Barnhälsovården I Fyrbodal 2011
Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt område 7 BVC-enheten.. 8 Enkät till alla nyförlösta. 9 Arbetstid med Barnhälsovård. 10 Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet 13 Samverkan. 16 Barnantal.. 18 Hembesök hos nyfödda, födda 2011 21 Amning barn födda 2010.. 23 Föräldrastöd, barn födda 2010. 25 EPDS (barn födda 2010) 27 Vaccinationer barn födda 2009 29 Tal- och språktest 2½ år, barn födda 2008. 31 4-årsundersökning, barn födda 2007. 31 BMI 32 Rökvanor hos föräldrar barn födda 2010. 33 Sammanfattning. 34
Barnhälsovårdens mål Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Det övergripande målet uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos barn att genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn före skolåldern att minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljen att ge behovsanpassad service, vård och stöd till föräldrar och barn. Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763). Socialstyrelsens Föreskrifter och Allmänna råd: 1993:11, 1994:26, 1999:26, 2005:4, 2005:12, 2001:17, 2006:22, 2006:24, 2008:7, 2008:8, 2008:31. Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet. Rapport från Socialstyrelsen 1994. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011-stöd för styrning och ledning. Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, fastställd av Hälsooch sjukvårdsutskottet 28 april 2004. Dnr. HSS 301-2003, RSK 107-2004. Rikshandboken för barnhälsovård. www.rikshandboken-bhv.se Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC, 2005. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring på BVC, 2007. Verksamhetsbeskrivning för MHV/BHV psykologer i VG regionen, 2006. FN: s konvention om barnets rättigheter.1989. VG-regionens Krav- och kvalitetsbok. http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Forvardgivare/VG-Primarvard1/Forvardgivare1/kravochkvalitetsbok/ 3
Bakgrund Barnhälsovårdens (BHV) förebyggande arbete har en mycket lång tradition. Från början inriktades arbetet mot ohälsa förorsakat av näringsbrist och infektionssjukdomar. När flera av sjukdomarna bekämpats, bland annat med hjälp av vacciner, inleddes en tidsperiod som blivit den mest kostnadseffektiva inom hälsovården. Barnvaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till kostnadsfria vaccinationer på barnavårdscentralen (BVC). Vaccinationsprogrammet är under ständig utveckling och revidering. Barn födda efter 1 oktober 2008 får även vaccin mot pneumokocker i ett utvidgat allmänt barnvaccinationsprogram. Tidigt insågs vikten av amning. Amning är inte bara en hälsofaktor för det växande barnet utan det har lång hälsoeffekt även upp i vuxen ålder t.ex. lägre risk att utveckla övervikt/fetma och som förebyggande faktor vid hjärtkärlsjukdomar. Dåtidens undernutrition har idag övergått till en ökande grad av övervikt och fetma. Samtal om levnadsvanor upptar idag en betydande del av barnhälsovårdens arbete. I detta viktiga arbete används främst de två samtalsteknikerna, motiverande samtal och stödjande samtal, som båda kräver kunskap, kontinuerlig handledning och Verksamhet på BVC Barnhälsovården omfattar tiden från barnets födelse upp till skolstarten. Den perioden är den mest dynamiska i en människas liv. Barnet befinner sig i ständig utveckling, har en snabb tillväxt och olika behov i olika åldrar. Det späda barnets behov skiljer sig på avgörande sätt från samma barns behov några år senare. Därför är det viktigt att veta hur många vidareutbildning för att kunna användas. Vaccinationstäckning och amningsmönster har följts regionalt och nationellt under decennier. Preventionsarbetet har under senare år forcerats och går ut på att genom vaccinationer förhindra sjukdomar och därmed minska förbrukningen av antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier utgör idag ett mycket stort problem i världen. Allergiproblem bland barn har ökat under de senaste decennierna. En riskfaktor är föräldrars rökvanor, vilka registrerats i cirka tio år. Genom att följa data inom dessa områden får man en bild av hur utvecklingen förändras. Även andra levnadsvanor tas upp till diskussion t.ex. alkoholanvändning efter att man fått barn i familjen. Riskbruk av alkohol har under de senaste åren uppmärksammats på grund av ökad alkoholkonsumtion och ingår i hälsosamtalen både individuellt och vid föräldrastöd i grupp. Barnhälsovården arbetar idag mycket med att stödja föräldrar och barn i skapandet av en god social och psykisk uppväxtmiljö. Det är ett arbete som kräver tid, kontinuitet, förtroende, kompetens, empati och professionalism. För att kunna följa arbetet över tid kommer rapporten i stor utsträckning att jämföra årets siffror med tidigare års. barn som är inskrivna på BVC, hur de fördelas i olika åldrar och hur ofta de träffar sin BVC-sjuksköterska. Det första levnadsåret är det mest resurskrävande för BVC-sjuksköterskan med såväl antalet besök som telefonrådgivning. Av erfarenhet vet man att förstagångsföräldrar behöver extra stöd. 4
Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer Socialstyrelsen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset samt en expertgrupp från svensk barnhälsovård tog 2005 fram hälsoindikatorer som man vill ska ingå i ett svenskt kvalitetsregister för barnhälsovård. Processindikatorer: Föräldrar som deltagit i föräldragrupp Hembesök under nyföddhetsperioden Erbjudande om metod/stöd för nedstämdhet hos nyblivna mammor EPDS Indikatorer för resultatmått: Amningsfrekvens Vaccinerade med MPR-vaccin Barn exponerade för tobaksrök Tillväxt Nyckelåldersundersökningar i basprogrammet Tillfredsställelse med verksamheten Indikatorer som strukturmått: Barnantal Tjänstgöringsgrad Läkartid Organiserat samarbete Tillgång till psykolog Vårdtyngd 5
Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna på BVC i Fyrbodal dokumenterar sina insatser i det enskilda barnets hälsojournal. Vid årets slut görs en rapportering av vissa hälsodata som sammanfattas och bearbetas av Centrala Barnhälsovården. Uppgifterna skickas till våra uppdragsgivare vilka är: Hälso- och sjukvårdsnämnd 1 Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnd 2 Dalsland Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 Trestad = Göta Älvdalen och Uddevalla Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutet Alla lokala verksamhetschefer i området får en personlig och områdesbaserad information. Uppgifter av lokalt intresse: Antal barn i olika åldrar inskrivna på BVC Antal barn som BVC-sjuksköterskan träffat under det gångna året = övervakade Antal nyfödda till förstagångsföräldrar (= moderns första barn) Antal förstagångs- och flerbarnsföräldrar som får hembesök Antal födda med utomnordisk härkomst Antal förstagångs- och flerbarnsföräldrar som har deltagit i föräldrastöd i grupp Antal pappor/partners som har deltagit i föräldrastöd i grupp Antal språkscreeningar utförda vid 2½ och taltest vid 4 års ålder Vårdtyngd (arbetsinsatser) Samverkan med barnomsorgen Samverkan med socialtjänsten EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) Sjuksköterskans arbetstid med barnhälsovård Arbetstid för läkare på BVC Organisation av verksamheten BMI (body mass index) på 4-åringar Barn som under året erhållit extra läkarbesök utöver basprogrammet Nationell dokumentation: Amningsmönster för barn 0-12 mån Rökvanor hos föräldrar vid två tillfällen efter barnets födelse Vaccinationsuppgifter 6
Barnavårdscentraler i Fyrbodal Alla barn i Sverige i åldrarna 0 6 år erbjuds inskrivning på BVC. Arbetet på BVC benämns barnhälsovård, den är kostnadsfri och en av grundpelarna i folkhälsoarbetet. Syftet är att förebygga fysisk och psykisk ohälsa i barn- och vuxenålder. Barnavårdscentralen betjänar ett geografiskt avgränsat område och leds av en BVCsjuksköterska med påbyggnadsutbildning i Hälso- och sjukvård för barn och ungdom eller Öppen hälso- och sjukvård. Läkarna på BVC är distriktsläkare/barnläkare eller läkare som är under specialistutbildning. BVC-sjuksköterskan gör hälsoundersökningar och utvecklingsbedömningar enligt ett fastställt program. Kostnadsfria vaccinationer ingår och föräldrar får information i olika hälsofrågor och förhållningssätt till barns utveckling genom hälsosamtal. Målet är att detta sker både individuellt och i grupp. Under 2005 var 15 836 barn inskrivna i Barnhälsovården Fyrbodal. Barnantalet har successivt ökat och 2011 var 17 351 barn inskrivna. Fyrbodal har 40 BVC-lokaler där 78 BVC-sjuksköterskor finns anställda för att ge service åt barnen och deras familjer. Var femte sjuksköterska arbetar helt profilerat med barnhälsovård. Av alla besökare som kommer till en vårdcentral går var tionde till barnavårdscentralen. Geografiskt område Barnhälsovården Fyrbodal täcker femton kommuner. Under hösten 2011 inleddes en stor omorganisation inom VG-region och de femton kommuner som tidigare ingick i Fyrbodal heter nu område 1 och område 2 i VGregion. Resultaten visas enligt hälso- och sjukvårdsnämndernas indelning i områdena Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Ibland sker också en uppdelad redovisning, (Vänersborg, Trollhättan + Lilla Edet och Uddevalla) för att göra det tydligare. 7
BVC-enheten Vårdtyngd Vårdtyngd beräknas på den arbetsinsats en BVC-sjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som innebär ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan, som därmed behöver mer tid för sina arbetsuppgifter. Det kan gälla barn med flyktingbakgrund, barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom, påtaglig social problematik eller ibland ensamstående föräldrar. Att vara förstagångsförälder innebär en ökad insats av BVC-sjuksköterskan i form av fler kontakter, mer tid och arbete för föräldrastöd. Nivågruppering Sedan flera år gör alla BVC i Fyrbodal en nivågruppering. Den är utvecklad av Centrala Barnhälsovården och visar att vissa familjer tar större del av resurserna på grund av socioekonomiska förhållanden. Arbetet med familjerna graderas enligt följande: Grupp Förtydligande 1. Basprogrammet + enstaka kontroller Detta är normalfamiljen. Remisser enligt basprogrammet ingår. 2. Basprogrammet + riktade insatser/kontakter = interna kontakter. 3. Basprogrammet + riktade insatser/kontakter = interna och externa kontakter. Hit räknas t ex extra hembesök, flertal extra kontakter eller kontroller. Barnläkarkonsult på BVC, MBHV-psykolog. Socionom/kurator på egen VC. Behov av tolk. Förutom ovanstående dessutom t ex flertal besök på förskola/familjeförskola, BUP- kontakter(barn ungdoms psykiatri), kontakter med sociala myndigheter. Habilitering. Omfattande läkarkontakter-bum(barn - ungdoms medicin). 4. Anmälningsärenden Anmälningar enligt socialtjänstlagen (egen anmälan eller där BVC har medverkat). En mindre grupp av föräldrar/barn kräver en mycket större arbetsinsats. Det visar både forskning och erfarenhet. I svaga socioekonomiska och invandrartäta områden är detta faktum speciellt tydligt vilket också syns i vår redovisning. Mätningen av vårdtyngd för barn födda 2011 i Fyrbodal visar att i Trestad bor fler familjer som behöver större arbetsinsatser (tabell 1). Skillnaderna är dock relativt stora inom kommunerna vilket kan utläsas i vår mer detaljerade statistik. 8
