Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2014 ESV 2014:40

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2018. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Juniprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med april. Beräkningarna slutfördes den 5 juni 2014. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 43 50 Datum: 2014-06-16 Dnr: 5.3-515/2014 ISBN: 978-91-7249-355-1 Tryckeri: Edita Västerås 2014

Sammanfattning Underskottet i de offentliga finanserna väntas i år uppgå till 89 miljarder kronor, motsvarande 2,4 procent av BNP. Bedömningen av den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna är ungefär densamma som i april. Det innebär att ESV alltjämt räknar med ett större underskott än regeringen. Skillnaden beror främst på att skatteintäkterna är lägre i ESV:s prognos. BNP ökar i år med 2,5 procent. Överskottsmålet nås inte. Gradvis förstärkning av konjunkturen Tillväxttakten väntas stiga under året och BNP ökar med 2,5 procent i år i kalenderkorrigerade termer. En återhämtning i den globala konjunkturen leder till att exporten tar fart och ökar jämfört med förra året. Hushållens konsumtion växer snabbare i år och den stigande aktiviteten i ekonomin gör att investeringarna vänder upp. I år ökar importen mer än exporten och nettoexporten sänker därmed BNP-tillväxten. Nästa år rullar hjulen i ekonomin snabbare då exporten och investeringarna växlar upp ytterligare. BNP ökar nästa år med närmare 3 procent och resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Till följd av den mycket låga inflationen räknar vi med att Riksbanken beslutar sänka reporäntan till 0,5 procent vid nästa penningpolitiska möte i juli. Den ligger sedan kvar på den nivån till i april nästa år då den höjs med 25 punkter. Därefter sker en successiv höjning av reporäntan. Sysselsättningen ökade förhållandevis snabbt förra året och väntas fortsätta öka med cirka 1 procent både i år och nästa år. Arbetslösheten sjunker från och med nästa år. Skatteintäkterna utvecklas svagt i år I år utvecklas den offentliga sektorns skatteintäkter betydligt svagare än 2013. Den långsammare ökningen förklaras dels av genomförda skattesänkningar på skatt på arbete, dels av en svag utveckling av skatt på kapital. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökar mer än förra året men ökningstakten fortsätter att vara låg i ett historiskt perspektiv. Nästa år stiger skatteintäkterna i en snabbare takt, framför allt intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion. Statens övriga inkomster sjunker i år. Det förklaras dels av lägre inkomster från statens aktier, som minskar när aktieutdelningen från Vattenfall uteblir, dels av ett lågt inlevererat överskott från Riksbanken. Måttlig ökning av utgifterna sammantaget Utgifterna på budgetens utgiftsområden ökar i år och nästa år med 15 respektive 19 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 2 procent per år. Bortsett från att Sveriges EU-avgift blir tillfälligt låg 2016 fortsätter utgifterna att öka i nominella tal under resten av prognosperioden. Några utgiftsområden ökar tämligen mycket men den sammantagna årliga ökningstakten uppgår i genomsnitt till måttliga 1,5 procent. De totala utgifterna på statens budget, det vill säga utgiftsområdena samt nettoutlåningen, minskar dock i år med 64 miljarder kronor och beräknas uppgå till 858 miljarder kronor. Nedgången förklaras av att Riksbanken förra året lånade 100 miljarder kronor i Riksgälden, vilket tillfälligt höjde utgiftsnivån. Åren 2015 och 2016 är de totala utgifterna i det närmaste oförändrade, vilket också beror på tillfälliga faktorer. Statens lånebehov fortsatt stort Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -79 miljarder kronor. Inkomsterna blir lägre 2014 jämfört med 2013 bland annat till följd av skattesänkningar samt att aktieutdelningarna blir betydligt lägre i år. Därtill sålde staten aktier under 2013, främst i Nordea. Statsskulden ökade som andel av BNP 2013 och väntas stiga även i år, till 35 procent.

Betydande underskott i de offentliga finanserna Underskottet i de offentliga finanserna uppgår i år till 89 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,4 procent av BNP. Nästa år blir underskottet mindre än i år men ändå betydande, 54 miljarder kronor. Från 2015 stärks det finansiella sparandet av konjunkturella skäl men framför allt av att den återhållsamma ökningen av utgifterna ger ett ökat finansiellt sparande i offentlig sektor. Det blir ändå underskott i de offentliga finanserna till och med 2017. Inte sedan 2008 har det varit överskott och först 2018 nås ett litet överskott igen. Statens finansiella sparande väntas bli negativt såväl i år som nästa år. I år uppgår underskottet till 78 miljarder kronor och nästa år till 45 miljarder kronor. Inte heller 2016 nås balans även om underskottet minskar i förhållande till året innan. Kommunsektorn väntas i år redovisa ett bokföringsmässigt resultat om 12 miljarder kronor. Resultatet krymper sedan något kommande år. Kommunsektorns finansiella sparande uppgår i prognosen årligen till -0,3 procent av BNP. I år och nästa år beräknas ålderspensionssystemets finanser visa överskott. Från 2016 blir det underskott. Att det blir överskott i år och nästa år beror främst på att de genomsnittliga pensionerna utvecklas svagt. Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, beräknas öka till 42 procent i slutet av 2014. Överskottsmålet nås inte Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. För att målet ska nås krävs skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP-tillväxten, så kallad automatisk diskretionär finanspolitik (ADF). Även om denna effekt är stark blir det inte tillräckliga överskott för att målet ska nås under prognosperioden. Minimalt utrymme för utgiftsreformer Det finns marginaler till utgiftstaken samtliga prognosår. Däremot finns i närtid, i år och nästa år, endast ett begränsat utrymme för reformer på utgiftssidan om man tar hänsyn till att det bör finnas säkerhetsmarginaler för oväntade utgiftsökningar. Längre bort i prognosperioden är marginalerna större. ESV är mindre optimistisk än regeringen Det är stor skillnad i prognoserna för den offentliga sektorns finansiella sparande när man jämför ESV:s prognos med regeringens prognos i den ekonomiska vårpropositionen för 2014. ESV:s prognos för sparandet uppgår till -89 miljarder kronor att jämföra med regeringens prognos som är -59 miljarder kronor. Prognosskillnaden uppgår således till 30 miljarder kronor. Skillnaden förklaras framför allt av att ESV i år räknar med 10 miljarder kronor i lägre bolagsskatteintäkter och 10 miljarder kronor i lägre intäkter från skatt på arbete.

Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP, fasta priser, proc. utv. -5,0 6,6 2,9 0,9 1,6 2,3 3,0 3,1 2,4 2,1 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -4,9 6,3 2,9 1,3 1,6 2,5 2,8 2,9 2,6 2,2 Hushållens konsumtion, proc. utv. -0,3 4,0 1,7 1,6 2,0 2,7 3,0 2,9 2,5 2,3 Offentlig konsumtion, proc. utv. 2,2 2,1 0,8 0,3 2,0 0,5 0,8 0,6-0,2-0,1 Investeringar, proc. utv. -15,5 7,2 8,2 3,3-1,1 5,0 6,0 6,9 5,6 4,3 Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,6 2,2 0,5-1,2 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. -13,8 11,4 6,1 0,7-0,4 4,2 5,3 5,2 4,3 4,5 Import, proc. utv. -14,3 12,0 7,1-0,6-0,8 5,3 5,5 5,4 4,6 4,8 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,0 1,6 3,3 3,5 2,6 2,6 2,6 2,5 1,8 1,6 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 4,5 2,3 3,8 5,6 6,1 6,0 5,6 5,2 4,6 3,9 Lönesumma, proc. utv. 0,1 3,1 5,6 3,8 2,7 3,6 4,3 4,4 4,4 4,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. -2,6 2,0 2,0 0,7 0,4 1,4 1,2 1,1 0,8 0,4 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,5 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -30 0 0-26 -44-89 -54-28 -10 8 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -1,0 0,0 0,0-0,7-1,2-2,4-1,4-0,7-0,2 0,2 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 42,6 39,4 38,6 38,3 40,5 42,1 41,7 40,1 38,4 36,3 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,2 0,8 0,7 0,7 0,7 0,5 0,1-0,2-0,5-0,7 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,6 0,5 0,3 0,4 0,4 0,1-0,1-0,2-0,4-0,5 Sjuårsindikatorn 0,8 0,3-0,5-1,0-0,9-1,0-0,9 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,5 0,3-0,2-0,6-0,7-0,8-0,7 Konjunkturjusterat sparande 0,2-0,1-0,2-0,1-0,9-2,0-1,1-0,7-0,3 0,1 Statsskuld, proc. av BNP 37,0 33,4 30,9 31,3 34,0 35,5 35,0 33,4 31,6 29,3 Skattekvot, proc. av BNP 46,6 45,4 44,4 44,0 44,4 43,6 43,5 43,5 43,6 43,5 Totala utgifter på statens budget, mdkr 886 781 805 812 921 858 859 859 880 896 Takbegränsade utgifter, mdkr 965 986 989 1 022 1 067 1 092 1 105 1 123 1 156 1 186 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 220 223 222 238 257 258 267 288 308 322 Marginal till utgiftstaket, mdkr 24 38 74 62 28 15 22 44 58 68 Budgetsaldo, mdkr -176-1 68-25 -131-79 -44-7 17 43 Engångseffekter på statens budget, mdkr -105 23 36 8-74 -5-2 7-2 -2 Underliggande budgetsaldo, mdkr -71-24 32-33 -57-75 -42-13 19 45 Källa: SCB och ESV

Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget... 13 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 13 2.1.1 Skatt på arbete... 14 2.1.2 Skatt på kapital... 15 2.1.3 Skatt på konsumtion... 18 2.2 Inkomsterna på statens budget... 20 3 Utgifterna på statens budget... 25 3.1 Migration (UO 8)... 27 3.2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10)... 28 3.3 Integration och jämställdhet (UO 13)... 29 3.4 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14)... 30 3.5 Statsskuldsräntor (UO 26)... 31 3.6 Riksgäldens nettoutlåning... 32 3.7 Realekonomiskt fördelade utgifter... 34 4 Saldot på statens budget... 37 5 Offentliga finanser... 39 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande... 39 5.2 Statens finansiella sparande... 40 5.3 Kommunsektorns finansiella sparande... 41 5.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande... 43 5.5 Den offentliga skulden... 45 5.6 Finanspolitikens inriktning... 48 5.7 Jämförelse med andra prognosinstitut... 49 6 De budgetpolitiska målen... 51 6.1 Överskottsmålet... 51 6.2 Utgiftstaket... 52 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen... 55 8 Revideringar sedan föregående prognos... 57 Appendix... 59 Kontaktpersoner... 75 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014 5

Förteckning över faktarutor Återföring av periodiseringsfonder... 17 Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga statsskuldsräntor... 32 Riksgäldens nettoutlåning... 34 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 42 Det finansiella sparandet och resultatet... 43 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp... 47 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik... 48 Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF)... 49 Indikatorerna för överskottsmålet... 51 Konjunkturjusterat sparande metod... 52 Engångseffekter... 69 Förändring av anslagsbehållningar... 71 Appendix Appendix 1. Volymer 2013 2018... 60 Appendix 2. Utgifter på statens budget 2014-2018, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos... 61 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2012 2018, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos... 62 Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2013 2018... 64 Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2009 2018... 65 Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2012 2018... 66 Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2013 2018... 67 Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2013 2018... 69 Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2013 2015... 71 Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2004 2018... 72 Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2009 2018... 72 Appendix 12. Beräkningsförutsättningar 2013 2018... 73 Appendix 13. Hushållens disponibla inkomster 2011 2018... 