Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård

Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 213/214

Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 213/214 (213-9-1 till 214-8-31) varit fullt av aktiviteter. Strukturomvandlingen i den svenska mjölkproduktionen fortsätter i oförminskad takt, att vi i den situationen kunnat behålla vårt stabila djurhälsoläge är en framgång. Vi gläder oss åt detta och också åt att vår antibiotikaanvändning är fortsatt lägst inom EU, för våra mjölkkor ökar dessutom andelen smalspektrigt penicillin stadigt. Det krävs dock ett fortsatt utvecklingsarbete och en uthållig satsning på förebyggande djurhälsovård i samarbete mellan kompetenta och engagerade rådgivare och veterinärer för att behålla det goda läget. Samarbetet med Skånesemin och Rådgivarna i Sjuhärad, liksom med alla andra aktörer på djurhälsoområdet, är en viktig del av denna verksamhet. Våra djurvälfärdsverktyg används alltmer. Under året har arbetsmetoden Hälsopaket Mjölk ökat i omfattning, och vi arbetar oförtrutet vidare med att få arbetssättet att bli en självklarhet när det gäller att få till stånd en förbättrad djurhälsa i besättningarna. Signaler Djurvälfärd har en fortsatt hög användning, utvecklingsarbetet pågår för att även få in uppgifter från klövregistreringarna i dem. Antalet registrerade klövverkningar ökar glädjande nog och andelen som registrerar elektroniskt likaså vilket ger en bättre kvalitet på våra klövhälsodata. I december 214 lanserades Djurförsörjningsportalen som är ett webbaserat verktyg för uppföljning och planering av gårdens djurförsörjning. Detta blir ytterligare ett hjälpmedel för att hitta förbättringspotentialer i besättningarna. Ett annat viktigt område är förstås juverhälsan hos våra mjölkkor. En förenklad rådgivning/hjälp för en förbättrad juverhälsa, den så kallade Celltalsakuten finns nu publikt på Växa Sveriges hemsida, läs mer om den längre fram i redovisningen. Ytterligare utveckling av moderna hjälpmedel för en bättre juverhälsa pågår vilket känns behövligt då tankcelltalet det senaste året inte gått neråt, trots våra ansträngningar. Arbetet med att ta fram ett nytt smittskyddsprogram går nu in i ett intensivt slutskede, programstart är planerad till september 215. Målet för programmet är att smittskyddsarbetet ska kunna bedrivas på ett systematiskt och kostnadseffektivt sätt med fokus på de största riskerna för smittspridning och adekvata åtgärder för att motverka dessa. Vi driver ju också tillsammans med Svenska Djurhälsovården en webbplats med råd om förebyggande smittskydd www.smittsäkra.se, som under året fått beröm från flera håll, kul! Inom området smittor har också hanteringen av salmonella hos våra nötkreatur utretts, vi ser med spänning fram emot vad det kommer att innebära för vårt framtida arbete. Med hopp om trevlig läsning Agneta Schultzberg

Organisation... 1 Verktyg för rådgivning... 2 Signaler Djurvälfärd... 2 Kort om Signaler Djurvälfärd... 2 Fråga Kon... 2 Vad är Fråga Kon?... 2 Hälsopaket Mjölk... 3 HPM metodiken... 3 Effekter och omfattning av HPM på gård... 4 Fokuskurser... 4 Webbrapport fruktsamhet... 6 Djurförsörjning på gård... 6 Klövhälsa... 6 Kalvlyftet... 7 Kort om kalvlyftet... 7 Friska Juver 15 i tanken... 8 Celltalsakuten ett verktyg inom projektet uppskattat av många... 8 Utbildning och fortbildningsverksamhet... 9 Deltagande vid utbildningar vid Sveriges Lantbruksuniversitet... 9 Djurhälso- och Utfodringskonferens... 1 Smittskyddsarbete och kontrollprogram... 1 Frivilliga Salmonellaprogrammet... 1 Utveckling av ett nytt smittskyddsprogram Smittsäkrad besättning... 1 Säker Livdjurshandel... 1 BVD-programmet... 11 Friförklarade från BVDV... 11 Framtiden... 12 IBR nationell övervakning... 12 Enzootisk Bovin Leukos nationell övervakning... 12 Paratuberkulos... 12 VTEC/EHEC... 13 Översikt hälsostatistik... 14 Juverhälsa... 16 Reproduktion... 2 Klövhälsa... 27 Antibiotika... 28 Besättningsmått... 3 Publikationer kontrollåret 213/14... 34

Centralt ansvarig för djurhälsovården inom husdjursorganisationen 213/14 har varit leg vet Agneta Schultzberg. Regionalt leds verksamheten av husdjursföreningarnas veterinärer. Ansvariga veterinärer 213/14 framgår av förteckningen nedan: Förening Rådgivarna i Sjuhärad Skånesemin Växa Sverige Ansvarig djurhälsoveterinär Ulrika Bertilsson 325-618 648, ulrika.bertilsson@radgivarna.nu Cecilia Danielsson 415-195 31, cecilia.danielsson@skanesemin.se Margareta Båtelsson 1-471 7 73, margareta.batelsson@vxa.se Inom avdelningen djurhälsa utveckling, Växa Sverige, har följande personer arbetat hel- eller deltid med djurhälsofrågor under 213/14: Agneta Schultzberg Anna Ohlson Anita Jonasson Christer Bergsten Hans Gustafsson Håkan Landin Jonas Carlsson Julia Österberg Lotta Christvall Louise Winblad von Walter Marie Jansson Mörk Ola Schultzberg Sofie Andersson Ylva Persson Veterinär, chef djurhälsa Veterinär, djurhälsa och smittskydd Veterinär på Svenska Djurhälsovården, Smittsäkrad besättning Veterinär, expert klöv- och benhälsa Veterinär, expert fruktsamhet, seminteknik, embyotransfer Veterinär, expert juverhälsa, Hälsopaket Mjölk, FOKUS-kurser, Friska Juver 15 i tanken och Mjölka Rätt Veterinär, expert smittskydd Veterinär på SVA, Smittsäkrad besättning Agronom, D&U, klövhälsa Agronom, Signaler djurvälfärd, Fråga Kon, kosignaler Agronom, djurhälsostatistik, Signaler djurvälfärd, djurförsörjning Veterinär, förebyggande djurhälsoarbete Veterinär, ansvarig bekämpnings- och kontrollprogram, projektledare Smittsäkrad besättning Veterinär, expert juverhälsa och antibiotikafrågor 1

Signaler Djurvälfärd I Signaler Djurvälfärd kan alla besättningar som är med i kokontrollen ta ut rapporter där nyckeltal som är relevanta för djurvälfärden redovisas. Sedan våren 213 beräknas och redovisas även djurhälsokostnader för drygt hälften av nyckeltalen. Under kontrollåret har mer än 17 rapporter laddats ner. För hälften av besättningarna i kokontrollen har tre eller fler rapporter laddats ner men de flesta besättningar har någon gång under året tagit ut åtminstone en rapport. Lantbrukare tog ut mer än en tredjedel av rapporterna och resterande knappa 2/3 togs ut av personal vid någon av husdjursföreningarna. Utvecklingsarbetet i Signaler Djurvälfärd pågår ständigt och har under året framförallt rört kvalitetsäkring av indata samt förberedelser för införandet av ett nytt nyckeltal för klövhälsa. Kort om Signaler Djurvälfärd I Signaler Djurvälfärd visas resultatet för sju områden: kalvar, ungdjur, kalvningar, foderbalans, sjukdomar, övervakning och skötsel samt hållbarhet. Inom dessa områden finns 24 viktiga nyckeltal som speglar djurvälfärden på gården. Resultatet för varje nyckeltal jämförs med andra besättningar. De som hör till de 5 % bästa får en grön och glad gubbe. Om besättningen hör till de 5-1 % sämsta får den en gul gubbe och de besättningar som hör till de 1 % sämsta får en röd och ledsen gubbe. För 13 av nyckeltalen finns kostnadsberäkningar. De besättningar som hör till de 1 % bästa, alltså de med lägst djurhälsokostnader, får en blå gubbe. Fråga Kon Totalt har 32 stycken Fråga Kon bedömningar utförts under kontrollåret varav drygt hälften på gårdar som är anslutna till KRAV. En kalibreringskurs för Fråga Kon rådgivare genomfördes i december. Fråga Kon har tidigare ingått i en forskningsstudie där den offentliga djurskyddskontrollen, Welfare Quality systemet och Fråga Kon jämfördes i syfte att undersöka om användning av djurbaserade mått kan vara en sätt att förbättra den offentliga djurskyddskontrollen. Materialet har bland annat resulterat i ett examensarbete av Brigitta Staaf-Larsson som publicerades under 214 1. Vad är Fråga Kon? Fråga Kon är en rådgivningstjänst som utgår från djuren. Särskilt utbildade rådgivare gör en objektiv och kalibrerad bedömning av djurvälfärden med hjälp av djurbaserade mått. Resultatet illustreras grafiskt och ger en helhetsbild av djurvälfärden i besättningen (figur 1). Utifrån resultatet tas en handlingsplan fram med förslag på åtgärder där förbättringar behövs. 1 Staaf-Larsson, B. 214. Comparison of three assessment programmes in Sweden; The official animal-based welfare control, Ask the Cow and Welfare Quality. Can animal-based welfare parameters improve the official animal welfare control of Swedish Dairy cows? Uppsats, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. 2

