet lägre än under föregående årtionde. Högsta utvandringstalet (8-34 %o årligen) förekom i Växmlands län, närmast följt av Hallands, som under föregående årtionde intog första platsen. Lägst var utvandringstalet nu liksom förut i Uppsala län. För riket i dess helhet har utvandringen relativt taget varit något mindre än årtiondet förut, ehuru absoluta antalet utvandrare varit något större. Då invandringen under de båda årtiondena varit, relativt taget, i det närmaste lika stor, blir även n e 11 o u t v a n d r i n g e n. uttryckt i relativa tal, något mindre än under nittiotalet, ehuru absolut taget något större. Allt detta gäller den redovisade ut- och invandringen. Härtill komma sedan de utvandrare, som undandraga sig anteckning. Huru stort deras nntal är, låter sig naturligen icke med visshet avgöra; det har uppskattats (för senare tider) till i medeltal 2 000 3 000 årligen. Även immigrationen torde vara något för lågl redovisad. Vid folkräkningen 1910 uppgick bristen i den verkliga folkmängden, i jämförelse med den på grundval av befolkningsrörelsens kända faktorer under hela årtiondet beräknade folkmängden, till 18 671; år 1900 belöpte sig motsvarande brist till 12 378. Förlusten genom den oredovisade utvandringen är således i och för sig ej obetydlig, men förändringarna häri kunna dock ej rubba det allmänna omdömet om ut- och invandringen under de båda senaste årtiondena. Hela det redovisade antalet emigranter under åren 1901 1910 uppgår till 257 667. Härav gingo 224 043 till utomeuropeiska länder varav 219 249 särskill till Förenta. Staterna och 33 624 till länder inom Europa. Motsvarande siffror för 3 800-talet äro: till europeiska länder 42 259, till Förenta

80* UT- OCH INVANDRING. Staterna 200 524, till samtliga utomeuropeiska länder 204 513. Antalet utvandrare såväl till Förenta Staterna som till övriga utomeuropeiska länder har sålunda ökats, medan antalet utvandrare till Europa minskats. I själva verket har under det gångna årtiondet folkbytet med europeiska länder givit ett överskott för Sverige, vilket förut aldrig inträffat. Av tab. 45 framgår tydligt, att det framför allt är den stora växlingen i emigrationen till Förenta Staterna, som bestämmer utvandringens omfång över huvud, medan utvandringen till övriga länder är jämförelsevis konstant. Ett undantag härifrån bildar utflyttningen till Brasilien, vilken utflyttning, från att hava varit ytterst obetydlig, mot periodens slut hastigt svällde och även under år 1911 hade ett betydande omfång för att sedan lika hastigt sjunka tillbaka till sina forna blygsamma proportioner. Även utvandringen till Kanada företer någon ansvällning mot periodens slut. Däremot har utflyttningen till våra grannländer Norge och Danmark snarast befunnit sig i ett sjunkande. Hela antalet emigranter ooh immigranter fördelar sig efter uppgivna destinationsländer, resp. utflyttningsländer sålunda: ') = nettoförlust där ej ett t- är utsatt.

UT- OCH INVANDRING. 81* Beteckningen»Sydamerika» utan närmare angivande torde i flertalet fall hava avsett Argentina, och beteckningen»afrika» i flertalet fall Brittiska Sydafrika. Emigranternas fördelning efter familjeställning och kön framgår av tab. 49. Gruppen vuxna ogifta män har ökats, medan övriga grupper gått tillbaka i betydelse. Särskilt är det anmärkningsvärt, att kvinnornas andel av samtliga utvandrare, vilken under flera årtionden i följd småningom höjt sig och under 1890-talet icke var mycket underlägsen männens, nu sjunkit långt därunder. Dock har under två enstaka år av decenniet de kvinnliga utvandrarnas antal överskjutit männens, ett förhållande som även inträffade några gånger under ') = nettoförlust där ej ett + är utsatt.

82* UT- OCH INVANDRING. Tab. Å. Emigration och immigration efter ålder, åren 1891 1900 och 1901 1910. 1890-talet men dessförinnan var exempellöst. Även antalet emigrerade barn liar under det sista årtiondet varit lågt. Detaljerade uppgifter om emigranternas ålder återfinnas i tab. 46. Härvid är dock att märka, att antalet manliga utvandrare i åldern 21 år, som enligt tabellen är ganska lågt, i verkligheten torde vara högt, i följd av den olagliga utvandringen av värnpliktiga. Av tab. Å, som i detalj visar såväl ut- och invandringens relativa sammansättning efter ålder som den olika styrka varmed emigrationen drabbar de särskilda åldersgrupperna, synes att emigrationen varit starkare än förut i åldern 15 20 år, men eljest i allmänhet något lindrigare. Vid en jämförelse mellan emigranternas yrkesfördelning under årtiondet 1901 1910, sådan den framträder i tab. 51, och motsvarande fördelning under 1890-talet visar det sig, att tvenne kategorier minskats bland utvandrarna, nämligen tjänstehjon samt arbetare av obestämt slag. Vad den sistnämnda gruppen beträffar, är nedgången i antalet nog av formell natur och beroende på det arbete Statistiska centralbyrån nedlagt att få emigranternas yrken så noga angivna som möjligt; av samma anledning har även antalet emigranter utan någon som helst yrkesbeteckning minskats. Denna minskning bör således motsvaras av en ökning inom andra yrkesgrupper, och det visar sig även en stark sådan ökning såväl inom jordbruksgruppen som även och framför allt inom industrigruppen. Utvandringen inom de återstående yrkesgrupperna förefaller att hava varit mera stationär. Invandringen utgöres i flertalet fall av återinvandring. Framför allt gäller detta om invandrarna från främmande världsdelar, men även om