74 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Gradvis förstärkning av konjunkturen BNP sjönk marginellt mellan första kvartalet i år och fjärde kvartalet förra året, efter den tillfälligt mycket starka ökningen under fjärde kvartalet 2013 (kalenderkorrigerat och säsongrensat). De underliggande siffrorna för årets första kvartal visade en starkare ökning av aktiviteten i ekonomin. Indikatorerna ger en lite blandad bild av framtidsutsikterna. I tjänstesektorn ser framtidsutsikterna relativt ljusa ut men i industrin och bland hushållen har framtidstron försämrats. Indikatorerna ligger ändå sammantaget kvar på en nivå som indikerar en förstärkning i ekonomin. Tillväxttakten väntas stiga under året och BNP ökar med 2,5 procent i år (kalenderkorrigerat). En återhämtning i den globala konjunkturen leder till att exporten tar fart under året och ökar jämfört med förra året, efter att ha fallit två år i följd. Hushållens konsumtion växer snabbare än förra året och den stigande aktiviteten i ekonomin gör att investeringarna vänder upp. Stigande export och investeringar leder också till att importen ökar. I år ökar importen mer än exporten och nettoexporten sänker därmed BNP-tillväxten. Nästa år rullar hjulen i ekonomin snabbare då exporten och investeringarna växlar upp ytterligare. BNP ökar då med nästan 3 procent och resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Åren 2016 2017 fortsätter återhämtningen och under 2017 når ekonomin fullt resursutnyttjande. År 2018 ökar därmed BNP i takt med potentiell tillväxt. 1 Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Till följd av den mycket låga inflationen räknar vi med att Riksbanken sänker reporäntan till 0,5 procent i juli. Den ligger sedan kvar på den nivån till i april nästa år då den höjs med 25 punkter igen. Därefter sker en successiv höjning av reporäntan. Även finanspolitiken är expansiv under 2014, vilket driver på tillväxten. 1 Prognosen för 2014 2015 är en konjunkturbedömning. Därefter grundas prognosen på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin. Efter 2015 antas ekonomin gå mot sin potentiella nivå. Sysselsättningen ökade förhållandevis snabbt förra året och sysselsättningsgraden fortsatte att stiga. Trots det låg arbetslösheten kvar på 8 procent. Sysselsättningen väntas fortsätta öka med cirka 1 procent både i år och nästa år. Arbetskraftsökningen dämpas dock vilket får till följd att arbetslösheten börjar falla. Antalet arbetade timmar ökade inte lika snabbt som sysselsättningen förra året. Med andra ord sjönk medelarbetstiden. I år väntas medelarbetstiden öka något igen och antalet arbetade timmar stiger därmed betydligt snabbare i år än förra året. Det leder till att produktivitetstillväxten fortsätter att vara låg. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor 1 045 1 015 985 955 925 895 865 835 805 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV. Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent Global konjunkturförstärkning höjer exporten Den globala konjunkturen stärks under året. Euroområdet har tagit sig ur recessionen och BNP för området som helhet har ökat i årstakt de senaste två kvartalen. Tillväxten gynnas i år av att finanspolitiken är mindre åtstramande än förra året. Indikatorerna pekar också på en fortsatt förstärkning men det blir sannolikt inte någon större fart i återhämtningen. I våra nordiska grannländer, som är viktiga exportmarknader, är konjunkturbilden spretig. I Danmark och Norge tyder indikatorerna 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014 7

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN på att konjunkturen tar fart även om tillväxten i Norge dämpas av låga investeringar inom oljeindustrin samt svaga bostadsinvesteringar. I Finland ser utsikterna sämre ut då de drabbas relativt hårt av den svaga tillväxten i Ryssland samtidigt som de har strukturella problem som gör att tillväxtutsikterna för ekonomin som helhet är svaga. I USA var tillväxten dämpad första kvartalet, vilket till stor del berodde på det kalla vädret. Indikatorerna tyder på att tillväxten växlar upp kommande kvartal. I tillväxtländerna har BNP-ökningen bromsat in men tillväxttakterna kommer vara relativt höga även kommande år. En förstärkning i den globala konjunkturen väntas leda till att exporten tar fart under året. Än så länge har dock utfallen inte visat på någon större styrka och indikatorerna ger en lite splittrad bild. Orderingångarna från exportmarknaderna har stigit och ligger nu på en högre nivå än för ett år sedan, även om de sjunkit tillbaka något de senaste månaderna. Flera företagsundersökningar tyder på att konjunkturen stärks även om det går trögt. I både Konjunkturinstitutets barometer och Swedbanks inköpschefsindex har dock framtidstron bland industriföretagen försämrats de senaste månaderna och det är därmed lite osäkert vart industrikonjunkturen är på väg. Exporten väntas ändå bli starkare under året och ökar med drygt 4 procent efter att ha fallit två år i rad. Nästa år växlar tillväxttakten upp ytterligare. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hushållens konsumtion 2,0 2,7 3,0 2,9 2,5 2,3 Offentlig konsumtion 2,0 0,5 0,8 0,6-0,2-0,1 Fasta investeringar -1,1 5,0 6,0 6,9 5,6 4,3 Lager 1 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Export -0,4 4,2 5,3 5,2 4,3 4,5 Import -0,8 5,3 5,5 5,4 4,6 4,8 Nettoexport 1 0,2-0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 BNP 1,6 2,3 3,0 3,1 2,4 2,1 BNP, kalenderkorrigerad 1,6 2,5 2,8 2,9 2,6 2,2 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Konsumtionen fortsätter vara en viktig drivkraft Detaljhandelns omsättning har ökat starkt de senaste månaderna och vi räknar med att hushållens konsumtion kommer att öka snabbare i år än förra året. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent 8 6 4 2 0-2 -4 Procent -6-6 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Hushållens reala disponibelinkomster ökar med drygt 2,5 procent i år och konsumtionen väntas öka i ungefär samma takt. Det innebär att sparkvoten i stort sett kommer vara oförändrad, efter att ha stigit tre år i följd. Den ligger nu på en historiskt sett hög nivå. Dessutom visar SCB:s sparbarometer att även hushållens finansiella förmögenhet ligger på en hög nivå. Det talar för att hushållen har potential att höja konsumtionstakten ytterligare i år även om disponibelinkomsterna inte ökar mer i år än förra året. Hushållens framtidstro har också stärkts jämfört med för ett år sedan, även om nivån har sjunkit tillbaka sedan årsskiftet. Det är framför allt hushållens syn på den egna ekonomin som har försämrats sedan årsskiftet, främst bland pensionärer. Det hänger sannolikt samman med att pensionsinkomsterna sjunker i år till följd av den så kallade bromsen i pensionssystemet. För de som arbetar ökar de reala disponibelinkomsterna snabbare i år än förra året till följd av det femte jobbskatteavdraget och den låga inflationen. 