Figur 1. Blommorna utgör en del av återrapporteringen till djurägaren efter en djurbedömning enligt Fråga Kon. Hälsopaket Mjölk Djurens välfärd och omvårdnad har stor påverkan på lönsamheten i en mjölkkobesättning, ju bättre man tar hand om djuren desto högre produktion och lönsamhet. Hälsopaket Mjölk (HPM) är en tjänst som under året erbjudits av 1 speciellt utbildade rådgivande veterinärer i ett organisationsneutralt nätverk med spridning över hela landet (figur 2). Fyrtio av de utbildade veterinärerna utnyttjar regelbundet HPM-metodiken för att välja rätt förebyggande åtgärder för att minska dolda kostnader till följd av djurvälfärdsstörningar. Sedan lanseringen 29 har mer än 5 gårdar utnyttjat HPM och i mer än 9 fall av 1 värderat nyttan av HPM till bra eller mycket bra. HPM veterinärerna 214 Dv 39% HF 29% Egenföretagare 23% Övriga 9% Figur 2. HPM veterinärer i Sverige fördelat på arbetsgivare. HPM metodiken Arbetsmetoden i Hälsopaket Mjölk består av välavgränsade steg. I första steget bedöms gårdens skötselsystem utifrån checklistor för stall- och djurmiljö samt djuren själva. Dessutom utvärderas gårdens resultat med Signaler Djurvälfärd (se ovan). Sammantaget utgör detta underlaget för gårdens HPM Hälsoprofil. Kring gårdens Hälsoprofil samlas gårdens ägare och personal i ett HPM Gårdsråd. Som grund ingår HPM Djurhälsokostnader, en beräkning av de ekonomiska förlusterna orsakade av störningar i gårdens djurvälfärd. Denna djurhälsoekonomi beskrivs separat för kalvar, klövar, ungdjur, kalvningar, sjukdomar, foderbalans, övervakning och skötsel samt hållbarhet. Gårdsrådets uppgift är att komma överens om vilka områden som i första hand behöver stärkas upp. Detta formuleras i en HPM Hälsoplan som beskriver beslutade åtgärder för att nå förbättring, vem som är ansvarig och när det 3

ska vara klart. Hälsoplanen innefattar oftast nya skötselrutiner och mer sällan investeringsberoende insatser. HPM Veterinären är guidande och i många fall avgränsande för arbetets omfattning. Under det kommande året jobbar sedan gårdens personal utifrån hälsoplanen. Många gånger med planerat stöd från tekniker, rådgivare och andra veterinärer. Arbetet följs upp i en ny HPM Hälsoprofil och i ett nytt HPM Gårdsråd kan resultatet utvärderas både avseende nyckeltal och ekonomiskt utfall. Ofta enas gårdsrådet om ett nytt varv inom samma eller att annat område för att ytterligare förbättra djurvälfärden på gården. Effekter och omfattning av HPM på gård Ett HPM stärker kompetensen och motivationen hos lantbrukare och anställd personal samtidigt som djuren blir friskare och mer produktiva. Företaget som helhet får ett bättre ekonomiskt utfall och en ökad konkurrenskraft. Arbetssättet säkrar en högre lägstanivå för gårdens skötselrutiner och ger personalen ökad delaktighet i beslut kring arbetets organisering. Lantbrukaren får ett redskap för att styra de gemensamma ansträngningarna mot ett förbättrat utfall. Arbetslaget enas med stöd av HPM kring en gemensam målbild och en väl förankrad plan för att ta sig dit. Under 214 ökade antalet genomförda HPM markant jämfört med året innan. Fokuskurser FOKUS-kursmaterialet är ett områdesindelat utbildningsmaterial för kompetensutveckling av mjölkföretagare och deras anställda personal. Omfattningen inom respektive område är anpassat till en halvdags gårdsutbildning och i flertalet fall finns såväl grundläggande som fördjupande delar framtaget. Under 215 kommer färdiga FOKUS-moduler därmed att finnas inom följande 18 områden: Kosignaler Kalvning Mjölkning Kalvar Robotmjölkning Kalven blir kviga Smittskydd Nykalvade kor Klövar Djurförsörjning Läkemedelsanvändning Foderbalans Mastiter och celltal Sintid Djurhälsokostnader Bete Stalldesign Standard Skötselrutiner Gårdsutbildningar och ERFA träffar med stöd av FOKUS-kursmaterialet genomfördes i en något ökande omfattning under 214. Totalt sedan starten hösten 29 har 4 961 personer deltagit i en FOKUS kursdag vid totalt 349 kurstillfällen med LBU-subvention anordnade över hela landet (figur 3). Sett över tid betyder det att en FOKUS kurs startats någonstans i Sverige i genomsnitt 1,7 gånger i veckan under rådgivningssäsong. Utöver dessa kurser har FOKUS-materialet använts vid många andra tillfällen när målgruppen inte varit mjölkföretag. FOKUS kursledarna är veterinärer, agronomer eller lantmästare. De är yrkesverksamma på husdjursföreningar eller andra rådgivningsföretag alternativt fältverksamma veterinärer. Sammantaget fanns i januari 214 197 utbildade FOKUS-kursledare med anställning vid olika rådgivningsföretag i Sverige enligt figur 4. 4

6 FOKUS Statusrapport 214-11-3 Totalt 349 kurstillfällen, 4 691 kursdeltagare 5 4 3 2 1 214 213 212 211 21 29 Figur 3. FOKUS kurser, tillfällen deltagarantal och ämnesfördelning 29-214. Privata veterinärer 8% FOKUS ledarna i Sverige Totalt 197 utbildade 214-1-1 Övriga 3% Husdjurs föreningar 34% Distrikts veterinärer 57% Figur 4. FOKUS ledarnas fördelning på olika arbetsgivare. 5

Webbrapport fruktsamhet Under hösten 212 lanserades en uppdatering av Webrapport fruktsamhet. Rapporten har använts under året av rådgivarna, dock inte i den utträckning som kan önskas. I rapporten beräknas några analyserande nyckeltal som har stor betydelse för besättningens fruktsamhet; frivillig väntetid (FVT), inseminationsprocent (Ins%) samt dräktighetsprocent per insemination (Dr%). Genom dessa nyckeltal får man som rådgivare möjlighet att diskutera orsaken bakom ekonomiskt viktiga nyckeltal som inkalvningsålder och kalvningsintervall och ge råd om förändringar. I och med lanseringen av djurförsörjningsportalen (se nedan) under hösten 214 kommer webrapporten att få förnyad aktualitet i och med att dess nyckeltal används i djurförsörjningsberäkningarna. Det sker en kontinuerlig förbättring av den nationella statistiken där resultat efter djurägarsemin och assistentsemin numera beräknas samt även nationell statistik avseende volymer och resultat vid användning av könssorterad sperma. Dessa aktiviteter är ett led i att försöka få en ökad fokus på fertiliteten i besättningarna då dålig fruktsamhet kostar stora pengar för många mjölkföretagare. Djurförsörjning på gård Djurförsörjning beskriver in- och utflöde av hondjur, deras kvalitet, samt balansen och den totala djuromsättningen över tid på gården. Det finns mycket att vinna på att ha koll på besättningens djurförsörjning. I normalfallet handlar det om att lönsamt sköta detta arbete. I andra fall ska besättningen växa och då är utmaningarna ännu större. I december 214 lanserades Djurförsörjningsportalen som är ett webbaserat verktyg för uppföljning och planering av gårdens djurförsörjning. Verktyget innehåller: Översikt med för djurförsörjningen viktiga nyckeltal Checklistor för att stämma av gårdens djurförsörjning Snurra för att beräkna behov av semineringar och tillgång till rekryteringsdjur Prognos över semineringsbara djur och förväntade kalvningar. Klövhälsa Under kontrollåret 213/214 kom det in ca 33 fler klövhälsoregistreringar jämfört med året innan. Antalet medverkande besättningar och personer som skickar in registreringarna har minskat. Samtidigt ökar antalet registrerade kor och bland dem är det fler som verkats både två och tre gånger jämfört med förra året. Av inkomna registreringar skickas lite drygt hälften in på elektroniskt vis och resten på pappersblankett. Under året har ytterligare några klövdatorer köpts in av två olika modeller. Det senaste inköpet har ett väsentligt lägre pris och är av enklare karaktär, en s.k. platta, och kan med ett skyddsskal fungera i tuff miljö. En klövvårdare har valt att investera i en egen klövdator då hans tidigare gick sönder. För honom var återvändon till pappersblankett inget alternativ efter att ha vant sig med datorns alla fördelar. Även Lövsta (SLU) har investerat i en egen platta att använda klövprogrammet på. Klövregistreringsprogrammet har även reviderats och förbättrats efter vissa framkomna önskemål. Från Biologiska Yrkeshögskolan utexaminerades i våras fem nya klövvårdare och fyra nya studenter antogs till utbildningen i höstas. Under året har Växa Sverige ordnat klövträffar på flera håll i landet både för djurägare och för klövvårdare. Dessa träffar har finansierats med LBU-medel från Jordbruksverket. Vid träffarna har man diskuterat klövhälsoläget i landet, gått igenom forskningsresultat och nyheter samt demonstrerat praktisk klövvård och nya behandlingsmetoder. Vid klövvårdsföreningens årsmöte i januari certifierades 4 klövvårdare. 6

