En bra lärmiljö på lika villkor

En bra lärmiljö på lika villkor Sammanfattande rapport Gladenbring Sirpa 2017-01-01 0

Innehåll En bra lärmiljö på lika villkor... 2 Målgrupp... 2 Arbetssätt... 2 Teoretiska utgångspunkter... 3 Praktiskt arbete att utveckla lärmiljö... 4 Måluppfyllelse... 4 1

En bra lärmiljö på lika villkor Projektet - Att utveckla folkhögskolans lärmiljö för personer med funktionsskillnaden ADHD, En bra lärmiljö på lika villkor, genomfördes under tiden april- december 2016. Projektet medfinansierades av Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Syftet med detta arbete har varit att utveckla folkhögskolans lärmiljö och skapa en bra lärmiljö på lika villkor för samtliga deltagare på Grimslövs folkhögskola. Med lärmiljö avses den pedagogiska, den fysiska och den psykosociala miljön. Frågorna som vi försöker besvara är: 1. Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för deltagare med funktionsskillnaden ADHD? 2. Vad är viktigt att tänka på när man har deltagare med funktionsskillnaden ADHD i gruppen? Målet var Att förbättra villkoren för gynnsam kunskapsutveckling hos deltagarna Att samtlig personal ska ha fått ökad kunskap om vad som utmärker personer med ADHD Att förbättrade psykosociala förutsättningar Effektiv och modern användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Utvecklingsmöjlighet för alla på lika villkor Målgrupp Som målgrupp har vi valt deltagare som går på allmän kurs vid Grimslövs folkhögskola och som i sin hälsodeklaration har angett att hen har funktionsskillnaden ADHD. Vidare bestod målgruppen av deltagare som av specialpedagogen bedöms att ha ADHD-liknande symptom. I denna studie har vi haft 10 deltagare varav 4 är kvinnor respektive 6 män. Arbetssätt För att få svar på frågorna i syftet, har vi använt följande arbetssätt/metoder. Framtidsverkstad uppstart till projektet Litteraturstudie Bokcirklar Pedagogiskt café Intervju av deltagare Föreläsningar Praktiskt pedagogiskt arbete Samtal och kollegialt lärande Som uppstart för projektet använde vi Framtidsverkstaden, som är en konkret mötesmetod där de, som deltar i Framtidsverkstaden, gemensamt hittar och skapar 2

lösningar och nya idéer genom att tillvarata de olika kompetenser, erfarenheter och infallsvinklar som finns bland dem som deltar i Framtidsverkstaden. Utifrån resultaten, som kom fram under Framtidsverkstaden, kunde följande huvudområden tas fram. Känslan av trygghet hos deltagarna lusten att lära och att vara motiverad Ändamålsenliga lokaler Undervisningen tydlighet och bestämda ramar Litteraturstudien och föreläsningarna gav den teoretiska ramen för arbetet om hur en bra lärmiljö bör vara utformad för att underlätta lärandet för deltagare med funktionsskillnaden ADHD. Teoretiska utgångspunkter Under de senaste årtiondena har en förändrad uppfattning om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och andra funktionsskillnader trätt fram. Enligt Ortiz och Sjölund (2015) i har fokus legat kring personernas svårigheter och mer sällan uppmärksammar och stödjer dem att använda sig av sina styrkor. För att belysa möten med personer med ojämna förmågor inte enbart handlar om möten med personer som har nedsatta funktionsförmågor, utan att personer med t.ex. ADHD och närliggande funktionsförmågor har ett annorlunda sätt att uppfatta, bearbeta och tolka information. Därmed har Ortiz och Sjölund valt att använda begreppet funktonsskillnader istället för funktionsnedsättningar. Det finns ett antal utmärkande drag som utmärker personer med ADHD eller ADHDliknande funktionsskillnader. Dessa är bl.a. brister i de exekutiva funktionernaarbetsminne, planering, organisering, tidsuppfattning etc. Att ha nedsatt förmåga när det gäller de exekutiva funktionerna gör hanterandet av både samtal och vardagssituationer svårt och mycket energikrävande, konstaterar Ortiz och Sjölund (2015). Brown (2016) ii konstaterar att ADHD är ett komplext syndrom. Enligt den nya definitionen, som Brown presenterar är ADHD: utvecklingsrelaterade nedsättningar av exekutiva funktioner hjärnans självstyrningssystem ett system av främst omedvetna processer nedsättningarna varierar med situationen är kroniska och stör i hög grad funktionerna i många delar av personens dagliga liv (Brown, 2016, s. 38). Man kan konstatera att kärnan i ADHD är brister i de exekutiva funktionerna och en nedsatt förmåga att göra det som förväntas eller krävs i det vanliga livet. Detta medför att individen har svårigheter att anpassa sig till de krav och förväntningarna som finns i vardagslivet. De bristande funktionerna innebär också svårigheter i undervisningssituationen. Vi använder begreppet funktionsskillnad istället för funktionsnedsättning, när vi syftar på deltagare som har diagnosen ADHD, eller som av specialpedagogen uppvisar symptom som kan härledas till ADHD. Ortiz och Sjölund (2015) talar om Tydliggörande pedagogik, som är ett samlingsnamn på pedagogik som gör tillvaron förståelig och förutsägbar och som ger ett visuellt tankestöd som kompenserar för ojämna funktionsförmågor. Tydliggörande 3

pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begripliga och därmed hanterbara. I litteraturen betonas också vikten av Alternativ kompletterande kommunikation (AKK), som är ett samlingsnamn för kommunikation som inte bygger på tal, utan man använder alternativa och kompletterande kommunikationssätt, t.ex. bilder, symboler och andra icke verbala kommunikationsstöd (Ortiz och Sjölund, 2015, s. 65). Mer om AKK finns på webbplatsen: http://www.dart-gbg.org/. iii Såväl litteraturen som föreläsningarna ger vid handen att Motiverande samtal (MI) kan användas som samtalsmetod för att öka deltagarens vilja att förändra sig som i sin tur leder till en ökad motivation och till en bestående beteendeförändring. Den aktuella definitionen av Motiverande samtal (MI) lyder: Motiverande samtal är en samarbetsinriktad samtalsmetod som syftar till att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring. (Ortiz och Sjölund s. 81). Såväl litteraturen som föreläsarna betonar vikten av tydlig information, avgränsade uppgifter, tydliga tidsangivelser och att deltagaren görs delaktig i planering och genomförande. Liknande tankegångar tar deltagarna upp i sina intervjusvar. Praktiskt arbete att utveckla lärmiljö Utifrån litteraturstudien, föreläsningarna och deltagarnas intervjusvar arbetade Allmän kurslärare praktiskt för att åstadkomma en bra lärmiljö på lika villkor för alla deltagare. Det praktiska arbetet bestod av att prova sig fram och skapa en bra pedagogisk studiemiljö, en ändamålsenlig fysisk miljö och en bra social miljö. Vad som utmärker en bra lärmiljö på lika villkor kan sammanfattas på följande sätt: En bra pedagogisk miljö skapas genom tydliga instruktionen, helst genom flera olika kommunikationskanaler, t.ex. muntligt, skriftligt och ev. med hjälp av bilder eller symboler, tillgång till materialet före, under och efter lektionerna, avgränsade uppgifter en uppgift i taget, feedback, betona det deltagaren kan och inte det hen inte kan, en trygg miljö där alla kan ställa sina frågor och delta i diskussionen, tekniska hjälpmedel för att visualisera, digitala läromedel, exempel, tydligt språk, försiktighet med skämt, ironi och underförstådda antydningar. En bra fysisk undervisningsmiljö är en stressfri miljö en lugn miljö, hemtrevlig atmosfär, möjlighet till avskildhet, möjlighet att avskärma ljud- och ljusintrycken, gott om plats, möjlighet att kunna lämna klassrummet vid behov. En bra psykosocial miljö skapas genom samhörighet deltagare emellan och mellan den undervisande läraren och deltagar, bilder på personer som finns på skolan underlättar igenkänningen och skapar trygghet, gruppstorlek 5-8 personer, lär känna varandra i gruppen, komma-samman-aktiviteter. Måluppfyllelse Målet, att förbättra villkoren för gynnsam kunskapsutveckling hos deltagarna, har kunnat uppnås genom att utveckla den pedagogisk, den fysiska och den sociala lärmiljön. Målet att samtlig personal ska ha fått ökad kunskap om vad som utmärker personer med ADHD har kunna infrias genom att en gemensam kunskapsbas har skapats. 4

