Litteraturvetenskapliga teorier och metoder 1 Studiehandledning

Institutionen för kultur och kommunikation 716G10, Litteraturvetenskap 1 Delkurs 1, vt 2017 Kursansvarig: Emma Eldelin (emma.eldelin@liu.se) Litteraturvetenskapliga teorier och metoder 1 Studiehandledning

Välkommen till introduktionskursen i litteraturvetenskaplig teori och metod! I denna studiehandledning finner du kompletterande information till kursdokumenten Mål och betygskriterier och Momentschema och litteraturlista, framför allt om kursens arbetsoch examinationsformer, men även annat som är viktigt att tänka på inför och under kursen. Jag hoppas att du kommer att tycka att kursen känns angelägen och inspirerande som en första ingång till litteraturvetenskapen, och ställ gärna frågor om sådant du tycker är otydligt eller lämna förslag till förändringar! Målet för detta kursmoment är att du ska förvärva grundläggande kunskaper om centrala frågor, begrepp och problemområden inom litteraturvetenskaplig teori och metod. På litteraturvetenskap 1 har vi valt att inleda terminen med en kurs i teori och metod som ska fungera som en grund för såväl det teoretiska som det praktiska och analytiska arbetet med litteraturen under terminens kommande kurser, i vilka du fördjupar dina litteraturhistoriska kunskaper och återkommande arbetar med litteraturvetenskaplig textanalys. Att kursen är inriktad mot teori och metod innebär dock inte att det kommer att saknas litterära exempel i denna kurs litterära texter kommer tvärtom att fungera som en återkommande utgångspunkt för att konkretisera teorierna om litteraturen och för diskussioner om litteraturvetenskapliga metoder och arbetssätt. Undervisning/arbetsformer I denna kurs förekommer tre slags undervisningsformer: föreläsningar, seminarier och textlaborationer. Föreläsningarnas syfte är att bidra med mer strukturella och övergripande synsätt och att fungera sammanhangsskapande, seminarierna innebär diskussion i mindre och större grupper, ofta utifrån särskilda instruktioner eller uppgifter. Textlaborationen är en lite mer experimentell form där vi efter en inledande genomgång arbetar mer praktiskt och tillämpande med litterära textexempel som diskuteras utifrån några centrala litteraturvetenskapliga perspektiv och problemområden. På seminarier och textlaborationer ges du alltså möjlighet att träna din förmåga att analysera, tolka, problematisera, diskutera och reflektera kring litteratur med hjälp av litteraturvetenskapliga perspektiv, begrepp och frågeställningar. I kursen ingår även en obligatorisk övningsuppgift i litterär textanalys (en analys av Sapfos Gudars like ), som ska fungera som en introduktion till textanalysen i terminens kommande litteraturhistoriska kurser. Längre fram i denna kurshandledning finns instruktioner för övningsuppgiften i textanalys samt inför seminarier och textlaborationer. Vid litteraturvetenskapen betonar vi vikten av ett studentaktivt lärande, vilket i grunden innebär att det är du själv som ansvarar för din egen lärprocess. Som jag ser det ger du dig själv de bästa förutsättningarna för ditt lärande om du strävar efter en aktiv närvaro på kursen, vilket innebär att du är väl förberedd och har läst den aktuella kurslitteraturen vid respektive tillfälle för att kunna ta vara på dina möjligheter att delta i diskussionen om kursens kunskapsinnehåll, t.ex. genom att ställa frågor. Tänk på att ditt bidrag är viktigt även för dina kurskamrater och att samtalet om litteraturen berikas av våra olika perspektiv! Se även till att alltid ha aktuell kurslitteratur tillgänglig till respektive tillfälle. I det studentaktiva lärandet blir lärarens roll i sin tur att skapa förutsättningar för och stödja studentens eget lärande, t.ex. genom att ge muntlig och skriftlig återkoppling och forma utmanande och utvecklande arbetsuppgifter. Min förhoppning är att kursens pedagogiska upplägg ska kunna fungera som en fortlöpande dialog mellan lärare och studenter. 2