I oktober åkte ett gäng svenska klövvårdare ner till KVK s internationella konferens i Danmark. Deltagarna kom från många länder; Kanada, Japan, Kina, Tyskland, Holland, Danmark, Norge, Finland och 1 stycken ifrån Sverige. Det var en givande konferens där det syntes att vi alla strävar mot samma mål om än på lite olika sätt. Växa Sverige hade sökt LBU-medel från Jordbruksverket som subventionerade mötet för de svenska deltagarna. Dagarna på konferensen kan summeras som uppskattade och lärorika. Kalvlyftet Friska kalvar med hög tillväxt blir friska, hållbara kor med hög mjölkproduktion. För att kunna nå ut med kalvrådgivning till fler besättningar utvecklades verksamhetsåret 211/212 tjänsterna Kalvlyftet Start och Kalvlyftet Uppföljning. Kalvlyftet passar både dem som har kalvhälsoproblem i besättningen och dem som vill trimma sin kalvuppfödning ytterligare. Växa Sverige har 2 utbildade kalvlyftsrådgivare, stationerade från norr till söder. Kort om kalvlyftet Kalvlyftet Start och Kalvlyftet Uppföljning är grundläggande kalvrådgivningstjänster som erbjuds av särskilt utbildade husdjurstekniker. I Kalvlyftet Start görs två gårdsbesök och i Kalvlyftet Uppföljning ett. I Kalvlyftet Start görs en genomgång av de viktigaste skötselrutinerna. Blodprover tas för att se hur råmjölkstillförseln lyckats. Kalvarnas tillväxt följs upp med bröstomfångs-mätningar och deras dödlighet åskådliggörs. Resultaten sammanfattas i ett protokoll tillsammans med förslag till förbättringar som enkelt kan göras på gården (figur 5). En plan för hur kalvuppfödningen ytterligare kan trimmas upprättas tillsammans med ägare och personal. I Kalvlyftet Uppföljning följs resultaten av åtgärderna upp och en plan för hur gården arbetar vidare upprättas. Figur 5. Sammanfattning från Kalvlyftet Start. 7

Friska Juver 15 i tanken Projektet Friska Juver 15 i tanken fortgick under året som planerat. Den stigande trenden i tankcelltalen har planat ut sedan projektstarten i januari 212. Landsmedeltalet för mejerilevererad mjölk har nu visserligen stabiliserats på en nivå runt 19 men totalt innebär ändå de höga celltalen att svenska kor fortfarande drabbas av en årlig mjölkförlust motsvarande ca 25 miljoner kronor. Slutmålet är 15 i svenska mjölkgårdars mejerileveranser år 22. Den studie som gjordes 21 rörande celltal och besättningsfaktorer gjordes om under hösten 213. Fortfarande ser man samma starka koppling mellan höga celltal och stora besättningar och till gårdar med robot. Precis som för några år sedan har Holstein fortsatt sämre juverhälsa än SRB även om skillnaden har minskat. Detta beror tyvärr inte på att de svarta korna har förbättrats, utan det är istället SRB som blivit sämre. Det är också fortfarande så att besättningar med högre produktion har bättre juverhälsa, detta är dock sannolikt är ett omvänt samband: Lågt celltal ger mer mjölk eftersom juvren är friskare. I tabell 1 listas hur olika besättningsfaktorer samvarierade med tankcelltalet i kokontrollen 213. Tabell 1. Association mellan celltal och besättningsfaktorer, kontrollåret 212/213. Association between bulk-milk somatic cell count and herd variables, milk-recording year 212/213). Besättningsfaktor SCC effekt 1-2 kor vs. <5 kor + 44 AMS vs. Uppbundet + 3 Holstein vs. SRB + 2 9 456-1 217 vs. <8557 kg ECM - 42 Celltalsakuten ett verktyg inom projektet uppskattat av många Celltalsakuten anger prioriteringsordningen för handgreppen som leder till en långsiktigt bättre juverhälsa. Som alltid är fundamentet det viktigaste det är meningslöst att utföra en avancerad skötselförbättring om inte åtgärderna på mer grundläggande nivåer är på plats. Tvärtom kan det räcka långt med att finslipa gamla välkända arbetsrutiner och slå känslan av hopplöshet inför det förebyggande arbetet ur hågen. Det är mer framgångsrikt att göra allt grundläggande arbete tillräckligt bra alla dagar än att göra en liten speciell del perfekt bara varannan dag. En lite högre lägstanivå är ett tillräckligt högt ställt mål. Celltalsakuten presenterar viktig grundläggande kunskap överskådligt för alla som på något sätt bidrar till läget för svensk juverhälsa (figur 6). Därför ligger informationen lika tillgänglig för både lantbrukare, rådgivare och veterinärer. Avsikten med webverktyget är att stödja övergången till ett mer systematiskt juverhälsoarbete eftersom detta är nödvändigt om de svenska mjölkkorna skall kunna fortsätta vara bland de friskaste i världen. Portalen nås nu liksom förr utan inloggning via länken http://www.vxa.se/celltalsakuten. Celltalsakuten har många olika användare; forskare och lärare på veterinärfakulteten, rådgivare och veterinärer på rådgivningsföretagen, allmänpraktiserande veterinärer och inte minst mjölkföretagare och deras anställda. Nästa steg i är att komplettera redan befintligt material med en särskild flödesbeskrivning rörande insatser specifika för robotmjölkning. Detta ha förberetts under året och planeras vara helt klart under våren 215. 8

Figur 6. Celltalsakuten, exempel Skärmdump från nätet. Nytt webverktyg utvecklas i anslutning till projektet Förebyggande juverhälsoarbete på besättningsnivå har under mer än 2 års tid bedrivits med stöd i flera olika PC-baserade programvaror, t ex Individjuver, KlaraKo, GEA DP 21, Lely T4C och VMS Management. För att möjliggöra samverkan med olika rådgivarkategorier och fullt ut utnyttja hela kraften i kodatabasen i juverhälsoarbetet finns nu ett första förslag på ett webverktyg som på sikt ersätter dessa tidigare datastödsvarianter. Samtidigt har nya analyserande nyckeltal som speglar celltalsdynamiken i en mjölkbesättning tagits fram. Dessa är framtagna inom ramen för nordisk vetenskaplig samverkan. En första testversion kommer att lanseras till en referensgrupp av fältverksamma veterinärer under 215. Ett fungerande webverktyg förväntas fullt ut kunna ersätta de olika PC-programvarorna kring årsskiftet 216-217. Deltagande vid utbildningar vid Sveriges Lantbruksuniversitet Under året har flera personer från Växa Sverige deltagit som lärare i kurser som ges vid Sveriges Lantbruksuniversitet samt varit handledare för examensarbeten. Växa Sverige har även varit delaktig i BYS klövvårdarutbildning och fortbildning för klövvårdare. 9

Djurhälso- och Utfodringskonferens Djurhälso- och utfodringskonferensen hade jubileum i år. Det var 2:e året som en stor del av mjölkbranschen rådgivare och veterinärer samlades för att tanka ny kunskap och utbyta erfarenheter. Konferensen var lagd till Linköpings konsert och kongress trevliga lokaler. Temat för året var Bygg och det berördes på många olika sätt under dagarna. Det var föreläsningar om byggkostnader, hur man kan motivera förebyggande smittskyddsåtgärder, bra sätt att utforma utrymmen för kalvar och ungdjur, och hur man bäst löser grovfoderhantering, bete och utfodring om man kan välja nytt system. Dessutom var ett flertal forskare med från SLU och SVA för att redovisa resultat från forskningen. Konferensen lockade 27 deltagare under en och en halv dag i slutet på augusti. Frivilliga Salmonellaprogrammet Salmonellaprogrammet är ett frivilligt och förebyggande hälso- och hygienkontrollprogram med avseende på salmonella hos nötkreatur. Programmet syftar till att förebygga introduktion och spridning av salmonella i besättningar med nötkreatur och drivs med stöd av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 22:85) om frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos nötkreatur (K 11). Växa Sverige är huvudman för programmet samt ansvarig för genomförande av kontrollen i fält tillsammas med övriga husdjursföreningar. Vid månadsskiftet augusti/september 214 var 3 378 nötkreatursbesättningar anslutna till programmet. Ca 2 5 (75 %) av de anslutna är besättningar med mjölkkor. Drygt hälften av landets samtliga mjölkbesättningar är i dagsläget anslutna till det frivilliga salmonellaprogrammet men anslutningsgraden varierar mellan olika regioner. Högst anslutningsgrad har Skåne och Kalmar län (närmare 8 %). Utveckling av ett nytt smittskyddsprogram Smittsäkrad besättning Arbete pågår med att utveckla ett nytt generellt smittskyddsprogram för nötkreatursbesättningar som successivt ska ersätta det frivilliga Salmonellaprogrammet från och med september 215. Projektet finansieras med statliga budgetmedel. I det nya programmet ingår riskbaserad bedömning av biosäkerhet på gård, kompetenshöjande aktiviteter för djurhållare och rådgivare samt rådgivning om hur man identifierar risker och säkrar smittskyddet på gårdar med nötkreatur. Även provtagning kommer att ingå för att säkerställa att förflyttning av djur mellan besättningar kan ske på ett smittskyddsmässigt säkrare sätt. Målet med programmet är att smittskyddsarbetet ska kunna bedrivas på ett systematiskt och kostnadseffektivt sätt med fokus på de största riskerna för smittspridning och adekvata åtgärder för att motverka dessa. Hög biosäkerhet ska premieras i programmet och motivera till gradvis förbättring av smittskyddsrutiner. Säker Livdjurshandel Fyra av tio mjölkbönder köper djur de allra flesta av dessa begär ingen dokumentation gällande hälsostatus på de inköpta djuren. Sedan 21 finns Säker Livdjurshandel som är ett rådgivningsoch provtagningspaket för att få en säkrare livdjurshandel avseende smittspridning. Ledorden är att det ska minska risken för att få in kostsamma smittor i besättningen, men samtidigt vara enkelt och prisvärt. 1

