Fördelningsbeslut för budgetåret 2015 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LTH LUNDS UNIVERSITET

Fördelningsbeslut för budgetåret 2015 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LTH LUNDS UNIVERSITET

Fördelningsbeslut för Lunds Tekniska Högskola budgetåret 2015 Dnr V 2015/293

Innehåll Rektors Inledning 1. Ekonomiskt läge... 15 1.1. Utbildning... 15 1.2. Forskning... 16 2. Riskanalys... 17 3. Arbetsmiljö, kompetensutveckling, jämställdhet, likabehandling och mångfald... 17 3.1. Arbetsmiljö... 17 3.2. Kompetensutveckling... 18 3.3. Jämställdhet, likabehandling och mångfald... 19 4. Utbildning... 21 4.2. Utbildningsutbud 2015... 21 4.3. Planeringsförutsättningar för grundutbildningen... 23 4.4. Fördelningsmodell... 23 4.6.2. Nytt program... 25 4.6.4. SI Supplemental Instruction... 25 4.6.5. Antagningsprov Arkitektur och Industridesign... 25 4.6.6. Brandmannautbildning... 26 4.6.7. Internationalisering... 26 4.6.8. Internationellt resurscentrum Fysik... 26 4.6.9. Husstyrelser... 26 4.6.10. Kinasatsningen... 26 4.6.11. Formula student... 26 4.6.12. Strukturella förändringar Livsmedelsteknik... 26 4.6.13. Bibliotek... 26 4.6.14. Uppehållsrum och lokalhyror vid introduktion... 26 4.6.15. Ritsalar Arkitektur och ID-A verkstad + extra yta... 26 5. Forskning och forskarutbildning... 28 5.1. Planeringsförutsättningar för forskning och forskarutbildning... 28 5.2. Ny modell för fördelning av fakultetsanslaget... 28 5.2.1. Basfinansiering... 28 5.2.2. Docent och professor... 28 5.2.3. Medel för avskrivningar / investeringar... 28 1

5.2.4. Medfinansiering av EU-anslag... 29 5.2.5. Prefektbidrag... 29 5.2.6. Examinationspremie... 29 5.2.7. Postdoktortjänster... 29 5.2.8. Doktorander... 29 5.2.9. Gemensamma forskarutbildningskurser... 29 5.2.10. Meriteringsstöd tillfälligt stopp av utdelning 2015... 29 5.2.11. Strategiska satsningar... 29 5.2.12. Startbidrag... 30 5.3. Reserverade medel för vidareförmedling... 30 5.3.1. Strategiska forskningsmedel... 30 5.3.2. Forskningsportaler... 30 5.3.3. Materialportal... 30 5.3.4. Webbportal... 30 5.3.5. E-media... 30 5.3.6. Genombrottet... 30 5.3.7. LTH gemensam forskarutbildningsverksamhet... 30 5.3.8. GIS-centrum... 30 5.3.9. Helsingborg gemensamma servicekostnader... 30 5.3.10. Lunarc - Lund University NIC Application Research Center... 31 5.3.11. Vattenhallen... 31 5.3.12. Bygguniversitetet... 31 5.3.13. Mobile Heights... 31 5.3.14. Genuskurs - JäLM... 31 5.3.15. JäLM jämställdhet, likabehandling och mångfald... 31 5.3.16. IKEA donationen... 31 6. Enhetshyra... 32 7. Kostnader för gemensamma verksamheter... 32 7.1. LTH:s ledningsfunktioner... 32 7.1.1. Ledning o styrelse... 32 7.2. LTH:s kansli... 33 7.2.1. Fakultetskansliet... 33 7.2.2. Infrastruktur... 33 7.2.3. Forskningsgemensamma kostnader... 33 2

7.2.4. Studentservice och programservice... 33 7.2.5. Studentrekrytering... 33 7.3. Speciella verksamheter som är knutna till LTH:s kansli... 34 7.3.1. Datordrift... 34 7.3.2. Bibliotek... 34 7.3.3. Rehabilitering och strukturella förändringar... 34 7.3.4. Kostnader för LTH-nytt... 34 7.4. Universitetsgemensamma kostnader... 34 8. Beslut... 35 3

Rektors inledning Ekonomiska förutsättningar Den totala ekonomin för LTH är fortfarande god, men tyvärr kvarstår obalansen mellan forskning och utbildning. LTH har varit och är mycket framgångsrikt när det gäller att attrahera nya forskningsmedel inom ett stort antal områden. Däremot kvarstår den underfinansierade utbildningen som ett problem trots att vi följer den åtgärdsplan som beslutats av styrelsen. I denna ingår många delar som syftar till att åstadkomma balans mellan utbildningsuppdrag och ersättning för att utföra detta. Som exempel på åtgärder kan nämnas periodisering av kurser och utbildningsprogram, minskning av kursutbud och minskat intag av nya studenter. LTH har tidigare år kunnat lösa problemet med underfinansiering genom att använda reserver i form av myndighetskapital. Tyvärr har detta konsumerats i högre takt än önskvärt pga. den begränsning av myndighetskapitalets storlek som bestämdes av universitetsstyrelsen. Nu har dock universitetsstyrelsen minskat sina krav på denna begränsning och tillåter ett myndighetskapital på 15 %. Utbildningsekonomin under 2015 kommer att präglas av alltför knappa medel för att klara utbildningens finansiering med en rimlig ersättning till institutionerna. Problemet delar vi med andra högskolor och universitet men är allvarligare för LTH, speciellt jämfört med våra stora systerhögskolor KTH och Chalmers, som har kompenserats ekonomiskt i mycket högre utsträckning än LTH. Åtgärdsplanen fortsätter men kompletteras med en noggrann konsekvensanalys för att få fram underlag som säkrar kvaliteten för utbildningen. Utbildningsparadoxen (tillgång och efterfrågan) Prognoser visar att det finns risk för en tilltagande brist på högskole- och civilingenjörer i Skåne fram till år 2020. Denna bygger på en SCB-studie beställd av storstadsregionerna: Stockholm, Göteborg och Region Skåne. Samma sak påtalas av många andra: Teknikföretagen, Sveriges Ingenjörer, det tidigare Globaliseringsrådet, Teknikdelegationen m.fl. I SCB:s prognos bedöms efterfrågan och tillgången på civilingenjörer totalt att vara i balans under hela perioden fram till 2030. MEN bilden ser annorlunda ut på regional nivå, speciellt i Skåne. När det gäller gymnasie- och högskoleingenjörer totalt bedömer SCB att det finns risk för en betydande brist fram till 2030. Om inte inflödet till ingenjörsutbildningarna ökar beräknar SCB att bristen kan uppgå till närmare 50 000 personer år 2030. Varför uppstår bristen? Stora pensionsavgångar Kompetensglidning mot högre kompetenser Ökat tryck på storstadsregionerna Detta märks inte minst av att en stor del, 64,5 procent, av landets civilingenjörer och ingenjörer är verksamma i de tre storstadsregionerna och bedöms öka till 69,7 procent år 2020. LTH kan inte öka intaget pga. begränsat antal studieplatser, som delvis konsumerats av den förlängda civilingenjörsutbildningen. Varför behövs satsning just i Skåne? Skåne genomgår en snabb strukturomvandling vilket driver på efterfrågan på civilingenjörer Nysatsningar och nyetableringar i regionen - ESS och MaxIV 4