Obligatorisk närvaro och komplettering vid frånvaro Observera att kursens seminarier och övningsuppgiften i textanalys är obligatoriska (jfr kursplanen). Vid litteraturvetenskapen tillämpar vi generellt principen att frånvaro vid upp till 20% av obligatoriska tillfällen är godtagbar. Frånvaro vid mellan 20 och 50% av obligatoriska tillfällen medför kompletteringsuppgift/er i överenskommelse med läraren. Vid över 50% frånvaro vid obligatoriska tillfällen måste du delta i denna del av kursen igen innan poäng och betyg kan rapporteras in. Eftersom textlaborationerna är ett slags blandning av föreläsning och seminarium räknas 2 av dessa som obligatoriska. Kompletteringar kommer huvudsakligen att vara muntliga för att efterlikna den ordinarie undervisningsformen i så hög grad som möjligt. Vid behov kommer en särskild tid att bokas efter avslutad kurs/i slutet av terminen för ett kompletteringsseminarium för de studenter som har varit frånvarande, vilka då får redogöra för aktuell kurslitteratur/uppgifter som ingått under de missade seminarierna. Kurslitteratur Se till att få tag i kurslitteraturen i god tid innan kursstart! Vilken litteratur som ska läsas till respektive tillfälle framgår av dokumentet Momentschema och litteraturlista (i detta dokument finns även länkar till en del kursmaterial som finns tillgängligt digitalt). Kursen är kort och har ett intensivt tempo, vilket innebär att du behöver planera din läsning för att hinna bearbeta den relativt informationstäta litteraturen. Observera att några texter ska läsas redan till introduktionen! Aktuell kurslitteratur för denna kurs finns tillgänglig i bokhandeln och på biblioteken. Notera att universitetsbiblioteket har referensexemplar av kursböcker som Litteraturhistoriens grundbegrepp och Grundbok i litteraturvetenskap. Dessa böcker kan du inte låna hem, men har möjlighet att läsa på plats i biblioteket (de har även några utlåningsexemplar av dessa titlar). Det finns naturligtvis många andra sätt att få tag i kurslitteratur exempelvis kan du leta på de många folkbiblioteken i Linköping med kringkommuner. På http://www.kurslitteratur.se och http://www.kurslitteratur.org säljs begagnad kurslitteratur, se även http://www.bokborsen.se. Därutöver finns förstås en mängd antikvariat (för en överblick, se t.ex. http://www.antikvariat.net). För äldre svensk skönlitteratur rekommenderas Litteraturbanken i vilken en stor mängd litteratur gjorts tillgänglig digitalt (för länk, se litteraturlistan). Examination Kursen examineras genom salstentamen. Observera att du måste anmäla dig till salstentor senast 10 dagar innan tentan. Anmälan görs på Studentportalen och du måste ha ett LiU-ID för att kunna logga in där. Ordinarie tentamen går fre 17 februari kl 8 12. Omtentamen går fre 24 mars kl 8 12. På tentan examineras kurslitteraturen, men perspektiven och frågorna är till stor del betingade av kursens upplägg och utformning. Det är därför viktigt dels att du läser och gör dig förtrogen med litteraturen, dels att du eftersträvar en aktiv närvaro på kursens undervisningstillfällen med dess olika pedagogiska former. Tentan kommer att bestå av några kortare frågor om litteraturvetenskapliga termer och begrepp, därefter följer två längre, resonerande frågor med utgångspunkt i historiska och teoretiska perspektiv på centrala litteraturvetenskapliga problemområden. Tentan avslutas med en mindre analysuppgift där det handlar om att diskutera möjliga tolkningar av en litterär text ur olika perspektiv. Tänk på att besvara dina frågor i sammanhängande, resonerande text (inga punktuppställningar!) som är indelad i stycken. En exempeltenta hittar du på kursens hemsida. I slutet av studiehandledningen finns en lista på grundläggande litteraturvetenskapliga termer och begrepp som du bör bekanta dig med under kursen (tentans frågor om begrepp 3

kommer att hämtas från denna lista). Det är viktigt att du kan förklara innebörden i exempelvis begreppen epik eller epok, men också att du kan konkretisera dem genom att lyfta fram illustrativa exempel eller sammanhang där de används. Observera att examinationen genomförs individuellt. Om misstänkt fusk, plagiat, otillåtet samarbete eller annat försök till vilseledande upptäcks kommer det att rapporteras till universitetets disciplinnämnd. Läs mer om disciplinärenden på följande länk: https://www.student.liu.se/regler-rattigheter-sakerhet/lagar-reglerrattigheter/disciplinarenden?l=sv 4

