Den medierade verkligheten Den medierade verkligheten Lennart Weibull början av mars 2007 dog den franske filosofen och samhällsvetaren Jean Baudrillard. Han är framför allt känd som en företrädare för postmodernismen. Från att I till en början arbetat inom marxistisk teoritradition började han på 1970-talet utveckla en egen teoribildning kring det moderna samhället. I systembygget spelar informationsproduktion, media, cybernetiska modeller och underhållningsindustri viktiga roller. Dessa genererar en stor mängd tecken och symboler som präglar medborgarnas dagliga liv. Den stora mängd tecken som produceras gör att medborgarna tappar kontakten med verkligheten. Det skapas därigenom en ny verklighet, en hyperrealitet, som inte med nödvändighet har någon reell grund (Kellner, 1994). Här är inte platsen att fördjupa sig i Baudrillards teoribygge. Men vi kan ändå konstatera att det är i linje med en generell iakttagelse från medieforskningen: som medborgare är vi ofta beroende av de bilder som dagspress, radio och tv förmedlar; där vi saknar personlig erfarenhet kommer inte sällan medierna att bestämma verkligheten (Asp, 1986). Ett närliggande perspektiv är dessutom att medierna, med eller utan kopplingar till andra institutioner i samhället, själva bidrar till att skapa händelser, så kallade Media Events (Dayan och Katz, 1992). En mediehändelse innebär att ett visst skeende får sin publika betydelse genom att det förekommer i medierna, inte genom skeendet i sig. Som exempel nämns ofta stora sportevenemang och offentliga ceremonier, men medierna kan också skapa egna programformat, t ex tv-galor, som spelar samma roll (McQuail, 2000:109). Föreställningen om mediehändelser ligger bakom att det i SOM-undersökningen 2006 ställdes några frågor om i vilken utsträckning svarspersonerna tog del av några händelser som fått relativt stort utrymme i medierna under året. 1 Det bakomliggande syftet med frågan var att dels belysa vilken folklig uppmärksamhet som några slag av renodlade mediehändelser får i förhållande till annan mediebevakning, dels ge en reliefbild av hur uppmärksamheten för sådana händelser förhåller sig till publikens egen erfarenhet. Fem händelser Frågan i SOM-undersökningen omfattade fem händelser som fick stor medieuppmärksamhet under 2006. Tre av dem är vad som kan betecknas som mediehändelser: Friidrotts-EM i Göteborg, Fotbolls-VM i Tyskland och Melodifestivalen, det program som hade årets högsta tittarsiffror i TV 2 men som även får mycket stort utrymme i dagspress och radio. Alternativen Valrörelsen 2006 och Mellanöstern- 49
Lennart Weibull konflikten var naturliga att ta upp de stora inrikes respektive utrikes händelserna under året. Av dessa fem händelser var det de två sportevenemangen som fick störst uppmärksamhet bland de svarande i SOM-undersökningen 2006 (figur 1). Det gäller särskilt om vi ser till andelen som tog del av dem i mycket stor utsträckning. Närmare en tredjedel av allmänheten ägnade dem en mycket stor uppmärksamhet. I det senare fallet var fotbolls-vm något mer uppmärksammat än Friidrotts-EM. Omkring 15 procent har inte tagit del av något alls från respektive händelse. Den tredje mediebegivenheten var Melodifestivalen i Sveriges Television 2006. Omkring hälften av allmänheten uppger sig ha tagit del av den i minst ganska stor utsträckning, var femte svarande i mycket stor utsträckning. Figur 1 Andel som i mycket eller ganska stor utsträckning har tagit del av följande i dagspress, radio och tv under 2006 (procent) Andel inte alls Friidrotts-EM 30 32 62% 14% Fotbolls-VM 33 28 61% 15% Valrörelsen 19 36 55% 9% Melodifestivalen 20 27 47% 15% Mellanösternkonflikten 8 35 43% 14% mycket stor utsträckning ganska stor utsträckning Kommentar: Procentbasen utgörs av de personer som besvarat frågorna. Enkätfrågan löd: I vilken utsträckning tog du del av följande i dagspress, radio och TV under år 2006? Svarsalternativen var: Friidrotts-EM, Fotbolls-VM, Melodifestivalen, Opinionsundersökningar om politik och samhälle, Valrörelsen 2006, Mellanlösternkonflikten. Det kan alltid diskuteras om den redovisade uppmärksamheten skall betraktas som hög eller inte, liksom det är svårt att värdera de olika händelserna inbördes. I samtliga fall rör det sig om händelser som fick stort utrymme i samtliga medier, men där televisionen var det centrala mediet. Varaktigheten var längst för fotbolls-vm och minst för Friidrotts-EM. Den svenska melodifestivalen sträcker numera sig över en relativt lång tidsperiod men sänds under denna tid endast en gång per vecka. 50
