1 Selectives VT 2010 Benämning Maternell och fetal medicin Tid 2010 v. 18 2010 v. 22 (2010-05-03 till 2010-06-04) Kursledare Prof. Lil Valentin, avd. för obstetrik och gynekologi, IKVM, Malmö Prof. Per Olofsson, avd. för obstetrik och gynekologi, IKVM, Malmö Docent Stefan Hansson, avd. för obstetrik och gynekologi, IKVL, Lund Målgrupp 12 läkarstuderande Kursens praktiska moment är jämnt fördelade mellan avdelningarna för obstetrik och gynekologi i Malmö och Lund. Vissa moment, såsom föreläsningar, gruppövningar, etc., är gemensamma och äger rum i Malmö eller Lund. Syfte och kompetensmål Att ge en fördjupad teoretisk bakgrund till de vanligaste perinatalmedicinska tillstånden. Att deltaga aktivt i den kliniska handläggningen av patienter med perinatalmedicinska diagnoser. Att självständigt få utföra praktiska moment enligt nedan. Att självständigt både skriftligt och muntligt presentera ett fördjupningsämne. Fördjupningsämnen Fördjupningsämnen är grupperade under huvudteman vilka föreläses speciellt. Många ämnen är avsiktligt breda för att ge studenten friare valmöjligheter. Fosterdiagnostik Genetik - FISH diagnostik - vanliga familjära sjukdomar Kromosomavvikelser - Downs syndrom - andra trisomier - Turners syndrom Missbildningar - kongenitala hjärtfel - läpp-gomspalt - dvärgväxt Immunisering - Rhesus, Kell, m.fl. - diagnostik, behandling 2D och 3D ultraljud - bioeffekter och eventuella risker med diagnostiskt ultraljud
2 Hypoxi - fostrets reaktion på hypoxi, försvarsmekanismer, diagnostik Graviditetsavbrytande på fetal indikation Psykologiska aspekter på fosterdiagnostik Tvillinggraviditet - transfusionssyndrom - fosterreduktion - fosterläge Preeklampsi - normal och avvikande utveckling av den uteroplacentära enheten - patofysiologi vid preeklampsi, eklampsi - HELLP-syndromet - ablatio placentae - graviditetsövervakning - behandlingsalternativ Tillväxthämning - etiologi, tidig/sen tillväxthämning - diagnostik, faktorer som påverkar fostertillväxt (etnicitet, rökning, nutrition) - blodflödesundersökning med Dopplerultraljud - förlossningsplanering - fetal programmering: Fetal origin of diseases - screening Graviditetsdiabetes - epidemiologi - screening - makrosomi - neonatal morbiditet, morbiditet i långtidsperspektivet Prematuritet - infektioner - cervixinsufficiens - prematur vattenavgång Överburenhet - epidemiologi - mortalitet, morbiditet - handläggning Intrauterin död - diagnostik - etiologi
3 - att informera föräldrarna - utredning Etik -etiska aspekter på fosterdiagnostik och sena graviditetsavbrytanden Kurslitteratur -SBU rapporter (fosterdiagnostik m.fl.) -ARG rapporter -Tema-artiklar från Current Obstetrics & Gynecology Kliniska tjänstgöringsstationer i Malmö och Lund - 1(-2) studenter per station - Ultraljudsavdelningen, rutinultraljud barnmorska - Ultraljudsavdelningen, läkarmottagning (Amniocentes, CVS, missbildngsdiagnositk) - Blodflödeslaboratoriet - Specialistmödravården - Obstetrisk mottagning - Prenatalavdelning, BB-avdelning - Neonatal intensivvårdsavdelning - Överläkarronder Prenatalavdelning Praktiska moment - Hands-on obstetrik - In vitro uppställning för ultraljudsledd punktion, övning amniocentes på fantom - Ultraljud på gravida i samband med rutinkontroll - Deltaga i diabetesronden på Specialistmödravården - Studiebesök på Juliane Marie center för fostermedicin, Rigshospitalet i Köpenhamn - Omhändertagande av asfyktiska barn (CEPS) - Simulering akuta obstetriska situationer (Practicum) - Navelkatetrisering Examination Muntlig presentation 15 minuter Skriftlig rapport om 3-4 A4-sidor, i Word-format, Times 12 p, enkelt radavstånd; Skall inlämnas senast tisdag kväll i veckan för examination (examination fredag sista kursveckan). Studenten skall i den slutliga versionen införa ändringar enligt diskussion vid den muntliga presentationen och först därefter får studenten kursen godkänd. Rapporten skall, förutom att sammanfatta ämnet, även beröra etiska aspekter. Rapporten skall innehålla en sammanfattning samt förslag på utvecklings- eller forskningsfrågeställningar. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Schema Pedagogisk bakgrund och inlärning