UT- OCH INVANDRING. 83* Tab. Ä. Relativa tal för emigranternas fördelning efter familjeställning och kön, åren 1851 1910. l ) Inräknat änklingar. s ) Inräknat änkor. s ) För åren 1861 1890 avses här utvandringen till andra länder än Amerika. 4) För aren 1861 1890: utvandringen till Amerika. 6 ) För aren 1856 1868 äro gitta män och kvinnor, som rest ensamma, inräknade bland ogifta. 6 ) Inräknat änklingar och änkor. immigranterna från exempelvis Norge och Danmark; särskilt pågick en ganska stark återinflyttning av svenskar från Norge under de år, som följde närmast på unionsupplösningen. Under det nu behandlade årtiondet hava emellertid, vid sidan av de återflyttande svenskarna, inom immigrationen vissa främmande element uppträtt talrikare än förr, i synnerhet finnar, polacker och ryska judar. De senaste folkräkningarnas uppgifter om födelsort bära vittne om, att immigrationen jämväl tillfört Sverige ett ökat antal personer födda i Nordamerika; det överväldigande flertalet av dem utgöres emellertid av barn till svenska utvandrare, vilka sedermera återflyttat till det gamla hemlandet. Av tab. 48 framgår bl. a., att invandrarna från Nordamerika (d. v. s. Förenta Staterna och Kanada) i övervägande grad bosätta sigå landsbygden; detsamma gäller om invandrarna från Norge och, fastän i mindre grad, om dem från Danmark, men immigranterna från alla andra länder uppsöka med förkärlek städerna. Immigranternas fördelning efter familjeställning och kön synes av tab. 50 och 53. Här må endast framhållas, att bland immigranterna är männens antal alltid större än kvinnornas, men å andra sidan har aldrig här förekommit så stort överskott av män som bland emigranterna, utan proportionen mellan

84* BEVILJAD SVENSK MEDBORGARRÄTT. könen är avgjort mera konstant; för årtiondet i genomsnitt utgjorde den 849 kvinnor mot 1 000 män. Immigranternas yrkesfördelning erbjuder kanske ännu större svårigheter att fastställa än emigranternas. Bearbetningen av förefintliga uppgifter i detta hänseende är framlagd i tab. 52. Det vill synas, som om en större andel av invandrarna tillhörde industrien och färre jordbruket än vad under föregående årtionden varit fallet. I) Utlänningar som erhållit svensk medborgarrätt eller tillstånd att besitta fast egendom. I tab. 55 äro summerade för årtiondet antalet utlänningar, som erhållit ovannämnda rättigheter. Vad medborgarrätten beträffar så avse uppgifterna endast dem, som erhållit denna rätt genom naturalisation, och äro ofullständiga såtillvida, att här ej äro inbegripna hustrur och barn, vilka ju i regeln erhålla medborgarrätt på samma gång som familjefadern. Ej heller finnas några uppgifter om antalet sådana personer som utan något särskilt regeringsbeslut - förvärva svensk medborgarrätt antingen jämlikt lagen av den 1 oktober 1894, 2 därigenom att de, födda här i riket av utländska föräldrar, oavbrutet vistas här intill uppnådd ålder av 22 år utan att under det sista året avsäga sig rättigheten att varda svensk medborgare, eller ock jämlikt konventionen med Förenta Staterna den 26 maj 1869 med därtill fogade protokoll därigenom att de, födda svenskar men en gång naturaliserade såsom medborgare i Förenta Staterna, ånyo bosätta sig i Sverige och uppehålla sig där i mer än två år. Antagligen är åtminstone den senare kategorien vida talrikare än de naturaliserade svenska medborgarna, men bestämda uppgifter härom äro omöjliga att erhålla. Antalet utlänningar, som under åren 1901 1910 genom naturalisation erhållit svensk medborgarrätt, uppgår till 1 716, vilket i jämförelse med 1890- talefc, då motsvarande antal utgjorde 1 093, eller ännu tidigare årtionden innebär en märkbar ökning. Denna ökning faller framför allt på personer från Norge och från Nordamerika, men även på flertalet andra uppgivna länder med undantag av Danmark. Även antalet utlänningar, som erhållit tillstånd att besitta fast egendom, är större än förut. Som vanligt äro danskarna den härvidlag talrikast representerade nationaliteten. Fastigheterna i fråga äro spridda i Sveriges alla län utom Västerbottens. Stockholm den 27 april 1917. E. Arosenius. Underdånigst LUDVIG WIDELL.

Tab. 1. Folkmängd, folkmängdstillväxt och medelfolkmängd, åren 1901 1910 Hela riket. 1 Anm. till denna tabell se sid. 4.

Tab. 2. Folkmängden i länen vid slutet av åren 1900 1910. 2

Tab. 3. Folkmängden i de större städerna vid slutet ar åren 1900 1910. 3

4 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN I DE STÖRRE STÄDERNA VID SLUTET AV ÅREN 1900 1910. ') Flera av ovanstående städer hava vid början av något är under tioårsperioden undergått utvidgning, och hör därför folkmängden i dessa städer vid början av nedannämnda år upptagas så som följer (med avvikelse från folkmängdssiffran vid nästföregående års slut): Göteborg d. Vi 1906: 153 003, d. Vi 1909: 162 480; Hälsingborg d. l /t 1905: 28 929, d. '/i 1907: 31432; Eskilstuna d. Vi 1907: 26 841; Jönköping d. Vi 1910: 26 585; Västerås d. 1 /i 1906: 15 146; Trälleborg d. Vi 1908: 8 776. 2 ) I 1910 års folkmängdssiffra för Gävle äro inräknade 3 030 och i samma års folkmängdssiffra för Hudiksvall 1 755 personer, vilka under samma år utskrivits från angränsande socknar och kyrkoskrivits 1 de resp. städerna på grund av vissa områdens inkorporering, ehuru dessa inkorporeringar rätteligen skedde först d. Vi 1911. Anmärkning till tab. 1. Vid uträknandet av medelfolkmängden à landsbygden och i städerna har hänsyn här tagits till det förhållandet, att vid början av vart och ett av åren 1904 1910 större eller mindre områden överflyttats från landsbygd till stad; folkmängden i dessa områden har räknats redan från årets början tillhöra städerna, (varemot å andra sidan 1 785 personer, invånare å vissa vid 1911 års början med Gävle och Hudiksvall införlivade områden, här räknats såsom vid 1910 års slut tillhörande landsbygden, ehuru dessa personer faktiskt redan under 1910 blevo utskrivna från sina resp. socknar och kyrkoskrivna i de båda nämnda städerna). Följer man strängt metoden att räkna mcdelfolkmängden = aritmetiska mediet mellan folkmängden vid det resp. årets slut och vid nästföregående års slut, bliva siffrorna följande:

Tab. 4. Länens medelfolkmängd och folkmängdstillväxt åren 1901 1910. 5

6 Tab. 5. Medelfolkmängd, giftermål, födda, döda, emigranter, immigranter samt folkökning i socknar och städer åren 1901 1910.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 1) STOCKH. STAD. 2) STOCKH. L. 7

8 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 2) STOCKHOLMS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 2) STOCKHOLMS L. 9

10 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 2) STOCKH. L. 3) UPPS. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 3) UPPSALA LÄN. 11

12 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 3) UPPSALA LÄN.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 3) UPPS. L. 4) SÖDERMANL. L. 13

14 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 4) SÖDERMANL. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 4) SÖDERMANL. L. 15

16 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1 9 10. 4) SÖDERM. L. 5) ÖSTERGÖTL. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 5) ÖSTERGÖTL. L. 17

18 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÄL M. M. 1901 1910. 5) ÖSTERGÖTL. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901/ 1910. 5) ÖSTERGÖTL. L. 19

20 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 5) ÖSTERG. L. 6) JÖNKÖPINGS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 5) JÖNKÖPINGS L. 21

22 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 6) JÖNKÖPINGS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 6) JÖNK. L. 7) KRONOBERGS L. 23

24 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 7) KRONOBERGS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 7) KRONOBERGS L. 25

26 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÄL M. M. 1901 1910. 8) KALMAR LÄN.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 8) KALMAR LÄN. 27

28 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 8) KALMAR LÄN.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 8)KALMAR L. 9)GOTTLANDSL. 29

30 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 9) GOTTLANDS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 9) GOTTL. L. 10) BLEKINGE L. 31

32 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 10) BLEKINGE L.

TAB.5(forts.). MEDELFOLKM.M.M. 1901 1910. 10)BLEKINGE L. 11)KRISTIANST.L. 33

34 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM, GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 11) KRISTIANST. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 11) KRISTIANST. L. 35

36 TAB. 5(fortS.).MEDELFOLKM.M.M. 1901 1910. 11)KRISTIANST.L. 12) MALMÖHUSL.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 12) MALMÖHUS L. 37

38 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 12) MALMÖHUS L

40 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 12) MALMÖHUS L.

42 TAB 5. (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 12) MALM. L. 13) HALLANDS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 13) HALLANDS L. 43

44 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM.M.M. 1901 1910. 13) HALL.L. 14) GÖTEB.O.BOH. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÂL M. M. 1901 1910. 14) GÖTEB. O. BOH. L. 45

46 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 14) GÖTEB. O. BOH. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 14) GÖTEB. O. BOH. L. 47

48 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 14) GÖTEB. L. 15) ÄLVSBORGS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 15) ÄLVSBORGS L. 49

50 TAB. 5. (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 15) ÄLVSBORGS L.

TAB. 5. (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 15)ÄLVSBORGSL. 51

52 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 15) ÄLVSBORGS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M.M.1901 1910. 15) ÄLVSB.L. 16) SKARABORGS L. 53

54 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 16) SKARAB. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 16) SKARAB. L. 55

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 16) SKARAB. L. 57

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M.M. 1901 1910. 16)SKARAB. L. 17)VÄRMLANDS L. 59

60 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910 17) VÄRMLANDS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 17) VÄRMLANDS L. 61

62 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 17)VÄRML.L. 18) ÖREBRO L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 18) ÖREBRO L. 63

64 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 18) ÖREBRO L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 18) ÖREBRO L. 19) VÅSTMANL. L. 65

66 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1930 19) VÄSTMANL. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 19) VÄSTM. L. 20)KOPPARB. L. 67

68 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 20) KOPPARB. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 20) KOPPARB. L. 69

70 TAB. 5 (forts.)- MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 21) GÄVLEB. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 21) GÄVLEB. L. 71

72 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTBRMÅL M. M. 1901 1910. 22) VÄSTERNORRL. L.

TAB. 5 (forts.)- MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 22) VÄSTERNORRL. L. 73

74 TAB. 5(fortS.).MEDELFOLKM.M.M. 1901 1910. 22)VÄSTERNORRL.L. 23)JÄMTL.L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 22) JÄMTLANDS L. 75

76 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 23) JÄMTLANDS L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 24) VÄSTERB. L. 77

78 TAB. 5 (forts.) MEDELFOLKM. M. M. 1901 1910. 24) VÄSTERB. L. 25) NORRB. L.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 25) NORRB. L. 79

