Institutionen för informationsteknologi Dokumentation av elsystem vid Kvaerner Kamfab AB, Karlstad Documentation of Electrical System in Kvaerner Kamfab AB, Karlstad Mikael Segerström Jörgen Kristiansson Examensarbete vid Elektro- och datoringenjörsprogrammet vt 2006
Dokumentation av elsystem vid Kvaerner Kamfab AB, Karlstad Documentation of Electrical System in Kvaerner Kamfab AB, Karlstad Mikael Segerström Jörgen Kristiansson Examensarbete Degree Project Elektro- och datoringenjörsprogrammet vt 2006 Handledare: Johnny Blom, Kvaerner Kamfab AB Arild Moldsvor, Karlstads universitet
Denna rapport är skriven som en del av det arbete som krävs för att erhålla Elektro-och datoringenjörsexamen/teknologie kandidatexamen. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och inget material är inkluderat som tidigare använts för erhållande av annan examen. Mikael Segerström Jörgen Kristinasson ------------------------------------------------------------------------------------------- Rapporten godkänd, datum Handledare: Arild Moldsvor Examinator: Peter Röjder 1
Sammanfattning Detta projekt är utfört vid Kvaerner Kamfab AB i Karlstad och beskriver hur strukturering av företagets elsystem har utförts i form av uppmärkning och dokumentation. Detta skall ligga till grund för en effektivisering vid ombyggnation av ställverket. Abstract The assignment has been to label and document Kvaerner Kamfab s electrical system. This is the first phase of reconstructing the switchgear in order to increase the efficiency. I 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. 1. Inledning......1 1 1.1 1.1 Företaget......1 1 1.2 1.2 Bakgrund och och uppgift......1 1 2. 2. Anläggningens struktur...2 2 2.1 2.1 Befintlig dokumentation vid vid arbetets start start...2 2 2.2 2.2 Analysering av av anläggning......3 3 2.3 2.3 Befintligt system...5 5 2.4 2.4 Strukturering Uppmärkningens av anläggning... strukturering av elsystemet...6 6 2.5 2.5 Förslag till till effektivisering...7 7 2.6 2.6 Säkerhetsaspekter...8 8 3. 3. Dokumentation och och uppmärkning av av anläggning...10 3.1 3.1 AutoCAD...10 3.2 3.2 Lokalisering av av uppmärkning i fastigheten... i...10 13 3.3 3.3 Användning av av dokumentation...12 3.4 3.4 Dokumentationens tillgänglighet...14 17 4. 4. Slutsats...15 18 BILAGOR Bilaga 1: Ställverkgrupper och huvudcentralernas position... B1.1 B1.3 Bilaga 2: Undercentralernas position.. B2.1 B2.2 Bilaga 3: Maskinnummer och anslutningar.. B3.1 3.2 Bilaga 4: Huvudcentralernas anslutningar B4.1 B4.13 Bilaga 5: Undercentralernas anslutningar.. B5.1 B5.6 Bilaga 6: Grafisk överblick huvudcentraler... B6.1 Bilaga 7: Grafisk överblick undercentraler B7.1 Bilaga 8: Grafisk överblick transformatorer T5 och T6.B8.1 8.2 Bilaga 9: CAD-Ritningar: El-centraler verkstadsplan... Nr: 802021 El-centraler källarplan. Nr: 802022 El-centraler kontor 2:a våningen. Nr: 802023 El-centraler kontor 3:e våningen. Nr: 802024 3
1. Inledning 1.1 Företaget Examensarbetet utfördes på Kvaerner Kamfab AB i Karlstad. Kvaerner Kamfab AB är ett dotterbolag till Kvaerner Pulping AB, och detta i sin tur är en del av den internationella Aker Kvaerner koncernen. Kvaerner Kamfab AB tillverkar och monterar så kallade nyckelmaskiner till massaindustrin, som via Kvaerner Pulping AB når kunder inom skogsindustrin på global basis. Underhållsservice av levererade maskiner samt reservdelstillverkning är en prioriterad del av företagets kärnverksamhet. 