Nämnd Totalt antal inskrivna Grupp I % Grupp II IV % N. Bohuslän 3 969 85 15 Dalsland 2 388 85 15 Trestad 10 994 82 18 FyrBoDal 17 351 83 17 Tabell 1. Vårdtyngdsmätning under 2011. Tidig hemgång efter förlossning Idag är det snarare regel än undantag att barn och föräldrar går hem tidigt efter förlossningen. Från och med november 2007 tas blodprovet (PKU) redan vid 48 timmars ålder. Mer än 2/3 av alla nyförlösta mödrar går hem innan fjärde dygnet. Majoriteten av dessa skrivs ut efter två dygn. Detta medför att de flesta barn får sin första kontakt med BVC betydligt tidigare än förr, vilket leder till fler besök hos BVC-sjuksköterskan men också att det första besöket blir mer tidskrävande. Familjecentraler Det finns åtta Familjecentraler i Fyrbodal. Samarbetet mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst i samma lokal (familjecentral) ger många vinster. Fyra kommuner har familjecentralsliknande verksamhet. Enkät till alla nyförlösta Sedan drygt ett år tillbaka skickar man från förlossningen och BB-avdelningen en enkät till alla nyblivna föräldrar som lämnar sin e-postadress. Den skickas ut cirka en månad efter hemgången. Där finns också några frågor som gäller BVC. Den första sammanställningen har en svarsfrekvens på 71 %. Det visar sig att 93% av föräldrarna är nöjda med tillgängligheten på BVC och kommentarerna handlar uteslutande om att det är svårt att få kontakt via telefonen. När det gäller bemötande är 98 % nöjda och 83% hade sin första kontakt med BVC innan barnet var sju dagar gammalt. När frågan gällde amningsinformation är 84 % nöjda med den. Det visar att det finns en hel del att göra för de resterande. 9
Arbetstid med Barnhälsovård Sjuksköterskor Norm enligt Nationell målbeskrivning för sjuksköterskor inom Barnhälsovården 2004: I ett normalområde med c:a 60 nyfödda per år behöver BVCsjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården. I ett område med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området alternativt att sjukskötersketiden utökas. Med hög vårdtyngd menas till exempel stor andel föräldrar med utländsk bakgrund. Även en hög andel förstagångsföräldrar, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna och hög arbetslöshet eller liknande såsom t ex hög omflyttning inom området utgör en ökad vårdtyngd. Normtal = 60 nyfödda/40 timmar = 1,5 under förutsättning att barnhälsovårdens basprogram följs. 1, 5 visar en bra bemanning på BVC i förhållande till antal nyfödda. 1, 6 visar att bemanningen är låg och behöver korrigeras i förhållande till antal nyfödda. De senaste åren har barnantalet stadigt ökat något för varje år i Fyrbodal. Därmed har trycket ökat på ett antal BVC vilket tabell 2 visar. Speciellt pressade under ett antal år har sjuksköterskorna i Trollhättan och Vänersborg varit. Vi kan med glädje konstatera att man i Trollhättan successivt fått mer tid de senaste åren. Det kan för övrigt finnas stora skillnader mellan de olika BVC-enheterna inom varje kommun. I Fyrbodals 41 BVC-lokaler finns 78 BVCsjuksköterskor anställda för att betjäna 17 351 barn vilket omräknat blir 44,2 heltidstjänster. Varje heltidsanställd sjuksköterska har då i genomsnitt 393 barn på sin BVC, motsvarande siffra var 386 barn för de två tidigare åren. För fyra år sedan var det 421 barn. Till skillnad från tidigare har BVC-sjuksköterskor i Fyrbodal generellt fått mer tid att bedriva barnhälsovård de senaste två åren. Förhållandet mellan arbetstid på BVC och antalet inskrivna barn under 2011 visas i fig. 1 Födda 2011 Redovisad arbetstid tim. Behov av ssk-tid/v Antal nyfödda per 40 t/v Norm 2011 Norm 2010 Norm 2009 N. Bohuslän 635 452 423 57 1,4 1,5 1,4 Dalsland 394 260 263 61 1,5 1,5 1,4 Vänersborg 416 201 277 83 2,1 2,1 2,1 Trollhättan 680 390 453 70 1,7 1,8 2,1 Lilla Edet 130 80 87 65 1,6 1,5 1,8 Uddevalla 643 391 429 66 1,6 1,7 1,7 Fyrbodal 2 898 1 774 1 932 65 1,6 1,7 1,7 10
Nämnd Födda 2011 Redovisad arbetstid tim. Behov av ssk-tid/v Antal nyfödda 40 tim/v Norm 2011 Norm 2010 Norm 2009 N. Bohuslän 635 452 423 57 1,4 1,5 1,3 Dalsland 394 260 263 61 1,5 1,5 1,4 Trestad 1 869 1 062 1 246 70 1,8 1,8 1,8 Tabell 2. BVC-sjuksköterskors arbetstid/antal barn i förhållande till antalet nyfödda. Åren 2009 2011 Figur 1. Förhållande mellan arbetstid och antal totalt födda samt antalet nyfödda under de fyra senaste åren. Andelen nyfödda har ökat med 8,5 % och arbetstiden med 8,6 % mellan 2006 och 2011. Läkare Norm enligt Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005: - Behovet av läkare på BVC uppskattas till minst 4,5 timmar per arbetsvecka i ett område med cirka 60 nyfödda per år. Normtal = 60 nyfödda/4,5 timmar = 13. Den tiden är avsatt för BVC-arbete, teamarbete och utbildning. Ju högre normtal desto sämre bemanning. De fyra senaste åren visar en klar förbättring av läkartiden på BVC. Årets siffror visar att läkarna fått fler BVC timmar men det finns fortfarande stora variationer inom området (tabell 3). I Västra Götalandsregionens verksamhetsbeskrivning liksom läkarnas målbeskrivning och avtal med Hälso- och sjukvårdskansliet anges att det ska finnas specialist-bvc över hela området. Detta åtagande uppfylls nu sedan hösten 2011 även i Uddevalla och Norra Bohuslän. 11
Födda 2011 Arbetstid i timmar Behov av läkartid Läkartid/v per 60 nyfödda/år Norm 2011 Norm 2010 Norm 2009 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän 635 36,9 47,6 3,5 17 19,7 23 6 Dalsland 394 21,2 29,6 3,1 20 20,7 29 20 Vänersborg 416 16,3 31,2 2,3 26 30,3 30 36 Trollhättan 680 29,4 51 2,6 23 15 25 81 Lilla Edet 130 3 10 1,4 43 19,3 11 Uddevalla 643 32,9 48,2 3,1 20 25,3 21 12 Fyrbodal 2 898 138,6 217,4 2,9 21 24,7 25 206 Nämnd Födda 2011 Arbetstid i timmar Behov läkartid Läkartid/v per 60 nyfödda/år Norm 2011 Norm 2010 Norm 2009 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän 635 36,9 47,6 3,5 17 19,7 23 6 Dalsland 394 21,2 29,6 3,1 20 20,7 29 20 Trestad 1 869 81,5 140,2 2,6 19 20,8 24 162 Tabell 3. Läkares arbetstid i förhållande till antal födda 2011 2009. BVC-läkares arbetstid per vecka i förhållande till antal nyfödda. Extra läkarbesök Vi har för första gången följt upp hur många barn som fått läkartid utöver basprogrammet. Man räknar med att det finns ett visst behov av extra besök hos doktorn för varje årskull barn och att detta Psykolog Verksamhetsbeskrivningen för mödra- och barnhälsovårdspsykologer i VG-regionen 2006 beräknar behovet av MHV/BHVpsykologer till en tjänst på ett underlag av 2000 2500 barn och 300-400 gravida. Skillnader kan påverkas av befolkningsstrukturen. Uppdraget är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras behov ligger runt 15 % per årskull barn. Det visar sig att av barn födda 2011 fick 10 % en extra tid hos doktorn och för barn födda 2010 var siffran 13 %. Vi kommer i framtiden följa dessa siffror vart tredje år. föräldrar, genom att tillföra primärvården ett psykologiskt perspektiv på barnets - och föräldraskapets utveckling. Psykologen utreder också barn med utvecklingsavvikelser. Fungerar som handledare och konsulter för BVCsjuksköterskorna. Bemanningen ligger inom det nämnda underlaget för barn och gravida. 12
Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet Fortbildning Fortbildning är ett viktigt instrument för att upprätthålla och fördjupa kompetensen för personal som arbetar med barnhälsovård. Kompetensområdet är brett och inbegriper både medicinska, psykologiska och sociala aspekter på föräldraskap och barns utveckling. Vid de flesta av tillfällena står centrala BHV-teamet själva för utbildningen. Under det gångna året har följande utbildningstillfällen arrangerats: Internat för barnmorskor, BVC-sjuksköterskor och MBHV-psykologer som arbetar med föräldrastöd. Dagarna ägnades åt utveckling av MI (motiverande samtal) och samverkan. Amningsnätverk - som avser att stärka BVC-sjuksköterskorna samt öka deras kunskap och kompetens med träffar ett par gånger per termin. Denna förstärkning är en nödvändighet då vi ser att amningsfrekvensen sjunker bland svenska mödrar och att barn och föräldrar går hem från BB så tidigt att amningen ännu inte kommit igång. Introduktionsutbildning för ny personal som arbetar med barnhälsovård ges fortlöpande under året och är individanpassad. Gruppdynamik, ledarskap och retorik för personal som leder föräldrastöd i grupp. En utbildning inom ramen för projektet Föräldrastöd i samverkan Uddevalla Fyrbodal 2009 2011. Överviktiga och feta barn. Utbildningseftermiddagar med barnläkaren Staffan Mårild som föreläsare. Astma/allergi. Utbildningseftermiddagar med barnläkare Per Möllborg och hudläkare Kristina Rydberg. EPDS (nedstämdhetsscreening) utbildning för ny personal har genomförts. Samverkansutbildningar i HYFS-projektet (hygien i förskolan) vid flera tillfällen inom VG-region. Lokala BVC-träffar Två gånger under året görs rundresor till alla områden för lokala träffar. Under vårresan är årets verksamhetsrapport det huvudsakliga ämnet men även andra frågor tas upp. Dessa tillfällen ger möjlighet att ta upp nya rutiner och att förankra dessa. Då finns också möjlighet att ta upp olika sorters problematik i vardagen. Det är ett utmärkt tillfälle att stödja och backa upp personalen. Årligen inbjuds även alla verksamhetschefer separat för genomgång av verksamhetsresultaten. Under året har dietisten fortsatt sitt arbete med att implementera det primärpreventiva programmet Mat, aktivitet och viktutveckling. 13
Introduktionsutbildning av personal inom barnhälsovård Varje termin anordnas en tredagarsutbildning i barnhälsovård för nyanställd BVC- personal. Dessa regionala grundkurser har givits under mer än femton år och är mycket populära. De trettio platser som finns varje omgång fylls snabbt. En gång varje år anordnas också en fortsättningskurs med fokus på socialpediatrik. Tvärprofessionella samverkansteam Möten med olika vårdkompetenser sker i syfte att förbättra samarbete och underlätta planering för vårdbehövande. Exempel på dessa är: - VIB-gruppen (Very Important Baby) som träffas en gång i månaden. Dessa möten syftar till att förbättra samarbete mellan olika vårdgivare runt gravida kvinnor med t ex missbruk eller psykisk sjukdom. Genom noggrann planering skapas bästa möjliga förutsättningar runt det nya barnet och dess familj. - Dalslandsprojektet, Röda tråden som är ett tvåårigt projekt för främjande av barnsoch ungas psykiska hälsa. Avslutades vid årsskiftet 2011/2012. - Utvecklingsprojekt föräldrastöd i samverkan Uddevalla. - Fyrbodal 2009 2011. Barnhälsovården har varit involverad i ett stort antal av de nio delprojekten. - Vänersborg modellområde SKL. Samverkan kring psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Delprojekt förstärkt hembesök - Samverkan med barnklinik, NU-sjukvård och centrala barnhälsovården kring organisation och kriterier för fungerande specialist-bvc i hela området. - Uppföljning av speciella hälsokontroller enligt fastställd modell i samarbete med barnkliniken. - HYFS. Hygien i förskolan som är ett av flera samarbeten med regionens smittskydd. - Samarbete med Högskolan Väst. Inkluderar bland annat undervisning på såväl grund- som specialistutbildning av sjuksköterskor. - Specialinriktad vaccinationsmottagning för föräldrar med speciella vaccinationsönskemål för sina barn. - Våld i nära relation är ett samarbete mellan barnhälsovårdsteamen och VKV (Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relation) som arbetar för att öka BVC-personalens kunskap inom detta område. - Teamet föreläser och har ett mycket nära samarbete med Uddevalla kommun i deras frukostmöten kring FN:s barnkonvention. - Viktiga barn är ett samarbete mellan sjukgymnastiken på Rosenhäll, skolhälsovården, Uddevalla kommun och dietisten från bhv-teamet. 14