4 BILAGA 2 PRELIMINÄRT Schema Selective i Maternell och fetal medicin VT 2010 V 18 2010 3/5 4/5 5/5 6/5 7/5 08.30-12.30 INTRODUKTION Rotation 1 PRAKTISK Rotation 3 09.00 KK Malmö Gruppindelning Fördjupningsämnen Forskningsorientering Temaföreläsningar KK Malmö 10.30 Diabetes (Anders Frid) 11.00 Överläkarrond Prenatalavdelning Malmö: Olofsson Lund: Peter Malcus OBSTETRIK 09.00 Practicum Lund 12.30-13.30 Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch 13.30-16.30 Temaföreläsningar KK Malmö 13.30 Intrauterin tillväxthämning (S Gudmundsson) 15.00 Överburenhet (Margareta Kitlinski) Rotation 2 PRAKTISK OBSTETRIK Practicum Lund Rotation 4 Rotation enligt separat schema Rotationsstationer (a) Barnmorska ultraljud (b) Läkare ultraljud (c) Blodflödeslab (d) Specialist-MVC (e) Obstetrisk mottagning (f) Prenatalavd./BB (g) Neonatalavdelning (endast Lund)
5 V 19 2010 10/5 11/5 12/5 13/5 14/5 08.30-12.30 Temaföreläsningar KK Lund 8.30-10 Genetik (Catarina Lundin) 10.30 CASE TBA Temaföreläsningar KK Malmö 08.30-12.00 Fosterdiagnostik (Lil Valentin) Kristi himmelfärdsdag 12.30-13.30 Lunch Lunch Lunch 13.30-16.30 Temaföreläsningar KK Lund 13.30 Prematuritet (Karel Marsál) 15.30 Preeklampsi (Stefan Hansson) Rotation 5 Kristi himmelfärdsdag
6 V 20 2010 17/5 18/5 19/5 20/5 21/5 08.30-12.30 Rotation 6 Praktiska övningar KK Malmö Temaföreläsningar KK Malmö 08.30 Amniocentes (Lil Valentin) Separat tidsschema grupper 08.30 Duplex (Per Olofsson) 10.00 Intrauterin fosterdöd (Per Olofsson) 12.30-13.30 Lunch Lunch Lunch 13.30-16.30 Rotation 7 13.30 Hands-on obstetrik (Tony Lavesson) Separat tidsschema grupper Temaföreläsningar KK Malmö 13.30 Intrauterin fosterdöd (Per Olofsson) fortsättning
7 V 21 2010 24/5 25/5 26/5 27/5 28/5 08.30-12.30 Besök rikshospitalet Köpenhamn Rotation 1 10.30 CASE (Lund resp Malmö) Rotation 3 11.00 Överläkarrond Prenatalavdelning Malmö: Olofsson Lund: Peter Malcus Rotation 5 12.30-13.30 Lunch Lunch Lunch Lunch 13.30-16.30 Besök rikshospitalet Köpenhamn Rotation 2 Rotation 4 13.30 Hands-on obstetrik (Tony Lavesson) Separat tidsschema grupper
8 V 2 2010 31/5 1/6 2/6 3/6 4/6 08.30-12.30 TEMADAG NEONATOLOGI Malmö Rotation 6 Rotation 7 REDOVISNING EXAMENSARBETEN 09.00 KK Malmö Extrem underburenhet (Vineta Fellman) Asfyxi hos nyfödda (Cecilia Hagman) Andningsstörningar (Bengt Andréasson) 12.30-13.30 Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch 13.30-16.30 Praktiska övningar Malmö Omhändertagande av asfyktisk nyfödd (Stale, Ghosh m.fl.) Navelkatetrisering (Hagman, Andréasson) Rotation 8 REDOVISNING EXAMENSARBETEN 13.30 Malmö
9 BILAGA 2 Pedagogisk bakgrund I. Problemidentifiering Kursledarna har att ta hänsyn till 3 huvudsakliga intressenter, där studentens intresse skall bevakas; 1. Fakultetens riktlinjer och anvisningar. Selectives ska: (a) ha en tydlig koppling till respective termins core curriculum; (b) innehålla såväl teoretiska som praktiska moment inom såväl sluten som öppen vård; samt (c) innehålla självständiga uppgifter med muntlig och skriftlig redovisning. Kursen skall följa fakultetens gällande budgetprinciper. 2. Klinikens arbetssätt och patientkategorier. Vilka avdelningar, mottagningar berörs i respektive patientkategoris vårdkedja? Vilken undervisningsvana / -vilja har berörd personal? 