1.2 Bakgrund och uppgift Kvaerner Kamfab AB önskade att få en uppdatering av dokumentationen över elsystemet i sin fastighet. Den befintliga dokumentationen var bristfällig och många ombyggnationer och maskinbyten har gjorts sedan fastigheten byggdes 1961. I säkerhetsföreskrifterna står det att kablar skall vara lätt identifierbara och dokumentation över ny anläggning skall finnas. Detta behöver inte följas när det gäller gamla anläggningar som i detta fall, men eftersom en ombyggnation är i antågande underlättar detta senare arbete. Uppgiften med vårt examensarbete var att uppdatera dokumentationen och märka upp befintlig el-anläggning i fastigheten. I uppgiften ingick även att konstruera el-ritningar i AutoCAD som ska läggas in i en befintlig databas för att enkelt kunna användas av företaget. Examensarbetet skall ligga till grund för en ombyggnation och effektivisering av ställverket. Ombyggnationen är planerad inom en femårsperiod. 41
2. Anläggningens struktur 2.1 Befintlig dokumentation vid arbetets start Vårt första arbete blev att samla in befintlig dokumentation och sortera ut användbart material. Nästan alla ritningar som fanns över elinstallationen var från 60-talet, (se figur 1-2). Dokumentationen över elanläggningen var inte till så stor hjälp för oss eftersom maskiner bytts ut och ombyggnader i fastigheten har skett. Detta har inte blivit dokumenterat. Figur 1. Befintlig dokumentation från 60-talet. Figur 2. Befintlig dokumentation ställverksvägg. 52
2.2 Analysering av anläggning Ställverksfacken och huvudcentralerna var uppmärkta med nummer sedan tidigare, (se figur 3 och 4). Ingen dokumentation fanns på detta och man visste inte om uppmärkningen var korrekt. En stor del av arbetet var att följa kablarna till dess anslutningar och verifiera den befintliga uppmärkningen. Figur 3. Ställverksmärkningen 5-45 står för transformator 5 grupp 45. Figur 4. Huvudcentral. 63
Matningskablarna från ställverket var visuellt följbara, men mindre kablar från centraler gick ofta i vägg eller på kabelstegar. Till vår hjälp hade vi möjligheten att använda Eurotest 61557, (se figur 5). Eurotest 61557 är ett professionellt, multifunktionellt, transportabelt testinstrument som bland annat kan användas som kabelsökare för både spänningslösa (kapacitiv mätning) och spänningssatta (induktiv mätning) ledningar. Sökningen av kablar sker med en inbyggd signalgenerator som sänder ut en signal i ledningen. Signalen kan sedan spåras med den bärbara mottagaren. Andra mätningar som Eurotest 61557 kan utföra är exempelvis kortslutningsberäkningar, ledningslängd och isolationstest på elsystem. Figur 5. Eurotest 61557. 74
2.3 Befintligt elsystem Efter analysering av elsystemet i fastigheten kan man beskriva det med ett enkelt blockschema, (se figur 6). T5 10/0,4 kv Huvudcentraler T6 10/0,4 kv Ställverksfack Maskiner Fördelningscentraler och maskiner Figur 6. Enkelt blockschema över systemet. Inkommande matning transformeras ner från 10kV till 0,4kV och sedan in till ställverket. Transformeringen sköts av 2 transformatorer som har benämningen T5 och T6. Ställverket är i dagsläget uppdelat i 20 fack, 2 fack används för inkommande matning från transformatorerna. Transformator T5 har 14 fack till sitt förfogande och T6 har 4 fack, och varje fack består av 2-6 stycken 3-fasgrupper. Matningen ut från ställverket sker med cirka 80 kablar av varierande area. De flesta kablarna matar huvudcentraler som sedan matar undercentraler och maskiner, men även direkt matning till maskiner från ställverket förekommer. I kapitel 3 beskrivs hur dokumentationen genomfördes. Alla detaljerna över det befintliga elsystemet är dokumenterat i bilagorna 1-9. 85
2.4 Uppmärkningens strukturering av elsystemet Genom att märka upp kablarna vid väl synliga platser och vid väggenomförningar, kan man identifiera vilket ställverksfack och grupp kabeln är ansluten till, (se figur 7-8). Figur 7. Uppmärkning av kablar genom ställverksvägg. Ställverksmärkningen användes sedan för att märka kablarna fram till huvudcentralerna och maskinerna för enkel identifiering, (se figur 7). Figur 8. Kabelmärkning. 96