Den medierade verkligheten För att sätta in de tre stora mediehändelserna i ett vidare perspektiv har vi ställt frågor om två andra typer av händelser: valrörelsen 2006 och Mellanösternbevakningen under samma år. Också detta är händelser som fått mycket utrymme i dagspress, radio och tv. Vi kan notera att 55 procent av allmänheten i minst ganska stor utsträckning har tagit del av valrörelsen i medierna. Det placerar den efter sportevenemangen men före Melodifestivalen. Exponeringen för Mellanösternkonflikten ligger något lägre med drygt 40 procent. En rimlig slutsats av jämförelsen är att det vi kallat mediehändelser får en anmärkningsvärt stor uppmärksamhet, särskilt när vi tar hänsyn till andelen som i mycket stor utsträckning uppger sig exponerat sig för dem. Mest överraskande är möjligen att valrörelsen, ett skeende där flertalet svenskar använder medier som sin viktigaste informationskälla (Petersson m fl, 2006). Det bör samtidigt understrykas att just valrörelsen redovisar den lägsta andelen som inte tagit del av den. Allmänheten tar således del av den, men inte riktigt i samma utsträckning. Två dimensioner Det kan givetvis diskuteras om det är rimligt att jämföra å ena sidan sport och musik och å andra sidan politik. Givetvis rör det sig om skeenden av mycket olika samhällelig tyngd. En närmare analys av sambanden mellan allmänhetens exponering visar också att den sönderfaller i två dimensioner. I den ena finns valrörelsen och Mellanösternkonflikten, i den andra de två idrottsevenemangen och Melodifestivalen (tabell 1). Tabell 1 Faktoranalys av uppmärksamheten för olika typer av mediebegivenheter (faktorladdningar) Mediehändelser Politiska händelser Friidrotts-EM.84.25 Fotbolls-VM.77.35 Melodifestival.66 -.14 Mellanösternkonflikt.07.88 Valrörelsen.12.83 Förklarad varians 35% 33% Kommentar: Lösning enligt Kaiser s kriterium. Varimax rotering. Ser vi närmare på utfallet av dimensionsanalysen framgår att Melodifestivalen inte har ett riktigt lika starkt samband som sport i det vi kallat förströelsedimensionen. Det finns således anledning att anta att denna snarast utgör en egen dimension som 51
Lennart Weibull skiljer sig något från de två sportbegivenheterna. Detta bekräftas av en analys som prövar en faktorlösning med tre dimensioner. Att det går att skilja ut tre huvuddimensioner i allmänhetens exponering för de fem mediebegivenheterna betyder emellertid inte att de bedöms på helt olika sätt. Tvärtom visar det sig att det genomgående finns positiva samband. Även de som uppmärksammar Mellanösternkonflikten i dagspress, radio och tv följer Melodifestivalen något mer än genomsnittet. Förklaringen till det ytligt sett överraskande utfallet är att det rör sig om dels människor som stor utsträckning är exponerade för dagspress, radio och tv, dels de som gör det endast i mindre utsträckning. Resultatet bekräftas av att det finns starka samband mellan att följa nyheter, särskilt de nationella nyheterna i televisionen, och uppmärksamheten för samtliga fem mediebegivenheter. Samtidigt visar sig att tittandet på Sveriges Televisions nyheter har högst samband med att uppmärksamma valrörelsen (r=0.32) och minst med att följa Melodifestivalen (r=0.14). När det gäller Nyheterna i TV4 är förhållandet omvänt: sambandet är högst med att följa Melodifestivalen (r=0.23) och lägst med Mellanösternkonflikten (r=0.05). Mönstret blir ännu mer framträdande om vi utgår från de två dimensionerna i faktoranalysen. Den politiska dimensionen har en stark korrelation att se Rapport eller Aktuellt i Sveriges Television (r=0.32) liksom med att lyssna på Ekonyheter och läsa morgontidning och ingen med tittandet på TV4:s Nyheterna (r=0,01). intresset att ta del av sportevenemangen har ett högre samband med tittande på TV4-nyheter (r=0.24) än på SVT-nyheter (r=0,20) och inget nämnvärt samband med morgontidningsläsning (r=0.08) och