8 6 4 2 0-2 -4 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Kommande år ökar konsumtionen snabbare än inkomsterna och sparkvoten sjunker. Den ligger ändå kvar på en relativt hög nivå, sett ur ett historiskt perspektiv, under hela prognosperioden. Starka bostadsinvesteringar höjer investeringstillväxten i år Investeringarna ökade mycket första kvartalet i år. Det var framför allt en fortsatt kraftig ökning av bostadsinvesteringarna som drev upp ökningstakten. Även investeringarna i kommun- och energisektorn fortsatte att öka starkt. I övriga delar av näringslivet var utvecklingen betydligt svagare. Under resten av året väntas investeringarna inte öka lika starkt som under första kvartalet. Ökningen i bostadsinvesteringarna dämpas successivt under året, liksom investeringarna i kommunsektorn. I industrin föll investeringarna kraftigt förra året, vilket hänger samman med att produktionen och kapacitetsutnyttjandet sjönk, som en följd av den svaga exporten. I år väntas produktionen vända upp men behovet av att investera väntas fortfarande vara lågt, vilket bekräftas i den senaste investeringsenkäten, och investeringarna i industrin fortsätter sjunka något. Det är först nästa år som investeringarna i industrin tar fart. Även i övriga delar av näringslivet ökar investeringarna svagt i år, förutom i energisektorn samt den mycket starka ökningen av investeringar i bostäder. År 2015 och 2016 leder konjunkturuppgången till att investeringarna ökar starkt i hela näringslivet. I staten ökar också investeringarna kraftigt från och med 2015 då nya infrastruktursatsningar sätter i gång. I kommunerna dämpas investeringstakten dock successivt då flera stora byggprojekt avslutas. Investeringarna i lager har svängt kraftigt de senaste kvartalen. Som väntat sänkte de BNP-tillväxten första kvartalet, efter att ha höjt den kraftigt under fjärde kvartalet förra året. Sett över hela året höjer lagerinvesteringarna BNPtillväxten i år med 0,2 procentenheter. Ökad efterfrågan lyfter importen Den ökade efterfrågan i ekonomin leder till att importen, som sjönk förra året, återigen ökar. Första kvartalet ökade importen relativt starkt. Inte minst ökade importen av råvaror. En förklaring till ökningen av importen av råvaror är att den var tillfälligt låg förra året till följd av ett underhållsstopp vid ett av landets raffinaderier. Importen väntas öka mer än exporten och nettoexporten sänker därmed BNP-tillväxten i år. Sysselsättningen fortsätter öka Sysselsättningen steg förhållandevis snabbt under 2013. Det var framför allt i tjänstesektorn och offentliga sektorn som sysselsättningen ökade, medan den sjönk i industrin och byggsektorn. Antalet arbetade timmar ökade inte lika snabbt som sysselsättningen, främst på grund av en ökad sjukfrånvaro. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP, fp 1,6 2,5 2,8 2,9 2,6 2,2 Produktivitet 1,2 1,0 1,6 1,8 1,8 1,8 Arbetade timmar 0,4 1,4 1,2 1,1 0,8 0,4 Medelarbetstid -0,6 0,3-0,1 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,0 1,1 1,2 1,1 0,8 0,4 Arbetskraft 1,1 1,0 0,7 0,4 0,4 0,4 Personer i program, tusental 201 194 179 160 151 149 Arbetslöshet, ILO 1 8,0 8,0 7,4 6,8 6,5 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,6 5,6 5,3 4,9 4,8 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. Den stigande aktiviteten i ekonomin väntas öka efterfrågan på arbetskraft och indikatorerna pekar på att sysselsättningen fortsätter stiga i år. Antalet sysselsatta väntas därför öka med drygt 1 procent mellan 2013 och 2014. Även i år är det tjänstesektorn som står för den största ökningen. Sysselsättningsökningen i offentlig sektor dämpas medan sysselsättningen i byggsektorn vänder upp EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014 9

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN till följd av den kraftiga ökningen av bostadsbyggandet. Första kvartalet i år ökade antalet arbetade timmar starkt och för helåret ökar de betydligt mer än förra året, både till följd av en starkare sysselsättningsökning och en stigande medelarbetstid. Det innebär att produktivitetstillväxten blir relativt svag även i år. De kommande två åren fortsätter sysselsättningen att öka med drygt 1 procent men därefter mattas ökningstakten av. Antalet arbetade timmar ökar då i samma takt som antalet sysselsatta. Sysselsättningsgraden stiger under hela perioden, till 66,6 procent 2018. Nivån ligger då drygt 2 procentenheter högre än år 2010, då den var som lägst efter fallet under finanskrisen. Diagram 3. Antal sysselsatta och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental 5 000 4 920 4 840 4 760 4 680 4 600 4 520 4 440 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV Antal sysselsatta Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) men arbetslösheten faller först nästa år Arbetslösheten har nu legat runt 8 procent sedan början av 2012. Att inte arbetslösheten har sjunkit, trots att sysselsättningen ökat relativt mycket de två senaste åren, beror på att antalet personer i arbetskraften ökat lika mycket som sysselsättningen. Att arbetskraften har ökat relativt starkt beror både på att befolkningen växer och på att arbetskraftsdeltagandet stigit. Det stigande arbetskraftsdeltagandet förklaras främst av att andelen studerande och andelen långvarigt sjuka, vilka definieras som att de inte deltar i arbetskraften, har minskat. 