Kabelstråket är cirka 80 meter långt och därför användes speciella märkplatser där man kan se alla kablars märkning, (se figur 9). Märkningsplatserna märktes även ut på CAD-ritningen, (se bilaga 8, ritningsnummer 802022). Figur 9. Uppmärkning av kablar vid märkplats. 2.5 Förslag till effektivisering De nya maskinerna och svetsarna är mer effektiva och drar mindre ström än de gamla. Ställverket som är beräknat för de äldre maskinerna blir därmed överdimensionerat i dagsläget. Ytterligare ett exempel på att effektivisera elanläggningen är att slå ihop lågt belastade centraler och på detta sätt få färre grupper. Ett förslag är att slå ihop huvudcentralerna 5-18, 5-19 och 5-20 till en grupp. Med hjälp av dokumentationen kan man se att 5-18 är avsäkrad med 400A i ställverket, (se bilaga 4) och är belastad med max 100A, (se bilaga 3). Huvudcentral 5-19 är inte belastad, men 5-20 är belastad med max 200A, (se bilaga 3). Huvudcentral 5-18 skulle klara av samtliga belastningar, och vid ombyggnationen av ställverket blir det med detta förslag två grupper mindre i ställverket. Dokumentationen kan användas för att få en överblick över effektiviseringen av det nya ställverket. 107
2.6 Säkerhetsaspekter En av de största anledningarna till ombyggnationen av ställverket är säkerhetsbrister i det gamla ställverket. I ställverksfacket sitter grupperna intill varandra utan berörningsskydd. Vid arbete på en av grupperna i ställverksfacket måste man bryta alla fyra grupper för att kunna arbeta säkert eller tvingas arbeta nära spänning. Detta kan ses i figur 10. Figur 10. Ställverksfack med fyra grupper. I dagens ställverk är säkerheten vid arbete på grupper mycket bättre. Ett exempel är ABB:s MNS ställverk som har utdragningsbara kassetter för varje distributionsgrupp. Detta ger bra säkerhet vid byte av säkringar, eftersom hela kassetten blir bortkopplad från systemet, (se figur 11). Figur 11 är hämtat från ABB:s broschyr 1TSC 213-SE. 118
Figur 11. Utdragbar distributionsgrupp, hämtat från ABB:s broschyr 1TSC 213-SE. Systemet blir också väldigt flexibelt och lätt utbyggbart. Kassetterna staplas i skåp, (se figur 12). Figur 12 är hämtat från ABB:s katalog 1TSC221-SE. Figur 12. Ställverksskåp med möjlighet till utbyggnad, hämtat från ABB:s katalog 1TSC221-SE. 129
3. Dokumentation och uppmärkning av anläggning 3.1 AutoCAD När den insamlade informationen skulle dokumenteras användes byggritningar över fastigheten som grund, dessa var gjorda i AutoCAD. Eftersom ombyggnation av fastigheten har skett, fick vi även uppdatera byggritningen. Bland annat har en luftsluss på 10x25 meter tillkommit, samt ett rum där centraler var placerade. Elsystemet fördes in i byggritningarna och fick ett eget identifieringsnummer, namn och typ. El-ritningarna finns i bilaga 9. När ritningarna sedan lades in i den befintliga databasen kan man med hjälp av sökfunktionen lokalisera ritningarna. Företaget önskade även att få en grafisk överblick av systemet, samt en omritning av gamla ritningar över transformatorerna. AutoCAD användes i detta syfte, (se bilagor 6-8). Elsystemet i AutoCAD byggdes upp i fyra lager för att kunna välja information som motsvarar olika nivåer i verkligheten med huvudcentraler främst. Lagren består av huvudcentraler, undercentraler, elkabel och maskiner. Dessa lager kan man aktivera eller inaktivera beroende på vilken information som önskas. Även kabelgenomförningar och märkplatser fördes in i CAD-ritningen. Med hjälp av olika tabeller tillsammans med CADritningararna kan man identifiera var maskiner och centraler finns. Även information om kabelarea, kabeltyp, säkring och vad som är anslutet till centralen framgår av tabellerna, (se bilagor 1-5). Ett exempel på hur dokumentationen används beskrivs i kapitel 3.3. 3.2 Lokalisering av uppmärkning i fastigheten För att lättare kunna hitta centralerna användes pelarna i byggnaden som riktmärke. Pelarna märktes upp väl synliga för att lättare orientera sig i lokalerna, (se figur 13). Figur 13. Pelarmärkning. 1310