80 TAB. 5 (forts.)- MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. 25) NORRB. L. Allmänna anmärkningar. En med * betecknad socken ingår ej hel och hållen i det härad (eller tingslag), inom vilket hela socknen här upptages; utan är den (eller var åtminstone ännu år 1910) fördelad på sätt anmärkningarna till tab. 1 i folkräkningsberättelsens första del närmare upplysa. Indelningen hänför sig i allmänhet till förhållandena vid 1010 års slut. I de fall, då under tioårsperioden en församling å landsbygden erhållit stadsrättigheter eller införlivats med någon stad, har ifrågavarande församling här upptagits under städerna såsom om den redan från början hört dit. Summorna för landsbygd och städer, såväl medelfolkmängden som siffrorna för befolkningsrörelsen, stämma därför icke med på vanligt vis uträknado slutsummor. Då en sockendel (ej en hel socken) införlivats med en stad, har vid beräkningen här av medelfolkmängden det inkorporerade områdets folkmängd vid inkorporeringstillfället räknats till staden. Se i övrigt anmärkningarna under de särskilda länen. Angående sådana under perioden inträffade fall, då en församling, utan att undergå någon territoriell förändring, erhållit ny benämning, hänvisas till folkräkningsberättelsens första del. Anmärkningar till tab. 5. Stockholms stad. ') Den förutvarande Adolf Fredriks forsamimg är sedan den 1 maj 1906 fördelad i trenne församlingar, Adolf Fredriks, Gustav Vasa och Matteus. Vid samma tidpunkt blev den förutvarande Hedvig Eleonora församling likaledes fördelad i trenne församlingar, benämnda Engelbrekts, Hedvig Eleonora och Oskars. Den förutvarande Jakobs och Johannes församling är sedan den 1 maj 1907 fördelad i tvenne, Jakobs församling och Johannes församling. 2 ) Danviks hospital, Borgerskapeis änkehus och Sabbatsbergs ålderdomshem hava här i fråga om kyrkobokföringen betraktats som fristående inrättningar, jämförliga med egna församlingar. Numera har emellertid dessa inrättningars särskilda kyrkobokföring upphört, och personalen upptages i resp. territorialförsamlingar, nämligen Katarina förs., Matteus förs. och Gustav Vasa förs. 3 ) Av K. Hovförsamlingen hör en liten del (15 pers. år 1910) till Solna kommun i Stockholms län. Denna församlingsdel har här i tabellen sammanräknats med Solna socken (och icke medräknats i Stockholmssiffrorna). 4 ) I siffrorna för K. Svea artilleriregementes församling ingå 6 levande födda (alla äkta) och 3 döda tillhörande K. Andra Svea artilleriregementes församling, vilken i början av år 1901

TAB. 5 (torts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. ANMÄRKNINGAR. 81 iwrïades från Stockholm till Uppsala och numera benämnes K. Upplands artilleriregementes försam- Mng. 6 ) Av K. Svea ingenjörkårs församling hörde rid periodens slut en liten del (55 pers.) till Vax- Malm, och är densamma inräknad i summorna för nämnda stad (och icko i Stockholm). Däremot ingår här 1 tabellen i K. Svea ingenjörkårs förs.»ven K. Fälttelegrafkårens personal, vilken numera betraktas såsom utgörande en egen försam - Img. 6 ) Uppgifterna för K. Svea trängkdrs församling, vilken år 1907 förlades från Stockholm till Örebro, avse endast åren dessförinnan; men för erhållande av riktiga slutsummor har medelfolkmängden reducerats att avse hela tioårsperioden och är till följd därav väsentligt lägre än vid någon av de särskilda tidpunkterna. ') Do för allmänna inrättningarna angivna födelser och dödsfall avse endast sådana personer, som, då rätta kyrkoskri v- ningsorten icko kunnat utrönas, icke räknats till egentliga kyrkoförsamlingar vare sig inom eller utom staden. 8 ) Den totala folkökningen i Stockholms stad stämmer ej Överens med summan av talen i kol. 9, emedan ifrån denna summa bör dragas folkmängden i Kungl. Andra Svea artilleriregementes församling, vilkon i början av år 1901 iförlades från Stockholm till Uppsala (jfr anm. 4). Nämnda församlings folkmängd vid slutet av år 1900 var 813. 9) Uppgifterna om emigranter och immigranter bearbetas vad Stockholm beträffar ej församlingsvis. 10 ) Den här upptagna medelfolkmängden för hela Stockholm är uträknad med begagnande av Statistiska centralbyråns år- Higa folkmängdssiffror, alltså för åren 1905 1909 den mantalsskrivna folkmängden, och stämmer icke överens med summan av mcdclfolkmängden X de särskilda församlingarna. Stockholms län. 1) I uppgifterna för Bromma" ingår här Sundbybergs köping, som den 1 maj 1909 avskildes till en egen församling. 2 ) Häri är inräknad även den lilla del av K. Hovförsamlingen, som hör till Solna kommun; jfr anm. 3 under Stockholms stad. ') Uppgifterna för (lustavsbergs församling, vilken vid 1902 års ingång utbröts från Värmda, omfatta endast åren 1902 1910, men för erhållande av riktiga slutsummor har medelfolkmängden reducerats att avse hela tioårsperioden och är därför lägro än vid någon av de särskilda tidpunkterna. 4) I siffrorna för Vaxholm är inräknad även den Jilla del av K, Svea ingenförkårs församling, som år 1910 hörde till Vaxholm; jfr anm. 5 under Stockholms stad. Vaxholms garnison, vilken i tidigare itatistiska berättelser ehuru mindre korrekt förts i sin helhet på Vaxholms stad, har fr. o. m. àr 1909 kunnat fördelas å Vaxholms och Värmda kommuner. Härav förklaras den uppgivna folkminskningen för Vaxholm, vilken minskning endast ar skenbar, medan den uppgivna folkökningen för Värmdö :i r större än i verkligheten. Uppsala län. ') Harbo församling är delad på Uppsala län och Västmanlands län. Uppsala länsdel ingår i llälinge kommun. 2 ) Söderfors församling är «îelad på Uppsala län och Gävleborgs län. Gävleborgs länsdel ingår i Hedesunda kommun. ') K. Upplands artilleriregementes (förut benämnt K.. Andra Svea artilleriregementes) törsamling flyttades 1 början av år 1901 från Stockholm till Uppsala. Mcdelfolkmängden har, för erhållande av riktiga slutsummor, måst något reduceras. Till de här upptagna summorna för levande födda och döda böra, för erhållande av fullständiga uppgifter om befolkningsrörelsen i församlingen under årtiondet, läggas 6 födelsor och 3 dödsfall, vilka räknats tiu Stockholm; so härom anm. 4 under Stockholms stad. I den totala folkökningen för Uppsala stad ingår även den tillväxt, som uppkommit genom artilleriförsamlingens ditförflyttning, och kan följaktligen denna summa ej stämma överens med siffrorna för de båda församlingarna. Södermanlands län. ') Fors och Klosters socknar, vilka vid 1907 års ingång införlivades med Eskilstuna stad, äro här upptagna helt och hållet under staden; jfr allm. anm. här ovan. Eskilstunas folkökning under tioårsperioden, med inräknande av den tillväxt som uppkommit genom inkorporering, utgör 14 701. Östergötlands län. 1) Västra Ny församling är delad på Östergötlands län och Örebro län. Örebro länsdel ingår 1 Hammars kommun. Jönköpings län. ] ) Huskvarna, som vid ingången av år 1907 avskildes från Hakarps socken till en särskild kommun och köping, tillökades vid ingången av år 1909 med en del av liogbcrga socken; fr. o. m. år 1911 har samhället stadsprivilegier. I kyrkligt hänseende är det fortfarande fördelat på Hakarps och Kogberga församlingar. Här i tabellen upptages vardera delen under resp. kyrkosocknar, då särskild uppgift om befolkningsrörelsen i Huskvarna under tioårsperioden icke kan lämnas. 2 ) Säby och Tranås köping utgöra tillsammans en kyrkosocken, men kunna uppgifter här lämnas för vardera kommunen särskilt. 8 ) Ljungarums socken, vilken vid 1910 års ingång införlivades med Jönköpings stad, är här upptagen endast under staden, jfr allm. anm. här ovan. Jönköpings folkökning under tioårsperioden, med inräknande av den tillväxt som uppkommit genom inkorporering, utgör 3 826. Kronobergs län. ') I uppgifterna för Stenbrohult ingår här Almhults köping, som är 1905 avskildes till en särskild kapellförsamling. Kristianstads län. ') Uitihutts församling och kommun är delad på Kristianstads och Hallands län. 1) Hässleholm, som vid 1901 års ingång avskildes från Stoby ooh Vankiva socknar till en särskild kommun och köping (fr.o.m. år 1914 stad), utgör fr.o.m. den 1 maj 1910 en särskild församling. K. Skånska trängkårens församling, som år 1907 förlades från Landskrona till Kristianstads län. har varit fördelad på flera kommuner inom sistnämnda län, vid 191Q