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 Första kvartalet i år ökade arbetslösheten något men under kommande kvartal väntas den sjunka igen. Sysselsättningsökningen räcker dock inte till för att arbetslösheten skall sjunka under 8 procent mätt som årsgenomsnitt i år. Kommande år väntas inte arbetskraften fortsätta öka i samma takt som sysselsättningen, vilket leder till att arbetslösheten successivt sjunker, till 6,5 procent 2017. År 2018 ligger den kvar på den nivån. Låga löneökningar i år och nästa år Löneökningarna dämpades förra året, från en ökning på 3 procent 2012 till 2,5 procent 2013, enligt preliminär statistik från SCB:s konjunkturlönestatistik. Att löneökningstakten dämpades förra året berodde på att de avtalade löneökningarna var lägre 2013 än 2012. Uträknat från förändringen av lönesumman blev löneökningarna bara 2,2 procent. Diskrepansen kan bero på att det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och på att det är olika källor. För 2014 och 2015 ger avtalen ungefär samma löneökningar som 2013. Löneglidningen, och därmed också den totala löneökningen, bedöms vara låg även i år eftersom resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande är lågt. Både arbetsgivarnas och arbetstagarnas inflationsförväntningar har dessutom sjunkit, vilket dämpar lönekraven. Givet den svaga inflationen kommer reallöneökningarna öka med drygt 2 procent, trots måttliga nominella löneökningar. Även första kvartalet i år visar löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Vi räknar med att det kommer vara en skillnad mellan dessa mått för helåret 2014. Nästa år stiger ökningstakten något men eftersom avtalen är låga blir de totala löneökningarna ändå måttliga. Åren 2016 2017 ökar lönerna allt snabbare när resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Inflationen förblir låg under lång tid Inflationen är för närvarande mycket låg. Enligt KPI ligger den runt noll procent och den underliggande inflationen, mätt enligt KPIF, där effek- 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN ten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger runt 0,5 procent. Dämpningen av prisökningarna är bred. Priserna på inhemska varor och tjänster ökar svagt på grund av att efterfrågan i ekonomin är låg och företagen därmed har svårt att föra över sina kostnadsökningar på konsumenterna. Energipriserna, som inte direkt är kopplade till det inhemska resursutnyttjandet, har sjunkit under året och bidragit till att dämpa inflationen. Den svaga konjunkturen i övriga Europa leder också till att priserna på importerade varor ökar svagt. En starkt bidragande orsak till att inflationen enligt KPI har fallit kraftigt ända sedan 2011 är att bolåneräntorna har sjunkit. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Timlön, KL 1 2,5 2,7 3,0 3,3 3,6 3,7 Timlön, NR 1 2,2 2,0 3,0 3,3 3,6 3,7 Enhetsarbetskostnad 1,4 1,0 1,4 1,5 1,8 1,8 Lönesumma 2,7 3,6 4,3 4,4 4,4 4,1 KPI 0,0 0,0 1,3 2,3 2,9 3,0 KPIF 2 0,9 0,6 1,3 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,5 44,4 44,4 44,9 46,0 47,3 Reporänta, värde vid årets slut 0,75 0,50 1,50 2,50 3,50 3,50 Även om inflationen troligtvis har bottnat förblir den låg under hela året. Kostnadstrycket i ekonomin är lågt till följd av att arbetskostnaderna per producerad enhet ökar svagt i år, liksom de gjorde förra året. Ett lågt resursutnyttjande håller också tillbaka prisuppgången. Nästa år stiger inflationen men den kommer fortfarande att ligga långt från inflationsmålet. Ett stigande resursutnyttjande höjer företagens kostnader och underlättar också för företagen att föra över kostnadsökningarna till konsumenterna. Inflationen i omvärlden stiger också, vilket leder till att importpriserna ökar snabbare. Prisökningarna på importerade varor dämpas dock något av att kronan, som försvagats tillfälligt det senaste året, stärks igen. Priserna på drivmedel höjs också nästa år, bland annat på grund av att skatten på energi och koldioxid höjs. För en mer detaljerad beskrivning av skattehöjningarna se kapitel 2. Under perioden 2016 2018 ökar den underliggande inflationen i takt med att resursutnyttjandet i ekonomin stiger. KPIF når 2,0 procent 2017. KPI forsätter att vara lägre än KPIF under 2014 och en stor del av 2015 då bolåneräntorna sänks i samband med att Riksbanken sänker reporäntan vid nästa penninpolitiska möte. Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014 11

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget I år utvecklas den offentliga sektorns skatteintäkter betydligt svagare än 2013. Den långsammare ökningen förklaras dels av genomförda skattesänkningar av skatt på arbete, dels av en svag utveckling av skatt på kapital. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökar mer än förra året men ökningstakten fortsätter att vara låg i ett historiskt perspektiv. Nästa år stiger skatteintäkterna i en snabbare takt, framför allt intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion. Statens övriga inkomster sjunker i år. Det förklaras dels av lägre inkomster från statens aktier, som minskar när aktieutdelningen från Vattenfall uteblir, dels av ett lågt inlevererat överskott från Riksbanken. Tabell 5. Skatteintäkter Miljarder kronor/procentuell förändring Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skatt på arbete 937 969 988 1 034 1 084 1 135 1 183 Förändring 3,5 3,4 2,0 4,6 4,9 4,7 4,2 Skatt på kapital 168 171 175 179 194 203 212 Förändring -8,6 1,9 2,1 2,7 8,1 4,7 4,4 Skatt på konsumtion 453 463 476 497 517 537 558 Förändring -0,5 2,4 2,6 4,4 4,1 3,9 3,9 Totala skatteintäkter 1 560 1 615 1 644 1 714 1 799 1 880 1 958 Förändring 0,9 3,5 1,8 4,3 5,0 4,5 4,1 Underliggande förändring 1 1,1 4,1 2,9 4,3 5,0 4,5 4,1 Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländeringar 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete utgör 60 procent av de totala skatteintäkterna 2. Intäkterna beror främst på utvecklingen av lönesumman vilken ökar svagt under 2014. Ökningstakten är högre än förra året 2 Totala skatteintäkter består av den offentliga sektorns skatteintäkter och EU-skatter. men beslutade skattesänkningar innebär att intäkterna utvecklas svagare i år. Nästa år ökar timlönen och lönesumman snabbare vilka bidrar till att