Ekonyheter (r=0.04). Resultatet bekräftar tidigare iakttagelser om att exponering för SVT-nyheter har ett positivt samband med samhällsorientering, medan motsvarande samband för TV4-nyheterna är svagt negativt (Petersson m fl, 2006; jfr även Lennart Weibulls kapitel om Medieförtroende). De två idrottshändelserna får dock i stort samma uppmärksamhet oavsett om man är regelbunden tittare på nyheter i SVT eller i TV4. Gruppskillnader i medieuppmärksamheten Även om det finns ett samband mellan tittandet på tv-nyheter och att följa de fem undersökta mediebegivenheterna är det ändå rimligt att förvänta sig relativt stora gruppskillnader. Det vi vet från andra studier är att män och kvinnor respektive olika åldersgrupper skiljer sig åt i synen på både politik och sport (Nilsson och Weibull, 2005), ett resultat som bekräftas även här. För båda sporthändelserna är män klart överrepresenterade bland dem som i minst ganska stor utsträckning tagit del av dem (tabell 2). Vi kan också notera att skillnaden är klart större för Fotbolls-VM än för Friidrotts-EM. Det är knappast en alltför djärv gissning att förklaringen ligger i att Friidrotts-EM gällde både män och kvinnor, medan Fotbolls-VM gällde män. 52
Den medierade verkligheten Tabell 2 Andelen som i minst ganska stor utsträckning respektive inte alls tagit del av olika begivenheter i dagspress, radio och tv (procent) Kön Ålder Utbildning Politiskt intresse Kv M 15-29 30-49 50-64 65+ LU ML MH HU MPI GPI ISPI IAPI Friidrotts-EM Ja 54 70 45 60 67 70 66 59 60 62 64 69 57 40 Nej 16 11 23 12 12 10 15 14 13 11 12 9 15 36 Fotbolls-VM Ja 47 75 61 62 59 60 57 62 61 63 72 68 52 46 Nej 20 9 16 15 14 14 16 14 15 13 10 10 17 32 Valrörelsen Ja 51 59 47 50 57 65 50 51 56 66 92 73 32 12 Nej 10 9 17 9 7 6 15 11 7 3 1 2 12 49 Melodi- Ja 57 36 39 50 50 46 50 47 43 46 36 47 50 40 festivalen Nej 11 20 24 11 13 17 15 15 15 16 22 14 14 24 Mellanöstern- Ja 37 51 30 40 50 49 37 39 47 56 75 58 24 10 konflikten Nej 16 12 23 14 8 13 22 16 9 5 2 5 18 52 Antal svar 879 795 304 512 490 368 415 551 338 342 181 709 623 136 Kommentar: I fråga om utbildning är LU = låg utbildning, ML = medellåg utbildning, MH = medelhög utbildning, HU = hög utbildning; politiskt intresse: MPI = mycket politiskt intresserad, GPI = ganska politiskt intresserad, ISPI = inte särskilt politiskt intresserad, IAPI = inte alls politiskt intresserad. Procenttalen beräknade på det antal som besvarat minst någon del av frågan. 53
Lennart Weibull Också de politiska begivenheterna tar män del av i högre grad än kvinnor, låt vara att skillnaden är mindre för valrörelsen än för Mellanöstenkonflikten. Melodifestivalen är den enda av de fem undersökta begivenheterna som kvinnor uppmärksammar i klart större utsträckning än män. Exponeringen för samtliga begivenheter utom Fotbolls-VM ökar med ålder, men också när det gäller Melodifestivalen är sambandet svagt; det är i stort bara de yngre som ligger lägre än övriga åldersgrupper. Att yngre och äldre skiljer sig åt har åtminstone delvis sin bakgrund i att äldre personer överlag tar del av de traditionella massmedierna mer än medelålders och yngre. Utbildningsskillnaderna är förhållandevis små. De framträder i stort sett bara för de politiska begivenheterna, där högutbildade uppger en större uppmärksamhet än lågutbildade. Mönstret är tydligast i fråga om Mellanösternkonflikten, medan det i fråga om Melodifestivalen snarast finns en svag tendens i motsatt riktning. Bakom köns-, ålders- och utbildningsskillnaderna ligger skillnader i både medievanor och intressen. Om vi exempelvis skiljer ut de politiskt intresserade framträder en föga överraskande bild: nästan samtliga mycket politiskt intresserade följde i stor utsträckning valrörelsen, i jämförelse med endast var tionde av de politiskt ointresserade. Också uppmärksamheten för Mellanösternkonflikten har ett starkt samband med politiskt intresse. Mer oväntat är kanske att det också finns ett relativt starkt samband mellan politiskt intresse och benägenheten att följa de två sporthändelserna. Intresset för Melodifestivalen uppvisar däremot inget entydigt samband med politiskt intresse: den följdes nästan lika mycket av politiskt intresserade som av politiskt