Vårdkedjemöten Storken är en grupp som träffas i syfte att öka samarbetet mellan MHV, förlossning, neonatal, BB-avd och BVC. Möten med BUP (barnpsykiatrin) brukar ske en gång per termin. En till två gånger per år träffas barnhälsovården och skolhälsovården för att tillsammans diskutera gemensamma medicinska spörsmål. Barnavårdsvett Utkom fyra gånger under 2011. Innehåller viktig information om barnhälsovård, nyheter, recensioner och tips för personal som arbetar med barnhälsovård. Metodutveckling Introduktionen av Mat, aktivitet och viktutveckling har pågått även under 2011. EPDS (Edinburgh postnatal depressive scale) är en nedstämdhetsskala för nyblivna mammor. Frågor om hur mamman mår ges cirka två månader efter förlossningen. Under det gångna året har revidering av EPDS-manual och dokumentation utförts och implementerats vid de lokala BVC-träffarna. Deltagit i nationella implementeringen av riskbruksarbete inom barnhälsovården för andra året i rad. I samband med uppmärksamhetsveckan vecka 45, gjordes ett utskick till alla BVC av foldrar, affischer och en väntrumsenkät för föräldrar (AUDIT). Tillsammans med övriga centrala BHVenheter i landet pågår arbetet med ett nytt nationellt basprogram för barnhälsovården. Det arbetet bedrivs i samarbete med socialstyrelsen. Hemsidan Barnhälsovården i Fyrbodals hemsida www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal skapades till största delen för fyra år sedan och en stor revidering genomfördes i början av året. Den innehåller ett gediget informationsmaterial, blanketter och länkar för professionen och den nås av både offentliga och privata vårdgivare. Forskning BHV-överläkaren är inskriven som doktorand vid Göteborgs Universitet och bedriver forskning om faktorer kring plötslig spädbarnsdöd. Även aktiv i forskargruppen Västra Götalands barn som publicerat artiklar, abstracts och workshops. 15
Samverkan I varje BVC-område ska det finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med mödrahälsovård, barnomsorg, socialtjänst och skola. Andra viktiga samarbetspartners är barnhabilitering, BUP och barnklinik. Förskola Målsättningen för hälsovård i förskolan är att BVC-sjuksköterskan besöker förskolan minst en gång årligen. Även regelbundna samverkansträffar bör genomföras. Norm enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland 2004: Minst 75 % av områdets förskolor skall besökas årligen av BVC-sjuksköterskan. Tre av BVC-enheterna har varken haft generella eller individuella kontakter med förskolan. År 2007 fanns 241 förskolor i Fyrbodalsområdet. Siffran för 2011 är 238 enligt kommunernas egen redovisning. Sammanlagt utfördes 169 samverkansträffar mellan BVC förskola vilket är något färre än de tidigare åren. Fördelningen inom området visas i tabell 4. Område Förskolor i Fyrbodal 2011 Förskolor i Fyrbodal 2010 Förskolor i Fyrbodal 2009 Samverkans träffar 2011 Samverkans träffar 2010 Samverkans träffar 2009 N. Bohuslän 57 68 79 41 82 84 Dalsland 39 38 40 58 42 46 Trestad 142 104 183 70 87 59 Fyrbodal 238 210 302 169 211 189 Tabell 4. Antalet besök i förskola under 2009-2011. Socialtjänst Samverkan kan handla om enskilda barn och familjer i behov av socialtjänstens omsorger. Träffar sker också generellt kring utbildningar, på familjecentraler och i föräldragrupper. Tabell 5 visar antalet samverkansträffar av såväl individuell som generell karaktär. Även här jämförs året siffror med tidigare års. Antalet individuella ärenden ökade under ett antal år men har under 2011 blivit färre i både Dalsland och Trestad. Antalet generella ärenden pendlar de senaste tre åren mellan 140-160, vilket är glädjande då kontakten med socialtjänsten är viktig. Där BVC ingår i familjecentral är det lätt att upprätthålla ett nära samarbete. 16
Nämnd Individuella ärenden 2011 2010 2009 2008 2007 Generella ärenden 2011 2010 2009 2008 2007 N.Bohuslän 62 49 50 43 18 66 32 24 25 38 Dalsland 12 18 17 25 19 36 25 81 28 30 Trestad 44 75 55 63 35 41 108 48 50 39 Fyrbodal 118 142 122 131 72 143 165 153 103 107 Tabell 5. Samverkansträffar med socialtjänsten åren 2007-2011 17
Barnantal Antal barn inskrivna 31 december 2011 Det är av speciellt intresse att följa antalet nyfödda barn (tabell 6) då det ger en uppfattning om kommuners demografiska utveckling över tid. I slutet av varje år görs en inventering av antalet barn som är inskrivna för varje årskull och hur många av dem som träffat sin BVC-sjuksköterska minst en gång under det gångna året. Av barnen födda 2009 2011 har 98-100% varit på BVC minst en gång under året. Av barnen födda mellan 2006 och 2008 varierar siffrorna mellan 94 % - 58 %. Det beror på att barn i övre förskoleåldern enligt basprogrammet inte ses rutinmässigt varje år. Födelse år 2011 2010 2009 2008 2007 2006 N. Bohuslän 635 681 682 657 637 677 Dalsland 394 411 407 398 399 379 Vänersborg 416 444 408 423 404 426 Trollhättan/L.Edet 810 796 783 787 819 742 Uddevalla 643 660 610 603 634 586 Fyrbodal 2 898 2 992 2 890 2 868 2 893 2 810 Nämnd 2011 2010 2009 2008 2007 2006 N. Bohuslän 635 681 682 657 637 677 Dalsland 394 411 407 398 399 379 Trestad 1 869 1 900 1 801 1 813 1 857 1 754 Tabell 6. Antal barn per årskull inskriven på BVC den 31 december 2011 Vid jämförelse av barn inskrivna på BVC i Fyrbodal de senaste åren visar tabell 7 att det totala antalet inskrivna barn ökat något varje år från 15 836 barn 2005 till 17 351 barn 2011. Trots den totala ökningen har antalet nyfödda minskat med 2 % jämfört 18
med året innan. Även nationellt har födelsetalet sjunkit någon procent under 2011. Antalet barn av utomnordisk härkomst ökar men antalet förstfödda är relativt lika över de senaste åren (tabell 8). Figur 2 visar att barnantalet i Fyrbodal ökat under största delen av 2000-talet. Antal barn totalt inskrivna 2011 2010 2009 2008 2007 2006 N.Bohuslän 3 969 3 990 3 930 3 932 3 899 3 852 Dalsland 2 388 2 299 2 328 2 355 2 401 2 355 Vänersborg 2 521 2 472 2 392 2 391 2 344 2 335 Trollhättan/L.Edet 4 737 4 681 4 631 4 545 4 456 4 348 Uddevalla 3 736 3 623 3 478 3 369 3 230 3 106 Fyrbodal 17 351 17 074 16 759 16 592 16 330 15 996 Antal barn totalt inskrivna 2011 2010 2009 2008 2007 2006 N.Bohuslän 3 969 3 990 3 930 3 932 3 899 3 852 Dalsland 2 388 2 299 2 328 2 355 2 401 2 355 Trestad 10 994 10 776 10 501 10 305 10 031 9 789 Tabell 7. Totalt antal inskrivna, födda under året, åren 2006-2011. Mors första barn 2011 2010 2009 2008 Av utomnordisk härkomst 2011 2010 2009 2008 N.Bohuslän 269 294 273 285 109 102 90 90 Dalsland 155 143 168 160 68 76 72 74 Vänersborg 142 165 165 173 78 84 58 65 Trollhättan/L.Edet 333 328 326 343 235 234 201 213 Uddevalla 288 288 233 260 164 177 119 147 FyrBoDal 763 781 1 165 1 221 654 673 540 589 19