intäkterna från skatt på arbete ökar starkt. Skatt på kapital svarar för 11 procent av de totala skatteintäkterna. I år utvecklas intäkterna svagt vilket främst beror på att företagens inkomstskatter minskar. Avkastningsskatten ökar men ligger på en låg nivå på grund av det låga ränteläget. Hushållens kapitalskatter fortsätter att utvecklas starkt. Låga räntor leder till lägre ränteutgifter och därmed till lägre skattereduktion. Kommande år utvecklas intäkterna starkare främst på grund av att företagens inkomstskatter och avkastningsskatten ökar. Skatt på konsumtion och insatsvaror, som utgör 29 procent av de totala skatteintäkterna, ökar mer i år än förra året om än svagt. Hushållens starkare konsumtion och en återhämtning av investeringarna i näringslivet medför att intäkterna från momsen stiger något snabbare i år. Intäkterna från energiskatt minskar och dämpar punktskatteintäkterna. Nästa år fortsätter hushållen att öka sin konsumtion, vilket leder till en snabbare ökning av intäkterna. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Staten -2,0 3,3 0,3 4,0 5,4 4,4 4,1 Kommunsektorn 4,3 4,0 3,2 4,2 4,8 4,7 4,3 ÅP-systemet 3,3 3,0 2,9 5,1 3,9 4,1 4,1 Skattekvot 1 44,0 44,4 43,6 43,5 43,6 43,6 43,5 Källa: SKV och ESV 1 Totala skatteintäkter andel av BNP Statens skatteintäkter har i år den svagaste utvecklingen i jämförelse med övriga sektorer inom den offentliga sektorn. Det beror på skattesänkningar och lägre bolagsskatteintäkter. Även kommunsektorns skatteintäkter utvecklas svagt i år bland annat eftersom pensionerna ökar svagt och till EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014 13

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procentuell förändring Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Aktuell prognos 4,0 3,7 2,8 4,3 4,8 4,7 4,2 Föregående prognos 4,0 3,7 3,0 4,1 4,8 4,6 4,1 Fastställda 4,1 3,9 2,7 Underliggande utveckling 3,9 3,9 3,2 4,3 4,8 4,7 4,2 Källa: SKV och ESV Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i kapitel 8. 2.1.1 Skatt på arbete Intäkterna från skatt på arbete består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. De direkta skatterna påverkas dessutom av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation. I år ökar intäkterna svagt, med 2 procent, vilket främst beror på fortsatta skattesänkningar genom jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Från och med 2015 ökar intäkterna starkare när återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter och löneökningstakten stiger. Nästa år ökar utbetalda löner snabbare medan arbetsmarknadsersättningarna minskar i takt med att arbetslösheten sjunker. Pensionerna utvecklas svagt men betydligt starkare 2016. Tabell 8. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utbetalda löner 1 397 2,8 3,6 4,3 4,4 4,4 4,1 Aktivitets-och sjukersättning 31-3,8-3,9-4,2-2,3-0,7-0,5 Sjukpenning och föräldrapenning 58 8,0 6,1 5,6 4,0 4,0 3,4 Låga pensionsutbetalningar dämpar direkta skatter på arbete i år I år ökar utbetalda löner snabbare än förra året men pensionsinkomsterna ökar mycket svagt, med knappt 1 procent. Sjukpenningen fortsätter att öka, om än i en avtagande takt. Arbetsmarknadsersättningarna minskar i år även om den öppna arbetslösheten ligger på samma nivå som 2013. Det beror på att färre personer deltar i arbetsmarknadspolitiska program och att andelen öppet arbetslösa som har rätt till ersättning minskar. Sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten andel av skattebasen och påverkar inte skatteintäkterna i någon större utsträckning. Arbetsmarknadsersättningar 31 5,6-4,7-7,0-8,7-9,9-0,2 Pensioner 380 5,7 0,8 2,9 5,8 5,7 4,4 Taxerad inkomst 1 972 3,6 2,8 3,8 4,4 4,5 4,1 Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 776 3,7 2,8 4,3 4,8 4,7 4,2 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor Skattereduktionerna uppgår i år sammanlagt till 224 miljarder kronor. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften är drygt 100 miljarder kronor. Jobbskatteavdraget uppgår också till 100 miljarder kronor och HUS-avdraget till 20 miljarder kronor där huvuddelen avser ROTtjänster. De ökar i volym i år men ligger sedan kvar på nuvarande nivå under prognosperioden. RUT-tjänsterna beräknas till 3 miljarder kronor i år och ökar till 3,7 miljarder kronor 2018. Direkta skatter på arbete uppgår i år till 529 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 50 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil över tiden och utgör knappt 10 procent av intäkterna från direkt skatt på arbete. Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna följer i hög grad utvecklingen av lönesumman och avgiftssatserna. De indirekta skatterna på arbete beräknas till 459 miljarder kronor i år. Det är en ökning med 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 15 miljarder kronor eller 3 procent från 2013. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt i år och nästa år, men betydligt snabbare 2016 2018. I genomsnitt förväntas skatteintäkterna öka med 3,9 procent per år under prognosperioden. Diagram 4. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Miljarder kronor 35 25 15 5-5 -15-25 -35-45 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV och ESV Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Miljarder kronor Stöden till sysselsättningen fortsätter öka De olika stöden uppgår 2014 till 53 miljarder kronor. De beloppsmässigt största sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, som beräknas till 22 miljarder kronor i år, HUS-avdraget samt nystartsjobb. En relativt stark sysselsättningsutveckling framöver leder till att nedsättningen för nystartsjobb ökar från 6,6 miljarder kronor 2014 till 7,3 miljarder kronor 2018. 