- Ideon, Medicon Village, Medeon, Medicon Valley, etc - SAABs nyetablering i Malmö och Karlskrona Mellan 70 och 80 procent av de förvärvsarbetande civilingenjörerna i Skåne har också sin utbildningsbakgrund i Skåne. En sammanställning av de regionala prognoserna som sträcker sig fram till 2020 visar olika utvecklingsförlopp för civilingenjörerna i de tre storstadsregionerna Civilingenjörer 2000 2009 2020 2020 Efterfrågan Tillgång Stockholm 27 887 36 121 47 940 48 260 Göteborg 14 689 20 272 25 010 24 500 Skåne 8 251 12 524 17 119 15 966 Storstadsregionerna 50 827 68 917 90 069 88 726 Riket 73 920 99 812 123 800 124000 I Stockholm bedöms efterfrågan och tillgången vara i balans år 2020. I Västra Götaland beräknas en viss brist finnas. I Skåne beräknas bristen bli stor med ett underskott på över 1100 civilingenjörer år 2020. För högskoleingenjörer kommer det att råda brist i hela Sverige eftersom dessa är utsatta för ännu större pensionsavgångar. Kortfattat kan utbildningsparadoxen formuleras enligt följande: Ett stort intresse för teknik ett mycket högt söktryck till LTH många motiverade ungdomar med höga betyg står på kö för en studieplats på LTH just nu råder det dessutom ungdomsarbetslöshet det finns en strålande arbetsmarknad för ingenjörer. Vi har fortsatt vårt lobby-arbete mot universitetet, Teknikföretagen, Region Skåne, de skånska riksdagsledamöterna. Tyvärr är det ett faktum att LTH inte är en egen fristående myndighet ett problem eftersom departementet i första hand diskuterar med myndigheten Lunds universitet när det gäller regleringsbrevets utbildningsfrågor. Forskning, forskarutbildning och forskningsinfrastruktur (Detaljerade förutsättningar ges i kapitel 5) Starka forskningsmiljöer och medfinansiering Lunds universitet har i en rapport, 29 starka forskningsmiljöer, beskrivit s.k. starka forskningsmiljöer inkluderande SFO (strategiska forskningsområden som tilldelades medel från forskningspropositionen 2009), Linnécentra och Vinnovas Vinnexcellenscentra. Eftersom flera av dessa kommer att omprövas av anslagsgivarna kommer stora krav att ställas på fakulteterna när det gäller finansieringen. Det antas att dessa SFO-medel omvandlas till fakultetsmedel. Om så blir fallet är det viktigt att fakulteterna noggrant bedömer behovet av fakultetsmedel inom de strategiska forskningsområdena i vidare mening än de ursprungliga projektknutna forskningsanslagen. De skulle därför kunna utgöra en förnyelse av den basfinansierade forskningen. Vi bör också komma ihåg att det finns andra mycket starka forskningsområden som fått finansiering på annat sätt och som är profilområden för LTH, t.ex. förbränningsmotorforskning, biologisk konvertering, medicinsk teknik, byggnadsteknik, materialteknik, livsmedelsforskning generellt, innovationsteknik, logistik och industriell ekonomi, reglerteknik i vid mening, elektroteknik och automation, teknisk geologi för att nämna några. 5

LTH är synnerligen delaktig i de flesta av de 29 starka forskningsmiljöerna: I sex av fjorton Linnécentra vid LU är LTH delaktig. I sju av tolv strategiska forskningsområden har LTH ett avgörande deltagande I samtliga tre VinnExcellence- och FAS-centra är LTH en viktig part Några slutsatser utifrån LTH:s synvinkel är: Genomgående för dessa centra är det gränsöverskridande samarbetet med andra fakulteter, speciellt medicinsk fakultet. I något mindre utsträckning med naturvetenskaplig fakultet och ekonomihögskolan. Inte i något fall har det starka forskningsområdet uppstått genom en central satsning från universitetet. I stället är alla bottom-up-satsningar antingen genom att starka forskare utvecklat starka forskargrupper eller genom att satsningar gjorts på institutionsnivå och fakultetsnivå. Universitetet centralt har kunnat hjälpa till med ett starkt administrativt stöd (t.ex. forskningsservice) och med stöd vid stora krav på förstärkt infrastruktur (t.ex. nano-laboratoriet, motorlabb, MaxIV och ESS). Likaså har central medfinansiering kunnat understödja gränsöverskridande mellan fakulteterna. Om den externa finansieringen upphör för några av dessa starka forskningsmiljöer kommer detta att ställa krav på annan finansiering (fakultet, institution, eller annan extern finansiering). Eftersom LTH har mycket begränsade fakultetsmedel är det omöjligt för fakulteten att klara denna utökade medfinansiering. Det kommer alltså att krävas stora omprioriteringar. Det är därför bra att det tillsätts en arbetsgrupp som hanterar dessa frågor. I denna bör rektor LTH delta eftersom omprioriteringar kräver ett ekonomiskt mandat. Forskningsprioriteringar Generellt tillåter inte de knappa fakultetsmedel, som LTH tillförs, några större satsningar på speciella områden. Prioriteringar måste göras. Fördelningen av fakultetsmedel till institutionerna kan därför betraktas som strategisk till mycket stora delar. Strategiska forskningsmedel satsas på: yngre forskare forskningsinfrastruktur startbidrag i samband med rekrytering av forskare strategiska satsningar i form av medfinansiering där så krävs av anslagsgivare Eftersom en så stor del av fakultetsmedlen används för medfinansiering/samfinansiering som är av strategisk karaktär inleds LTH:s fördelningsbeslut alltid med en beskrivning och motivering till dessa strategiska prioriteringar. Detta diskuteras och beslutas av LTH:s styrelse. 6

Speciella strategiska satsningar LTH:s forskning finansieras till 66 % av externa medel. Av historiska skäl har LTH trots sin storlek mycket lite fakultetsmedel i relation till andra fakulteter. I tabellen nedan (2013) framgår att LTH har i särklass lägst andel av statsmedel för sin forskning (34%). Forskning Externa Fo totalt Fo stat / GU statsanslag Fo-medel Fo totalt Med-fak 712 1104 1816 39% 489 LTH 381 729 1110 34% 539 N-fak 440 378 818 54% 148 S-fak 120 98 218 55% 352 HT 280 100 380 74% 193 EHL 80 59 139 58% 200 K 27 8 35 77% 138 J 49 19 68 72% 84 Konsekvensen blir att basfinansiering av statsmedel inte på något sätt räcker för att täcka lönerna. I princip är alla doktorander externfinansierade. Det gör att fakulteten har förhållandevis små möjligheter att göra större strategiska satsningar. Det är de enskilda forskarna och forskargrupperna som mer eller mindre sätter agendan genom sin framgångsrika forskningsfinansiering. I strategiska planen formuleras därför inte några direkta forskningsmål riktade mot speciella områden, förutom satsningar som länkar mot ESS och MaxIV. Dessa är kopplade inte bara till andra fakulteter utan också till andra universitet och högskolor nationellt och internationellt. Detta kommer att påverka LTH på sikt. Strategiska planen anger att fakulteten bl a ska stödja rekryteringar, verksamhet och investeringar som skapar forskning och utbildning vid ESS och MaxIV. Trots begränsade resurser läggs det stor omsorg vid hur fakultetsmedel fördelas genom fördelningsmodellen vid medfinansiering och vid speciella strategiska satsningar. Dessa ärenden bereds i forskningsnämnder, forskningsberedning, prefektråd och beslutas av rektor i presidium. Satsningar skall vara tydliga och tidsbestämda. I fördelningsmodellen görs forskningsprioriteringar genom att medel bland annat avsätts till unga forskare (postdoktorer). Det avsätts också medel till forskningsinfrastruktur, eftersom flera av anslagsgivarna framgent inte finansierar infrastruktur utan menar att det är universitetens uppgift att svara för detta. Årlig fakultetssatsning på forskningsinfrastruktur Vid fakulteten avsätts varje år 10 mnkr för forskningsinfrastruktur med en avskrivningstid på 5 år. Behovet av att förnya och uppdatera forskningsinfrastruktur är mycket stort. 7