ointresserade. Förklaringen till att politiskt intresse är en relativt utslagsgivande faktor inte bara för det politiska skeendet utan också för de två sporthändelserna är sannolikt att det också är ett uttryck för samhälls- såväl som nyhetsintresse. Det senare är sådant som i sin tur har ett positivt samband med att följa mediebevakningen, inklusive sport. Sambandet förstärks dessutom av att män både är både något mer politiskt intresserade och något mer sportintresserade än kvinnor. Medieuppmärksamhet och egen aktivitet Utgångspunkten för analysen har varit att de två sporthändelserna och Melodifestivalen är ett slags mediehändelser. Men i motsats till Baudrillard utgår vi ifrån att de också finns i verkligheten, på idrottsarenor och i festivalhallar, men att de får sin storlek och sitt genomslag främst genom mediernas uppmärksamhet. Valrörelsen och Mellanösternkonflikten är däremot skeenden med en egen logik och dynamik, låt vara att medierna för flertalet medborgare är den enda källan till händelsen. En intressant fråga är i detta sammanhang hur allmänhetens vardagliga aktiviteter inom respektive område förhåller sig till deras medieuppmärksamhet. I vad mån har egen idrottsutövning samband med uppmärksamhet för idrott i medierna? Och är personer som själva sjunger mer intresserade av att se på Melodifestivalen än 54
Den medierade verkligheten Tabell 3 Andelen som har i minst ganska stor utsträckning respektive inte all tagit del av följande fyra begivenheter i dagspress, radio och tv efter politisk diskussionsbenägenhet, aktivitet inom sport/idrott och deltagande i körsång 2006 (procent) Diskuterat politik under de Sysslat med sport/idrott under de Sjungit i kör de senaste 12 månaderna senaste 12 månaderna senaste 12 månaderna Alla Minst Minst Minst Minst Minst Minst någon Någon någon någon Någon någon någon Någon någon Ingen gång i gång i gång i Ingen gång i gång i gång i Ingen gång i gång i gång i gång halvåret månaden veckan gång halvåret månaden veckan gång hlvåret månaden veckan Friidrotts-EM Mycket 57 62 65 63 56 58 58 68 62 48 52 29 62 Inget 22 15 8 13 17 18 13 9 14 10 9 13 14 Fotbolls-VM Mycket 49 58 66 65 49 63 62 72 61 63 44 58 61 Inget 23 17 9 13 21 16 12 8 15 10 17 19 15 Valrörelsen Mycket 31 42 55 75 50 54 57 60 54 65 61 65 55 Inget 28 11 4 2 11 13 8 6 10 3 9 2 9 Melodifestivalen Mycket 48 50 49 44 47 42 47 47 47 58 39 44 47 Inget 19 14 14 15 17 16 13 14 16 18 4 6 15 Mellanösternkonflikten Mycket 25 36 43 59 41 45 42 47 43 48 48 54 43 Inget 35 14 9 6 15 16 13 12 14 8 17 10 14 Antal svar 295 394 340 585 645 223 146 583 1506 40 23 48 1652 55
Lennart Weibull andra? Och är de som själva diskuterar politik mer intresserade av andra av valrörelsen? Valet av indikatorer kan alltid diskuteras och analysen skall endast betraktas som ett försök att pröva förekomsten av eventuella mönster. Det visar sig att det för både idrottsutövning och politiskt deltagande finns ett sådant samband. De som själva idrottar tog i större utsträckning del av särskilt Fotbolls-VM: bland personer som inte idrottat någon gång under de senaste tolv månaderna uppmärksammade omkring hälften minst ganska mycket av Fotbolls- VM i dagspress, radio eller tv; av dem som idrottat minst en gång i veckan var andelen nästan tre fjärdedelar (tabell 3). Motsvarande siffror för att följa Friidrotts- EM var 56 respektive 68 procent. Av dem som varje vecka diskuterat politik följde 75 procent det mesta av valrörelsen, i jämförelse med endast drygt 31 procent bland dem som inte diskuterat politik under det gångna året. En försiktig tolkning av de redovisade siffrorna pekar på att allmänhetens uppmärksamhet för främst valrörelsen men också Fotbolls-VM kan betraktas som ett slags förlängning av den egna aktiviteten. De som är politiskt och idrottsligt aktiva har ett klart större intresse för motsvarande område i medierna. För Friidrotts-EM är sambandet förhållandevis svagt; här förefaller evenemanget i något större utsträckning leva ett eget liv vid sidan den egna idrottsaktiviteten. Mellan att sjunga i kör att exponera sig för Melodifestivalen finns inget entydigt samband, även om en reservation måste lämnas för det begränsade antalet svarspersoner när det gäller aktiva körsångare. De