Laboration 2 M0039M, VT2016

Relevanta dokument
Laboration 1, M0039M, VT16

Kursinformation och studiehandledning, Matematik III - Differentialekvationer, komplexa tal och transformteori, Lp III 2016.

Lösningsförslag till tentamen i SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 1)

de uppgifter i) Under m-filerna iv) Efter samlade i en mapp. Uppgift clear clc Sida 1 av 6

Uppgift 1. (SUBPLOT) (Läs gärna help, subplot innan du börjar med uppgiften.) 1 A) Testa och förklara hur nedanstående kommandon fungerar.

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

Lösningsförslag till Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 1) 24 oktober 2014 kl 8:00-13:00.

Ordinära differentialekvationer (ODE) 1 1

Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633(5B1206).

= = i K = 0, K =

Veckans teman. Repetition av ordinära differentialekvationer ZC 1, 2.1-3, 4.1-6, 7.4-6, 8.1-3

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1633 Differentialekvationer I. Tisdagen den 7 januari 2014, kl

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 3 Numerisk lösning av differentialekvationer

KTH Matematik Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633.

Del I. Modul 1. Betrakta differentialekvationen

Repetitionsuppgifter

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

} + t { z t -1 - z t (16-8)t t = 4. d dt. (5 + t) da dt. {(5 + t)a} = 4(5 + t) + A = 4(5 + t),

ODE av andra ordningen, och system av ODE

SVAR: Det är modell 1 som är rimlig för en avsvalningsprocess. Föremålets temperatur efter lång tid är 20 grader Celsius.

SF1633, Differentialekvationer I Tentamen, torsdagen den 7 januari Lösningsförslag. Del I

SF1635, Signaler och system I

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

BEGREPPSMÄSSIGA PROBLEM

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 9p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB

Laboration 2 Ordinära differentialekvationer

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 18 december xy = y2 +1

För startpopulationer lika med de stationära lösningarna kommer populationerna att förbli konstant.

R LÖSNINGG. Låt. (ekv1) av ordning. x),... satisfierar (ekv1) C2,..., Det kan. Ekvationen y (x) har vi. för C =4 I grafen. 3x.

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

Laboration 6. Ordinära differentialekvationer och glesa system

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633(5B1206). Webbaserad kurs i differentialekvationer I, SF1656.

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Lösningar till tentamen i Transformmetoder okt 2007

Laboration 2, M0043M, HT14 Python

D 1 u(x, y) = e x (1 + x + y 2 ), D 2 u(x, y) = 2ye x + 1, (x, y) R 2.

= e 2x. Integrering ger ye 2x = e 2x /2 + C, vilket kan skrivas y = 1/2 + Ce 2x. Här är C en godtycklig konstant.

AB2.8: Laplacetransformation av derivator och integraler. Differentialekvationer

Tentamen i Envariabelanalys 2

Lösningsförslag envariabelanalys

1 x dx Eftersom integrationskonstanten i (3) är irrelevant, kan vi använda oss av 1/x som integrerande faktor. Låt oss beräkna

Lösningsförslag, tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 1, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 19 oktober 2011, kl. 8:00 13:00.

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

1. Talföljden {t n } n=0 24, n = 13, då den för n 2 satisfierar differensekvationen 12t n 8t n 1 + t n 2 =

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

x + 9y Skissa sedan för t 0 de två lösningskurvor som börjar i punkterna med koordinaterna

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

ÖVN 2 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF1683. Inofficiella mål

Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26

dx/dt x y + 2xy Ange även ekvationerna för de mot de stationära punkterna svarande linjariserade systemen.

ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.

När man vill definiera en matris i MATLAB kan man skriva på flera olika sätt.

Lösning till tentamen i SF1633 Differentialekvationer I för BD, M och P, , kl

Inlämningsuppgift 4 NUM131

Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln

Matematisk analys, laboration I. Per Jönsson Teknik och Samhälle, Malmö Högskola

= y(0) för vilka lim y(t) är ändligt.