Externa medel for forskningsinfrastruktur Det är mycket olyckligt att forskningsråden inte längre kan finansiera infrastruktur i lika hög grad som tidigare. En god forskningsinfrastruktur är numera ofta avgörande för en framgångsrik forskning inom naturvetenskap, medicin och teknik. Likaså är den ibland en förutsättning av rekrytering av goda forskare. En forskare kan åka hur långt som helst för att kunna använda en forskningsinfrastruktur i toppklass. Denna draghjälp hoppas vi kunna få av ESS och MaxIV inom materielområdet. Det finns dock många andra områden som också kräver utrustning i toppklass. Brist på forskningsinfrastruktur som basresurs I samband med renoveringen av LTH:s byggnader har vi många gånger konstaterat att den basutrustning som fanns från början när det gäller forskningsinfrastruktur blivit alltför gammal och oanvändbar. I de flesta fall anser fastighetsägaren att detta inte ingår i det som fastighetsägaren skall stå för. Istället hamnar det ofta som en investering på institutions- eller fakultetsnivå. Detta skapar ett ännu större krav på tillgängliga fakultetsmedel. Som exempel kan den aktuella renoveringen av V-huset nämnas. Inom byggforskning krävs tillgång på klimatrum för att studera byggnadsmaterial och byggnadskonstruktioner vid olika klimatförutsättningar. Det anses självklart att detta finns tillgängligt vid en forskningsinstitution inom detta område. De nuvarande klimatrummen är 50 år gamla och måste renoveras eller förnyas. Det blir en tillkommande kostnad på cirka 10 mnkr vilket belastar fakultetsmedlen. Flera andra exempel från samtliga hus kan nämnas. Strategiska forskningssatsningar ESS och Max IV Den enda specifika forskningsinriktning som nämns i LTH:s strategiska plan är verksamhet som länkar mot ESS och Max IV. Här följer några citat ur den strategiska planen: Gränsöverskridande teknik och tvärvetenskaplighet, förankrad i stark inom vetenskap, blir allt viktigare. Framväxten av ESS, MAX IV och Medicon Village ger oss unika möjligheter till nyskapande forskning och utbildning i samverkan med partners inom akademi och näringsliv. Prioritering som rör forskning: Stödja rekryteringar, verksamhet och investeringar som skapar forskning och utbildning vid ESS och MAX IV. Prioritering som rör forskarutbildning: Stimulera gränsöverskridande forskarutbildning kopplad till Max IV och ESS. Prioritering som rör samverkan: Vi skall utgöra en resurs för omgivande samhälle som länk in till de stora forskningsanläggningarna Med ledning av denna strategi har ett stort antal olika aktiviteter genomförts. Av stor vikt kommer samarbetet mellan de tre fakulteterna medicinsk fakultet, naturvetenskaplig fakultet och LTH att vara. En gemensam forskarskola har startats och kommer sannolikt att förstärka detta samarbete. 8

LTH måste vara berett att utgöra en länk mellan företag och de stora forskningsanläggningarna. Det samarbete som inletts med TetraPak vid Hållfasthetslära kan utgöra en modell för hur denna koppling kan ske i praktiken. På sikt kommer samarbeten också att uppstå mellan forskare från andra högskolor. Redan nu är förhoppningen att svenska högskolor skall integreras i våra forskningsnätverk för att skapa win-win-projekt. Materialportalen kommer att kunna vara en träffpunkt för materialforskare både vid LTH och vid andra fakulteter. LTH finansierar en deltids anställning som föreståndare för denna forskningsportal. Under året har också ett gränsöverskridande kompetenscentrum ProMatEn (Production Materials Engineering) etablerats. Kompetenscentret arbetar bland annat med bearbetning av speciella material som är aktuella vid acceleratordesign. Vid Byggnadsmateriallära finns starka kopplingar mot materialforskningsprojekt som kan länka mot ESS och Max IV. Hållfasthetslära vid institutionen för Byggnadsvetenskap har fått stöd från fakulteten för inköp av en röntgentomograf. Den forskning som bedrivs där kommer att skapa mycket goda förutsättningar för att nyttiggöra de stora forskningsanläggningarna. Motorlabb Renovering av förbränningsmotorlabb är klar. Detta är en satsning som görs i samverkan med centrala medel från Lunds universitet (50/50). Motorlabb har tagits i drift under 2014. Målet är att flera institutioner och forskningsområden skall kunna dra nytta av denna investering. Redan nu är fyra institutioner delaktiga i forskningsprojekt vid motorlabb. Den strategiska satsningen på motorlabbet kommer säkerligen att vara betydelsefull för forskningsråden då beslut fattas om forskningsprojekt knutna till motorlabbet. Senaste projektet handlar om metanolbaserade motorsystem för fossilfria transporter (15 Mkr).. KCFP (Kompetenscentrum för förbränningsprocesser) har tilldelats medel under fyra år (96 Mkr), CECOST (Center for Combustion Science and Technology) har medel i fyra år (64 Mkr) samt det generiska kompetencentret (GEN-CECOST) har medel i fyra år (25 Mkr). Livsmedelssatsningen FoodBEST Arbetet med en livsmedels-kic inom EIT (European Institute of Innovation and Technology) fortgår. Utlysningen är beslutad och förväntas komma under 2016. Satsningen kommer att vara av stor betydelse för livsmedelsforskningen vid Lunds universitet och inte minst LTH. Projektet kommer att påverka livsmedelsutvecklingen i regionen i sin helhet. Ett kontor LUFO, som samordnar aktiviteterna inom Lunds universitet har placerats vid institutionen för Livsmedelsteknik. ICT speciellt mobilkommunikation Sedan lång tid har ICT-området varit ett profilområde för LTH. De industriella excellenscentra som finansieras av bl.a. Vinnova EASE (Embedded Applications Software Engineering) och SOS (System Design on Silicon) har fått mycket goda utvärderingar och medfinansieras av fakulteten. Samarbete inom ICT-området sker genom det strategiska forskningsområdet ELLIIT (The Linköping-Lund initiative on IT and mobile communication) där förutom fyra institutioner vid LTH samverkar också ett samarbete sker med LiU, HH och BTH. Ett ICT-cluster i regionen Mobile Heights har kunnat fungera som en koppling till Region Skåne och regionens arbete för att stärka ICT-området. Forskningscentret MAPCI (Mobile and Pervasive Computing Institute at Lund University) är nu igång. Förutom Lunds universitet, Sony Mobile och Region Skåne har Ericsson tillkommit som finansiär. Inledningsvis är institutionerna EIT, Datavetenskap och Reglerteknik engagerade. Fler institutioner vid LTH och vid andra fakulteter kommer att engageras förutom många företag. MAPCI är placerat på MHC (Mobile Heights Center) d.v.s. i Sony Ericssons gamla lokaler. 9

Forskningssamarbeten med andra högskolor Sveriges Bygguniversitet (SBU) som är ett samverkansprojekt mellan LTU, LTH, Chalmers, KTH fungerar som ett nätverk för högskolor och företag. Finansiering sker i huvudsak genom de deltagande högskolorna. Med SBU som modell har ett motsvarande nätverk inom livsmedelsforskning startats, Food Science Sweden (SLU, SIK, Chalmers, LTH). Målet är att skapa större möjligheter till gemensamma forskningssatsningar med finansiering från forskningsråden. Nätverket kommer också att vara viktigt för att stärka den svenska delaktigheten i en Food-KIC. Ett nationellt Renoveringscentrum har bildats och är placerat vid Installationsteknik på institutionen för Bygg och Miljö. Det har redan kunnat samordna ansenliga nationella forskningsanslag inom området. Energiforskning Kunskapscentrum för förnyelsebara drivmedel (f3) är en samverkan som finansieras av Energimyndigheten och de deltagande högskolorna bland annat Chalmers, LTH, KTH och SLU. Detta fortsätter enligt planen. Den fakultetsövergripande satsningen LU Biofuels kommer att stödjas. Ett samarbetsavtal med E.ON skapar finansiering av energiforskning vid flera institutioner. Motsvarande planer diskuteras med Kraftringen (f.d. Lunds Energi). Förbränningscentra CECOST och KFCP samt Svenskt Hybridcentrum (SHC) har samtliga utvärderats och fått mycket goda vitsord. Under året har CECOST ombildats till två delar: ett kompetenscentrum CECOST samt GEN-CECOST, generisk förbränningsforskning. Ett nytt initiativ, LU Biobased Industry Research Centre (LUBIRC), har initierats som ett tvärvetenskapligt forskningscentrum. Lund University Sustainability Forum ( Gröna Lunds universitet ) kommer att skapas och länkas till klimatinitiativet, som är en universitetsgemensam satsning, specifikt riktad mot klimatfrågan, och samordnas från Centrum för miljö- och klimatforskning vid naturvetenskapliga fakulteten. Läkemedelsinitiativ Finansieringen av den fakultetsövergripande satsningen LiL (Läkemedel i Lund) upphör. Läkemedelsaspekter kommer troligen att kunna integreras i LTH:s forskningsportal för medicinsk teknik. Inom Medicon Valley har man sedan tre år arbetat med en stor ansökan inom Drug Deliveryområdet med starka företagsintressen som drivande (NovoNordisk, Leo, Lundbaeck, AstraZeneca, fyra universitet/högskolor i regionen). Ambitionerna har varit mycket höga. Efter att Novofonden har bytt ledning och förändrat strategi står det klart att Novofonden inte avser satsa på större projekt före 2016. I styrgruppen för projektet har det beslutats att de fyra universiteten/högskolorna (LU, MaH, KU och DTU) skall etablera ett Öresundsövergripande forskningsnätverk inom Drug Delivery. För att detta skall komma till stånd krävs att en dedicerad forskare av hög klass samordnar detta arbete. En rekrytering av en identifierad toppforskare diskuteras just nu. En sannolik placering är Lunds universitet. Life Science Det finns ett antal fakultetsövergripande forskningsplattformar där delfinansiering sker av LU centralt samt MF, NF och LTH. MoReLife och LP3 (proteinplattform), båda med huvudsaklig placering vid medicinsk fakultet och naturvetenskaplig fakultet. LTH:s medfinansiering sker i första hand genom en medfinansiering till ett KAW-projekt där LTH-forskares verksamhet länkar mot dessa plattformar. Ett nytt fakultetsövergripande masspektrometricentrum har skapats vid BMC (CEBMMS) som kommer att kunna ge service till forskare som vill utnyttja deras faciliteter. 10

