Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan



Relevanta dokument
På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

Energigas en klimatsmart story

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning 2010

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Varifrån kommer elen?

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Energi- och klimatstrategi

Tidningstjänst AB och miljön

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Förnybara energikällor:

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Energiskaffning och -förbrukning

Om klimat, miljö och energi

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Spelinstruktioner och material

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Förnybarenergiproduktion

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Klimatbokslut Klimatbokslut Insatser och investeringar i Sverige under 2005.


Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

2016 Trollhättan Energi

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiläget 2018 En översikt

Energisamhällets framväxt

framtider Energisystemet 2020

Vindpark Töftedalsfjället

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energihushållning. s i handboken

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Biokraftvärme isverigei framtiden

El- och värmeproduktion 2010

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget:

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP. Utsläpp - sida 1. Utfallsindikatorer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i


Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Klimatpolicy Laxå kommun

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Energideklarationsrapport

Energisituation idag. Produktion och användning

Energikällor Underlag till debatt

El- och värmeproduktion 2009

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Energiläget En översikt

Klimat- bokslut 2010

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Åtgärdsplan för hållbar energi Arvika kommun

Matens klimatpåverkan

Transkript:

Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras och drivs under lokala förutsättningar är det tänkt här att ge endast en generell beskrivning av de viktigaste områden där ekoenheter kan utgöra en skillnad. Internationella jämförelser För att få perspektiv på svenskarnas klimatpåverkan är det viktigt att jämföra med resten av världen. I Sverige kommer el ungefär lika mycket från fossila bränslen som från kärnkraft, vattenkraft och andra förnelsebara eller icke fossila el producenter. Även om dessa icke fossila verksamheter orsaker ett visst utsläpp så är de ringa i jämförelse med andra källor. Tack vare detta hamnar koldioxid utsläpp per person på låg nivå jämfört med resten av I- världen, trots att energiförbrukning per person är hög globalt sätt. Andelen förnybara energikällor i den totala energitillförseln uppgick till 29 % år 2005 vilket är en relativt hög andel internationellt sett. Till de förnybara energikällorna räknas bl.a. biobränslen, vattenkraft och vindkraft

Källa: SCB

Uppvärmning av hus Sverige generellt När det gäller husuppvärmning är oljepannor på tillbakagång till fördel för pellets, bergvärme, fjärrvärme mm. Av dessa är endast fjärrvärme som drivs med naturgas en källa till växthusgaser. Uppvärmning av hus i ekoenhet I ekoenhet antas el och uppvärmning komma till så stor del som möjligt från förnybara källor och produceras lokalt. Därför blir klimat påverkan lägre än för svensken i genomsnitt. Vägtrafiken I Sverige är vägtrafiken den enskilt största källan till utsläpp av koldioxid, den främsta växthusgasen. Medan utsläppen från andra källor minskar, ökar de från trafiken, särskilt lastbilstrafiken. Våra bilar är fortfarande i stort sett helt oljeberoende. För varje liter bensin eller diesel en bil förbrukar bildas 2,4 respektive 2,5 kg koldioxid. Det blir mer än 3,5 ton koldioxid på ett år för den som kör 1 500 mil och har en bil som drar en liter per mil. Där uppe i det blå plussas alla utsläpp ihop till ett allt tätare täcke av växthusgas. Täcket bromsar utstrålningen av värme. Jorden värms upp i allt snabbare takt. Koldioxid går inte att rena bort. Bilens avgasrening är bra på att ta bort andra skadliga utsläpp men inte just det som påverkar klimatet.. Det enda sättet att minska utsläppen av koldioxid är att minska bränsleförbrukningen av fossila bränslen. Det är dessutom lönsamt rent ekonomiskt. Minskning av utsläpp från vägtrafik i enkoenhet Ekoenhets-bo kan minska sin klimatpåverkan från transporter genom att att minska på pendlingen, använda sig av enhetens bilpool (som i minsta möjliga mån drivs med fossila bränslen) och genom att ekoenhets boende får mycket av sin mat lokalt. Jordbruk Om man vidgar jordbruks begreppet till jord till bord sä är det en hel del transporter som kräver fossil bränsle och därmed ger utsläpp av växthusgaser som förkninppas med matproduktion. Tabellen nedan visar fossilbränsle användning för jord till bord. (Källa Efter Oljetopen av Andrew Haden och Hillevi Helmfrid.)

Jord till Bord Diesel & Bensin konsumtion 11,5 TWh Konsumption 24% Primär produktion 33% Distribution 26% Föradling 17%

Summering Tabellen nedan summerar diskussionen ovan. Energianvändning Oljeprodukter, gas och kol Tillfört Sverige totalt 157 TWh Utsläpp från Minskning Anteckningar ekoenhet mot genomsnitt - Elproduktionen i Sverige ger idag ringa koldioxidutsläpp. El produktion, uppvärmning Vägtransport 96 TWh Fossilbränsle 85% Beror bl.a på andel bilpendling och bilpool Mat jord till bord 11,5 TWh Fossilbränsle för 66% Endast primär produktion produktion, (diesel traktor och liknande förädling, redskap) eftersom maten distribution och närproduceras. konsumtion