Koordinatsystemet i fastigheten finns på CAD-ritningen. Även om ombyggnationer sker i fastigheten, är märkningen fortfarande aktuell. För att hitta kablarnas märkplatser ska kabellagret vara aktiverat. Märkplatserna i CADritningen markeras med M, (se figur 14 och bilaga 9). Uppmärkningens strukturering beskrivs i kapitel 2.4. Figur 14. Utdrag ur CAD-ritning 802022 med koordinatsystem och kabellagret aktiverat. 1411
3.3 Användning av dokumentation Ett exempel på hur tabeller tillsammans med CAD-ritning kan användas beskrivs med följande scenario: Ett fel har uppstått på en svetsstation maskinnummer 010496. Man önskar bryta matningen till maskinen för reparation. Från tabellen Maskinnummer och anslutning, (bilaga 3) ser vi att maskinen matas från central 5-18, (se tabell 1). Med hjälp av tabell 2 Ställverksgrupper och huvudcentralernas position, (bilaga 1) samt CAD-ritningen i figur 15 kan vi se var centralen sitter. Tabell 1. Utdrag ur bilaga Maskiner och anslutningar B3.1. Maskin Säkring (A). Ansluten till grupp Position Nr: Namn A Rit.Pos: Rit.Nr: 010495 Lägesställare - 5-11 B5 802021 010496 Svetsstation 100 5-18 C3 802021 010524 Nya trumstationen - 5-12 B5 802021 010525 Svetsautomat - 5-10 B5 802021 010596 NC-styrmaskin 80 5-11A B5 802021 010795 Kallcirkelsåg 16 5-14 B6 802021 Tabell 2. Utdrag ur bilaga Ställverksgrupper och huvudcentralernas position B1.1. Grupp Fack Kabel Säkring Position Nr: Typ Area A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 5-17 15 AKKJ 2//3x150+41 355 Central 5-17 Maskinverkstad I23 C3 802021 5-18 FKKJ 2//3x120+70 400 Central 5-18 Källare K25 B2 802022 5-19 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-19 Källare K25 B2 802022 5-20 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-20 Källare K25 B3 802022 5-21 14 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-21 Källare K27 B3 802022 1512
Figur 15. Utdrag ur bilaga 9, CAD-ritning 802022 med lagret för huvudcentraler aktiverat. I tabell 2 ser vi att huvudcentralen sitter i närheten av pelare K25, och med hjälp av koordinaterna på ritningen, (se figur 14) hittar vi huvudcentralens placering. Fler maskiner kan vara anslutna till samma central, men vid centralen framgår det vart man skall bryta matningen till svetsstationen. I detta fall ser vi i tabell 3 Huvudcentralernas anslutningar, (bilaga 4) att endast svetsstation 496 är ansluten. Om maskinen varit ansluten till en undercentral, får man använda sig av tabellen Undercentralernas anslutningar, (bilaga 5) och CAD-ritningen med lagret för undercentraler aktiverat. Tabell 3. Utdrag ur bilaga 4 Huvudcentralernas anslutningar B4.4. 5-18. 400 Svetsstation Mnr.496 1613
3.4 Dokumentationens tillgänglighet Man kan nå dokumentationen via databasen men även i ställverket. På ställverkets vägg finns två stora tavlor med el-ritningar från källarplanet och verkstadsplanet med all fyra AutoCADlager aktiverade. Tabellerna är laminerade och sitter bredvid ritningarna för att kunna användas tillsammans. En önskan från företaget var att få en grafisk överblick av elsystemet, och även den sitter på ställverksväggen, (se figur 16). All information på ställverksväggen finns i bilagorna 1-9. Om ändringar av systemet sker är det viktigt att detta dokumenteras. En pärm med all dokumentation med plats för noteringar finns för detta ändamål. Figur 16. Informationstavlor på vägg i ställverket. 1714