Mors första barn 2011 2010 2009 2008 Av utomnordisk härkomst 2011 2010 2009 2008 N.Bohuslän 269 294 273 285 109 102 90 90 Dalsland 155 143 168 160 68 76 72 74 Trestad 763 781 724 776 477 495 378 425 Tabell 8. Antal födda åren 2008-2011 mors första barn resp. av utomnordisk härkomst Fig. 2. Totalt antal inskrivna barn, på BVC i Fyrbodal, under åren 2003-2011 20
Hembesök hos nyfödda, födda 2011 Enligt Verksamhetsbeskrivningen skall hembesök erbjudas alla nyfödda inom en vecka efter hemkomsten. Hembesök skall också erbjudas till nyinflyttade, adoptivbarn, flyktingar samt familjer med särskilda behov. Norm 95 % av förstagångsföräldrarna skall få hembesök. 80 % av flergångsföräldrarna skall få hembesök. Hembesök som arbetsmetod är väl dokumenterad. Man får mycket information i barnets hemmiljö (Jansson A. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 2003;15:1348-1351). Den tillit och det förtroende som skapas under besöket är väl tillvaratagen tid och en god bas för fortsatta kontakter. I områden med mindre tid avsatt för BVC, är det vanligare att hembesök inte hinns med. Tabell 9 redovisar andelen hembesök till alla nyblivna föräldrar, samt till förstagångsföräldrar. I figur 3 visas fördelningen i nämndsområden. Flera av de områden som på grund av tidsbrist gjorde få hembesök har det senaste året bemannats bättre och visar nu bättre siffror. Område Hembesök till alla nyblivna föräldrar 2011 2010 2009 2008 Varav förstagångsföräldrar 2011 2010 2009 2008 N. Bohuslän 88 % 83 % 81 % 83 % 89 % 93 % 96 % 94 % Dalsland 85 % 84 % 90 % 87 % 92 % 89 % 97 % 94 % Vänersborg 67 % 61 % 56 % 59 % 78 % 75 % 70 % 74 % Trollhättan Lilla Edet 79 % 62 % 58 % 56 % 90 % 64 % 64 % 61 % Uddevalla 86 % 83 % 76 % 74 % 93 % 92 % 91 % 85 % Fyrbodal 82 % 74 % 71 % 71 % 89 % 82 % 82 % 80 % Tabell 9. Hembesök under 2008-2011 till förstagångs- respektive flerbarnsföräldrar 21
Fig. 3. Fördelning av andelen hembesök mellan åren 2005-2009 i förhållande till normtalen 80% för alla nyfödda och 95% för första barnsfamiljerna 22
Amning barn födda 2010 Definitionen för amning har fastställts av socialstyrelsen och används för sjunde året i den statistiska redovisningen. Uppgifterna avser andelen barn som ammades vid 1 veckas ålder, 2, 4, 6, 9 och 12 mån ålder. Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel (t ex D-vitaminer). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Amningsstöd upptar idag en betydande del av arbetstiden då 2/3 av alla nyblivna föräldrar går hem under andra eller tredje dygnet efter förlossningen. Vid den här tidpunkten har amningen ännu inte kommit igång. För att kunna hjälpa till i ett så här pass tidigt skede måste man finnas på plats tillsammans med mamman och barnet. Det krävs amningsobservationer som antingen kan göras i hemmet eller på BVC. Ofta är upprepade besök nödvändiga för att förhindra amningskomplikationer och säkra god viktökning för barnet. Vid en veckas ålder helammas 81 % av barnen, i fjol var siffran 79 %. Motsvarande siffra för tio år sedan var 94%. Hel- och delamning vid en veckas ålder visas i figur 4. Vid 4 månaders ålder helammas 46 % av barnen. Motsvarande siffra för tio år sedan var 68 %. Figur 5 visar hel och delvis amning vid 4 månaders ålder. WHO:s mål är att 80 % av barnen ska helammas vid 4 månaders ålder. Vid 6 månaders ålder har de flesta startat med någon form av stödkost som gröt eller smakprov av puré. Jämförs Fyrbodal med riket har amningsfrekvensen generellt legat något lägre i Fyrbodal men även rikets siffror har kraftigt gått ner senaste åren enligt figur 6. Vid ett års ålder får fortfarande drygt vart tionde barn bröstmjölk vid något tillfälle under dygnet, vilket är lägre än tidigare år. Fig. 4. Hel- och delamning vid en veckas ålder barn födda 2010. 23
Figur 5. Andel helt och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda 2003-2010. Fyrbodal i jämförelse med VG-region och riket i övrigt. Figur 6. Jämförelse av amning mellan Fyrbodal, VG-region och riket i övrigt vid 6 månaders ålder för barn födda 2003-2010. 24
Föräldrastöd för barn födda 2010 Föräldrastöd i grupp är en viktig del av arbetet på BVC. Det är ett uppdrag som mödra- och barnhälsovården haft i mer än trettio år. Syftet är att: Öka föräldrars kunskaper Bidra till att skapa gemenskap med andra föräldrar Bidra till ökade kunskaper om samhället Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland ska föräldrastöd i grupp erbjudas alla nyblivna föräldrar. Under verksamhetsåret skall minst 70 % av förstagångsföräldrarna ha deltagit minst hälften av erbjudna tillfällen. BVC ska erbjuda alla föräldrar gruppverksamhet men på grund av tidsbrist på några av BVC-enheterna är det målet svårt att nå. Förstagångsföräldrar prioriteras som huvudsaklig målgrupp vid låg bemanning. Från 2009 uppnår 25 % av BVC-enheterna i Fyrbodal målet. Trots tidsbrist har man i Trollhättan fördubblat utbudet till förstagångsföräldrar (figur 7). Pappors/partners deltagande i föräldragrupper varierar. Högre frekvens av pappor/partners ses där BVC tar över befintliga grupper från MVC eller om träffarna förläggs till sen eftermiddag. För Fyrbodals förstagångsföräldrar varierar tillgången till föräldrastöd i grupp vilket visas i tabell 10. Det finns också andra uppskattade former av föräldrastöd som exempelvis babycafé, temaföreläsningsserier, trafiksäkerhetsinformation och babymassage där antingen BVCsjuksköterska eller någon annan profession medverkar. Det här är särskilt vanligt på familjecentraler. Andel som deltagit minst 3 ggr 2010 2009 Pappor/partner som deltagit >1g. Antal N. Bohuslän 44 46 34 Dalsland 46 52 32 Uddevalla 52 52 53 Vänersborg 51 63 18 Trollhättan/ L.Edet 29 14 45 Trestad 41 17 116 Fyrbodal 42 41 182 Tabell 10. Föräldrastöd i grupp för förstagångsföräldrar, barn födda 2009-2010 25
Figur 7. Andel av alla föräldrar respektive förstabarnsföräldrar som deltagit i föräldragrupp minst tre gånger under 2009-2011. 26