SCIBLU kommer att minska i omfattning pga. av CEBMMS. Beslutet om hur verksamheten skall se ut 2015 ligger hos universitetsledningen. Forskningscentret Create Health är ett av de mest framgångsrika forskningskoncepten i gränslandet mellan medicin och teknik och är placerat på Medicon Village inom institutionen för immunteknologi. Medicon Village Nu finns över 1000 personer aktiva på Medicon Village (MV) vilket är över förväntan. Lunds universitets cancerforskare flyttade in under 2013 och verksamheten har etablerats under 2014. Verksamheten vid Create Health, som berör hela institutionen för immunteknologi, är numera helt flyttad till MV. Nanoteknik Nanovetenskap är fortsatt ett av LTH:s starkaste forskningsområden och kommer att ha stor betydelse för bland annat materialteknikutvecklingen. Under året har det pågått ett arbete med omformulering av nanometerkonsortiet (nmc) till NanoLund med en uppdaterad målbeskrivning och verksamhetsplan. Laserfysik Laserfysiken är ett av LTH:s starkaste forskningsområden. Förutom att den har en mycket stark grundvetenskaplig karaktär påverkar den många angränsande forskningsområden t.ex. miljöteknik och medicinsk teknik. Medicinsk teknik Området medicinsk teknik beforskas på flera ställen inom LTH och medicinsk fakultet. Dessutom är den nya civilingenjörsutbildningen Medicin och Teknik under uppbyggnad. För att skapa ökad synlighet och skapa möjligheter till fler synergieffekter inrättades därför en ny institution 1 jan 2014, institutionen för Biomedicinsk teknik (Biomedical Engineering). Samtidigt lades MIE (Institutionen för mätteknik och industriell elektroteknik) ner. I samband med detta ha forskare från LTH flyttat in i BMC och tagit över en del av de lokaler som institutionen för immunteknologi lämnade när de flyttade till Medicon Village. LUNARC LUNARC (Center for Scientific and Technical Computing) är en fakultetsövergripande verksamhet som funnits i snart 30 år vid Lunds universitet. Det har varit noden för samarbeten med andra datorcentra inom Sverige och också en förutsättning för det strategiska forskningsområdet E-science vid LU. LU har tydligt uttryckt att detta område har högsta prioritet. Detta beror även på de satsningar som görs inom Big Data. Strategiska innovationsområden Dessa är under uppbyggnad. Bland dessa finns bland annat satsningar inom processindustrin och läkemedelsformulering Forskarutbildning Institutionerna ges en ekonomisk ersättning för gemensamma forskarutbildningskurser. För att klassas som gemensam forskarutbildningskurs krävs dels en av forskningsnämnd godkänd kursplan, dels att kursen kan läsas av doktorander vid andra institutioner. Generellt kan inte medel till speciella forskarskolor ges trots alla lovvärda intentioner som presenteras. Några forskarskolor medfinansieras tillsammans med andra bidragsgivare: den nationella forskarskolan i arkitektur samt den fakultetsövergripande forskarskola Imaging som länkar mot ESS och Max IV 11

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Detaljerade förutsättningar ges i kapitel 4) Utbildningsekonomin kräver en återhållsamhet på flera plan för att begränsa utbildningsvolymen. Det finns för närvarande inte något ekonomiskt utrymme för satsningar på nya program eller nya kurser. Detta innebär dock inte att det saknas förnyelse. De nya programmen Medicin och teknik (civing), elektroteknik med automationsteknik (hing) samt energieffektivt byggande (Master) visar på att LTH ligger i framkant när det gäller teknisk utbildning. Nya Mastersprogram har validerats och inrättas men startas inte förrän ekonomin tillåter. Det åtgärdsprogram som beslutats innebär att antalet antagna studenter minskas och att antalet kurser minskas. De internationella Mastersprogrammen tappade många studenter då betalningstvång infördes för utomeuropeiska studenter. Trenden har dock vänt och LU och LTH lyckas attrahera allt fler betalande studenter. I det brasilianska programmet Science Without Borders har LTH varit extremt framgångsrikt. Av drygt 90 brasilianska betalande studenter som kommer till Sverige har 22 sökt sig till LTH. I samband med att de gemensamma kostnaderna ses över bör ambitionsnivån och omfattningen av det administrativa stödet noggrant övervägas och motiveras. Detta gäller såväl institutions- och fakultetsnivå som gemensam universitetsnivå. På fakultetsnivå pågår ett sådant arbete som sker inom projektet Kansli 2014. Verksamheter inom utbildning och lärande är ett profilområde för LTH när det gäller högskolepedagogisk utveckling, SI-verksamhet och skolsamverkan. Det har förts diskussioner om att samla och samordna dessa verksamheter (Vattenhallen, SI, Gemstone, Genombrottet, Tekniskt basår). IKEA:s donation till industridesign IKEA-stiftelsens stöd till industridesignutbildningen kommer att pågå fram till och med 2018. Det pågår diskussioner inom Industridesignprogrammets Advisory Board (SABID) för att finna lösningar där IKEA kan var aktivt för programmet även efter 2018. TFHS och Järnvägsskolan Den nya myndighetsstrukturen inom transportsektorn har gjort att flera verksamheter som rör LTH berörs, t.ex. Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed och Järnvägsskolan i Ängelholm. Trafikverket har nu beslutat att behålla Järnvägsskolan med nuvarande organisation. Däremot sätter de ett hårdare tryck på Järnvägsskolan som vill ha en ökad ersättning för sitt deltagande i järnvägsutbildningen. Under 2013 fick Lunds universitet uppdrag av yrkeshögskolan att arrangera pilotutbildning inom ramen för TFHS. Den tvååriga pilotutbildningen kommer att kompletteras med ett tredje år som ger en kandidatexamen. Ett stort problem som uppstod i samband med regeringsskiftet var att all finansiering från Trafikverket försvinner 2015. Detta gör att det krävs extraordinära planeringsåtgärder under 2015. Inte minst måste Lunds universitet ta strategisk ställning till hur pilotutbildning skall bedrivas i framtiden. LTH:s utbildningar på Campus Helsingborg LU har i sin strategi uttryckt att Campus Helsingborg skall utvecklas som en del av Lunds universitet. Detta understryks i LTH:s strategiska plan där det uttrycks att LTH skall delta i denna utveckling vilket i första hand hittills gjorts genom högskoleingenjörsutbildningar. För att underlätta förnyelsen har samtliga lärare inom LTH-utbildningarna fått en institutionstillhörighet i Lund. Fakultetsmedel har tillförts institutioner som undervisar på Campus Helsingborg för att stärka forskningsanknytningen för ingenjörsutbildningarna. 12