4. Slutsats Vårt arbete med identifiering, uppmärkning och framförallt strukturerad dokumentation har varit ett lyckat arbete. Överskådlighet på både tabeller och ritningar har gjort det lättare att orientera sig i elsystemet. I säkerhetsföreskrifterna står det att kablar skall vara lätt identifierbara och dokumentation över ny anläggning skall finnas. Detta behöver inte följas när det gäller gamla anläggningar som i detta fall, men eftersom en ombyggnation är i antågande underlättar detta senare arbete. Att märka kablar och centraler så det blir lätt identifierbara är inte enbart för att säkerhetsföreskrifterna påpekar detta, utan även för att underlätta vid händelse av fel, då man enkelt skall kunna se vilken grupp man skall bryta för att kunna arbeta säkert. 1815
B1.1 Ställverksgrupper och huvudcentralernas position Grupp Fack Kabel Säkring Position Nr: Typ Area A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 5-01 19 FKKJ 2//3x35+16 200 Kondensatorbatteri Ställverk B2 802022 5-02, 5-62 AKKJ 3x150+41 200 Centraler 5-02 5-62 Maskinverkstad - C3, D3 802021 5-03 FKKJ 3x120+70 200 Bacau Nr.20 M23 B3 802021 5-04 FKKJ 2//3x120+70 250 Central 5-04 Maskinverkstad G21 C3 802021 5-05 18 FKKJ 2//3x120+70 200 Central 5-05 Maskinverkstad högskepp N25 B4 802021 5-06 FKKJ 2//3x120+70 400 Central 5-06 Maskinverkstad högskepp N27 B4 802021 5-07 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-07 Maskinverkstad högskepp N27 B4 802021 5-08 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-08 Maskinverkstad högskepp N27 B4 802021 5-09 17 FKKJ 3x120+70 250 FPT Fräsverk Nr.4 N31 B5 802021 5-10 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-10 Svetsverkstad högskepp N31 B5 802021 5-11 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-11 Svetsverkstad högskepp N33 B5 802021 5-12 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-12 Svetsverkstad högskepp N33 B5 802021 5-13 16 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-13 Ämnestillverkning N35 B6 802021 5-14 FKKJ 2//3x120+70 400 Central 5-14 Ämnestillverkning - B6 802021 5-15 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-15 Svetsverkstad högskepp N35 B5 802021 5-16 FKKJ 2//3x120+70 400 Central 5-16 sluss 2A Ämnestillverkningen - B5 802021 5-17 15 AKKJ 2//3x150+41 355 Central 5-17 Maskinverkstad I23 C3 802021 5-18 FKKJ 2//3x120+70 400 Central 5-18 Källare K25 B2 802022 5-19 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-19 Källare K25 B2 802022 5-20 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-20 Källare K25 B3 802022 5-21 14 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-21 Källare K27 B3 802022 5-22 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-22 Källare K27 B4 802022 5-23 FKKJ 3x120+70 260 Central 5-23 Källare K29 B4 802022 5-24 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-24 Källare K29 B5 802022 5-25 13 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-25 Källare K31 B5 802022 5-26 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-26 Källare K31 B6 802022 5-27 FKKJ 3x120+70 400 Central 5-27 Källare K31 B6 802022 5-28 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-28 Källare K33 B6 802022 1