EPDS (barn födda 2010) Edinburgh Postnatal Depression Scale Post partum-depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13 % av nyblivna mammor (Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Om en post partum depression blir långvarig, kan den få negativa konsekvenser för barnets utveckling, för kvinnans hälsa och för parets relation. Med hjälp av en självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa mammor och erbjuda dem olika typer av hjälp. BVCsjuksköterskan utför screeningen när barnet är c:a 2 månader och om kvinnan visar nedstämdhet erbjuds hon stödjande samtal (1 tim x 3-5 ggr) hos BVCsjuksköterskan. Är utfallet högt eller omständigheterna så kräver tar MHV/BHV-psykolog hand om samtalen. Behöver kvinnan ytterligare stöd och hjälp remitteras hon vidare inom sjukvården. Barnhälsovården i Fyrbodal har beslutat att metoden skall användas i området och har därmed utbildat BVC-sjuksköterskor sedan 2003. Nya BVC-sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning av BHV-psykolog. Under det gångna året genomfördes ett stort antal EPDS-screeningar vilket åskådliggörs i tabell 11. Metoden är svår att använda för kvinnor med annat hemspråk än svenska men alla nyblivna mammor ska erbjudas ett hälsosamtal om hur de mår. Ett antal BVC-sjuksköterskor har i enlighet med ett jämställdhetstänkande även låtit pappor göra screeningen och använt den som ett samtalsunderlag om hur pappan mår. Stödsamtal ges av BVC-sjuksköterskor men remisser till MBHV-psykolog respektive vårdcentralsläkare skrivs vid behov(figur 8). Uppföljningen visar att under året som gått har BVCsjuksköterskorna i Fyrbodal haft samtal med 128 behövande mammor. Dessutom har psykologer och doktorer tillsammans haft ytterligare 160 kontakter. Antal födda Antal screningar Antal ej utförda Utfall % Screeningar % N. Bohuslän 635 433 198 11 77 Dalsland 384 274 114 8 77 Trestad 1 869 1 289 546 8 80 FyrBoDal 2 898 1 996 848 9 79 Tabell 11. Utförda EPDS-screeningar 2011 27
Fig 8. Antal EPDS-stödsamtal samt kontakter med BHV-psykolog och VC-läkare 28
Vaccinationer barn födda 2009 Det generella vaccinationsprogrammet inom barnhälsovården omfattar vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, pneumokocker och sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) samt mässling, påssjuka och röda hund. Vaccination mot tuberkulos och hepatit B erbjuds till riskbarn. Enligt normen i Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland bör: 99 % av barnen vara vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker 96 % av barnen vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund Årets vaccinationsrapport som avser barn födda 2009 visar att drygt 99 % av barnen i Fyrbodal vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker. Samma höga vaccinationstäckning har även Västra Götaland liksom riket i sin helhet. Genomgång av vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)visar att den nedgång i vaccinationsfrekvens som inleddes under sista delen av 90-talet nu är över. Vaccinationstäckningen ligger åter över 96 % i Sverige och Fyrbodal har passerat 98 % (figur 9). Under det gångna året liksom året innan har BVC även vaccinerat yngre barn med MPR-vaccin inför utlandsresor på grund av att flera europeiska länder rapporterat om mässlingsfall. I Europa har man det gångna året inrapporterat mässlingsfall i samma utsträckning som tidigare år. Mässlingsfall rapporteras in till EU s sjukdomsövervakning www.euvac.net Figur 9. Vaccinationsfrekvens av mässling, påssjuka och röda hund vaccin för barn födda 1994 2009. De regionala siffrorna jämförs med VG-region och riket i stort. 29
Hepatit B Vaccination mot hepatit B rekommenderas till riskbarn. Barn tillhör riskgrupp för hepatit B om förälder/vårdnadshavare, mor farföräldrar eller annan familjemedlem kommer från land med minst 2 % Tuberkulos (BCG) BCG-vaccination rekommenderas till riskbarn. Till denna grupp hör personer födda i eller utanför Sverige som uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos. Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan familjemedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt dvs. Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika, Syd och Östeuropa. förekomst av hepatit B. Denna vaccination infördes under 2005 i Fyrbodal och vaccinationsfrekvensen följer i stort antalet BCG-vaccinerade. Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen. Enligt Verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovården i Västra Götaland bör 96 % av riskbarnen vara vaccinerade mot tuberkulos. Tabell 12 visar att i Fyrbodal vaccineras 99 % av riskbarnen. Invandrartätheten varierar stort i Fyrbodal och de högsta siffrorna har Granngården i Trollhättan och Dalaberg i Uddevalla som båda har mer än 50 % invandrare. Nämnd Antal födda 2009 Varav riskbarn Antal % BCG-vaccinerad Antal % N. Bohuslän 682 82 12 80 98 Dalsland 407 65 16 62 95 Trestad 1 801 413 23 409 99 FyrBoDal 2 890 560 19 551 98 Tabell 12. BCG-vaccination mot tuberkulos av barn födda 2009. 30
Tal- och språktest 2½ år, barn födda 2008 Ett strukturerat tal- och språktest utförs på barnen när de är 2½ år. Syftet med att erbjuda alla barn språk- och utvecklingsbedömning är att så tidigt som möjligt hitta barn med avvikelser i sin utveckling. Genom tidig identifiering av barn i behov av stöd möjliggörs tidiga insatser. Vid utfall i testet remitteras barn till logoped och i vissa fall till BHVpsykolog. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland skall 98 % av barnen vara undersökta före 3 års ålder och så är fallet i Fyrbodal (tabell 13). Cirka 10 % av barnen omtestades vid 3 års ålder och av dessa skickades remiss till logoped i 22 % av fallen och BHVpsykologen kontaktades i 5 % av fallen. Det är viktigt att tidigt upptäcka tal- och språkstörningar. Det har flera undersökningar visat bl.a. Carmela Miniscalco (Miniscalco C. Language problems at 2,5 years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropshychiatric disorders). De fåtal barn som, beroende på handikapp eller att de varit i Sverige kort tid, inte genomfört undersökningen har ändå besökt BVC för ett samtal. Födda 2008 2½ års undersökning Antal % Remiss Logoped % Kontakt Psykolog % N.Bohuslän 657 641 98 4 1 Dalsland 398 368 98 3 3 Trestad 1 813 1 756 97 3 2 Fyrbodal 2 868 2 765 97 3 2 Tabell 13. Tal- och språktest under 2011 av barn födda 2008 4-årsundersökning, barn födda 2007 En strukturerad 4-årsundersökning innebär att barnet bedöms avseende balansgång, rita en huvudfoting, imitera ett kors, förstå flerledade instruktioner, kan benämna färger, räkna tre föremål. Dessutom genomförs ett syntest. 4-årsundersökning av barn födda 2007 visar att 84 % av barnen testades utan anmärkning och att i 14 % av fallen skrevs remiss till någon instans. Omtest vid 5½ rör sig i de flesta fall om omtest av syn. 31