Några kommentarer inför läsningen av kurslitteraturen I kursen ingår två huvudsakliga grundböcker: Litteraturhistoriens grundbegrepp samt Grundbok i litteraturvetenskap. Båda är av avgörande betydelse för kursens genomförande och examination, men de har olika utformning och kan därmed även läsas på något olika sätt. I anslutning till grundböckerna läser vi även ett antal skönlitterära texter. Litteraturhistoriens grundbegrepp går på ett utförligt sätt igenom litteraturvetenskapligt centrala begrepp som kanon, genrer, perioder och verslära. I den här kursen fungerar den i första hand som en introduktion till sådana termer och begrepp som är grundläggande i litteraturvetares arbete och den förbereder därmed även arbetet med terminens kommande kurser i litteraturhistoria och textanalys. Boken kan alltså komma till användning även i senare kurser. I denna introduktionskurs används den främst i anslutning till kursens inledande föreläsningar och för att skapa en överblick över terminologin, snarare än att vi fördjupar oss i varje versmått, epokbeskrivning eller genrebeteckning. Du kan alltså delvis läsa Litteraturhistoriens grundbegrepp mer översiktligt, samtidigt som det är viktigt att du bekantar dig närmare med vissa begrepp (se listan över för kursen aktuella begrepp på sista sidan i denna studiehandledning). I examinationen ställs t.ex. frågor om specifika litteraturvetenskapliga begrepp, vilka du ska kunna definiera och konkretisera genom relevanta exempel eller sammanhang i vilka begreppen ingår. Det är också viktigt att du visar förmåga att använda begreppen i diskussion och analys av skönlitterära texter i dessa sammanhang bidrar de till konkretisering och precision i dina resonemang. Grundbok i litteraturvetenskap är i högre grad en introduktion i litteraturteoretiska och metodologiska grundfrågor, även om du också här finner exempel på centrala litteraturvetenskapliga begrepp. I fem kapitel presenteras dessa grundfrågor/teman (författare, läsare, medier, språk och historia), först genom en bild av hur de har vuxit fram historiskt, därefter i ett avsnitt med konkreta exempel på hur man kan arbeta praktiskt med dessa frågor och teman i litteraturtolkning. Som avslutning i varje kapitel finns ett mer renodlat teoretiskt avsnitt som ger en överblick över den teoretiska utvecklingen och diskussionen inom respektive område från tidigt 1900-tal fram till vår tid. Vi kommer framför allt att arbeta med denna bok under kursens fyra textlaborationer. Grundbok i litteraturvetenskap är inte omfattande i sidor räknat, men varje kapitel innehåller mycket information och kan därför kräva flera genomläsningar, bearbetning och repetition. Nedan följer några tips angående läsningen av respektive kapitel inför textlaborationerna och examinationen. Gör gärna en egen skriftlig sammanfattning av din läsning innan respektive textlaboration, för att kunna jämföra den med de lärarledda genomgångarna. Sammanfatta kortfattat några centrala utvecklingslinjer, frågor och begrepp från respektive kapitels historiska avsnitt. Notera underrubrikerna vad står i fokus för respektive avsnitt? Hur är avsnittet organiserat? Ser det olika ut i de olika kapitlen? Sammanfatta huvudlinjer och centrala problemställningar från respektive kapitels teoretiska avsnitt. Notera även viktiga representanter för teoretiska synsätt respektive vilka begrepp som aktualiseras. Utgå t.ex. från underrubrikerna och försök att sammanfatta något under respektive rubrik. Fundera i samband med din läsning av avsnittet Praktik i respektive kapitel över hur olika frågor och begrepp som aktualiseras där, liksom i kapitlet i sin helhet, kan komma till användning i konkret och praktisk analys av kursens olika skönlitterära exempel (detta arbetar vi med under textlaborationerna i relation till några utvalda exempel vid varje tillfälle). Se även mer specifika kommentarer om Grundbok i litteraturvetenskap i samband med instruktionen för textlaborationerna nedan (s. 7). 5

Inför seminariet 2 februari Analysuppgift En kort analys av Sapfos Gudars like Läs igenom de tio översättningarna av Gudars like i kompendiet. Välj en av dem. Motivera ditt val. Redogör för diktens innehåll och tema. Beskriv diktens form och uppbyggnad. Fundera på om det finns någon relation mellan diktens innehåll och form. Uppgiften skickas per mejl till emma.eldelin@liu.se som Word- eller pdf-fil (obs! endast dessa filformat!) senast måndagen den 30 januari kl 9.00. Ange ditt namn längst upp på dokumentet. Texten bör vara 1 2 sidor med 12 punkters text och radavstånd 1,5. OBS! Ta med en egen kopia av din analys (på papper, dator, mobil eller dyl.) till det följande seminariet, då ni kommer att läsa och kommentera varandras texter i mindre grupper. 6