som sjunger i kör exponerar sig inte mer än andra för Melodifestivalen, snarast mindre. Att sjunga i kör är troligen inte heller en helt rättvisande indikator på musikutövning, men en annan och mer innehållsmässig förklaring till skillnaden är att traditionell körsång och Melodifestivalen ofta representerar skilda musikstilar. Medierad verklighet I Jean Baudrillards samhällsfilosofi är det en viktig utgångspunkt att den stora mängd bilder som medierna förmedlar avskärmar medborgarna från verkligheten. Det som medieforskare har kallat Media Events och som innebär att skeenden konstrueras eller förstoras genom mediers inverkan får antas utgöra en del av en sådan process. I föreliggande analys har vi inte haft för avsikt att pröva sådana komplexa antaganden utan begränsat oss till att belysa i vilken utsträckning ett antal mediebegivenheter uppmärksammas av allmänheten och hur de förhåller sig till människors egna aktiviteter inom närliggande områden. Det vi har kunnat konstatera är de tre mediehändelserna 2006 är mycket stora. Exponeringen för idrottsevenemangen ligger över 60 procent och Melodifestivalen når över 50 procent. Resultatet är särskilt intressant mot bakgrund av medieforskningens antagande om en gradvis ökande fragmentarisering av mediesystemet som skulle bidra till att det inte längre går att samla stora mediepubliker (Becker och Schönbach, 1986; jfr Mediebarometern, 2007). Det vi här har kunnat visa på är 56
Den medierade verkligheten att även i det nya Sverige med sitt diversifierade utbud av olika mediekanaler fortsätter stora mediehändelser att samla publiken. Medieforskningen förefaller ha underskattat mediehändelsernas stora genomslagskraft. Visserligen kan enskilda program eller tidningar ha mindre exponering än tidigare 3 men det som utmärker de stora händelserna är att de tränger ut i alla slags medier. Möjligen gör det i sin tur att genomslaget blir ännu kraftfullare än tidigare. Noter 1 Frågan löd: I vilken utsträckning tog du del av följande i dagspress, radio och TV under 2006? Alternativen var Friidrotts-EM, Fotbolls-VM, Melodifestivalen, Valrörelsen 2006 och Mellanösternkonflikten. Skalan gick från I mycket stor utsträckning till Inte alls (se frågeformulär i metodbilagan).som alternativ fanns även alternativet Opinionsundersökningar om politik och samhälle. Också opinionsundersökningar kan betraktas som en fråga om mediestyrda händelser (jfr Holmberg och Petersson, 1980), men som alternativet är formulerat anknyter det dock inte till enskilda händelser och har därför lämnats utanför denna analys. 2 Finalen i den svenska Melodifestivalen 2006 gav TV dess högsta publiksiffra för 2006 med 4,2 miljoner tittare och European Song Contest kom på tredje plats med 3,3 miljoner. Samma publikstorlek nådde den mest sedda matchen från fotbolls-vm i svensk TV, Sverige England (MMS, 2007). 3 Finalen i den svenska Melodifestivalen i Sveriges Television har som enskilt program lyckats hålla sin publik i en ökad TV-konkurrens. En förklaring kan vara att den numera förstärks genom program från en serie delfinaler som driver på intresset. Referenser Asp, Kent (1986) Mäktiga massmedier. Göteborg: Akademilitteratur. Becker, Lee B, Schönbach, Klaus (Eds. 1989) Audience Responses to Media Diversification. Hillsdale, N.J., Lawrence Erlbaum Ass. Dayan, Daniel, Katz, Elihu (1992) Media events: the live broadcasting of history. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Holmberg, Sören, Petersson, Olof (1980) Inom felmarginalen. Stockholm: Publica. Kellner, Douglas (1994) Baudrillard: a critical reader. Oxford: Blackwell McQuail, Denis (2000) McQuail s Mass Communication Theory. Fourth Edition. London-Thousand Oaks: Sage. Mediebarometern 2006 (2007) Göteborg; Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. MMS (2007) TV-tittande 2006. Årsrapport. http://www.mms.se/arsrapp/ %C5rsrapport%202006.pdf 57
Lennart Weibull Nilsson, Åsa, Weibull, Lennart (2005) Medier eller innehåll. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg 2005: SOM-institutet vid Göteborgs universitet Petersson, Olof, Djerf-Pierre, Monika, Holmberg, Sören, Strömbäck, Jesper, Weibull, Lennart (2006) Mediernas valmakt. Stockholm: SNS Förlag 58