Utbildningen i Helsingborg är viktig för att skapa en breddad rekrytering till teknisk utbildning. Söktrycket är just nu tillfredsställande men mycket lägre än för civilingenjörsutbildningarna. LTH ser därför med viss oro på vad som kommer att hända när den demografiska minskningen av antalet potentiella sökande till högskolan minskar under de närmaste 3-4 åren. Det är en allmän uppfattning att mindre högskolor med högskoleingenjörsutbildningar kommer att drabbas hårdare än civilingenjörsutbildningarna vid de stora universiteten. Därför har LTH startat tekniskt basår med ett begränsat antal studenter (32 st.). Den tvååriga livsmedelsutbildningen återstartar 2015 i begränsad storlek i Lund med intag vartannat år. Yrkeshögskolan arrangerar ett livsmedel- och läkemedelsprogram som utnyttjar LTH:s kompetens inom området. Utbildningsprogrammet kommer att vara viktigt för den livsmedels- KIC som förhoppningsvis kommer att etablera vid Lunds universitet. Samverkan Under ledning av vicerektor för samverkan och innovation har ett nytag gjorts när det gäller forskningsportalerna. Inom ramen för dessa kan institutionerna samverka gränsöverskridande. Även när det gäller näringslivskontakter har nya initiativ tagits speciellt på forskarnivå. LTH samverkar i ett flertal nationella nätverk främst inom forskning men även inom utbildning, t.ex. Lärosäten SYD och RET. LTH deltar i följande internationella nätverk: T.I.M.E., CESAER, SEFI, Magellhaes, NORDTEK och Baltech. Under året arrangerade LTH 6th European Convention for Engineering Deans April 2014 Engineering for a connected world då tekniska universitet/fakulteter från 22 länder deltog. Under 2014 har LTH en styrelseplats inte bara i NORDTEK utan också i CESAER. LTH har också ordförandeskapet i det sydamerikanska universitetsnätverket Magellhaes. Genom Lunds universitet är LTH även delaktiga i LERU och U21. LTH samverkar med grundskola och gymnasium genom att erbjuda tjänster i samband med rekrytering och i samband med sin SI-verksamhet. Här har också Region Skåne visat ett stort intresse och bidrar ekonomiskt till att vidareutveckla verksamhet kopplad till gymnasieskolan. Vattenhallen Science Centre LTH är ett mycket framgångsrikt koncept. Årligen besöks centret av nästan 40 000 ungdomar. Fundraising-enheten vid LU undersöker möjligheten att få ytterligare donationer till Vattenhallen för att klara det ökade trycket från skolorna. Det förprojekt som LU genomfört när det gäller en tillbyggnad blir orimligt dyrt. För närvarande diskuteras ett utökat samarbete mellan naturvetenskaplig fakultet och LTH. Den universitetsgemensamma LUKOM kommer inte att kunna gå in med extra stöd. Regionala nätverk LTH ställer sin kompetens till förfogande i flera regionala satsningar som rör både forskning, utbildning och samverkan. Detta sker i regel som in kind. I flertalet fall utgör universitet som helhet avtalstecknande part. Målet för Region Skåne är att öka företagandet och tillväxten i regionen. Lunds universitet (och LTH) ställer därvid sin kompetens och kunskap till förfogande för denna utveckling. För LTH är det viktigt att upprätthålla och vidareutveckla denna kompetens genom investeringar i personal och infrastruktur inom LTH. Exempel på sådana pågående satsningar är Mobile Heights, Venture Cup, Packbridge, Sustainable Business Hub, Plant Link, Ideon Agro Food, Livsmedelakademin och Science Village 13

Scandinavia AB. Personal och infrastruktur Ett stort antal nya forskare kommer att i första hand knytas till ESS AB. Många av dem vill vara affilierade till universitetet på något sätt. En ny anställningsordning vid LU har beslutats vilket kommer att underlätta möjligheten att engagera fler adjungerade professorer och lektorer från omgivande samhälle. Ombyggnadsprojektet av V-huset pågår. Personal har evakueringskontor i hus 4 på Kemicentrum. Anders Axelsson 14

Tkr 1. Ekonomiskt läge LTH har sammantaget en fortsatt god ekonomi med ett ingående myndighetskapital 2014 på ca 271,2 mnkr, fördelat på 0,3 mnkr på utbildningsverksamheten och 270,9 mnkr på forskning. I det senaste kvartalsbokslutet redovisades ca 468 mnkr i oförbrukade externa medel, en minskning med ca 62 mnkr jämfört med samma period föregående år. Trots att den totala ekonomin är till synes god, finns uppenbara balansproblem då utbildnings- och forskningsverksamheterna måste redovisas separat. 300 000 Myndighetskapital LTH 200 000 100 000 0-100 000 Forskning Utbildning 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1.1. Utbildning Utbildningen på grund och avancerad nivå vid LTH har under de senaste åren varit underfinansierad. Den årliga kostnaden för utbildningsverksamheten är högre än det anslag som tilldelats från Lunds universitet och för att begränsa effekterna av underfinansieringen har LTHs styrelse tidigare beslutat att det samlade negativa myndighetskapitalet inom utbildning på fakultetsnivå inte ska överstiga 60 000 tkr För att institutionerna ska erhålla en rimlig finansiering har LTH under tidigare år kompenserat underfinansieringen genom att utnyttja myndighetskapital på fakultetsnivå. LTH har även gjort omdispositioner mellan forskning och utbildning med stöd av Lunds universitet samt två av LTHs institutioner. Inför 2015 finns inget myndighetskapital kvar på fakultetsnivå för att kompensera för underfinansieringen samtidigt som tilldelningen från Lunds universitet till fakulteten kommer att minska i förhållande till tilldelningen 2014. Baserat på detta har resursfördelningen för utbildningsverksamheten 2015 gjorts utifrån förutsättningen att de medel som tillfaller LTH i tilldelningen från Lunds universitet fördelas utan kompensation från andra medel eller genom en underbalansering på fakultetsnivå 2015. Sedan 2012 har fakulteten dragit ned på antagningen till utbildningsprogrammen, detta innebär att totala antalet HST kontinuerligt minskat vid fakulteten från 2013. 15

Om inga stora förändringar sker vad avser tilldelning från Lunds universitet under kommande år kommer det minskade antalet HST att medföra att nivån på total ersättning som går till institutionerna inte kommer att öka. Dock bör ersättningen per HST kunna öka. LTHs institutioner samt gemensamma verksamheter måste därför anpassa sig till en lägre nivå på grundutbildningsfinansieringen. 1.2. Forskning Det ingående myndighetskapitalet 2014 på LTHs forskningsverksamhet uppgick till ca 271 mnkr eller ca 24 % av de totala kostnaderna (exklusive transfereringar) 2013. Då det senast prognostiserade resultatet för 2014 sannolikt innebär ett positivt resultat på 12 mnkr, förväntas myndighetskapitalet fortsatt att öka. Denna ökning anses bland annat bero på den höga belastningen inom GU varvid LTHs personal har svårigheter att prioritera sin forskningsverksamhet samt tvånget på att resultatavräkna medel för särskilda strategiska satsningar, som är avsedda att förbrukas över ett antal år. LTH är fortsatt mycket framgångsrikt i att attrahera externa forskningsmedel och inkomsterna uppgår till, i genomsnitt, 638 mnkr om året under de senaste 8 åren. De största externa finansiärerna är Vetenskapsrådet med i genomsnitt 39 % av de årliga externa inkomsterna, Statens energimyndighet med 18 % samt Vinnova med 16 %. Det är främst VR, Statens Energimyndigheter och SSF som bidrar till inkomsttopparna 2009 och 2013. 16