Grupp Fack Kabel Säkring Position Nr: Typ Area A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 5-29 12 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-29 Källare K33 B7 802022 5-30 FKKJ 3x120+70 400 Central 5-30 Källare K35 B7 802022 5-31 FKKJ 2//3x35+16 200 Kondensatorbatteri Ställverk B2 802022 5-32 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-32 Källare I23 C2 802022 5-33, 5-93 11 FKKJ 3x120+70 200 Centraler 5-33 5-93 Ankomsthall, Packhall - C2 802021 5-34 FKKJ 3x120+70 200 Kombicentral Service I23 C2 802022 5-35 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-35 Källare K25 B3 802022 5-36 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-36 Källare J25 B3 802022 5-37, 5-97 10 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-37 Källare, Strömskena 5-97 Service I25 C3 802021 5-38 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-38 Källare H25 C3 802022 5-39 - - - Ej ansluten - - - 5-40 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-40 Källare F25 D3 802022 5-41 9 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-41 Service F25 D4 802021 5-42 FKKJ 3x120+70 300 Central 5-42 Källare K27 B4 802022 5-43 - - - Ej ansluten - - - 5-44 FKKJ 3x150+70 200 Central 5-44 Maskinverkstad K23 C3 802021 5-45 8 FKKJ 3x120+70 300 Central 5-45 Källare F27 D4 802022 5-46 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-46 Källare G27 D4 802022 5-47 FKKJ 3x120+70 300 Central 5-47 Källare H27 C4 802022 5-48 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-48 Källare I27 C4 802022 5-49 7 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-49Titanverkstad H29 C4 802021 5-50 FKKJ 3x120+70 200 Central 5-50 Källare J29 C4 802022 5-51 FKKJ 3x120+70 300 Central 5-51 Källare G29 D4 802022 5-54 - - - Reserv - - - 5-56 FKKJ 2//3x120+70 300 Bacau Nr.2 - B4 802021 5-52 6 FKKJ 3x120+70 250 Batterirum Källare B2 802022 5-53 - - - Reserv - - - 5-55 FKKJ 3x70+35 - Reserv (kapad vid pelare K35) K35 B7 802022 B1.2 2
Grupp Fack Kabel Säkring Position Nr: Typ Area A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 6-01 2 FKKJ 2//3x120+70 500 Bruten i ställverk. Fördelningsdosa Källare G25 D3 802022 6-02 FKKJ 3x120+70 250 Bruten i ställverk. Fördelningsdosa Källare G25 D3 802022 6-03 FKKJ 3x120+70 250 Strömskena Service I25 C3 802021 6-04 FKKJ 3x120+70 250 Kondensatorbatteri Ställverk B2 802022 6-05 3 - - - Ej ansluten - - - 6-06 FKKJ 3x120+70 250 Central 6-06 Källare K25 B2 802022 6-07 FKKJ 3x185+95 250 Traversbana Högskepp N25 B4 802021 6-08 FKKJ 3x120+70 200 Central 6-08 Källare (Verkstadsskolan) - C7 802022 6-09 4 FKKJ 2//3x120+70 400 Central 6-08 Experimentverkstad - C5 802021 6-10 FKKJ 3x120+70 200 Central 6-10 Strömskenor Svetsverkstad port 1 - C6 802021 6-11 FKKJ 3x150+95 200 Fläktcentral källare K29 B5 802022 6-12 FKKJ 3x120+70 200 Central 6-12 Källare K29 B4 802022 6-13 5 AKKJ 2//3x240+72 500 Central 6-13 Maskinverkstad L21 B3 802021 6-14 FKKJ 2//3x70+35 250 Central 6-14 Kompressorrum källare Komp.Rum C2 802022 6-15 AKKJ 2//3x150+41 300 Maskincentra Nr:1 M23 B3 802021 6-16 AKKJ 3x95+29 160 Svetsautomat LAF 1250 Nr.494 - C6 802021 6-17 AKKJ 2//3x185+57 400 Säkringsskåp 6-17 K25 B2 802022 B1.3 3
B2.1 Undercentralernas position Undercentral Säkring Position A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 5-02A 160 Service - D3 802021 5-02B 100 Maskinverkstad - C3 802021 5-11A 80 Ämnestillverkning K27 C4 802021 5-21A 63 Mellanskepp K27 C4 802021 5-30A 25 Svetsverkstad högskeppet L37 B6 802021 5-32A 160 Källare - C2 802022 5-42A 25 Mellanskepp K27 C4 802021 5-44A 200 Maskinverkstad N23 B3 802021 5-52A 160 Kompressorrum källare - C2 802022 5-52B 100 Källare - D2 802022 6-08A 25 Verkstadsskola källare - B7 802022 6-08B 160 Verkstadsskola källare - B7 802022 6-08C 35 Verkstadsskola källare - B7 802022 6-08D 80 Verkstadsskola källare J35 B7 802022 6-12A 16 Skyddsrum källare - B5 802022 6-12B 63 Fläktrum till-luft 3:våning - - 802022 6-12C 35 Källare J27 B3 802022 6-12D 35 Källare G27 D3 802022 6-12E 80 Källare F27 E3 802022 6-12F 100 Källare - B5 802022 6-12G 100 Källare - B5 802022 6-12H 100 Källare - B7 802022 6-39 100 Källare G25 D4 802022 6-43 160 Källare J27 B4 802022 6-54 63 Maskinverkstad - - 802021 6-56 100 Maskinverkstad - - 802021 6-57 125 Maskinverkstad - - 802021 6-60 160 Källare K27 B4 802022