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Ordinära differentialekvationer,

Introduktion till MATLAB

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

Laboration: Grunderna i Matlab

IV, SF1636(5B1210,5B1230).

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

TMV151/181 Matematisk analys i en variabel M/Td, 2013 MATLAB NUMERISK LÖSNING AV ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER

Symboliska beräkningar i Matlab

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Lektion 1. Bo Bernhardsson FRT130 Control Theory, Lecture 1

Lösningsförslag, Tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 2, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 9 juni 2011, kl.

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Transformer och differentialekvationer (MVE100)

ANDREAS REJBRAND NV1A Matematik Linjära ekvationssystem

LABORATION 2. Trapetsregeln, MATLAB-funktioner, ekvationer, numerisk derivering

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Lösningsförslag till tentamen i SF1683, Differentialekvationer och Transformmetoder (del 2) 4 april < f,g >=

y(0) = e + C e 1 = 1

Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator

Approximation av funktioner

(4x 3 + y)y + x(x 3 + 2y) dy dx = 0

Inlämningsuppgifter i System och transformer vt 2018

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 13:e januari klockan

LABORATION cos (3x 2 ) dx I =

, x > 0. = sinx. Integrera map x : x 3 y = cosx + C. 1 cosx x 3. = kn där k är. k = 1 22 ln 1 2 = 1 22 ln2, N(t) = N 0 e t. 2 t 32 N 1.

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Matlab, Föreläsning 1

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 23 oktober 2017 kl

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Matematik D (MA1204)

MAPLE MIKAEL STENLUND

MATLAB Laboration problem med lokala extremvärden

1 dy. vilken kan skrivas (y + 3)(y 3) dx =1. Partialbråksuppdelning ger y y 3

Transkript:

Laboration 2 M0039M, VT2016 Ove Edlund, Staffan Lundberg, TVM 24 februari 2016 1 Teoridel 1.1 Serielösningar till differentialekvationer Den grundläggande idén (se t.ex. utdelat material, Lektion 18) är att skriva lösningen y(x) som en potensserie y(x) = c k x k och sedan bestämma koefficienterna c k,k = 0,1,2,... I Matlab får vi nöja oss med en serielösning med ändligt antal termer och därmed en approximativ lösning. Exempel 1 Bestäm med Matlab en approximativ serielösning till begynnelsevärdesproblemet y +4y +3y = 0, y(0) = 1, y (0) = 4. Använd 4 termer. Plotta därefter lösningen tillsammans med den exakta lösningen för 0 x 3. Börja med att härleda rekursionsformeln för koefficienterna c k,k = 0,1,2,..., genom att ta fram y (x) = c k kx k 1, y (x) = k=1 sätta in i differentialekvationen k=2 k=1 c k k(k 1)x k 2, k=2 c k k(k 1)x k 2 +4 c k kx k 1 +3 c k x k = 0 1

skifta indexen i potensserierna så att exponenten till x har samma uttryck i alla serier c k+2 (k +2)(k +1)x k +4 c k+1 (k +1)x k +3 c k x k = 0 och uttryck sedan vänsterledet med endast ett summatecken, och bryt ut x k ( ) ck+2 (k +2)(k +1)+4c k+1 (k +1)+3c k x k = 0 Enda möjligheten att summan blir 0 för alla val av x är att alla koefficienter för x k är noll, dvs c k+2 (k +2)(k+1)+4c k+1 (k +1)+3c k = 0 vilket ger rekursionsformeln c k+2 = 4c k+1(k +1)+3c k (k +2)(k+1) Begynnelsevillkoren y(0) = 1 och y (0) = 4 ger c 0 = 1 och c 1 = 4 (från potensserierna för y och y ovan). Därmed kan vi enkelt ta fram de fyra första koefficienterna. Matlabs kommandofönster: >> c0 = 1; >> c1 = 4; >> c2 = (4*c1*1+3*c0)/(2*1) c2 = 9.5000 >> c3 = (4*c2*2+3*c1)/(3*2) c3 = 10.6667 Den exakta lösningen (kontrollera) är y = 7 2 e x 5 2 e 3x. 2