Säljande besättningar kan välja på att abonnera på provtagning eller provta vid ett tillfälle. Abonnemanget innebär att tankmjölksprov tas ut fyra gånger per år för analys av antikroppar för salmonella och pcr-analys för Streptococcus agalactiae och Mycoplasma bovis. Är proverna negativa under alla provtagningar så kan lantbrukaren smittskyddsdeklarera djuren därefter. På Växa Sveriges hemsida finns en så kallad grön lista där de besättningar som har aktuell och godkänd provtagning publiceras. Vid månadsskiftet augusti/september 214 abonnerade ca 8 mjölkbesättningar på provtagningen. Smittskyddsdeklarationerna och den gröna listan i Säker Livdjurshandel kommer att utvecklas för att även omfatta ej mjölkande besättningar och ska sedan införlivas i Smittsäkrad besättning under 215. BVD-programmet Växa Sverige är huvudman för det frivilliga BVD-programmet. Bekämpningsprogrammet har som syfte att öka lönsamheten och konkurrenskraften i den svenska nötnäringen genom att utrota den förlustbringande sjukdomen Bovin Virusdiarré. Friförklarade från BVDV I september 214 var ca 15 2 besättningar anslutna till programmet, varav ca 4 8 mjölkbesättningar. Ingen nyinfekterad besättning har upptäckts sedan 211 (figur 7) och den sista viruspositiva kalven föddes i samma besättning under 212. Besättningen kunde sedan friförklaras under 213. Från 214 har därmed målet att utrota viruset från svenska nötkreatursbesättningar med mycket hög sannolikhet uppnåtts. 12 Antal nyinfekterade 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 7. Antal besättningar med nypåvisad BVD-infektion, 21 214 (tom oktober). Resultatet för den övervakande provtagningen från maj 213 till april 214 (det så kallade provtagningsåret) var total 2 838 provtagna mjölkbesättningar och total 3 32 provtagna dikobesättningar, vilket ger: Mjölk, 99,5 % säkerhet att vi upptäcker smitta vid en prevalens på,2 % eller högre. Diko, 94,6 % säkerhet att vi upptäcker smitta vid en prevalens på,2 % eller högre. Mjölk + Diko (i hopslagen till en population), 99,97 % säkerhet att vi upptäcker smitta vid en prevalens på,2 % eller högre. 11

Framtiden Under 215 kommer en ny översyn av programmet att göras för att anpassa till det nya läget där vi ska gå från övervakning och bekämpning till endast övervakning i hela landet. Målet är att ha ett upplägg med kostnadseffektiv övervakning via våra system med insamling av prover i slakten och via tankmjölk, utan att behöva ta prover i fält. Övervakningen måste samtidigt ligga på en nivå så att vi snabbt kan upptäcka om det skett nyinfektioner. IBR nationell övervakning Växa Sverige har på uppdrag av Jordbruksverket ansvar för fortlöpande övervakning av IBR (Infektiös Bovin Rhinotracheit). Övervakningen sker genom provtagning på slakterierna och genom uttag av mjölkprover på mjölkbedömningslaboratorium, tankmjölk för besättningar med upp till 6 kor och poolade individprover för besättningar med fler än 6 kor. Varje år provtas 2 9 dikobesättningar och 1 8 mjölkbesättningar på detta sätt. Inga positiva prover har påvisats under perioden september 213 till augusti 214. Enzootisk Bovin Leukos nationell övervakning Växa Sverige har på uppdrag av Jordbruksverket ansvar för den fortlöpande övervakningen av EBL (Enzootisk Bovin Leukos). Övervakningen sker genom provtagning på slakterier och genom uttag av tankmjölksprover på mjölkbedömningslaboratorium från slumpvis utvalda besättningar. Varje år provtas 2 9 dikobesättningar och 1 8 mjölkbesättningar på detta sätt. Inga positiva prover har påvisats under perioden september 213 till augusti 214. Paratuberkulos Det frivilliga kontrollprogrammet för paratuberkulos hos nötkreatur startade 1999. Huvudman är Svenska Djurhälsovården, som tillsammans med branscherna (NAB, Sveriges Nötköttsproducenter och Svensk Mjölk (nuvarande Växa Sverige)) utarbetat programmet i samråd med experter på sjukdomen. Köttrasbesättningar som säljer avelsdjur är programmets primära målgrupp. Programmet finansieras av statliga medel och besättningar anslutna till kontrollprogrammet betalar endast en årlig administrativ avgift. Under kontrollåret 213/214 har inga besättningar påvisats med paratuberkulos varken i programmet eller i övrig övervakning för paratuberkulos. Antalet anslutna besättningar 214 var 449 varav 429 besättningar hade uppnått A-status. Ett förenklat kontrollprogram startade 211 med anledning av en förändrad riskbedömning avseende paratuberkulossmitta bland svenska nötkreatur. Det nya programmet innebär att tre årliga träckprover tas på samtliga djur över två år. Efter tre årliga negativa besättningsprov får besättningen A-status och därefter ersätts besättningsprover med provtagning vid obduktion av självdöda och avlivade nötkreatur. Nötkreatur som dör på grund av sjukdom med säker diagnos eller med traumatiska dödsorsaker omfattas inte av obduktionskravet. Antalet undersökta självdöda eller avlivade djur stämde med prognosen för 214. Särskilda regler gäller för besättningar med importerade nötkreatur och för besättningar som förutom nötkreatur även har får. 12

VTEC/EHEC Antalet EHEC-fall bland människor ökar i Sverige. 213 blev 55 personer sjuka i Sverige. Ungefär hälften av fallen smittades utomlands. På humansidan rapporterade Smittskyddsinstitutet att under 212 hade antal EHEC-fall orsakat av VTEC O157 gått ner medan O26 och O13 hade ökat. Under 213 har dock antalet humanfall orsakat av VTEC O157 åter varit vanligast både i totalantal och i antalet inhemska fall. Tre humanutbrott av VTEC O157 har påvisats under 213. De kunskapshöjande projekten kring VTEC/EHEC fortgick med SVA och SLU som viktiga aktörer under 213-214. Växa Sverige och Svenska Djurhälsovården bistod de vetenskapliga institutionerna i detta arbete på olika sätt. Svenska Djurhälsovården har varit den näringsorganisation som hållit samman flera av studierna. En ny studie startade 213 den så kallade 15-gårdsstudien. Den innebär upprepade provtagningar av gårdar i områden med hög förekomst av VTEC O157 undertyp Klad 8, som förekommer framför allt i västra Götaland, Skåne och på Öland. Vaccinförsök påbörjades sent under 213 med ett kanadensiskt vaccin mot VTEC O157. Planen var att testa på fyra gårdar för att först studera eventuell förekomst av biverkningar. Pilotförsöket fick avbrytas då dramatiska akuta dödsfall på vaccinerade kalvar inträffade tidigt 214. Vaccinförsök har skjutits på obestämd framtid. Frågeställningen kvarstår - om man kan påverka smittläget i klusterområden genom vaccination? Ett strategidokument om EHEC togs fram under 214 av Jordbruksverket i samarbete med övriga zoonosmyndighet (Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen). Strategidokumentet ska fastställas i slutet av 214 och kommer att ersätta tidigare handlingsplan (det s.k. 5 GD-dokumentet) från samma myndigheter från 29. Strategidokumentet har en horisont på de kommande fem åren. Växa Sverige och LRF Mjölk tillsammans med andra aktörer för näringen har varit myndigheterna behjälplig att ta fram dokumentet. 13