Undercentraler till 6-12G Undercentral Säkring Position A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 6-12G-1 25 Gamla förrådet - C5 802021 6-12G-2 35 Hall kontor våning 1 - C5 802021 6-12G-3 25 Hall kontor våning 2 - - 802023 6-12G-4 16 Hall kontor våning 3 - - 802024 Undercentraler till 6-12H Undercentral Säkring Position A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 6-12H-1 25 Hall kontor våning 1 - C5 802021 6-12H-2 25 Hall kontor våning 2 - - 802023 6-12H-3 25 Hall kontor våning 3 - - 802024 6-12H-4 35 Från-luft fläktrum kontor våning 3 - - 802024 6-12H-5 35 Från-luft fläktrum kontor våning 4 - - - 6-12H-6 63 Hall kontor våning 3 - - 802024 6-12H-7 25 Hissrum våning 4 - - - Undercentraler till 6-57 Undercentral Säkring Position A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 6-57A 63 Maskinverkstad - C3 802021 B2.2 1
B3.1 Maskinnummer och anslutningar Maskin Säkring Ansluten till grupp Position Nr: Namn A Rit.Pos: Rit.Nr: 010001 Maskincentra 300 6-15 B3 802021 010002 Bacau 300 5-56 B4 802021 010004 Fräsverk FPT 250 5-09 B5 802021 010007 Fräsmaskin Buttler Elgamill - 6-13 B3 802021 010008 Stora kantpressen 160 5-15 B6 802021 010011 FK-maskin Bacau 160 5-20 C4 802021 010020 Karusellcentra Bacau SC-22 200 5-03 B3 802021 010054 Aerotemper - 5-08 B4 802021 010144 Spåntransportör Arboga - 5-62 D3 802021 010179 Slip 160 Stömskena från 5-29 C5 802021 010300 Hydralpress - 5-46 kombicentral C4 802021 010312 Svarv TONG-IL - 6-57A C3 802021 010314 Svarv - 5-44 C3 802021 010361 Induktionsvärmare ugn - 5-06 B4 802021 010362 Krympugn - 5-08 B4 802021 010400 Svarv 160 5-17 C3 802021 010435 Lägesställare 63 5-50 D4 802021 010436 Lägesställare 63 5-50 C4 802021 010465 Svarv 125 5-62 D3 802021 010494 Svetsautomat LAF 1250 160 6-16 C6 802021 010496 Svetsstation 100 5-18 C3 802021 010524 Nya trumstationen - 5-12 B5 802021 010525 Svetsautomat 125 5-10 B5 802021 010596 NC-styrmaskin 80 5-11A B5 802021 010795 Kallcirkelsåg 16 5-14 B6 802021 010800 Vals 63 5-13 B6 802021 010950 Riktpress 63 5-30A B6 802021 011123 Bandsåg 16 5-14 B6 802021 011167 Fräsmaskin FIL 160 5-04 C3 802021 2
Maskin Säkring Ansluten till grupp Position Nr: Namn A Rit.Pos: Rit.Nr: 011168 Spåntransportör FIL Arboga - 5-04 C3 802021 011360 Rundbocksmaskin 63 5-13 kombicentral B5 802021 011502 Fräsmaskin Correa 80 6-57 B3 802021 011712 Lägesställare rullband 160 Stömskena från 5-29 C5 802021 011715 Lägesställare 32 - C4 802021 011720 Svetsautomat LAF 1250 125 5-30 B6 802021 011922 Lägesställare - - C4 802021 011958 Plasmasvets 80 5-23 kombicentral C4 802021 011959 Lägesställare 32 - C4 802021 011979 Gradsax Bayler 80 5-14 B5 802021 012088 Riktpress 63 5-30A B6 802021 012667 Borrmaskin Kolb 35 5-17 C3 802021 B3.2 3
Huvudcentralernas anslutningar 5-02 200 Svarv Mnr. 465, undercentral 5-02A service och kombicentral 5-02B Maskinverkstad 5-03 200 Bacau Mnr.20 5-04 250 Fräsmaskin FIL Mnr. 1167 5-05 200 Tvätthall, maskin kontor Maskinverkstad högskeppet B4.1 4
5-06 400 Induktionsvärmare Maskinverkstad högskeppet 5-07 200 Motoruttag Maskinverkstad högskeppet vid central 5-08 200 Mnr.361 och Mnr.54 Maskinverkstad högskeppet 5-09 250 FTP Fräsverket Mnr.4 5-10 200 Svetsautomat Mnr.525 Svetsverkstad högskeppet B4.2 5
5-11 200 Undercentral 5-11A Ämnestillverkningen, motoruttag 63A 7st 5-12 200 Nya trumstationen Mnr.104 Mellanskeppet 5-13 200 Motoruttag Maskinverkstad högskeppet vid central 5-14 400 Undercentral 5-14A Röntgenhall, motoruttag parkering och kallsåg Mnr.795 Ämnestillverkningen 5-15 200 Stora kantpressen Mnr.8 Svetsverkstad högskeppet B4.3 6