Textlaborationer 2, 6, 8 och 10 februari Uppgifter Fyra av kurstillfällena på denna kurs är så kallade textlaborationer. De syftar till att träna det praktiska arbetet med litterära texter utifrån centrala litteraturvetenskapliga perspektiv och problemområden. Inför varje tillfälle läser du ett kapitel ur Grundbok i litteraturvetenskap, vilket introducerar ett av de många problemområden eller teman som kan aktualiseras i litteraturvetenskapliga studier. Tillsammans med detta kapitel läser du några litterära exempel som ska fungera som utgångspunkt för diskussionen. Till textlaborationerna finns inga specifika frågor för respektive tillfälle, vilket är en indikation på att det finns flera möjliga sätt att ta sig an dessa uppgifter. Syftet är dock att du, med utgångspunkt i det aktuella kapitlet från Grundboken, ska reflektera över möjliga sätt att läsa, diskutera och tolka de litterära exemplen utifrån ett givet perspektiv. Vilken typ av frågor skulle kunna vara relevanta att ställa till texten utifrån just detta perspektiv och problemområde? För att göra det lite tydligare beskriver jag ett konkret exempel: Vid den första textlaborationen (2 september) handlar det om författaren som ett återkommande tema eller problemområde som man kan intressera sig för i litteraturvetenskapliga analyser. Kapitlet om författare i Grundboken är, som alla kapitlen, uppdelat i tre delar: först ges en historisk bakgrund till författarbegreppet, därefter följer ett avsnitt om hur man kan arbeta praktiskt och metodiskt med författaren som ett perspektiv i litterär textanalys, och kapitlet avslutas med en översikt över några moderna teorier om författarens betydelse för litteraturanalysen. Som litterära textexempel har jag i det här fallet valt två dikter, en av William Shakespeare och en av Kristina Lugn (se textkompendiet). Tanken är att du ska reflektera över på vilka sätt dessa bägge exempel kan diskuteras utifrån de perspektiv och frågor som aktualiseras av Grundbokens kapitel om författaren. Hur tolkar och arbetar man med litteratur när författaren fungerar som analytiskt perspektiv? - Kan t.ex. någon aspekt av författarbegreppets historiska bakgrund bidra till förståelsen av dessa exempel? - Kan du dra nytta av resonemangen i praktikavsnittet om hur man konkret kan använda författaren eller någon form av biografisk metod som analysredskap vid textanalys? - Vilken typ av frågor kan du ställa till de litterära texterna utifrån de teorier om författaren och litteraturen som presenteras kapitlet? - Presenteras särskilda begrepp som du kan använda dig av? - Etc. Om författare och texter är nya bekantskaper för dig kan du även behöva ta reda på mer information, exempelvis i litteraturhistoriska handböcker eller uppslagsverk (se förslagen på referenslitteratur i litteraturlistan). För att den gemensamma diskussionen under textlaborationerna ska fungera på bästa sätt rekommenderar jag att ni samarbetar i mindre grupper som träffas någon timme innan respektive kurstillfälle för att diskutera igenom exemplen, sammanfatta era tankar och formulera frågor som kan vara intressanta att ställa till texterna (se förslag på tider i momentschemat). Textlaborationerna kommer att inledas med en lärargenomgång där jag kommenterar de historiska och teoretiska avsnitten i respektive kapitel. Därefter diskuterar vi med utgångspunkt i era reflektioner de litterära exemplen och med möjlighet att återknyta till den inledande genomgången. Ta med en nedskriven sammanfattning av de tankar och frågor som dykt upp under det förberedande arbetet! 7

Till textlaborationen 2 februari läses alltså kapitlet Författare i Grundbok i litteraturvetenskap, tillsammans med dikterna av William Shakespeare och Kristina Lugn i kompendiet. Förbered dina tankar om de litterära exemplen med hjälp av de perspektiv och frågor som aktualiseras av kapitlet Författare. Till textlaborationen 6 februari läses kapitlet Språk i Grundbok i litteraturvetenskap, tillsammans med litterära exempel från Charles Baudelaire och Malte Persson i kompendiet samt August Strindbergs Ett halft ark papper (digitalt tillgänglig i Litteraturbanken, länk i litteraturlistan). Förbered dig på samma sätt som vid föregående textlaboration. Till textlaborationen 8 februari läses kapitlet Medier i Grundbok i litteraturvetenskap, tillsammans med litterära exempel från Lina Ekdahl och Teju Cole. Ekdahls dikt Den svenska modellen finns tillgänglig i kompendiet men även i författarens egen uppläsning som ljudfil på nätet (se länk i litteraturlistan) se till att ta del av båda versionerna för att kunna fundera över förhållandet mellan dem! Teju Coles Twitterprojekt Small Fates finns tillgängligt digitalt via länk i litteraturlistan. Där finns även en länk till en text där Cole berättar om bakgrunden till projektet. Förbered dina reflektioner på samma sätt som vid föregående tillfällen. Till textlaborationen 10 februari läses kapitlet Läsare i Grundbok i litteraturvetenskap, samt de litterära exemplen från Virginia Woolf och Jonas Hassen Khemiri i kompendiet. Förbered dina reflektioner på samma sätt som tidigare här med hjälp av de perspektiv och frågor som aktualiseras av kapitlet Läsare. 8