Vi plottar så den exakta lösningen (blå kurva) i samma koordinatsystem som den approximativa (röd kurva). >> xs = 0:0.01:3; >> ys = c0 + c1*xs + c2*xs.ˆ2 + c3*xs.ˆ3; >> plot(xs,3.5*exp( xs) 2.5*exp( 3*xs),xs,ys,'r ') >> axis([0 3 0 5]) 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 Överkurs Om så önskas kan antalet termer enkelt utökas genom att använda for-loop i Matlab, och placera koefficienterna c k i en vektor. Observera dock att Matlab använder 1 som första index, inte 0, vilket påverkar uttrycket en smula. Polynomapproximationen av potensserien kan beräknas med polyval, men med brasklappen att fliplr behövs för att koefficienterna ska vara i rätt ordning. Nedanstående Matlab-script illustrerar hur det kan se ut: 3

% serielosning.m N = 20; % Antal termer c = []; c(1) = 1; c(2) = 4; for :N 3 % Rekursionsformeln c(k+3) = (4*c(k+2)*(k+1)+3*c(k+1))/((k+2)*(k+1)); end xs = 0:0.01:3; ysapprox = polyval(fliplr(c),xs); ysexact = 3.5*exp( xs) 2.5*exp( 3*xs); plot(xs,ysexact,xs,ysapprox,'r ') axis([0 3 0 5]) 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 4

1.2 Laplacetransformering med Matlab Matlab har inbyggda rutiner för såväl Laplacetransform som invers Laplacetransform. Eftersom beräkningarna sker symboliskt, måste vi deklarera de ingående variablerna med kommandot syms. Exempel 2 Bestäm Laplacetransformen till f(t) = 1.25+3.5te 2t +1.25e 2t. >> syms t s %Symbolisk deklarering >> f= 1.25+3.5*t*exp( 2*t)+1.25*exp( 2*t); >> F=laplace(f,t,s) %Matlab kommando for Laplacetransformering av f(t) F = 5/(4*(s + 2)) + 7/(2*(s + 2)ˆ2) 5/(4*s) >> simplify(f) %Forenkla uttrycket ans = (s 5)/(s*(s + 2)ˆ2) 5

Exempel 3 Inverstransformera F(s) = s 5 s(s+2) 2 >> syms t s >> F=(s 5)/(s*(s+2)ˆ2); >> f=ilaplace(f) %Matlab kommando for inverstransformering f = (5*exp( 2*t))/4 + (7*t*exp( 2*t))/2 5/4 >> pretty(f) % Mer lattlast 5 exp( 2 t) 7 t exp( 2 t) + 5/4 4 2 Exempel 4 Inverstransformera F(s) = 10(s+2) s(s 2 +4s+5). >> syms t s >> F=10*(s+2)/(s*(sˆ2+4*s+5)); >> ilaplace(f) ans = 4 4*exp( 2*t)*(cos(t) sin(t)/2) 6

Begynnelsevärdesproblem Exempel 5 Lös begynnelsevärdesproblemet 36y +12y +37y = 0, y(0) = 0.7, y (0) = 0.1. (1) Plotta lösningskurvan i intervallet 0 t 20. Observera notationen i Matlab. y(t) refererar till y, D(y)(t) refererar till dy/dt, D(D(y))(t) till d 2 y/dt 2 osv. >> % Vi skriver om ekvationen som y''+(1/3)y'+37/36 y=0 >> syms s t Y >> ode='d(d(y))(t)+1/3*d(y)(t)+37/36*y(t)=0' ode = D(D(y))(t)+1/3*D(y)(t)+37/36*y(t)=0 Vi Laplacetransformerar ekvation (1). >> ltode=laplace(ode,t,s) ltode = sˆ2*laplace(y(t), t, s) D(y)(0) s*y(0) y(0)/3 + (s*laplace(y(t), t, s))/3 + (37*laplace(y(t), t, s))/36 == 0 Matlab levererar en algebraisk ekvation i den obekanta funktionen laplace(y(t),t,s). Vi förenklar detta uttryck genom att ersätta laplace(y(t),t,s) med Y och sätta in våra begynnelsevillkor. Detta görs med kommandot subs. Vi får en ekvation i Y. >> eqn=subs(ltode,{'laplace(y(t),t,s)','y(0)','d(y)(0)'},{y,0.7,0.1}) eqn = (37*Y)/36 (7*s)/10 + (Y*s)/3 + Y*sˆ2 1/3 == 0 7