Klinisk mastit Juversjukdomar totalt Klöv och bensjukdomar Utfodringsrelaterade sjukdomar Kalvningsförlamning Kvarbliven efterbörd Livmoderinflammation Förlossningshjälp Övriga sjukdomar I tabell 2 visas sjukdomsförekomst på individnivå för kontrollåret 213/14 och figur 8 visar sjukdomsförekomst på individnivå över tid, från kontrollåret 2/1 till 213/14. Beräkningar av sjukdomsförekomst baseras i stor utsträckning på veterinärernas rapportering av sjukdomsfall. Andelen fall som registreras i djursjukdata har i olika studier skattats till 71-78 % och antas vara ganska stabilt över tid 2,3,4. Tabell 2. Sjukdomsförekomst hos mjölkkor anslutna till Kokontroll/Härstamningskontroll 213/14. Sjukdomsförekomst redovisas som antal sjukdomstillfällen per 1 avslutade/avbrutna laktationer, uppdelat på förening/marknadsområde, ras och laktationsnummer. Tabellen baseras huvudsakligen på veterinär rapportering av sjukdomsfall. Vilka diagnoser som ingår redovisas i tabell A, bilaga A. Disease incidence (number of reported disease events per 1 completed/interrupted lactations) in dairy cows enrolled in the Swedish milk recording scheme in milk-recording year 213/14, in total and per livestock association, breed and lactation. The table is based mainly on veterinary reported disease events. Förening/ Antal Marknadsområde djur Totalt Skånesemin 3517 1.7 12.5 1.8.8 2..6.3.3 4.6 23.3 Växa mitt 5753 8.9 11. 1.6 1.2 2.6.4.4.4 5.3 23.1 Växa väst 37417 11.4 13.8 2.3 1.8 4.1.7.8.5 6.9 31.4 Växa sydväst 23117 13.5 14.8 1.5 1.4 3.6.4.5.5 6.1 28.9 Växa öst 58391 1.7 11.9 1.9 1.3 2.5.6.5.3 5.5 25.2 Rådgivarna 11236 7.3 9. 1.1.9 2.5.8.4.2 3.6 19. Växa sydöst 4953 11.3 12.3 1.8 1.3 2.5.6.5.4 4.2 24.2 Växa nord 18912 11.5 18.2 2.7 2.5 2.5 1..7.4 9.1 36.5 Ras SRB 1124 9.5 11.1 1.7 1.3 2.4.6.4.3 5.3 23.1 SLB 15166 11.8 14.1 1.9 1.5 3.1.6.6.4 6.6 28.7 SKB 126 1.7 13.9.4 2.7 2.6.4.3.2 4.9 25.4 SJB 251 1. 13.2 1.5 1.5 5.4.3.2.3 7.4 29.8 Övriga 2171 8.9 1.6 1.5 1.2 2.5.5.5.3 4.8 21.6 Laktation 1 19976 6.1 7.4 1.7.5.2.3.3.3 5. 15.9 2 7889 1.1 12.2 1.3 1.2 1..6.5.4 5.2 22.4 3 49226 14.1 16.6 1.8 2.4 4..8.6.4 6.9 33.3 4 27239 17.2 19.9 2. 2.7 8.1.8.8.5 8.2 43. 5 12531 19.8 22.9 2.2 2.6 12.7 1.2.9.7 8.6 51.6 >5 8 523 21.4 24.8 2.4 2.5 14.2 1.5 1..6 9.8 56.6 Totalt 286623 1.7 12.6 1.7 1.4 2.8.6.5.4 6. 26. Föregående år 292321 12. 15.1 2.1 1.5 3.1.7.7.5 5.5 29.3 2 Mörk, M., Lindberg, A., Alenius, S., Vagshom, I., Egenvall, A. (29) Comparison between dairy cow disease incidence in data registered by farmers and in data from a disease-recording system based on veterinary reporting. Prev. Vet. Med. 88, 298-37. 3 Jansson Mörk, M., Wolff, C., Lindberg, A., Vagsholm, I., Egenvall, A. (21) Validation of a national disease recording system for dairy cattle against veterinary practice records. Prev. Vet. Med. 98, 183-192. 4 Wolff, C., Espetvedt, M., Lind, A-K., Rintakoski, S., Egenvall, A., Lindberg, A., Emanuelson, U. Completeness of the disease recording systems for dairy cows in Denmark, Finland, Norway and Sweden with special reference to clinical mastitis. Vet. Res. 8:131. 14

Antal Antal fall fall per per 1 1 avslutade/avbrutna avbrutna/avslutade laktationer laktationer 4 Sjukdomsförekomst 21/2 till 212/13 35 3 25 2 15 1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 Sjukdomar totalt Juversjukdomar totalt Klinisk mastit 7 6 5 4 3 2 1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 Övriga sjukdomar Klöv och bensjukdomar Kvarbliven efterbörd Förlossningshjälp Kalvningsförlamning Utfodringsrelaterade sjukdomar Livmoderinflammation Figur 8. Sjukdomsförekomst (antal fall per 1 avslutade/avbrutna laktationer) för kor anslutna till Kokontroll/Härstamningskontroll under åren 21/2 till 213/14, baserat huvudsakligen på veterinär registrering av sjukdomsfall. Vilka diagnoser som ingår i varje sjukdomskomplex redovisas i tabell A i bilaga A. Disease incidence (number of reported disease events / 1 completed/interrupted lactations) in dairy cows enrolled in the Swedish milk recording scheme in milk-recording years 21/2 to 213/14, mainly based on veterinary reported disease events. 15

1 celler/ ml Juverhälsa Medelvärdet för det beräknade tankcelltalet låg under kontrollåret 214 på 251 celler/ml. Geometriskt medel för celltalet i levererad mjölk ligger sedan flera år på en stabil nivå runt 19 celler/ml. I figur 9 visas olika mått på celltalet över tid. I figur 9 visas aritmetiskt medelcelltal samt andel av levererad mjölk med celltal <2 celler/ml per mejeriförening. Andelen enskilda celltalsmätningar under 2 celler/ml ligger stabilt på runt 74 % vilket visas i figur 1. Sverige har en jämförelsevis hög andel kor med höga celltal och en stor del av dessa är dessutom ständigt infekterade, dvs. blir kroniker. Den höga andelen 1:a kalvare som nyinfekteras för att i många fall senare bli kroniker gör det i nuläget svårt eller omöjligt att på kort sikt nå ett lägre genomsnittligt celltal i kopopulationen. När det gäller nyinfektioner var 64 % av förstakalvarna och 54 % av de äldre korna under kontrollåret 214 friska (juverhälsoklass <6) under hela laktationen. Andelen kor som blev nyinfekterade under laktation, bibehöll högt celltal från föregående laktation samt avläkte sedan föregående laktation visas i figur 11 för kontrollåren 25 till 214. Under kontrollåret 214 har mjölkprover från 15 352 juverdelar (8 927 kor) analyserats vid mastitlaboratoriet vid SVA (mjölkprover inskickade endast för analys av Streptococcus agalactiae i samband med besättningssaneringar är inte medräknade). Även om proverna inte utgör ett helt representativt urval för hela landet är det ändå ett stort antal prover där bakteriefördelningen ger en fingervisning av trender för vilka agens som orsakar mastit i Sverige. Växt av patogena bakterier påvisades i prover från 67 % av korna och i 51 % av samtliga provtagna juverdelar. Tabell 3 visar andel juverdelsprover med påvisad växt samt bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt, för inskickade prover totalt och per insändare. I figur 12 visas fördelningen av bakteriologiska prover av juverdelsprover med påvisad växt för alla insändare under kontrollåret 214. I figur 13 visas fördelning inom koagulasnegativa stafylokocker, för inskickade provermed positiv växt av stafylokocker förutom Staphylococcus aureus. Liksom tidigare år dominerar kobundna smittämnen och dessa utgör tillsammans ca 65-7 % av totala antalet bakterieanalyser vid mastitlaboratoriet vid SVA. 29 Celltal 24 19 14 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 Beräknat tankcelltal, aritmetiskt medeltal Geometriskt medel av besättningarnas beräknade tankcelltal Celltal i levererad mjölk, geometriskt medeltal Aritmetiskt medel av besättningarnas beräknade tankcelltal Celltal i levererad mjölk, aritmetiskt medeltal Figur 9. Beräknat tankcelltal och celltal i levererad mjölk (1-tal celler/ ml). Average bulk-milk somatic cell count and somatic cell count in milk delivered to dairies (1 cells per/ml). 16

1 celler/ml 25 Aritmetiskt medelcelltal 1 Andel levererad mjölk med celltal <2 celler/ml 2 8 15 1 5 % 6 4 2 Figur 1. Aritmetiskt medelcelltal och andel av levererad mjölk med celltal < 2 celler/ ml, per mejeriförening och för Arla Foods svenska regioner samt hela landet 213/14. Arithmetic mean in delivered milk and proportion of delivered milk < 2, cells/ml, in total and per dairy society and for Arla Foods Swedich regions. Milk-recording year 213/14. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Procentuell fördelning av enskilda celltalsobservationer, 1-tal celler/ ml % 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214-99,9 1-199,9 2-299,9 3-999,9 > 1 Figur 11. Fördelning i procent av enskilda celltalsobservationer (1-tal celler/ml), kontrollåret 24/5 till 213/14. Distribution in percent of individual measures of somatic cell count per breed in milk-recording years 213/14. 17