Kunskapsbas har skapats genom dels Framtidsverkstaden, där alla yrkesgrupper som arbetar på Grimslövs folkhögskola var representerade, dels gemensamma kompetensutvecklingsdagar. Resultatredovisningen ger vid handen att all personal har fått ökad förståelse för personer med funktionsskillnaden ADHD. Förbättrade psykosociala förutsättningar har uppnåtts genom lärarnas insatser att skapa gemenskap i gruppen. Vidare har fredagsinformation, som ges till samtliga deltagare och personal varje vecka, bidragit till att deltagarnas behov av förutsägbarhet kunnat tillgodoses. Informationen ges muntligt, skriftligt och den finns även på TV- skärmen. Litteraturstudien ger vid handen att personer med ADHD eller ADHD-liknande symptom har ett starkt behov av förutsägbarhet, att veta i förväg vad som kommer att hända, vilka förväntningar som finns och hur deltagaren förväntas att handla. Effektiv och modern användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) var också en målsättning för denna studie. Lärarna använder alternativa komp letterande kommunikationsmetod i undervisningen. Deltagarna har också tillgång till talböcker och Webbaserad undervisningsmaterial. Målet att skapa utvecklingsmöjlighet för alla på lika villkor har kunnat uppnås genom skilda åtgärder. Bland annat sker deltagarnas kunskapsutveckling dels teoretiskt, dels praktiskt. Studiebesök, teaterbesök och andra gemensamma aktiviteter underlättar lärandet för samtliga deltagare och ger utvecklingsmöjlighet för alla på lika villkor. Eftersom vi är verksamma på en folkhögskola, är vår målsättning att inkludera alla deltagare, och inte gruppera deltagare utifrån individens förutsättningar och individuella skillnader. Det som är dock viktigt att ha i åtanke är att personer med olika funktionsskillnader är en mycket heterogen grupp, och det finns bland våra deltagare flera olika funktionsskillnader, inte bara ADHD, utan också andra neuropsykiatriska funktionsskillnader, läs- och skrivsvårigheter m.m. För att stödja och hjälpa alla våra deltagare är det viktigt att tänka på att varje deltagare har sina individuella behov av stöd. Det som gäller för samtliga deltagare är att undervisningen ska kännas meningsfull, begriplig och att det som gås genom ska kunna sättas in i ett sammanhang. En bra lärmiljö på lika villkor får alla att trivas och utvecklas. Resultatet som vi kom fram till är inte generaliserbart, men resultatredovisningen ger dock vid handen att det finns vissa aspekter som är avgörande föra att kunna skapa en bra lärmiljö på lika villkor. Samtlig personal, men framför allt allmän kurslärare, har fått ökad kunskap om hur en bra lärmiljö på lika villkor för personer med funktionsskillnaden ADHD kan utformas och som samtidigt ger utvecklingsmöjligheter för alla deltagare på allmän kurs. Denna studie får betraktas som det första steget i arbetet att utvecklas folkhögskolans lärmiljö för personer med funktionsskillnaden ADHD. Vi kommer att fortsätta arbetet och vår förhoppning är i framtiden kunna erbjuda ännu bättre förutsättningar för personer med ADHD. i Ortiz, L. & Sjölund, A. (2015). Motiverande samtal vid autism och adhd. Stockholm: Natur och Kultur. ii Brown, T.E. (2016). Ett nytt sätt att se på ADHD hos barn och vuxna. Brister i exekutiva funktioner. Lund: Studentlitteratur. iii Alternativ kompletterande kommunikation. http://www.dart-gbg.org/. 5