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs främst av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Låga räntor bidrar till lägre skattereduktion Nettot av ränte- och utdelningsinkomster och ränteutgifter utgör hushållens löpande kapitalinkomster. Åren 2013 2016 är nettot högre än 2012 fastän utdelningsinkomsterna har minskat till följd av den slopade skattskyldigheten för 35 25 15 5-5 -15-25 -35-45 investeringsfonder. Det förklaras av att räntenivån är lägre än 2012. Det är först 2017 som nettot blir lägre trots att hushållens skulder ökar successivt under prognosperioden. Det beror dels på att skulderna är större än tillgångarna på räntebärande konton, dels att utgiftsräntorna är högre än inkomsträntorna. År 2015 ökar ränteavdragen på grund av en högre räntenivå. Åren därefter fortsätter ränteavdraget att öka på grund av att utlåningsräntorna stiger framöver. Under 2000-talet har såväl hushållens skulder som finansiella tillgångar ökat kraftigt. Det är framför allt banksparandet och lån hos banker och bostadsinstitut som har ökat. I prognosen antas skulderna och sparandet på räntebärande konton fortsätta att öka. Dessutom ökar sparandet i investeringssparkonton snabbt vilket ger ökade intäkter mot slutet av perioden när schablonräntan höjs. Diagram 5. Hushållens skulder och finansiella tillgångar (exklusive pensionssparande) Miljarder kronor 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: SCB och ESV Finansiella tillgångar som beskattas löpande Skulder med avdragsgill ränta Miljarder kronor 4 000 3 000 2 000 1 000 Hushållens kapitalvinster ökar kraftigt 2013 och 2014 till följd av den senaste tidens börsuppgång och uppgår i år till 3,3 procent av BNP. Följande år beräknas kapitalvinsterna uppgå till 3 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga andelen 1993 2012. Införandet av investeringssparkonto medför att kapitalvinsternas andel av BNP avviker från det historiska EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014 15

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 9. Hushållens kapitalinkomster Miljarder kronor Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utdelningar direktägda aktier 35 44 52 47 50 53 62 64 67 71 73 75 78 Utdelningar fondandelar 5 7 9 9 6 8 9 0 0 0 0 0 0 Ränteinkomster bankmedel 9 19 28 12 8 18 21 17 13 16 30 33 37 Ränteinkomster obligationer 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 3 Schablonintäkt investeringsfonder 2 2 2 2 2 3 3 Schablonintäkt investeringssparkonton 1 2 4 4 8 10 13 Löpande kapitalinkomster 51 70 89 69 65 81 96 86 87 94 115 124 133 Avdrag för utgiftsränta m.m. -65-83 -106-80 -72-102 -110-98 -92-97 -116-140 -161 Netto löpande kapitalinkomster -14-13 -16-12 -7-21 -14-12 -6-2 -1-17 -28 Kapitalvinster, netto 130 168 90 87 114 107 97 114 123 116 122 128 135 Netto kapitalinkomster 116 155 74 75 107 86 83 102 117 113 121 112 106 Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter. medelvärdet. Den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder väntas dock på sikt medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. Företagens vinster ökar i år men bolagsskatten minskar År 2013 beräknas skatten på företagsvinster ha minskat med 3 procent till 87 miljarder kronor. En genomgång av de stora bolagens bokslut visade på en resultatförsämring jämfört med året innan. Ett undantag var banksektorn som redovisade en positiv vinstutveckling. Förutom sämre resultat påverkades skatten på företagsvinster 2013 även av sänkningen av bolagsskatten till 22 procent. År 2012 gjorde företagen stora avsättningar till periodiseringsfonder som man valde att återföra till beskattning med den lägre skattesatsen 2013. Utan denna återföring skulle bolagsskatteintäkterna varit än lägre förra året. Den underliggande utvecklingen av skatteintäkterna 2013 minskar med 1,5 procent. I år bidrar återhämtningen i ekonomin till att företagens resultat och vinster åter ökar. ESV räknar med att företagens vinster i år stiger med drygt 5 procent. Att uppgången för företagen inte blir lika kraftig som under tidigare återhämtningsfaser beror framför allt på en fortsatt svag utveckling på många av våra viktiga exportmarknader i Europa. Bolagsrapporter för årets första kvartal visade en resultatförbättring för framför allt bankerna, men även för företag inom verkstadsindustrin. Trots att vinsterna väntas öka i år fortsätter företagens inkomstskatter att sjunka till 84 miljarder kronor. Det förklaras av två tillfälliga faktorer. Periodiseringsfonder återfördes Diagram 6. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor 115 95 75 55 35 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Procent av BNP till beskattning under 2013, vilket tillfälligt höjde skatteintäkterna med 4 miljarder kronor (se faktaruta). Dessutom betalade företag med brutet räkenskapsår den högre skattesatsen på 26,3 procent under en del av 2013. 4 3 2 1 0 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 10. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor/procent Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Diagram 7. Bolagsskatt, årlig förändring Procentuell förändring Procentuell förändring 50 50 40 40 Intäkter 89 87 84 88 93 97 102 Förändring, (%) -12,9-2,7-3,8 4,7 6,1 4,7 4,5 Underliggande. förändring, (%) -8,6-1,5 5,4 4,9 6,4 4,9 4,7 Källa: SKV och ESV 30 20 10 0-10 30 20 10 0-10 Från 2015 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna från företagsvinster ökar igen, med i genomsnitt 5 procent per år. Som andel av BNP uppgår skatten på företagsvinster i år till 2,2 procent, och andelen är i stort sett konstant under resten av prognosperioden. Återföring av periodiseringsfonder En indirekt effekt av den sänkta bolagskattesatsen 2013 var att företagen i betydligt större utsträckning än normalt utnyttjade möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder 2012. Avsättningen, som får göras med maximalt 25 procent av vinsten, är ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år. De avsatta medlen ska återföras till beskattning inom sex år. I och med att bolagsskatten sänktes 2013, fanns det starka incitament för företagen att på detta sätt minska skatteunderlaget 2012 