Antal undersökta kor (% med påvisad växt) Antal undersökta juverdelsprover (% med påvisad växt) Staph aureus, pc - Staph aureus, pc + KNS pc- KNS pc+ Sra Srd Sru Str övrig E coli Klebsiella Trueperella pyogenes Övriga 5 Nyinfektion 4 % 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Nya kor med högt celltal, laktation 1* Nya kor med högt celltal, laktation >1* Övriga kor med högt celltal, laktation >1*** Avläkt, laktation >1** * Andelen kor som gått från lågt till högt celltal under laktationen ** Andelen kor som tidigare haft högt celltal tidigare men nu är avläkta ***Andelen kor med bibehållet högt celltal sedan förra laktationen Figur 12. Fördelning av kor utifrån juverhälsoklass, för avslutade/ avbrutna laktationer, kontrollåret 24/25-213/14. Juverhälsoklass 6-9 klassas som högt celltal. Distribution of cows in udder health classes, for cows with completed/ interrupted lactations in milkrecording year 24/25 to 213/14. Tabell 3. Mjölkprover tagna med MASTISTRIP-kassetter och mjölkrör och analyserade vid mastitlab, SVA. Antal inskickade juverdelsprover (procent positiva av antal inskickade) samt bakteriologiska prover i procent av juverdelsprover med påvisad växt. Alla insända prover och prover insända från husdjursföreningarna, 213-9- 1 214-8-31. Milk samples analyzed at the Mastitis laboratory at SVA during Sept 1 st 213 to Aug 31 st 214. Number of sampled udder quarters (percent positive of sampled quarters) and bacteriological findings in percent of positive quarters. Samples in total and per livestock association. Bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt Förening Skånesemin 486 (67) 665 (61) 17 13 9 2 4 13 21 2 9 1 4 5 Rådgivarna 1 (8) 39 (79) 42 23 16 1 1 Växa Sverige 3771 (66) 7858 (45) 27 1 16 8 <1 19 14 2 6 <1 1 5 Övriga insändare 466 (68) 679 (57) 25 4 15 7 2 15 14 3 8 1 2 5 Alla insändare 8927 (67) 15352 (51) 25 3 15 7 2 17 15 2 7 1 2 5 Föregående år 1434 (62) 19396 (43) 27 3 14 7 1 18 16 2 5 1 2 4 A Område ej specificerat 18

Str övrig 2% Bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprocer med påvisad växt. Odlingar vid mastitlab, SVA, 213/14 Klebsiella 1% E coli 7% Sru 15% Trueperella pyogenes 2% Övriga 5% Staph aureus, pc - 25% KNS pc- 15% Staph aureus, pc + 3% Srd 17% KNS pc+ 7% Sra 2% Figur 13. Bakteriologiska prover i procent av juverdelsprover med påvisad växt analyserade vid mastitlab, SVA. Alla insända prover under kontrollåret 213/14. Bacteriological findings in percent of positive udder quarters, analyzed at the mastitis laboratory at the Swedish veterinary institute, milk-recording year 213/14. Fördelning inom stafylokocker förutom Staphylococcus aureus (KNS) Staph hyicus 4% Staph xylosus 4% Staph simulans 14% Staf övrig 9% Staph chromogenes 24% Staph haemolyticus 13% Staph epidermidis 33% Figur 14. Fördelning inom koagulanegativa stafylokocker (KNS), procent av prover med påvisad växt av stafylokocker förutom Staphylococcus aureus. Prover analyserade vid mastitlab, SVA under kontrollåret 213/14. Distribution of Staphylococcus species. Percent of udder quarters with positive growth of Staphylococcus other than Staphylococcus aureus, analyzed at the mastitis laboratory at the Swedish veterinary institute, milk-recording year 213/14. 19

Reproduktion Det genomsnittliga kalvningsintervallet för landet inkluderat alla raser var för senaste kontrollåret 13,2 månader och har varit stabilt under de senaste åren men där vi kan notera en positiv nedgång det senaste året (tabell 4, figur 15). Det finns vissa skillnader mellan föreningar där Skånesemin är avvikande med ett kalvningsintervall på 13,7 månader. Mellan olika områden inom Växa Sverige är skillnaderna små. Av figur 15 framgår att SRB och SKB korna har ett något kortare intervall (13, månader) än SLB korna (13,4 månader), en skillnad som bestått de senaste åren. Kalvningsintervallet påverkas av intervallet från kalvning till första insemination (KFI) samt AIperiodens längd. KFI var i genomsnitt 85 dagar det senaste året (tabell 4), en sänkning med en dag jämfört med föregående år. En tidigare första insemination är en positiv trend som vi sett under de senaste åren (figur 16). AI-periodens längd dvs. intervallet mellan första och sista insemination har också blivit något kortare (figur 17). Detta innebär i praktiken att korna tagit sig dräktiga något bättre. Det genomsnittliga kalvningsintervallet är längre än vårt mål på ca 12,5 månader. Tittar vi på spridningen mellan besättningar kan vi se att den bästa fjärddelen har ett kalvningsintervall på 12,8 månader och endast ca 13 % av besättningarna når vårt mål på 12,5 månader eller lägre (figur 18). Detta visar ändå att det fortfarande är fullt möjligt att nå ett optimalt kalvningsintervall med god skötsel och fokus på reproduktionen. Utvecklingen av kvigornas inkalvningsålder för SRB och SLB rasen visas i figur 19. Som vi kan se har intervallen legat ganska stabila runt 28 månader sedan 26 med en gynnsam utveckling under det senaste året. Spridningen mellan besättningarna är dock stor där den bästa fjärdedelen har en inkalvningsålder på 26,3 månader (figur 2). Fortfarande ligger det totala genomsnittet ca 3 månader över vårt mål på ca 25 månader ett mål som bara ca 7 % av besättningarna når. Andel svåra kalvningar, dödfödda kalvar, självdöda kalvar efter 24 timmar samt tvillingkalvar visas i figur 21 för SRB och SLB samt uppdelat på förstakalvare och äldre kor. I figur 22 visas dödfödselfrekvensen under perioden 1987-214 för SRB och SLB samt uppdelat på förstakalvare och äldre kor. Den gynnsamma trenden med en succesivt sänkt dödfödselfrekvens hos kvigor, speciellt för SLB-rasen, fortsätter. Den är dock fortfarande hög med ca 8,4 % av SLB kalvarna efter kvigor som föds döda eller inte överlever första dygnet. I tabell 5 visas dräktighetsprocent per AI, procent icke omlöpare inom 56 dagar, antal inseminationer per hondjur samt procent behandlade hondjur per serie för kontrollåret 213/14. De olika måtten belyser på olika sätt chansen till dräktighet vid insemination. Vi kan här se en trend med en förbättrad dräktighet per insemination Antalet inseminationer totalt samt procent djurägarinsemination och dräktighetsprocent vid djurägarinsemination och assistentinsemination för det senaste kontrollåret visas i tabell 6. Andelen djurägarinseminationer under perioden 199-214 visas i figur 23. Trenden med en ökande andel djurägarinseminationer fortsätter, i dagsläget är 62,4 % djurägarinseminationer. Dräktighetsprocenten per insemination är en procentenhet högre vid assistentsemin jämfört med djurägarsemin. Fruktsamhetsindex är ett sammanfattande mått på fruktsamheten och redovisas i tabell 7 uppdelat per förening/marknadsområde och i figur 24 utvecklingen under perioden 1999-214. Som synes har fruktsamhetsindex förbättrats både i medeltal och för de 25 % bästa. Den långa trenden är dock nedåtgående dvs. en försämring av fruktsamheten. Knappt 2, inseminationer gjordes med könssorterad sperma vilket utgör knappt 3 % av det totala antalet inseminationer (tabell 7). Det är en marginell nedgång i antal doser från föregående år. 2

månader Som framgår är dräktighetsresultatet efter könssorterad sperma i genomsnitt ca 1 procentenheter lägre än för konventionell osorterad sperma. Tabell 4. Antal dagar från kalvning till första insemination (KFI) respektive till senaste insemination (KSI), kalvningsintervall (i månader) samt fruktsamhetsindex i besättningar (genomsnitt och för den bästa kvartilen), kontrollåret 213/14. Average number of days from calving to first insemination (KFI), from calving to last insemination (KSI), calving interval and fertility index (mean and fourth quartile), milk-recording year 213/14. Förening/ Antal KFI KSI Kalvningsintervall Fruktsamhetsindex Marknadsområde besättningar (dagar) (dagar) (månader) Medel 25 % högsta Skånesemin 281 95 137 13.7 41 67 Växa mitt 759 85 12 13.2 44 62 Växa väst 433 82 12 13.1 44 61 Växa sydväst 213 83 122 13.2 4 54 Växa öst 713 84 121 13.2 46 64 Rådgivarna 146 84 116 13. 46 68 Växa sydöst 474 84 122 13.2 4 57 Växa nord 279 87 125 13.3 44 58 Hela landet 3298 85 122 13.2 43 62 Föregående år 359 86 126 13.4 41 59 14 Kalvningsintervall 13.5 13 12.5 12 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 SRB SLB Figur 15. Kalvningsintervall i månader, kontrollår 1985 till 214. Uppgifter från Kokontrollen. Average calving interval in month during, milk-recording year 1985 to 214. 21