Seminarium 13 februari, Tillämpning och repetition Seminarieuppgift Inför seminariet: Syftet är att diskutera möjliga tillämpningar av de olika teoretiska perspektiv och metoder som tagits upp under kursen på en litterär text, Franz Kafkas Förvandlingen. Inför seminariet arbetar ni förberedande i mindre grupper utifrån de olika perspektiv och problemområden som introducerats under kursen (författare, språk, medier, läsare). Beroende på den totala gruppens storlek kan vi komma att inleda med diskussion i s.k. tvärgrupper, där ni i nya konstellationer får redogöra för varandra vad ni kommit fram till. Därefter sammanställer vi gemensamt slutsatser och tar upp eventuella frågor i helgrupp. I annat fall ägnar vi hela seminariet åt gemensam diskussion där varje grupp inleder diskussionen om sitt tema. Förbered er genom att vid sidan av att läsa Förvandlingen orientera er om författaren och verket i litteraturvetenskaplig handbokslitteratur eller genom att söka vidare efter litteratur om Kafka med hjälp av bibliotekets resurser. Repetera dessutom gärna relevanta delar av den litteratur som lästs till tidigare tillfällen i kursen. Observera att alla även bör ha lyssnat på Förvandlingen som radioteater och tittat på en liten del av filmen Metamorphosis. Immersive Kafka 1 för att kunna tillgodogöra sig diskussionen om de mediala aspekterna (se länkar i litteraturlistan). Se till att föra anteckningar över ert arbete i respektive grupp för att ha ett underlag att utgå från i tvärgruppsdiskussionen. Förslag på frågor: Grupp 1: På vilka sätt kan författaren som perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga vid en biografisk analys? Vilken typ av frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Grupp 2: På vilka sätt kan språk/stil, komposition, berättarteknik och genre bidra till tolkningen av Förvandlingen? Vilken typ av frågor skulle du ställa till texten? Vilka detaljer och aspekter i texten skulle du fokusera på? Grupp 3: På vilka sätt kan ett medialt perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga, och vilka frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Hur förhåller sig Förvandlingen i bokform till radioteaterversionen och filmversionen? Grupp 4: På vilka sätt kan läsaren som perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga? Vilka frågor blir intressanta att ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Alla: Vilka fördelar/problem kan finnas med respektive perspektiv i analysen av Förvandlingen? Vad skulle du behöva skaffa dig mer kunskap om för att göra en fördjupad tolkning? 1 Filmen Metamorphosis. Immersive Kafka är filmad med en sfärisk kamera som fångar motivet i 360 grader. Språket är ungerska med engelsk text och filmen är ca 40 minuter lång. Det kan vara en liten utmaning att se hela filmen det blir lättare att följa med om du läser Förvandlingen först! Du behöver inte se hela, men titta på en bit av filmen för att bilda dig en uppfattning om vilken roll mediet spelar och hur det påverkar Kafkas berättelse i förhållande till Förvandlingen i bokform och som radioteater. 9

Lista på termer och begrepp Nedan finns en lista på de termer och begrepp som du bör skaffa dig kännedom om under kursen. Du hittar definitioner och beskrivningar av de flesta begrepp i kurslitteraturen och de kommer att beröras under kursens gång. Du kan även använda dig av Kenneth Åströms Termlexikon i litteraturvetenskap och övrig föreslagen referenslitteratur, samt Nationalencyklopedin. Som hjälp kan även litteraturvetenskapliga handböcker som Den svenska litteraturen, Litteraturens historia i världen resp. Litteraturens historia i Sverige fungera. Titta också på bibliotekets referenshylla för litteraturvetenskap där det finns fler litteraturvetenskapliga uppslagsverk och handböcker, liksom i litteraturvetenskapens ämnesguide på universitetsbibliotekets hemsida: http://guide.bibl.liu.se/litteraturvetenskap. Där kan du exempelvis söka dig vidare till olika elektroniskt tillgängliga uppslagsverk under fliken Databaser, e-böcker m.m. allitteration anapest bunden vers codex daktyl dramatik epik epok/period epos fabel/historia fri vers främmandegöring förväntningshorisont genre intentionellt felslut intertextualitet intrig jamb kanon lyrik/poesi mimesis prosa rim strof tomrum troké verk vers versfot/takt versmått/meter 10