2. Riskanalys Den risk som bedöms som prioriterad 2015 är att problem med utbildningsfinansiering får effekter på LTHs verksamhet. Under 2015 kommer ekonomin att präglas av alltför knappa medel för att klara utbildningens finansiering med en rimlig ersättning till institutionerna. Förra årets prioriterade risker existerar fortfarande och viktiga att följa. Emellertid är inga större prioriterade aktiviteter planerade för dessa under 2015. Åtgärdsprogram och konsekvensanalyser diskuteras kontinuerligt i LTH:s styrelse. 3. Arbetsmiljö, kompetensutveckling, jämställdhet, likabehandling och mångfald 3.1. Arbetsmiljö En god arbetsmiljö är av avgörande betydelse för LTH:s verksamhet och rekrytering. Institutionerna har ansvaret för arbetsmiljön på institutionsnivå, medan husstyrelser och LTH Gemensamt ansvarar för arbetsmiljön i lärosalar, uppehållsrum och grupprum i LTHbyggnaderna. LTHs arbetsmiljösamordnare och arbetsmiljöingenjören på LU Byggnad gör tillsammans varje år en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på institutionerna. Uppföljningen görs i samverkan med prefekt och skyddsombud och uppföljningen omfattar både den fysiska och psykiska arbetsmiljön. De institutioner som inte har en egen arbetsmiljöpolicy och handlingsplan, som beskriver hur arbetsförhållandena ska vara och vilka rutiner som ska finnas för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas och en tillfredställande arbets- och studiemiljö uppnås, uppmanas att ta fram en sådan på institutionsnivå. Likaså tas det upp att alla anställda ska ha årliga utvecklingssamtal. De flesta institutionerna har ett fungerande arbetsmiljöarbete och ett arbetsmiljötänkande. Vissa av institutionerna är exemplariska och arbetar oerhört systematiskt hela tiden med sin arbetsmiljö och det finns klara och tydliga delegationer på olika nivåer. Samtliga prefekter på LTH har skrivit under ett prefektkontrakt. I dag har också samtliga institutioner/hus en fungerande HMS kommitté och husprefekt. Studenter finns också representerade i alla HMS kommittéer utom vid två institutioner. Dessa två institutioner arbetar aktivt på att försöka få studenter att medverka. Skyddsronder genomförs också varje år vid samtliga institutioner och där både prefekt, skyddsombud, studerandeombud (vid de flesta skyddsronder), arbetsmiljöingenjören och ibland LTHs arbetsmiljösamordnare deltar. LTH har också haft en arbetsgrupp bestående av rektor, kanslichef, tre prefekter samt personer från personalavdelningen och utbildningsservice som diskuterat enkätresultaten från 2012 och vad LTH ska fokusera på samt konkreta åtgärder. Detta mynnade bl. a. ut i att LTHs personalsamordnare och avdelningschef för programservice skulle genomföra ett litet antal djupintervjuer med yngre forskare angående deras arbetsmiljö och då främst fokusera på stress. Dessa intervjuer håller nu på att sammanställas. LTH Gem har också tagit fram en policy för mottagande av nyantagna studenter. Exempel på fysiska arbetsmiljöprojekt som färdigställts de senaste åren är ombyggnad av E- husets bottenvåning med tillhörande café och renovering av cafédelen med uppehållsytor i Matematikhusets bottenvåning. Den första etappen av V-huset totalrenovering har färdigställts under december 2014. M-huset har både fått ett nytt förbränningsmotorlabb och foajén har fått ett ansiktslyft genom ny belysning och inredning, även ångmaskinen i foajén är återbördad till sin ägare. Totalrenovering av V-huset fortgår under 2015 med renovering av höghusdelen, vilken kommer att stå klart sommaren 2016. 17

3.2. Kompetensutveckling LTH Gemensamt via Genombrottet erbjuder högskolepedagogisk utbildning till alla anställda lärare och doktorander vid LTH. LTH är nationellt och internationellt erkänt för sitt framgångsrika, långsiktiga och systematiska pedagogiska utvecklingsarbete. Genombrottets viktigaste uppgift är att i samarbete med ledning, institutioner, nämnder och enskilda lärare fortsätta och vidareutveckla detta arbete. Centralt i denna utveckling är att erbjuda behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning som är nära kopplad till LTHs verksamhet samt att erbjuda konsultativt pedagogiskt stöd åt hela organisationen, allt underbyggt av en fortsatt praktiknära kunskapsuppbyggnad. LTH har samlat de gemensamma pedagogiska stödfunktionerna för lärare, institutioner och program i Genombrottet (LTHs pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet) som har följande uppdrag: Högskolepedagogisk utbildning: Genombrottet ansvarar för LTHs behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning. Förutom de allmänna högskolepedagogiska översiktskurserna erbjuds även mer praktiknära kurser samt individuella fördjupningskurser med förhoppningen att kunna möta intressemångfalden bland LTHs lärare. Kursutbudet skall inte bara möjliggöra för LTHs lärare att uppnå SUHFs mål för 10 veckors behörighetsgivande utbildning utan även erbjuda ytterligare fortbildning för LTHs lärare. Pedagogiskt konsultstöd: Genombrottet erbjuder pedagogiskt konsultstöd till alla nivåer på LTH till enskilda lärare, hela lärarlag, programledningar, nämnder, LTHs ledning, TLTH, mm. Detta är en fri nyttighet inom LTH. Utvärderingsverksamhet: Genombrottet genomför eller hjälper till att planera kompletterande utvärderingar utöver LTHs fakultetsgemensamma utvärderingssystem, t ex utvärderingar med fokusgrupper. Högskolepedagogisk praktiknära forskning, kunskapsspridning och mötesplatser: Genombrottet har dels en egen forskningsöverbyggnad inom sitt verksamhetsområde, dels stöttar och uppmuntrar de LTH-lärare som forskar på sin egen och kollegers undervisning utifrån utvecklingsinriktade motiv. Genombrottet arrangerar både mindre seminarier och LTHs inspirationskonferens samt ger ut nyhetsbladet Lärande i LTH och de högskolepedagogiska kurserna utgör i sig en viktig mötesplats för LTHs lärare där erfarenhetsutbyte kan ske samtidigt som LTHs pedagogiska grundsyn förklaras och vidareutvecklas. Pedagogisk meritvärdering (pedagogiska akademin; pedagogisk kompetensbedömning): Pedagogisk meritvärdering sker systematiskt inom LTHs Pedagogiska akademi till vilken lärare efter en bedömningsprocess kan antas. Genombrottet driver ansökningsprocessen till akademin åt LTHs karriärnämnd. Genombrottet bidrar även med pedagogisk kompetensbedömning i olika former. En avgörande bedömningsgrund är lärarens förmåga att kritiskt och kunnigt reflektera över sin pedagogiska praktik, samt att omsätta sina insikter i sin undervisning. Lärare som uppfyller kraven för ETP erhåller också en löneökning på samma sätt som docenter och institutionerna får särskilt stöd i form av riktad tilldelning av fakultetsmedel 18

3.3. Jämställdhet, likabehandling och mångfald Arbetet med jämställdhet, likabehandling och mångfald (JäLM) vid LTH har sin grund i LTH:s strategiska plan. I enlighet med Lunds universitets strategiska plan värnar vi om skyddet av mänsklig värdighet och frihet, människors lika värde och mänskliga rättigheter. Mångfald, jämställdhet och likabehandling bland anställda och studenter bidrar till arbetsglädje och hög kvalitet i verksamheten. (Strategisk plan, Lunds tekniska högskola, 2012-2016, sid 2) LTH strävar efter att ligga i framkant med dessa frågor. LTH har en personal- och jämställdhetsstrateg som bland annat arbetar med att koordinera JäLM arbetet inom fakulteten. JäLM arbetet vid LTH omfattar bl.a. löpande arbete samt identifiering av nya aktiviteter och projekt. Från och med våren 2015 kommer det att tilldelas en institutionspeng, för att kunna få fortsatt institutionspeng kommer respektive institution att i slutet av 2015 behöva lämna in en redovisning över pågående och genomförda JäLM aktiviteter för 2015. Nytt för 2015 är ett tillfälligt stopp av utdelning av meriteringsstöd samt rekrytering av nya Lise Meitner professorer. Det som ersätter dessa två aktiviteter är ett projekt i vilket det kommer att bedrivas ett aktivt arbete med att rekrytera fler professorer av underrepresenterat kön. LTH kommer under 2015 att satsa på att rekrytera upp till åtta nya gäst- och adjungerade professorer av underrepresenterat kön. Detta är ett projekt som är planerat att löpa under 2-3 års tid. Utöver ovanstående satsning kommer arbetet med genuskursen, flickor på teknis och finansiellt stöd till föräldralediga forskarassistenter att fortgå under 2015. Satsningar på likabehandling omfattar bl a arbete med värdegrund samt informationskampanj för proaktivt arbete med trakasserier och diskriminering. Mångfaldsarbetet kommer bl a att omfatta fortsatt arbete med projektet skapa din framtid och finansiellt stöd till barnboksprojektet Inga Ingenjör. Projekten är ett led i arbetet med mångfald och breddad rekrytering. Mångfaldsarbetet omfattar även arbete med tillgänglighet och HBTQ. Exempel på aktiviter och projekt är: ekonomiskt stöd till teknologkåren och studentföreningar som arbetar med JäLM och nätverksfrågor, WINGS/StepUp:s nätverk för kvinnliga doktorander och postdoktorer vid LTH, naturvetenskaplig och medicinska fakulteten samt till projekt som kan gynna JäLM arbetet på sikt. Enligt LTH:s handlingsplan för JäLM ska det varje år upprättas ett jämställdhetsbokslut i vilket genomförda aktiviteter ska redovisas. 19