3. Kunskapsnivå vid avlagd läkarexamen. Studenten exponeras för ett stort urval av selectives där studenten får göra ett förstahandsval. Varje selective omfattar fem studiepoäng. Då terminen har reducerats med motsvarande 5 veckor är det speciellt viktigt att core curriculum ger studenten de grundläggande färdigheter som krävs inom respektive område för att kunna tillgodogöra sig AT-tjänstgöring. II. Studentens lärandeprinciper Utifrån studentens perspektiv handlar lärandet om att tillgodogöra sig relevant kunskap att tillämpa i en verklig situation. Ett flertal olika pedagogiska principer finns beskrivna för effektivt lärande. Bland de viktigaste kan nämnas studentens vilja, autonomi och valmöjligheter, motivation och meningsfullhet. III. Lärarens roll Lärarens huvudsakliga uppgifter är dels att leverera kunskap och instrument för inlärning, dels att vara förebild, med inriktning på att ge studenten en ökad förståelse och ett synsätt som på sikt leder till att eleven utvecklas och t.o.m. förändras som person. För att uppnå detta krävs att utbildningen stimulerar elevens egna lärandestrategier. Läraren kan skifta mellan olika roller som auktoritet, expert, förebild, problemlösare, bollplank, samt som en social person som umgås med studenten. IV. Lärcykeln På sextiotalet utvecklades begreppet experiential learning som ett svar på studenternas krav på att kunskap skulle vara relevant och applicerbar. Metoden syftar till ett verklighetsnära lärande och kan därför enligt detta förslag fungera som lämplig princip för utformning av selectives. I lärcykeln introduceras studenten i ämnet genom en konkret upplevelsefas, KU [1]. Kunskapen mognar sedan i de efterföljande faserna: reflekterande observation RO [2], abstrakt tänkande AT [3] och slutligen i aktivt experimenterande AE [4].
10 David Kolbs lärcykel efter Kurt Lewin V. Undervisningsformer Undervisningsformerna skall anpassas till lärcykeln. Grundläggande principer för bra lärande, såsom att konstruera mening och betona kontextens betydelse, aktivera tidigare kunskap, och organisera-omorganisera förkunskap, skall styra valet av undervisningsform och därmed aktivera studentens inre nyfikenheten. Katedrala temaföreläsningar, undervisningsronder, patientfall (Case) och diskussioner samt praktiska övningar kommer att ingå i selective i ämnet Maternell och fetal medicin. VI. Examination Studenten skall under selective-perioden sammanställa en rapport som sammanfattar instuderingsområdet enligt eget val. Rapporten skall redovisas både muntligt och skriftligt. Den skriftliga projektrapporten skall ha ett förutbestämt format, där gruppens samtliga rapporter skall sammanställas i ett instuderingskompendium, ungefär som ett sammanfattande selective curriculum. Varje rapport skall avslutningsvis formulera en aktuell frågeställning eller potentiell forskningsfrågeställning inom respektive fält. Syftet med denna sistnämnda uppgift är att få studenten att ta reda på var forskningsfronten inom respektive område står, samt stimulera till ett kreativt utvecklings- och forskningstänkande. Studenten får godkänd kurs efter muntlig presentation och inlämning av den skriftliga rapporten. VII. Feedback Studenten får möjlighet att ge fortlöpande feedback på varje delmoment i en s.k. formativ utvärdering. En kurs-hotmailadress upprättas där studenten anonymt kan ge synpunkter. En sammanfattande utvärdering där kursens mera övergripande mål beaktas sker via en nätbaserad enkät. VIII. Särskilda beaktanden