Dagar Dagar Intervall mellan kalvning och första respektive sista insemination 16 14 12 1 8 6 4 2 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 KFI SRB KFI SLB KSI SRB KSI SLB Figur 16. Utveckling av intervallen kalvning till första insemination (KFI) och kalvning till sista insemination, kontrollår 1985 till 214. Calving to first insemination interval and calving to last insemination in days, milk-recording year 1985 to 214. AI-period 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 AI-period SRB AI-period SLB Figur 17 AI-periodens längd (kalvning till senaste insemination -KFI) i dagar, kontrollår 1985 till 214. Length of AI-period (calving to last insemination KFI) in days, milk-recording year 1985 to 214. 22

Månader Kalvningsintervall Figur 18. Spridning av besättningarnas genomsnittliga kalvningsintervall, kontrollåret 214. The range of means of calving intervals of herds, milk-recording year 214. 3 29.5 29 28.5 Inkalvningsålder 28 27.5 27 26.5 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 SRB SLB Figur 19. Inkalvningsålder i månader, kontrollår 1985 till 214. Uppgifter från Kokontrollen. Average age at calving in month, milk-recording year 1985 to 214. 23

Inkalvningsålder Figur 2. Spridning av besättningarnas genomsnittliga inkalvningsålder, kontrollåret 214. The range of means of age of first calving of herds, milk-recording year 214. 1 Kalvningsförlopp och kalvöverlevnad 8 % 6 4 2 % Svåra kalvningar % Dödfödda % Självdöd efter 24 h % Tvillingar SRB kvigor SRB kor SLB kvigor SLB kor Figur 21. Andel svåra kalvningar, dödfödda kalvar, självdöda kalvar efter 24 timmar samt tvillingkalvar, fördelat på ras och förstakalvare respektive äldre kor under kontrollåret 213/14. Incidence of dystocia and stillborn calves, calf mortality 24 hours pp and incidence of twin calves, per breed and per heifers and cows, milk-recording year 213/14. 24

12 Dödfödselfrekvens 1 % 8 6 4 2 1985 1989 1994 1999 24 29 214 SRB kvigor SRB kor SLB kvigor SLB kor Figur 22. Utveckling av dödfödselfrekvens, kontrollår 1987-214. Incidence of stillborn calves, milk-recording year 1987-214. Tabell 5. Dräktighetsprocent per AI, procent icke omlöpare 56 dagar efter kalvning, antal inseminationer per hondjur samt procent behandlade hondjur per serie. Kokontroll/Härstamningskontroll 213/14. Percent pregnant of cows submitted to AI, percentage of non-returns at 56 days, average number of AI per animal and percentage of treated animal per series. Milk-recording year 213/14. Förening/ 56 D Antal ins per % behandlade hondjur Marknadsområde Dr % per AI NR % hondjur per serie Skånesemin 42,9 65,6 1.8 5.8 Växa mitt 44,4 65,6 1.8 3. Växa väst 46,3 65,2 1.8 3.4 Växa sydväst 44,8 63,3 1.9 7. Växa öst 45,7 66,3 1.8 2.8 Rådgivarna 48,1 68,1 1.7 1.1 Växa sydöst 44,2 63,6 1.9 5.6 Växa nord 41,7 67, 1.8 1.1 Hela landet 44,8 65,3 1.8 3.9 Föregående år 42.6 63.8 1.9 3.6 Tabell 6. Antal inseminationer, procent djurägarinsemination samt dräktighetsprocent vid djurägarsemination och assistentinsemination för kontrollåret 213/14, totalt samt fördelat på husdjursförening. Number of inseminations, percent and conception rate after do-it-yourself and technicians inseminations. Milk-recording year 213/214, in total and per livestock association. Förening/ Marknadsområde Antal ins totalt % djurägarins av totalt DR % djurägarins DR % assistentins Skånesemin 66915 59,6 42,3 43,9 Växa mitt 131721 7,7 44,1 45,2 Växa väst 9765 58,3 45,8 47, Växa sydväst 5432 61,1 44,6 45,2 Växa öst 128744 56 45,6 45,8 Rådgivarna 225 49,5 49,6 46,6 Växa sydöst 11792 67,8 44,1 44,6 Växa nord 4332 62,8 4,5 43,9 Hela landet 655134 62,4 44,4 45,4 25

Index 1 Utveckling av djurägarinsemination 8 % 6 4 2-9 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 % djurägarinsemination Figur 23. Utveckling av andel djurägarinseminationer (i %) 199-214. Development of the proportion of do-it-yourself inseminations during 199-214. Tabell 7. Dräktighetsresultat vid insemination med könssorterad respektive konventionell sperma kontrollår 213/14, totalt samt fördelat per husdjursförening/marknadsområde. Conception rates after AI with sexsorted and conventional semen. Milk-recording year 213/14, in total and per livestock association. Förening/ Marknadsområde Antal ins könssorterat Dr% könssorterat Antal ins konventionell DR % konventionell Skånesemin 252 (3,7) 34,8 64413 43,3 Växa mitt 3926 (2,9) 33,9 127795 44,7 Växa väst 312 (3,4) 36,6 87645 46,7 Växa sydväst 1524(2,8) 38, 5258 45,1 Växa öst 4746 (3,7) 37,3 123998 46, Rådgivarna 575 (2,6) 37,3 2143 48,4 Växa sydöst 264 (1,8) 34,7 115856 44,4 Växa nord 1351 (3,1) 29,9 41681 42,2 Hela landet 1988 (3,) 35,5 635326 45,1 Föregående år 217 33,8 669656 43,6 7 6 64 65 62 63 62 Fruktsamhetsindex 6 59 59 6 59 57 59 58 56 59 62 5 4 46 45 44 44 42 43 4 41 4 4 4 4 39 38 41 43 3 fjärde kvartil medel Figur 24. Förändring i fruktsamhet mätt i fruktsamhetsindex från 1998/99 till 213/14 i landet i genomsnitt (undre linjen) och gräns för de 25 % bästa besättningarna. Changes in the fertility indexes during the milk-recording years 1998/99 to 213/14, mean (lower line) and fourth quartile (upper line). 26

Prevalens (%) Klövhälsa I tabell 8 visas antal registreringar samt prevalens (andel verkningar med registrerade diagnoser av totalt antal verkningar) för de viktigaste klövdiagnoserna, totalt samt per husdjursförening. I figur 25 visas trenden för de viktigaste klövdiagnoserna uppdelat på SRB och SLB. Uppgifterna i tabell 8 och figur 25 baseras på verkningar från 7 klövvårdare som verkat minst 1 kor och från besättningar med minst 2 verkningar, totalt 28 119 verkningar i 1732 besättningar. Tabell 8. Antal registrerade verkningar och andel verkningar (%) utan anmärkning samt andel verkningar (%) med registrerade diagnoser, totalt och uppdelat på husdjursförening. Kontrollåret 213/14 Number of recorded claw-trimmings, proportion healthy and prevalence of digital dermatitis, sole haemorrhage and sole ulcer. Milk-recording year 213/14. Förening/ Marknadsområde Antal Frisk Allvarliga eksem Klövröta Sulblödning Klövsulesår Limax Skånesemin 23963 66. 5.6 5.7 9.3 5.7 5.3 Växa mitt 65571 61.1 1.7 15.3 17.1 4.1 3.4 Växa väst 17424 5.8 3.9 2.1 19.1 5.4 6.7 Växa sydväst 17278 65.8 1.5 1.9 14. 5.5 5.8 Växa öst 66262 56.2 3.7 2.6 16.2 5.3 4.5 Rådgivarna 9124 57.9 4.2 17. 21.3 6.7 4.6 Växa sydöst 46611 54.2 5.4 24.7 18.6 5.1 3.9 Växa nord 33886 5.3 5.5 25.8 3.1 5.6 3.3 Totalt 28119 57.5 3.8 18.1 18.1 5.1 4.3 Föregående år 248988 55.6 3.3 21. 19.4 5.4 4.2 3 Klövhälsa 25 2 15 1 5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 Sulblödning, SLB Sulblödning, SRB Röta, SLB Röta, SRB Klövsulesår, SLB Klövsulesår, SRB Allvarliga eksem, SLB Allvarliga eksem, SRB Figur 25. Prevalens (procent verkningar med anmärkning av totalt antal verkningar) för klövsjukdomar från klövhälsoregistret, uppdelat på ras. Prevalence of claw diseases (sole hemorrhage, heel horn erosion, sole ulcer and digital dermatitis) according to breed (SLB=Swedish Holstein, SRB=Swedish red) from 26 to 214 27