5-16 400 Plasmaskärare Mnr.9 (ej i drift) Ämnestillverkningen 5-17 355 Svarv Mnr.400 5-18 400 Svetsstation Mnr.496 5-19 200 5-20 200 Bacau Mnr.11 Mellanskeppet B4.4 7
5-21 200 Undercentral 5-21A Mellanskeppet 5-22 200 5-23 260 Kombicentraler mellanskeppet efter pelarrad 23 5-24 200 Golvuttag Maskinverkstad högskeppet(används ej) 5-25 200 Golvuttag Svetsverkstad högskeppet(används ej) B4.5 8
5-26 200 Golvuttag Svetsverkstad högskeppet(används ej) 5-27 400 Automatsvets 5-28 200 Strömskena 160A Svetsverkstad högskeppet 5-29 200 Strömskena 160A Svetsverkstad högskeppet 5-30 400 Svetsautomat LAF Mnr.1720, undercentral 5-30A Svetsverkstad högskeppet B4.6 9
5-32 200 KC, undercentral 5-32A Källare 5-33 200 Belysning och uttag Ankomsthall 5-34 200 Kombicentral 5-35 200 Kombicentraler 63A Mellanskepp 5-36 200 4st kombicentraler 63A Mellanskepp Service B4.7 10
5-37 200 6st kombicentraler 63A Mellanskepp Service 5-38 200 3st kombicentraler 63A Mellanskepp Service 5-40 200 3st kombicentraler 63A Mellanskeppet Service 5-41 200 Kombicentraler Service 5-42 300 Variatorcentral 125A B4.8 11
5-44 200 Maskin Mnr.314 5-45 300 4st kombicentraler 80A Titanverkstad Mellanskepp 5-46 200 6st kombicentraler 5x63A 1x125A Titanverkstad Mellanskepp 5-47 300 3st kombicentraler 63A Titanverkstad Mellanskepp 5-48 200 6st kombicentraler 4x63A 2x125A Titanverkstad Mellanskepp B4.9 12
5-49 200 Plasmasvets Mnr1958, Lägesställare Mnr.435 och Mnr.436 Titanverkstad 5-50 200 Kombicentral Titanverkstad 5-51 300 2st kombicentraler 1x63A 1x80A Titanverkstad 5-52 250 Undercentral 5-52A kompressorrum, batterirum 5-62 200 Svarv Mnr.465 B4.10 13
5-93 200 Belysning och uttag Packhall 6-06 250 Travers K29, K27 och Magnettravers 36 6-07 250 Traversbana Högskepp 6-08 200 Undercentraler Verkstadsskolan källare 6-09 400 Experimentverkstad B4.11 14
6-10 200 Strömskenor Svetsverkstad port 1 6-11 200 Fläktcentral källare 6-12 200 Undercentraler kontorsbyggnad och verkstad källare 6-13 500 Kombicentraler Monteringshall, Hydralikutrustning 6-14 250 Stora och lilla kompressorn Kompressorrum B4.12 15
6-17 400 Undercentraler 6-39, 6-43 och 6-60 Källare 6-54, 6-56 och 6-57 Maskinverkstad B4.13 16
Undercentralernas anslutningar 5-02A 160 Kombicentral Service 5-02B 100 Kombicentral Service 5-11A 80 NC-Styrmaskin Mnr.596 5-21A 63 Kombicentral Mellanskepp B5.1 17
5-26A 25 El-verkstad källare, kök 5-30A 160 2st Kombicentraler 80A, 4st uttag 60A, Riktpress Mnr.950, Riktpress Mnr.2088 Svetsverkstad högskepp 5-32A 63 Ställverksventilation (till- och frånluft) 5-42A 25 5-44A 200 Tvätthall, travers ute Maskinverkstad B5.2 18
5-52A 160 Lufttork källare 5-52B 63 Belysning, motoruttag 25A 6-08A 25 Maskiner verkstadsskolan 6-08B 160 Maskiner verkstadsskolan 6-08C 35 Maskiner verkstadsskolan B5.3 19
6-08D 80 Maskiner verkstadsskolan 6-12A 16 6-12B 63 6-12C 35 6-12D 35 B5.4 20
6-12E 80 6-12F 100 6-12G 100 Kontorets centraler 6-12H 100 Kontorets centraler 6-39 100 Kombicentraler B5.5 21
6-43 160 Kombicentraler 6-54 63 Belysning Maskinverkstad 6-56 100 Belysning 6-57 125 Fräsmaskin Mnr.1502 6-60 160 B5.6 22
Ställverk och huvudcentraler Transformator 6 Ställverk och huvudcentraler B6.1
Huvudcentraler och undercentraler B7.1 1
Tidrelä ZSg Effektrelä RBW COS f V A 0 Ställverksfack 20 1 x 625mm² FCKJ T5 150mm² FCKJ 50mm² BL PEN Ställverksfack Till kontaktorer för inkoppling av kondensatorer B8.1 2
Tidrelä ZSg Effektrelä RBW COS f V A 0 Ställverksfack 1 1 x 625mm² FCKJ T6 150mm² FCKJ 50mm² BL PEN Ställverksfack Till kontaktorer för inkoppling av kondensatorer B8.2 3
4 B9 Nr:802021
5 B9 Nr:802022
6 B9 Nr:802023
7 B9 Nr:802024