82 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM., GIFTERMÅL M. M. 1901 1910. ANMÄRKNINGAR. \va slut sålunda: Stoby 6 pers., Hässleholm 73, Vankiva 148, summa 227. Dà svårighet möter att nöjaktigt fördela befolkningsrörelsens siffror pä de Bärskilda socknarna i fråga, har befolkningsrörelsen angivits för de tre socknarna gemensamt. Medelfolkmängdssiffrorna samt den uppgivna folkökningen för Stoby, Hässleholm och Vankiva avse de sålunda benämnda kommunerna. Malmöhus län. l ) Angåendo bildandet av Limhamns köping se Folkräkningsberättelsens första del. I härvarande tabell är Hyllie tor hela tioårsperioden inräknat i Limhamn... 2 ) Södra Vram och Norra Vram utgöra tillsammans on församling, men kunna uppgifter här lämnas för vardera kommunen särskilt. s ) Stora Vppåkra och Flackarps socknar hava tidigare betraktats som en enda församling, och kunna uppgifter här lämnas endast för de båda socknarna gemensamt. 4) Malmö S:t Johannes församling bildades den 1 okt. 1906 genom utbrytning från S:t Petri och S:t Pauli församlingar. För erhållande av riktiga slutsummor har emellertid medelfolkmängden reducerats att avse hela tioårsperioden och är till följd därav väsentligt lägre än vid någon av de särskilda tidpunkterna. 8 ) Under den s. k. Malmö hospitalsförsamling hava i befolkningsstatistiken endast upptagits sådana hospitalspatienter, vilka ej hatt känd kyrkoskrivningsort. Vid periodens slut kunde hospitalsförsamlingen anses hava upphört. ) K. Skånska trängkårens församling, vilken år 1907 förlades från Landskrona till Kristianstads län, är för tiden före flyttningen inräknad i talen för Landskrona. ') Trälleborgs landsförsamling, vilken vid början av år 1908, tillika med ett område av Kyrkoköpinge socken, införlivades med Trälleborgs stad, är här för hela perioden sammanförd med staden; jfr allm. anm. här ovan. Trälleborgs hela folkökning under tioårsperioden, med inräknande av den tillväxt som uppkommit genom inkorporering, utgör 6 872. Hallands län. ') Hishulls församling oeh kommun är delad på Hallands och Kristianstads län. Göteborgs och Bohus län. ') Skaftö församling omfattar SkaPö, Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner. 2 ) I uppgifterna för Askum ingår här Malmön, som med 1909 års ingång i kommunalt och ecklesiastikt hänseende ävensom i jordeboken utbröts från Askum och bildar egen kommun och församling. 3 ) Tanum och Gräbbestad utgöra egentligen eu församling vid namn Tanum, som fördelats i två kyrkoomräden. 4) Lundby socken, vilken vid början av år 1906 införlivades med Göteborgs stad, ur här för hela perioden sammanförd med staden; jfr allm. anm. här ovan. I den totala folkökningen för Göteborgs stad ingår även den tillväxt som uppkommit genom inkorporeringen. 5 ) Göteborgs siad utom Lundby undergick vid 190S års ingång en ny indelning i territorialförsamlingar, vilkas antal ökades från sex till nio. För erhållande av riktiga slutsummor har emellertid medelfolkmängden i de särskilda församlingarna reducerats att avse hela tioårsperioden och är till följd därav för vissa församlingar väsentligt lägre än vid någon av de Bärskilda tidpunkterna. Utan en dylik reduktion skulle medelfolkmängden utgöra: a) för åren 1901 1907: i domkyrkoförs. 37 392, i Haga 17 188, i Masthuggsförs. 38 595 och i Karl Johans förs. 19 313; b) föraren 1908 1910: i domkyrkoförs. 13 126, i Haga. 13 163, i Oskar Fredriks 23 333, i Masthuggs 12 663, i Karl Johans 19 347, i Annedals 15 751 och i Vasa förs. 25 043. 6 ) Lysekil, som under år 1903 inr trädde i åtnjutande av stadsrättigheter, har här för hela perioden räknats bland städerna; jfr allmanm. här ovau. Älvsborgs län. ') Kölingareds församling och kommun är delad, på Älvsborgs län oeh Skaraborgs län. Skaraborgs län. ') Kölingareds församling oeh kommun är delad på Skaraborgs län ooh Älvsborgs län. s ) Tidaholm, som vid 1910 års ingång inträdde i åtnjutande av stadsrättigheter, har här för hela perioden räknats bland städerna; jfr allm. anm. här ovan. Värmlands län. ') Nysunds församling oeh kommun är delad på Värmlands län ooh Örebro län. 2) By och Säffle köping utgjorde ännu under åren 1901 1910 tillsammans en kyrkosocken, men kunna uppgifter här lämnas för vardera kommunen särskilt. Örobro län. ') Hallsbergs köping, som bildades vid ingången av år 1908, är delad på Hallsbergs och Kumla kyrkosocknar. 2) Nysunds församling och kommun är delad på Örebro län och Värmlands län. 8 ) Västra Ny församling är delad på Örebro län och Östergötlands län. Örebro länsdel ingår i Hammars kommun. 4 ) K. Svea trångkårs församling förlades år 1907 från Stockholm till Örebro. Uppgifterna här om befolkningsrörelsen avse endast, åren 1907 1910; men har medelfolkmängden reducerats att avse hela tioårsperioden och är til! följd därav väsentligt lägre än folkmängden vid någon av de särskilda tidpunkterna. I den totala folkökningen för Örebro stad ingår även den tillväxt, som uppkommit genom nyssnämnda militärförsamlings ditflyttning, och kan följaktligen denna summa ej stämma överens med siffrorna för de båda församlingarna. Yästmanlands län. 1) I siffrorna för Norberg ingår även den del av Norbergs kommun, vilken tidigare ansetts tillhöra Avesta församling. 1) Harbo församling är delad på Västmanlands län och Uppsala län. Uppsala länsdel ingår i Bälinge kommun. 3 ) I siffrorna för Sala stad ingår K. Västmanlands trängkårs församling, vilken bildades den 1 april 1906. Kopparbergs län. 1) Lillhärdals församling är delad på Kopparbergs län och Jämtlands län. Kopparbergs länsdel ingår i Mora kommun.

TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKM.. GIFTKRMÅIi M. M. 1901 1910. ANMÄRKNINGAR. Gävleborgs län. l ) Söderfors församling är delad på Gävleborgs län och Uppsala län. Gävleborgs länsdel ingår 1 Hedesunda kommun. s ) I folkökningen 1 Gävle ingår ett antal av 3 030 personer, bosatta å ett omrade, som vid 1911 års ingång skildes Iran Valbo socken och införlivades med Gävle stad. Invånarna à området blevo redan under ar 1910utskrivnafrån Valbo ooh kyrkoskrivna i Gävle. Vid beräkningen av medelfolkmängden i Valbo ooh i Gävle ha invånarna i fråga betraktats som ännuvidl910årsslut tillhörande Valbo. Utan en dylik justering skulle medelfolkmängden utgöra i Valbo 12 376, i Gävle 31 109. 3 ) I folkökningen i Hudiksvall ingår ett antal av 1 753 personer, bosatta 1 Aviks municipal - samhälle, som vid 1911 års ingång skildes från Hälsingtuna och Idenors socknar och införlivades med Hudiksvalls stad. Invånarna i Avik blevo redan under år 1910 utskrivna från resp. socknar och kyrkoskrivna i Hudiksvall. Vid beräkningen av medelfolkmängden hava de betraktats som ännu vid 1910 års slut tillhörande resp. landssocknar 83 (1 691 Hälsingtuna, 64 Idenor). Utan en dylik justering skulle medelfolkmängden utgöra: i Hälsingtuna 3 968, i Idenor 1 173 ooh i Hudiksvall 5 456. Västernorr! ands län. ') K. Norrlands trängkårs församling är delad på Sollefteå kommun och Sollefteå köping. Sollefteå församling omfattar nämnda båda kommuners invånare med undantag av dem, som tillhöra militärförsamlingen. s ) Uppgifterna för Sundsvalls mosaiska församling avse endast åren 1904 1910, men medelfolkmängden har reducerats att avse hela tioårsperioden ooh är till följd därav lägro än vid någon av de särskilda tidpunkterna. För åren 1901 1903 äro de mosaiska trosbekännarna i Sundsvall inräknade i stadsförsamlingen. Jämtlands län. l ) LillMrdals församling är delad på Jämtlands län ooh Kopparbergs län. Kopparbergs lansdel ingår i Mora kommun.

84 Tab. 6. Medelfolkmängden efter kön, ålder och civilstånd

åren 1901 1910, länsvis. 85

86 TAB. 6 (forts.). MEDELFOLKMÄNGDEN EFTER KÖN,

ÅLDER OCH CIVILSTÅND ÅREN 1901 1910, LÄNSVIS. 87

88 TAB. 6 (forts.). MEDELFOLKMÄNGDEN EFTER KÖN.

90 TAB. (i (forts.). MEDELFOLKMÄNGDEN EFTER KÖN,

96 Tab. 7. Medelfolkmängden efter kön, ålder och civilstånd

åren 1901 1910, å landsbygden, i städerna samt i hela riket. 97

98 TAB. 7 (forts.)- MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER M M. 1901 l910. LANDSB. STÄDER.

TAB. 7 (forts.). MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER.M. M. 1901 1910. STÄDERNA. 99

100 TAB. 7 (forts.). MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER M.M. 1901 1910. STÄDER.HELA RIKET.

TAB. 7 (forts.). MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER M. M. 1901 1910. HELA RIKET. 101

102 TAB. 7 (forts.). MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER M. M. 1001-1910. HELA RIKET.

Tab. 8. Medelfolkmängden efter kön, alder och civilstånd åren 1901 1910 i de större städerna. 103

104 TAB. 8 (forts.). MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER M. M. 1901 1910. STOCKHOLM.

TAB. 8 (forts ). MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER M. M. STOCKHOLM. GÖTEBORG. 105

106 TAB. 8 (forts.). MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER M. M. 1901 1910. GÖTEBORG.

TAB. 8 (forts.). MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER M. M. GÖTEBORG. MALMÖ. 107 ') Med inräknande för hela perioden av den inkorporerade Lundby socken -- såsom skott i inb. 5 blir Göteborgs medelfolkmängd 153 326. (förta.)