BMI Det är nu för andra året i rad som BMI (body mass index) följs vid 4 års ålder. BMI är kvoten vikt/längd². För att kunna identifiera övervikt och fetma hos barn används det åldersanpassade måttet isobmi. Vid fyra års ålder går gränsen för övervikt vid isobmi 17 och fetma vid isobmi 19. Under det gångna året har ett intensivt arbete lagts på introduktion av ett nytt primärpreventivt hälsoprogram om mat, aktivitet och viktutveckling. Figur 10 visar att övervikt hos fyraåriga flickor sjunkit ett par enheter och i hela Fyrbodal är siffran 3 % lägre. När det gäller fetma har andelen feta pojkar totalt gått ner med 2 %. Den stora förändringen har skett i Dalsland där man målmedvetet uppmärksammat fjolårets höga siffror och där det ser något bättre ut i år. Från en övervikt hos var fjärde flicka har siffran sjunkit till en på fem. På liknande sätt har övervikt hos pojkar gått ner från 20 % till 14 %. Figur 10. Fördelning av isobmi hos fyraåringar de två senaste åren 32
Rökvanor hos föräldrar barn födda 2010 Tobaksrök är en av de stora hälsoriskerna för barnet. Kvinnor som slutat röka under graviditeten löper stor risk att börja röka igen efter förlossningen och måste därför kunna erbjudas extra stöd. Jämfört med tidigare års siffror ligger antalet rökare relativt stadigt på 6 15 % (tabell 14). Det är vanligare med rökning hos socioekonomiskt svaga grupper liksom hos invandrade fäder. BVC registrerar rökvanor hos föräldrar vid 0 4 veckors ålder och 8 månaders ålder. I registreringen ingår också om det finns andra rökare i barnets närmiljö. Definition av rökare (Socialstyrelsen) En person som röker minst en gång dagligen, dvs. drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. Så kallade feströkare dvs. en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare. Antal barn födda 2010 Rökvanor vid 0 4 veckors ålder Rökvanor vid 8 månaders ålder Mor % Far/Partner % Mor % Far/Partner % N. Bohuslän 681 5 8 6 8 Dalsland 411 9 12 12 12 Trestad 1 900 6 13 8 12 Fyrbodal 2 992 7 12 8 11 Tabell 14. Rökvanor hos föräldrar under 2011 av barn födda 2010 33
Sammanfattning Barnhälsovården i Fyrbodal bedrivs enligt generella riktlinjer för hela landet och med mål fastställda i regionens verksamhetsbeskrivning för barnhälsovård. Andra viktiga styrdokument är regionens krav- och kvalitetsbok samt FN:s konvention om barnets rättigheter. BVC-medarbetarna arbetar målinriktat och engagerat med god kontinuitet vilket är en viktig kvalitetsindikator. Personalomsättningen är relativt låg. Över hela Fyrbodalsområdet uppnår man målet avseende rekommenderade hälsokontroller och vaccinationsprogram. Hembesök till alla nyfödda utförs i stort sett enligt måluppfyllelse även om det finns skillnader mellan kommunerna. Ingen av BVC-enheterna har färre hembesök än till minst hälften av alla nyblivna föräldrar. I Trollhättan har sjuksköterskorna fått mer BVC-tid, vilket inneburit en klar kvalitetsförbättring med bl. a fler hembesök. Fortfarande finns det flera BVC-enheter som har för låg bemanning inom Göta-Älvdalen. I övriga delar av Fyrbodal ligger BVC-tiden för sjuksköterskor generellt i nivå med rekommendationerna. Föräldrastöd i grupp visar stora skillnader mellan olika BVC-enheter. Ambitionen är att minska skillnaderna och förbättra stödet. Läkartiden på BVC har varit knappt tilltagen i hela området men under senare år har tiden ökats och ligger nu relativt väl i fas med några få undantag. Amningsstatistiken visar en fortsatt sjunkande tendens och sett över en tioårsperiod är siffrorna för helamning vid 4 månaders ålder i stort sett halverade. Detta är ett problem som uppmärksammats nationellt och strategier för att vända trenden måste utarbetas. Tidig hemgång resulterar i att fler nyblivna mödrar behöver tidig amningshjälp. Förutom lokalmässiga behov krävs också mer kompetens om amningsuppstart. Tendens finns också att fler redan slutat amma innan första BVC-besöket. EPDS är en etablerad arbetsmetod på alla BVC i Fyrbodal. Utbildning sker fortlöpande för nyanställd personal och under de gångna två åren har en inventering av metoden gjorts samt en revidering av hur dokumentationen utförts. Att följa BMI på fyraåringar har kommit för att stanna! Glädjande har BMI totalt minskat något och i Dalsland är den minskningen mer tydlig. I Fyrbodal finns nu sju familjecentraler och fler är under planering. I ytterligare fyra kommuner finns familjecentralsliknade verksamhet. En familjecentral ska enligt definitionen innehålla MVC, BVC, socialtjänst och förskola vilket ger goda möjligheter till samverkan i arbetet med barnet/familjen. Det ger större möjlighet att tillgodose familjernas individuella behov, särskilt när det gäller psykosocial problematik. Barnhälsovården i Fyrbodal följer den rapportering av hälsoindikatorer som Nationellt kvalitetsregister för barnhälsovården i Sverige och Hälso- och sjukvårdskansliet i Fyrbodal anvisar. 34
35
Centrala Barnhälsovården i Fyrbodal Sammanställt av: Nina Knutsson Per Möllborg Anna Magouli Mikaela Johansson Verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdsöverläkare, Verksamhetschef Dietist Assistent Tel. 0522-923 23