11 Under kursen skall speciellt genusperspektiv och etik begrundas och lyftas fram i diskussioner. Genusperspektivet skall betona såväl medicinska aspekter som interpersonella relationer, exempelvis patient-läkare, student-läkare samt övriga personalkategorier och läkaren. Principschema enligt lärcykeln V ecka 1: konkret upplevelse Antalet givna fördjupningsämnen skall anpassas till antalet studenter så att det blir minst två studenter per ämnen. Studenten har också, efter diskussion med kursledarna, möjlighet att välja ett fördjupningsämne som ej är listat. Vid introduktionen presenteras de givna ämnena på ett sammanfattande och gärna populärdramatiskt vis under ca 15 min per ämne. Handledare för respektive område presenterar fördjupningsämnet. Studenten får en överblick över selective området och kan lättare göra ett val. En skriftlig sammanfattning i form av key words delas ut för varje ämne. Key words-listan skall i möjligaste mån representera hela fördjupningsområdet och kan därför fungera som checklista för studenten. Ett rotationsschema för selective-perioden delas ut. Oavsett val av fördjupningsämne skall samtliga studenter exponeras för områdets olika stationer. Första veckan spenderas en halv dag per ämnesområde (förmiddag, eftermiddag). Valet av fördjupningsarbete skall vara gjort senast fredag vecka 1 (d.v.s.11 maj 2007). V ecka 2 och 3 - reflekterande observation och abstrakt tänkande Under vecka 2 och 3 skall 2 halvdagar tillbringas på en placering som korresponderar med valt område. En eftermiddag ges temaföreläsningar, en eftermiddag ägnas åt falldiskussion (Case), och fredagar ägnas åt fördjupningsstudier med möjlighet att träffa handledarna. V ecka 4 - aktivt experimenterande Studenten har efter tre veckor blivit väl insatt i ämnesområdet generellt och i sitt fördjupningsarbete mer specifikt. Under experimentveckan skall studenten själv få möjlighet att utföra de praktiska handgrepp som angivits i läroplanen. På förmiddagarna roterar alla studenter på samtliga stationer. På eftermiddagarna fungerar respektive student som handledare på den station som motsvarar hans/hennes fördjupning. Detta aktiverar studenten enligt see one, do one, teach one principen Vid behov kan ytterliggare temaföreläsningar läggas denna vecka. Vid brist på praktiska övningar kan tiden användas till att deltaga i specialronder samt göra studiebesök på speciallaboratorium. V ecka 5 - konkret upplevelse, examination Sista veckan är presentationsveckan. Ämnet som studenten arbetat med konkretiseras nu i form av muntlig och skriftlig presentation. Förmiddagarna karakteriseras av avslutande rotationer på vald station. Varje för- eller eftermiddag ges presentationer av
12 fördjupningsämnen, inför gruppen och berörd personal. Direkt feedback skall ges till studenten, av såväl handledare som studenter. Skriftlig rapport om 3-4 A4-sidor, i Wordformat, Times 12 p, enkelt radavstånd, skall inlämnas senast fredag eftermiddag (d.v.s. 8 maj 2007). Studenten skall införa ändringar som rekommenderats vid den muntliga presentationen. Rapporten skall, förutom att sammanfatta ämnet, även beröra genus- och etiska aspekter samt innehålla en förslag på utvecklings- och forskningsfrågeställningar. Samtliga skriftliga rapporter kommer därefter att sammanställas och delas ut till studenterna i form av ett kompendium. Referenser 1. J. Biggs. Teaching for Quality Learning at University. H. Eggins, Ed. SRHE and Open University Press Imprint (Cromwell Press, Bershire, second ed., 2003). 2. D. Kolb. www.reviewing.co.uk/research/experiential.learning.htm 3. D. Kolb, Experimental Learning. C. Englewood, Ed. (Prentice Hall, New Jersey, 1984). 4. W. J. McKeacchie, M. Svinicki, Teaching tips. S. Pulvermacher-Alt, L. Mafrici, Eds., College teaching series (Houghton Mifflin Company, Boston, New York, Twelth ed., 2006). 5. www.med.lu.se/lakarutbildningen/om_laekerutbildningen/utbildningsplan /Dokument reviderat 100227