108 TAB. 8 (forts.). MEDELFOLKM. EFTER ÅLDER M. M. MALMÖ. NORRKÖPING. GÄVLE

109 Tab. 9. Medelfolkmängden efter kön m. m. åren 1901 1910 i vissa mindre städer. 1 ) Med inräknande för hela perioden av vissa inkorporerade områden såsom skett i tal). 5 blir hela medelfolkmiiiibdcn i nedannämnda städer som följer: Jönköping med inräknande av Ljunsarum 25 097, Eskilstuna ined inräknande av Fors och Kloster 26 301, Trelleborg med inräknande av den förra Trälleborgs landskommun S 169.

110 Tab. 10. Allmän översikt över folkmängdens förändringar, länsvis, åren 1901 1910. 1 ) Redovisad utvandring, resp. invandring. --- 2 )»Annan vinst eller förlust» utgöres väsentligen av den Inrikes omflyttningen, men även av oredovisad emigration eller immigrai lon. För hela riket borde resultatet i denna kolumn bliva + 0; att så ej sker, beror på den oredovisade utvandringen. Om anledningen till att summorna för landsbygd oeh städer i de särskilda länen ej överensstäm ni a med summorna i tab..>, se allm. anm. (ill sistn. tabell, sid. SO.

Tab. 11. Antal giftermål jämte makarnas civilstånd och gifte, åren 1901 1910. 111 l ) Jfr härom berättelsens toit.

Tab. 12. Giftermål, länsvis åren 1901 1910, med fördelning efter makarnas civilstånd och gifte. 112

Tab. 13. Antal giftermål i varje månad, å landsbygden och i städerna, åren 1901 1910. 113

114 Tab. 14. Antal giftermål i varje månad länsvis. Summor för åren 1901 1910.

Tab. 15. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, åren 1901 1910. 115

Tab. 15 (forts.). I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, åren 1901 1910. 116

') Inräknat maskinister och cldare inom industrien. 2 ) Järnväg, post, telegraf och telefon. s ) Post, telegraf och telefon. 4 ) Inräknat läkare, apotekare. 117

118 Tab. 16. I äktenskap inträdda män, fördelade

länsvis efter större yrkesgrupper, åren 1901 1910. 119

Tab. 17. I äktenskap inträdda åren 1901 1910, fördelade länsvis efter kön, ålder samt första giftet och omgifte. A) Män. 120

Tab. 17. I äktenskap inträdda åren 1901 1910, fördelade länsvis efter kön, ålder samt första giftet och omgifte. B) Kvinnor. 121

Tab. 18. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket åren 1901 1910. 122

Tab. 19. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, åren 1901 1910. [Borgerliga äktenskap inräknade.] 124

Tab. 20. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, åren 1901 1910. [Borgerliga äktenskap inräknade.] 126

128 Tab. 21. Antal giftermål åren 1901 1910, ') Om niirjiiuro betydelsen av detta uttryck i sift enn årsstatistiken so berättelsens text. 2 ) Jfr belikt lagen av den B nov. 1!)0S, alltså under aren 1110!) oeli 11110; jfr vidare berättelsens text. 4) So

med fördelning efter makarnas trossamfund 129 rättelsens text. 3) Med valfria borgerliga äktenskap avses Mr endast sadana, som valfritt ing&tts jäui» anm. i till Tab. 22.

130 Tab. 22. Antal giftermål, länsvis, åren 1901 1910, 1 ) Om närmare betydelsen av detta uttryck i Kiftermälsstotistiken se berättelsens text.. ~) Jfr berätlagen av den 6 nov. 1908, alltså under aren 1909 och 1910; jfr vidare berättelsens text. 4 ) Hela antalet sätt; metodistiskt 301, reformert eller anglikanskt 1». nya kyrkan i, romersk-katolskt 161, mosaiskt 19fk

med fördelning efter makarnas trossamfund. 131 telsens text. 3 ) Med valfria borgerliga äktenskap avses här endast sådana, som valfritt ingutts jämlikt äktenskap ingångna inför präst av främmande trossamfund fördelade sig pä, do olika samfunden på följande

132 Tab. 23. Äktenskapsskillnader och genom skiljo- 1 ) För åren 1901 1909 avser tabellen endast de skilsmässor, vid vilka skiljobrev utfärdats, för ar 1910 däremot jämväl andra äktenskapsskillnader, till ett antal av 23. Motsvarande tal för år 1911 är 33. 2 ) Av post-

brev upplösta trolovningar, åren 1901 1910. 1 ) 133 tjänstemännen uro à lb. 2 och i st. 6 (gifta) av högre grad och av järnvägstjänstemännen är à lb. 1 och 1 st. 1 (trolovad) samt â Ib. 11 och i st. 10 (gifta) av högre grad.

134 Tab. 24. Barnaföderskor, fördelade efter (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med äkta barn.

civilstånd och ålder, länsvis, åren 1901 1910. Oä. = barnaföderskor, som nedkommit med oäkta barn.) 135

136 Tab. 25. Barnaföderskor fördelade efter ålder i ettårsgrupper i hela riket åren 1901 1910. (Ä.=barnaföderskor, som nedkommit med äkta barn. Oä = barnaföderskor, som nedkommit med oäkta barn.)

Tab. 26. Fäder till under åren 1901 1910 födda äkta barn, med fördelningr efter åldern. 137

138 Tab. 27. Föräldrarna till under åren 1901 1910 födda äkta barn, med fördelning efter bådaderas ålder.

139 Tab. 28. Fäder till under åren 1901 1910 födda äkta barn, med fördelning efter yrke. ') Inräknat bl. n. tänrlstieksiiulustri. '-') Inräknat läkare, apotekare.