Vi löser ut Y och erhåller >> Y=solve(eqn,Y) Y = (126*s + 60)/(180*sˆ2 + 60*s + 185) Vi bestämmer så y(t) genom inverstransformering: >> y=ilaplace(y) y = (7*exp( t/6)*(cos(t) + (13*sin(t))/42))/10 Att detta är den sökta lösningen till ekvation (1), verifierar vi med följande Matlabkommandon: >> diff(y,2)+1/3*diff(y,1)+37/36*y %Vanstra ledet i ekv (1), efter div med 36 ans = 0 Vi kontrollerar även att begynnelsevillkoren stämmer med ekvation (1): >> t=0; y 0=eval(y), Dy 0=eval(diff(y)) y 0 = 0.7000 Dy 0 = 0.1000 8

Återstår att plotta lösningskurvan. >> p1=ezplot(y,[0,20]); >> set(p1,'color','red','linestyle',' ') % Streckad, rod linje (7 exp( t/6) (cos(t) + (13 sin(t))/42))/10 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0 5 10 15 20 t 9

2 Uppgiftsdel 2.1 Anvisningar Senaste inlämning för den skriftliga redogörelsen är för Laboration 1: 19 februari 2016, Laboration 2: 10 mars 2016. Observera Samtliga laborationer skall vara godkända senast 23 mars 2016. Eventuella kvarvarande laborationer/returer efter detta datum underkänns och laborationerna måste göras om vid nästkommande kurstillfälle VT 2017. Följ anvisningarna i PM Laborationsmomentet i M0039M, VT2016, som du kan ladda ner från Fronter. Uppgifterna 1 3 nedan är obligatoriska och skall lämnas in senast 10 mars 2016. I uppgift 1 skall matematisk härledning av rekursionsformeln redovisas, samt sekvensen av Matlabkommandon som använts och resulterande graf. 10

2.2 Laborationsuppgifter Uppgift 1 Betrakta begynnelsevärdesproblemet 2y xy +y = 0, y(0) = 2,y (0) = 3. (a) Bestäm analytiskt(med papper och penna) en rekursionsformel för potensserielösningen till detta begynnelsevärdesproblem. (b) Rita med Matlab en graf i intervallet 0 x 3, över en approximation till lösningen där minst fem termer används. Tips: I denna uppgift är det lämpligt att ta med första nolltermen (dvs k = 0) i potensserien för y, när rekursionsformeln ska plockas fram. Detta ger (för andra termen i vänsterledet): xy = x c k kx k 1 = c k kx k. Kommandot axis som användes i Exempel 1 ovan, behöver inte användas här. Uppgift 2 (a) Använd Matlab för att bestämma Laplacetransformen till följande funktioner: cos(3t), e 2t cos(3t), t 6. (b) Bestäm med Matlab inversa Laplacetransformen till 1 (s+2)(s 3) e 6s s 2 +8s+15 11

Uppgift 3 Ett massa-fjädersystem uppfyller begynnelsevärdesproblemet där d 2 y dt 2 +4y = g(t), y(0) = 0, y (0) = 0. (2) g(t) = { 8t, 0 t 5 40, t > 5 (a) Använd ezplot för att plotta g(t) i intervallet 0 t 10. Funktionen g(t) plottas som en streckad, röd linje. Notera att Heavisides stegfunktion Θ(t) är definierad i Matlab med funktionsanropet heaviside(t). (b) Använd Laplacetransformer och Matlab för att lösa begynnelsevärdesproblemet (2). Se Exempel 5. (c) Använd ezplot för att plotta lösningskurvan y(t) i intervallet 0 t 10. 12