och i stället öka det kommande år. Framför allt banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna av företagsvinster, utnyttjade denna möjlighet. Företagens avsättning till periodiseringsfonder bedöms ha medfört minskade skatteintäkter om 4,5 miljarder kronor 2012. Återföringen 2013 bedöms ha ökat skatteintäkterna med 3,8 miljarder kronor. Skatteintäkterna från företagsvinster är en mycket volatil och svårbedömd skatt. Vissa år påverkas den av betydande engångseffekter, men även bortsett från dessa kvarstår kraftiga och snabba förändringar under en konjunkturcykel. Efter perioder med lågkonjunktur, som exempelvis efter ITkraschen i början av 2000-talet och finanskrisen 2009, inträffade en rekylartad återhämtning med kraftigt ökande skatteintäkter från företagsvinster. -20-30 1996 2001 2006 2011 2016 Källa: SKV och ESV Skatt på företagsvinster Skatt på företagsvinster, justerad för engångsposter Avkastningsskatten ökar i takt med att räntorna stiger Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Årets räntesatser för kapitalförsäkringar bestämdes av nivån på statslåneräntan den sista november 2013 och för pensionsförsäkringar av den genomsnittliga statslåneräntan under 2013. Statslåneräntan ökade från 1,5 procent 2012 till 2 procent 2013, vilket medför att avkastningsskatten i år ökar med drygt 3 miljarder kronor till 10 miljarder kronor. En successivt stigande räntenivå från 2015 medför att skatten stiger snabbt från och med 2016, och uppgår till 26 miljarder kronor i slutet av prognosperioden. Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivån. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor. Fastighetsavgiften ökar svagt Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift uppgick till knappt 31 miljarder kronor 2013, varav fastighetsavgiften svarade för drygt hälften. Intäkterna från fastighetsavgiften ökade bara marginellt till följd av att avgiften för hyreshus sänktes. Fastighetsavgiften för småhus ökade dock, vilket främst berodde på indexeringen av de maximala småhusavgifterna. Den statliga fastighetsskatten ökade däremot starkt, med 15 procent. Det förklaras framför allt av att taxeringsvärdena -20-30 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014 17

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET på vattenkraftverk höjdes kraftigt i samband med den allmänna fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter. I år ökar fastighetsavgiften måttligt till följd av att inkomstbasbeloppet och därmed de maximala fastighetsavgifterna utvecklas svagt. Tabell 11. Fastighetsskatt och fastighetsavgift Miljarder kronor Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Småhus 13,4 13,8 14,0 14,3 14,7 15,2 16,0 varav fastighetsavgift 12,9 13,3 13,5 13,9 14,3 14,8 15,5 Hyreshus, bostadslägenheter 3,1 2,7 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 varav fastighetsavgift 3,0 2,6 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 Hyreshus, lokaler 6,9 6,8 6,8 6,8 7,3 7,3 7,3 Industrier 1,6 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 Vattenkraftverk 3,7 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 Vindkraftverk 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 28,7 30,6 30,8 31,3 32,2 32,8 33,7 varav fastighetsskatt 12,8 14,7 14,7 14,7 15,1 15,1 15,2 varav fastighetsavgift 15,9 15,9 16,1 16,5 17,1 17,7 18,6 Källa: SKV och ESV Från 2016 väntas inkomstbasbeloppet öka i en snabbare takt, vilket ger högre intäkter från fastighetsavgiften då de maximala avgifterna per bostad höjs. Tabell 12. Maximal fastighetavgift per bostad Kronor Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Småhus 6 825 7 074 7 112 7 250 7 500 7 800 8 125 Lägenhet 1 365 1 210 1 217 1 239 1 282 1 333 1 389 Källa: SKV och ESV 2.1.3 Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Under prognosperioden ökar hushållens konsumtion i ungefär samma takt som BNP vilket leder till att konsumtionsskatterna som andel av BNP är konstant. Svag återhämtning av momsintäkterna i år I år förväntas intäkterna från mervärdesskatt stiga snabbare än förra året. Den starkare ökningstakten beror framför allt på att hushållens konsumtion stiger och att investeringarna åter börjar öka efter att ha minskat 2013. Intäkterna ökar dock långsamt i ett historiskt perspektiv. Låg inflation bidrar till att dämpa ökningstakten under året. Nästa år ökar intäkterna markant när både investeringarna och hushållens konsumtion växer starkt. Tabell 13. Intäkterna från mervärdesskatt Miljarder kronor/procentuell förändring Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Nivå 331 342 355 370 388 406 424 Förändring, (%) -0,5 3,4 3,7 4,4 4,9 4,6 4,5 Källa: ESV Energi- och koldioxidskatterna sjunker i år men ökar starkt 2015 Den 1 maj 2014 skulle en kvotplikt för andelen biobränsle i bensin och diesel ha införts. I samband med det skulle också energiskatterna på biobränslen i bensin och diesel ha höjts. Införandet av kvotplikten och skattehöjningen har dock skjutits på framtiden. I beräkningarna antas att regeländringarna i stället kommer att införas den 1 maj 2015 och att kvoten biodrivmedel i bensin kommer att höjas från 4,8 procent till 7 procent den 1 maj 2016. Kvotplikten innebär att i genomsnitt ska minst 9,5 procent av bränslet i diesel bestå av biodrivmedel. Förra året uppgick inblandningen av biodrivmedel i diesel till 11,7 procent, det vill säga inblandningen var högre än kvotplikten kräver. Höjningen av energiskatten väntas därför leda till att inblandningen av biodrivmedel i diesel minskar. Att andelen biodrivmedel väntas sjunka när skatten på låginblandade biodrivmedel höjs beror på att det är kostsammare att producera biodrivmedel än fossilt bränsle, vilket gör att det inte är ekonomiskt motiverat att blanda i mer biodrivmedel än nödvändigt när skatten höjs. År 2015 ökar intäkterna från energi- och koldioxidskatt med 4,6 miljarder kronor, motsvar- 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2014