140 Tab. 29. Födda barn, fördelade efter

börder, liv och kön, länsvis, åren 1901 1910. 141

142 Tab. 30. Födda barn, fördelade efter liv,

kön och civilstånd, länsvis, åren 1901 1910. 143

144 Tab. 31. Födda barn i varje månad,

länsvis, åren 1901 1910. 145

146 Tab. 31 (forts.). Födda barn i varje månad, länsvis, åren 1901 1910.

147 Tab. 82. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och civilstånd, i hela riket åren 1901 1910.

148 Tab. 33. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis åren 1901 1910. [Dödfödda ej inräknade.]

Tab. 34. Antal döda i första och andra levnadsåren, åren 1901 1910. 149 ') 0 1 dag = födda och döda samma dag. 1 2» = döda under l:a dagen efter födelsedagen. 2 3 dagar döda under 2:a dagen efter födelsedagen o. a. v.

150 Tab. 35. Antal döda fördelade efter kön, ålder

och civilstånd i hela riket, åren 1901 1910. 151

152 TAB. 35 (forts.)- ANTAL DÖDA FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER

OCH CIVILSTÅND I HELA RIKET, ÅREN 1901 1910. 153

154 TAB. 35 (forts.). ANTAL DÖDA FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER Anm. Antalet döda i okänd ålder är utproportionerat.

OCH CIVILSTÅND I HELA RIKET, ÅREN 1901 1910. 155

156 Tab. 36. Döda efter kön, ålder och civilstånd, länsvis, åren 1901 1910.

TAB. 36 (forts.). DÖDA EFTER ÅLDER M. M., LÄNSVIS, ÅREN 1901 1910. 157

158 TAB. 36 (forts.). DÖDA EFTER ÅLDER M. M., LÄNSVIS, ÅREN 1901 1910.

168 Tab. 37. Döda efter kön, ålder och civilstånd i de fem största städerna, åren 1901 1910.

TAB. 37 (forts.). DÖDA EFTER KÖN M. M. I DE FEM STÖRSTA STÄDERNA. 169

Tab. 38. Antal döde män (femton år och däröver) efter yrke och ålder, åren 1901 1910. 170

') Inräknat maskinister och eldare inom industrien. 2 ) Järnväg, post, telegraf och telefon. 3 ) Post, telegraf och telefon. 171

Tab. 88. (forts.). Antal döde män (femton år och däröver) efter yrke och ålder, åren 1901 1910. 172 J ) Inräknat läkare, apotekare.

Tab. 39. Uppgivna dödsfall av farsoter och i barnsbörd vart och ett av åren 1901 1910. 173 ') För erhållande av överensstämmelse, med bcfolkniiigjstatistikeii fr. o. m. år 1911 hava här li'àn farsoterna uteslutits bavnkolera, diertö och skörbjugg; jfr vidare berättelsens text.

174 Tab. 40. Uppgivna dödsfall av farsoter och i barnsbörd, länsvis, åren 1901 1910. ') För erhållande av överensstämmelse med befolkntagsstatistiken fr. o. m. år 1911 hava här från farsoterna uteslutits barnkolera, diarré oeh skörbjuscg; jfr vidare berättelsens text.

Tab. 41. Uppgivna våldsamma dödsorsaker (utom självmord), länsvis, åren 1901 1910. 175 ') Bland >andra våldsamma dödsorsaker» inga här 1 död genom avrättning och 0 stupade i krig.

176 Tab. 42. Antal självmördare ] ) Kvinnor (yngre än TiO är) «löda genom fosforförgiffning ij)j;s1 ingenstädes i denna tabell; jfr berättelsens toxt.

åren 1901 1910 1 ). 177

178 Tab. 43. Döda i varje månad, [Dödfödda ej

länsvis, åren 1901 1910. inräknade.] 179

Tab. 44. Döda efter ålder, i varje månad, åren 1901 1910. 180

182 Tab. 45. Emigranter åren 1901 1910, med fördelning efter de länder, dit utflyttningen uppgivits skola ske. 1) För närmare specifikation efter länder si' Tab..»3 ävensom berättelsens text.

183 Tab. 46. Immigranter åren 1901 1910, med fördelning efter de länder, varifrån inflyttningen skett. l ) För närmare specifikation efter länder se Tab. 53 ävensom berättelsens text.

184 Tab. 47. Emigranter, länsvis, åren 1901 1910, med fördelning efter de länder, dit utflyttningen uppgivits skola ske.

Tab. 48. Immigranter, länsvis, åren 1901 1910, med fördelning efter de länder, varifrån inflyttningen skett. 185

186 Tab. 49. Emigranter länsvis, fördelade efter kön och civilstånd, åren 1901 1910.

Tab. 50. Immigranter, länsvis, fördelade efter kön och civilstånd, åren 1901 1910. 187

188 Tab. 51. Emigranter efter yrke åren 1901 1910.

TAB. 51 (forts.). EMIGRANTER EFTER YRKE ÅREN 1901 1910. 189 1) Inräknat Itikarc, apotekare.

190 Tab. 52. Immigranter efter yrke åren 1901 1910.

TAB. 52 (forts.). IMMIGRANTER EFTER YRKE ÅREN 1901 1910. 191 l ) Inräknat läkare, apotekare.

Tab. 53. Emigranter och immigranter, fördelade efter länder samt efter kön och civilstånd, åren 1901 1910. 192

193 Tab. 54. Hela antalet emigranter och immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, aren 1901 1910. I. Ettårsklasser.

194 TAB. 54 (forts). EMIGRANTER EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, 1901 1910.

TAB. 54 (forts.). IMMIGRANTER EFTER KÖN, ÅLlSER OCH CIVILSTÅND, 1901 1910. 195

196 TAB. 54 (forts.). IMMIGRANTER EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, 1901 1910.

TAB. 54 (forts.). EMIGRANTER OCH IMMIGRANTER EFTER ÅLDER M. M., 1901 1910. II. Femårsklasser. 197

198 Tab. 55. Antal utländingar, som erhållit svensk medborgarrätt eller tillstånd att besitta fast egendom, åren 1901 1910.

TAB. 55 (forts.). UTLÄNDINGAR SOM ERHÅLLIT SVENSK MEDBORGARRÄTT 1901 1910. 199

200 TAB. 55 (forts.). UTLANDINGAR SOM ERHÅLLIT TILLSTÅND ATT BESITTA FAST EGENDOM.