Antibiotika I figur 26 visas fördelningen av registrerade behandlingar med antibiotika mellan olika diagnoser. I figur 27 visas behandlingsincidens (antal förskrivningar per 1 ko-år) för antibakteriella medel för systemiskt bruk (nedan angivet som antibiotika) förskrivet till kor i besättningar anslutna till kokontrollen, baserat på sjukdomsregistreringar i Djursjukdata. Av totalt antal förskrivningar av antibiotika till kor under 213 utgjorde penicilliner 84,2 %, antibakteriella kinolonderivat 3,2 % och övriga antibakteriella betalaktamer (ceftiofur) mindre än,5 %. Den positiva trenden med en ökande andel penicillinbehandlingar vid behandling av mastit fortsätter, från 8 % 21 till 89,1 % 213. Andelen mastiter som behandlades med antibakteriella kinolonderivat minskade kraftigt från 11,2 % 212 till 4,5 % under 213. När det gäller sintidsbehandlingar finns inga registrerade uppgifter för behandlingsincidens. Om man utgår från försäljningsdata för sintidsjuvertuber samt att varje ko behandlas med en juvertub per juverdel bör behandlingsincidensen ligga på ca 26 %, en till synes korrekt nivå ställt i relation till andelen kor med subklinisk mastit enligt kokontrollens celltalssiffror. Minskningen från förra året (3 %) beror troligtvis på att det vanligaste preparatet vid sintidsbehandling har varit slut under delar av året. Vid årsskiftet 212/13 kom nya föreskrifter som begränsar användningen av kinoloner och tredje (och fjärde) generationens cefalosporiner till djur. För att använda dessa antibiotika måste en mikrobiologisk provtagning och, i normalfallet även en resistensbestämning, visa att verksamma alternativ saknas. Vid akuta livshotande tillstånd får man dock skicka in prov i efterhand för bakteriologi och resistensbestämning. De nya föreskrifterna innebär i praktiken att behandling av klövspaltsinflammationer med tredje generationens cefalosporiner inte är möjlig eftersom de bakterier som orsakar klövspaltsinflammation alltid är känsliga för vanligt penicillin enligt nationella studier. För kolimastiter rekommenderas i första hand endast understödjande behandling. Något som också stöds av en nyligen avslutad studie där en kinolon jämfördes med placebo vid behandling av akut klinisk kolimastit. Vid akuta, livshotande klebsiellamastiter är det dock tänkbart att kinoloner sätts in. Fördelning av registrerade antibiotikabehandlingar 13% 6% 6% 5% Mastit Klöv och ben 69% Reproduktionsstörningar Infektion Övrigt Figur 26. Fördelning av registrerade behandlingar med antibakteriella medel för systemiskt bruk i kokontrollanslutna besättningar 213, alla hondjur. Distribution of antimicrobial treatments (systemic use only) per disease in 213 in herds enrolled in the milkrecording scheme, all animals. 28

Antal förskrivningar per 1 ko-år 3 Antibiotikabehandlingar 25 2 15 1 21 23 25 27 29 21 211 212 213 Totalt Antibakteriella betalaktamer, penicilliner 3 2 1 21 23 25 27 29 21 211 212 213 Antibakteriella kinolonderivat Sulfonamider och trimetoprim Makrolider, linkosamider och streptograminer Tetracykliner Övriga antibakteriella betalaktamer Övriga antibakteriella medel inom J1-gruppen Figur 27. Behandlingsincidens (antal fall per 1 ko-år) för antibakteriella läkemedel för systemiskt bruk (läkemedelsgrupp J1) 21-213 (kalenderår), för besättningar anslutna till kokontrollen, kor. Incidence of antibiotic treatments (systemic use only) in cows in herds enrolled in the milk-recording scheme. 29

1 celler/ ml Antal fall/ 1 ko-år Besättningsmått I webbrapporten Signaler Djurvälfärd visas nyckeltal för fruktsamhet, sjukdomsförekomst, dödlighet och hållbarhet beräknat på besättningsnivå. I figurerna 28-35 visas nyckeltalen som gränsvärden för de tio procent av besättningarna som har högst respektive lägst värde samt värdet för medianbesättningen, för kontrollåren 28/9 till 213/14. Figur 28 visar sjukdomsrapporterade kor totalt, figur 29 beräknat tankcelltal och figur 3 visar sjukdomsförekomst uppdelat på olika sjukdomar (vilka diagnoser som ingår i de olika sjukdomskomplexen visas i tabell B, bilaga A). Dödlighet för kvigkalvar och kvigor visas i figur 31 och total utslagning av kor och självdöda/avlivade kor visas i figur 32, utslagning fördelat på olika utgångsorsaker visas i figur 33. Figur 34 visar värden för nyckeltalen ej påbörjade kvigor >17 månader, svåra kalvningar, KFI >7 dagar och KSI>12 dagar och figur 35 visar inkalvningsålder och kalvningsintervall. Sjukdomsrapporterade kor totalt 6 5 4 3 2 1 22.8 21.8 2. 19. 21.1 18.3 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 28. Sjukdomsrapporterade kor (antal sjukdomsrapporterade kor per 1 ko-år) på besättningsnivå, gräns för de 1 % bästa, median samt 1 % sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 213/14. The 1 th, 5 th and 9 th percentile for the herd-level incidence of cows with a disease event. The figure is based mainly on veterinary reported disease events. Milk recording years 28/9 to 213/14. Beräknat tankcelltal 4 3 224 232 233 231 232 235 2 1 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 29. Beräknat tankcelltal (1-tal celler/ml) på besättningsnivå, gränser för median samt de 1 % av besättningarna med högst respektive lägst tankcelltal, från 28/9 till 213/14. The 1 th, 5 th and 9 th percentile for bulk-milk somatic cell count (1 cells/ ml). Milk-recording years 28/9 to 213/14. 3

Mastit Klöv och bensjukdomar 3 1 2 1 1.3 9.6 8.7 8.3 8.1 7.2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 5 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 Förlamningar och kramper Övriga utfodringssjukdomar 1 1 5 2.9 2.6 2.7 2.2 2.2 2.1 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 5 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 3. Förekomst (antal fall/ 1 ko-år) av mastit, klöv- och bensjukdomar, förlamningar och kramper samt övriga utfodringsrelaterade sjukdomar på besättningsnivå, gräns för median samt de 1 % bästa och sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 213/14. The 1 th, 5 th and 9 th percentiles for disease incidences at herd-level. The figure is based mainly on veterinary reported disease events. Milk-recording years 28/9 to 213/14. 15 1 5 Spädkalvsdödlighet 6 6 6 6 6 5 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 8 6 4 2 Kalvdödlighet 1-6 dagar 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 6 4 2 Kalvdödlighet 2-6 månader 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 Ungdjursdödlighet 6-15 månader 6 4 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 31. Dödlighet (antal döda/ medelantal djur inom ålderskategorin*1) på besättningsnivå för spädkalvar, kalvar 1-6 dagar, kalvar 2-6 månader samt ungdjur 6-15 månader, gräns för median samt de 1 % bästa och sämsta besättningarna, från 28/9 till 213/14. The 1th, 5th and 9th percentiles for herd-level mortality in heifer calves and heifers. Milk recording years 28/9 to 213/14. 31

Utslagning totalt Självdöda/ avlivade kor 6 15 4 35 34 34 33 33 33 1 5 5 5 5 5 5 2 5 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 32. Utslagning totalt och självdöda/avlivade (antal fall/ 1 ko-år) på besättningsnivå för kor. Gräns för median samt de 1 % bästa och sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 213/14. The 1th, 5th and 9th percentiles for herd-level culling rates. Milk-recording years 28/9 to 213/14. Utgång fruktsamhet Utgång 1a-kalvare 1-9 dagar efter kalvning 3 15 2 1 1 9 8 8 9 8 7 5 2 2 2 2 2 1 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 Utgång juversjukdom Utgång klövar/ben 2 8 15 6 1 5 8 8 8 7 7 8 4 2 2 2 2 2 2 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 33. Utslagning (antal döda/ 1 ko-år) på besättningsnivå för kor, uppdelat på utslagsorsaker; fruktsamhet, 1a-kalvare i tidig laktation, juversjukdom samt klövar/ben. Gräns för median samt de 1 % bästa och sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 213/14. The 1th, 5th and 9th percentiles for herd-level culling rates per reported reason for culling. Milkrecording years 28/9 to 213/14. 32

Ej påbörjade kvigor >17 månader Svåra kalvningar 1 15 5 31 31 32 29 29 3 1 5 4 4 4 4 3 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 KFI >7 dagar KSI >12 dagar 6 15 4 25 25 25 23 22 22 1 7 7 7 8 8 7 2 5 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 34. Förekomst av ej påbörjade kvigor över 17 månader, svåra kalvningar, kor med KFI över 7 dagar och kor med KSI över 12 dagar. Figuren anger gränser median samt de 1 % bästa och sämsta besättningarna, från 28/9 till 213/14. The 1 th, 5 th and 9 th percentile for the proportion of heifers above 17 month of age at first breeding, of dystocia, of cows with a calving to first insemination interval >7 days (CFI), of cows with a calving to last insemination interval >12 days (CLI). Median and 1 th and 9 th percentile. Milk-recording years 28/9 to 213/14. Kalvningsintervall, månader Inkalvningsålder, månader 2 4 15 13.4 13.4 13.4 13.5 13.5 13.3 3 28. 27.8 27.9 27.9 28. 27.7 1 2 5 1 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 35. A) Inkalvningsålder och b) kalvningsintervall i månader. Figuren anger gränsvärden för de 1 % av besättningarna med högsta respektive lägsta värden, från 28/9 till 213/14. The 1 th, 5 th and 9 th percentiles for herd-level calving interval and age at first calving (in months). Milkrecording years 28/9 to 213/14. 33