3.4. Budget Jämställdhet, likabehandling och mångfald, JäLM, 2015 Jämställdhet * Gäst och adjungerade professorer/meriteringsstöd (del av 3550) 2 000 000 * Forskarassistenter, stöd vid föräldraledighet ( 500 000 ** Flickor på Teknis 250 000 Likabehandling ** Likabehandling löpande arbete 200 000 Mångfald * Mångfald och breddad rekrytering, löpande arbete och projekt 125 000 JäLM allmänt ** Lönekostnader 348 000 * Övriga kostnader, resor mm 25 000 * Genuskursen 125 000 * Ekonomiskt stöd till studentföreningar 50 000 * JäLM - institutionspeng 500 000 * JäLM - projekt (nya) 350 000 ** JäLM - projekt (pågående) 336 000 Summa budget JäLM 2015 4 809 000 * Finansieras med fakultetsmedel, se bilaga 2A (3 550 tkr + 125 tkr) ** Områdesgemensam kostnad (fakultetskansliet jämställdhet 1 134 tkr) 20

4. Utbildning 4.1. Övergripande förutsättningar Under 2015 kommer LTH fortsätta att i, förhållande till uppdraget, överproducera inom grundutbildningen och kan därför inte tillgodoräkna sig värdet av 2014 års produktion. 2015 kommer det inte att finnas något, ej ianspråktaget, myndighetskapital kvar på fakultetsnivå för att kompensera för underfinansieringen samtidigt som tilldelningen från Lunds universitet till fakulteten minskar i förhållande till tilldelningen 2014. Den föreslagna resursfördelningen för utbildningsverksamheten 2015 har gjorts utifrån att de medel som tillfaller LTH i tilldelningen från Lunds universitet fördelas utan kompensation genom en underbalansering fakultetsnivå. 2014 fördelades ca 535 mnkr i grundutbildningsanslag varav ca 26 mnkr var finansierat med LTH gemensamt myndighetskapital. För budgetåret 2015 är motsvarande siffra istället ca 502 mnkr, en minskning med ca 33 mnkr. De tekniska högskolorna har sedan 70-talet haft en läsårsindelning som innebär att höstterminens tentamina ligger innan julhelgen. Därmed har en ansenlig del av helårsprestationerna fallit under det första budgetåret inom ett visst läsår. Genom skärpningar i tillämpningen av Centrala studiestödsnämndens föreskrifter tvingas LTH, liksom Chalmers, KTH och Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, att från läsåret 2014/2015 flytta examinationerna från december 2014 till januari 2015. Detta innebär en engångseffekt som medför att cirka 900 helårsprestationer, motsvarande 37 mnkr, flyttas till nästa verksamhetsår. Den största delen av detta kommer sannolikt att täckas av LTHs egen överproduktion 4.2. Utbildningsutbud 2015 Under budgetåret 2015 ges följande utbildningsprogram inom LTH Arkitektutbildning 300 hp Brandingenjörsutbildning 210 hp Civilingenjör i bioteknik 300 hp Civilingenjör i datateknik 300 hp Civilingenjör i ekosystemteknik 300 hp Civilingenjör i elektroteknik 300 hp Civilingenjör i industriell ekonomi 300 hp Civilingenjör i informations- och kommunikationsteknik 300 hp Civilingenjör i kemiteknik 300 hp Civilingenjör i lantmäteri 300 hp Civilingenjör i maskinteknik 300 hp Civilingenjör i maskinteknik teknisk design 300 hp Civilingenjör i medicin och teknik 300 hp Civilingenjör i riskhantering 120 hp Civilingenjör i teknisk fysik 300 hp Civilingenjör i teknisk matematik 300 hp Civilingenjör i teknisk nanovetenskap 300 hp Civilingenjör i väg- och vattenbyggnad 300 hp 21

Högskoleingenjör i byggteknik järnvägsteknik 180 hp Högskoleingenjör i byggteknik väg- och trafikteknik 180 hp Högskoleingenjör i byggteknik med arkitektur 180 hp Högskoleingenjör i datateknik 180 hp Högskoleingenjör i elektroteknik med automationsteknik 180 hp Industridesign, kandidatnivå 180 hp Tekniskt basår 40 veckor Livsmedelsteknisk högskoleutbildning 120 hp Fristående kurser Internationella mastersprogram Masterutbildning i bioteknik Masterutbildning i brandteknik Masterutbildning inom energi- och miljöeffektiva byggnader Masterutbildning i industridesign Masterutbildning i katastrofriskhantering och klimatanpassning Masterutbildning i livsmedelsinnovation och produktdesign Masterutbildning i livsmedelsteknik och nutrition Masterutbildning i logistik och styrning av försörjningskedjor Masterutbildning i arkitektur Masterutbildning i system på chips Masterutbildning i hållbar stadsgestaltning Masterutbildning i trådlös kommunikation Masterutbildning i vattenresurshantering Masterutbildning iindustridesign Antalet nybörjarplatser på respektive utbildning höstterminen 2015 beslutas i särskild ordning under våren samma år. Trafikflyghögskolan, TFHS tillhör organisatoriskt LTH. Då de ekonomiska förutsättningarna är fortsatt oklara ligger det ekonomiska ansvaret fortsatt kvar inom USV. Medelstilldelningen till TFHS redovisas därför inte i LTH:s fördelningsbeslut för 2014. 22

4.3. Planeringsförutsättningar för grundutbildningen Tilldelningen från universitetet utgår från föregående års grundtilldelning, 488 844 tkr vilket inkluderar ökningen med 9 595 tkr för nya platser, 9 736 tkr + 198 tkr för pris- o löneuppräkning samt det minskade anslaget med 1 430 tkr för finansiering av bland annat läkarutbildningen 2014. Anslaget 2015 ökas i förhållande till 2014 med 9 818 tkr för nya platser, 1 111 tkr för tillfälliga platser (sista året), 1 647 tkr för resor- och merkostnader avseende verksamhet vid Campus Helsingborg och 3 873 tkr för pris- och löneuppräkning. Anslaget reduceras med 14 373 tkr för omfördelning i senare beslut. Det totala statsanslaget för utbildning uppgår budgetåret 2015 till 492 698 tkr, inklusive 1 778 tkr i internationella stimulansmedel (som 2014 erhölls som ytterligare tilldelning) men exklusive avgiftsfinansierade platser som för budgetåret 2015 förväntas uppgå till ca 10 mnkr. 4.4. Fördelningsmodell Inför budgeten 2015 har fördelningsmodellen för grundutbildningsanslaget omarbetats. Förutsättningarna, som baseras på föregående läsårs utfall av kursregistrerade studenter, är för 2015: Tilldelning för varje kurs bestäms genom ett startbelopp och en ersättning per student över 12 studenter Startbeloppet, som är proportionellt mot antalet hp, fastställs till 130 tkr för en 7,5 hpkurs. Minsta antal studenter per kurs för att få ersättning är 12 st Kurser med stort antal studenter tilldelas flera startbelopp. För varje grupp om 140 studenter utgår ett startbelopp. Vissa kurser samläses med motsvarande kurs på andra fakulteter. Tilldelning till institution beräknas då på LTH-andelen av startbelopp och studenttilldelning. Ersättningen per student, överstigande minimiantal, ges i tre nivåer. För kurser med större lärartäthet per poäng ökas den rörliga delen med 20 % resp. 40 % (nivå A, B eller C) i relation till lärarinsatsen på kursen och bestämmer ambitionsnivån för vad LTH kan erbjuda studenten. Ersättningen per student, som är proportionellt mot antalet hp, fastställs till 6 000 kr på en 7,5 hp-kurs (A-nivå), 7 200 kr (B-nivå) samt 8 400 kr (C-nivå). Examensarbeten ersätts med 80 000 kr per helårsstudent Projektkurser med enstaka studenter ersätts med 60 000 kr per helårsstudent. Praktikkurser ersätts med 40 000 kr per helårsstudent Fristående kurser Kurser som ges som fristående kurser behandlas som programkurser. Ersättning för laborativ verksamhet Riktade medel för laborativ verksamhet och utrustning till institutionerna baseras på ersättning 2014 minus 5 % till följd av de kraftigt reducerade anslaget för grundutbildningsverksamheten och uppgår budgetåret 2015 till totalt ca 46 mnkr. Kostnaden för ritsalar, verkstaden samt extra ytan inom IKDC som tidigare redovisades som laboratoriestöd för LTH gemensamt budgeteras 2015 inom ramen för särskilda projekt finansierade med grundutbildningsanslaget. Kostnaden för ritsalarna, inklusive lokalvård, 23

beräknas 2015 uppgå till 6 900 tkr (5 900 tkr exklusive lokalvård 2014) medan hyran för verkstaden budgeteras som oförändrad (1 000 tkr) liksom de 300 tkr för extra ytan inom IKDC. 400 tkr som avser VR-labbet vid IKDC finansieras 2015 med fakultetsmedel. Internationalisering För att stimulera fakulteterna att bli bättre på internationalisering har de senaste åren en summa pengar i LUs resursfördelning avsatts. Denna summa, som för 2015 är 9 miljoner kronor, fördelas mellan fakulteterna baserat på indikatorer. Av LTHs tilldelning som för året uppgår till 1 778 tkr fördelas 578 tkr till institutionerna i relation till antalet inresande helårsstudenter som redovisats under senaste läsår, 800 tkr disponeras av Internationella avdelningen och resterande 400 tkr finansierar Kinasatsningen. Pedagogisk akademi Institutionen tilldelas 50 tkr för varje lärare som var tillsvidareanställd per den 30 juni 2014, med aktiv tjänst omfattande minst 50 % vid institutionen och är antagen i LTH:s pedagogiska akademi. Verksamhet i Helsingborg I anslagstilldelningen till LTH ingår totalt 1 647 tkr som ersättning för extrakostnader avseende undervisning i Helsingborg. Där utöver, och som kompensation för indragningen av de 10 % extra tilldelning för kurser tidigare år, avsätts 1 000 tkr av grundutbildningsanslaget 2015 som ersättning till institutioner som bedriver verksamhet vid Campus. Totalt fördelas 2 647 tkr i relation till antalet helårsstudenter som, i LADOK, registrerats på kurser i Helsingborg under föregående läsår. Kurser som ges i Lund utgör inte underlag för ersättning. 24

4.5. Donation från Stichting IKEA Foundation Industridesignprogrammet stöds av en donation från IKEA som 2015 preliminärt uppgår till 10 300 tkr (+ 3 000 tkr för forskningsverksamhet). Donationen fördelas på följande huvudposter Tilldelning för kurser 4 000 tkr Undervisningsverkstad 3 300 tkr Programkoordination 1 000 tkr Finansiering av prof i Industridesign 1 000 tkr Programgemensamma aktiviteter och Internationalisering vid LTH gemensamt 1 000 tkr Totalt 10 300 tkr Medel för kurser fördelas till institutioner i proportion till anslaget för utbildning inom designprogrammet. Medel för undervisningsverkstad förs till LTH Gemensamt liksom medel för programkoordination, programgemensamma aktiviteter och internationalisering som förs till LTH Gemensamt för senare vidarefördelning medan finansieringen av professuren i Industridesign tillförs Designvetenskaper för Professor Jasjit Singh. 4.6. Speciella projekt finansierade med anslaget för utbildning 4.6.1. Strukturella förändringar i Helsingborg I universitetsstyrelsens fördelningsbeslut belastas LTH med 2 158 tkr inom utbildningsanslaget för basorganisationen i Helsingborg. För gemensam service i Helsingborg avsätts 1 500 tkr. Hyra för gemensamma lokaler i Helsingborg uppgår till 1 332 tkr. Totalt 4 990 tkr 4.6.2. Nytt program 1 200 tkr har reserverats för det nya civilingenjörsprogrammet Medicin och teknik som är under uppbyggnad. Medlen som är avsedda att täcka kostnader för planering och genomförande av årskurs 5 utbetalas till Institutionen för Biomedicinsk teknik som ansvarar för att medlen fördelas mellan berörda parter, inklusive för kurser som bedrivs vid annan fakultet. 4.6.3. Venture lab 150 tkr avsätts för ersättning till Ekonomihögskolan för LTHs andel av Venture lab 2015. 4.6.4. SI Supplemental Instruction 2 700 tkr avsätts för SI-verksamheten i budget 2015. Medlen reserveras vid LTH gemensamt 4.6.5. Antagningsprov Arkitektur och Industridesign För täckning av kostnader för antagningsprov för programmen reserveras 180 tkr (A 120 tkr, ID 60 tkr). Medlen disponeras av utbildningsavdelningen inom LTHs kansli. 25

4.6.6. Brandmannautbildning I utbildningen i brandteknik ingår en brandmannautbildning som finansieras med 350 tkr. Medlen disponeras av programservice inom LTHs kansli. 4.6.7. Internationalisering Av de internationella stimulansmedlen disponerar Internationella avdelningen inom kansliet 800 tkr avseende kostnader för in- och utresande utbytesstudenter samt Mastersstudenter. 4.6.8. Internationellt resurscentrum Fysik LTH reserverar fortsatt 242 tkr för internationellt resurscentrum vid Fysiska institutionen. Medlen disponeras av Fysiska institutionen. 4.6.9. Husstyrelser Varje hus på LTH:s campus har en husstyrelse. I vissa fall utgör en institutionsstyrelse kärnan i husstyrelsen. I de hus som inrymmer gemensamma lärosalar och datorsalar i större omfattning tilldelas husstyrelsen ett bidrag om 50 tkr (A, IKDC, KC, Fysik, Matematik) resp. 100 tkr (E, M, V) för löpande drift och underhåll. Totalt avsätts 550 tkr. Kostnader som uppkommer på husstyrelse som inte ingår i institution skall fördelas på delägande institutioner genom. Härigenom överförs alla underlag för finansieringsbidrag till institutionerna. 4.6.10. Kinasatsningen För civilingenjörsutbildningen i Kina avsätts 400 tkr av de internationella stimulansmedlen. Medlen tillförs i lika delar institutionen för Elektro- och Informationsteknik samt Reglerteknik. 4.6.11. Formula student Formula student är namnet på det projekt inom maskinteknik som innebär byggandet av en racerbil som sedan deltar i internationella tävlingar. Projektet finansieras med 300 tkr och medlen disponeras av Energivetenskaper. 4.6.12. Strukturella förändringar Livsmedelsteknik Det tvååriga programmet Livsmedelsteknisk högskoleutbildning har bedrivits vid Campus Helsingborg under ett antal år, med ansvar framförallt från institutionen för Livsmedelsteknik. Detta program som inte har haft någon antagning under två år kommer att ha antagning hösten 2015 men kommer då att ges vid LTH i Lund. Detta innebär att institutionen kommer att ha kostnader för förändringar vad avser nya lokaler, ombyggnation, laborativ utrustning samt personal. Institutionen kompenseras för dessa strukturella förändringar med 2 000 tkr och medlen disponeras av Livsmedelsteknik. 4.6.13. Bibliotek 40 tkr reserveras för undervisningsverksamhet avseende grundutbildning vid LTHs Bibliotek. Medlen disponeras av biblioteksgruppen vid LTH gemensamt. (Ytterligare 60 tkr reserveras i fakultetsanslaget för forskarutbildningsverksamhet) 4.6.14. Uppehållsrum och lokalhyror vid introduktion Ändrad finansieringsform. Lokalhyran samt lokalvården av studenternas uppehållsrum liksom lokalhyrorna som uppkommer vid grundutbildningsstudenternas introduktion har tidigare finansierats genom påslaget för områdesgemensamma kostnader. Från och med 2015 har dessa lokalkostnader omdefinierats som en del av kärnverksamheten och belastar därmed statsanslaget för grundutbildning. Totalt reserveras 5 205 tkr som disponeras av ekonomioch infrastrukturavdelningen vid LTH gemensamt. 4.6.15. Ritsalar Arkitektur och ID-A verkstad + extra yta Kostnaden för ritsalar, verkstaden samt extra ytan inom IKDC som tidigare redovisades som laboratoriestöd för LTH gemensamt budgeteras 2015 inom ramen för särskilda projekt finansierade med grundutbildningsanslaget. Kostnaden för ritsalarna, inklusive lokalvård, 26

beräknas 2015 uppgå till 6 900 tkr medan 1 000 tkr avser hyran för verkstaden och 300 tkr den extra ytan inom IKDC. 4.7. Fördelning av medel för utbildning Anslaget för utbildning fördelas enligt följande; Ersättning för kurser 414 016 Ersättning för laborativa miljöer 46 053 Internationalisering 578 Pedagogisk Akademi 4 200 Resekostnader Helsingborg 2 647 Ökad tilldelning Arkitektur 7 600 Medel för särskilda projekt 27 307 Summa fördelat 502 401 Fördelningen per institution framgår av bilaga 1A. Kostnaden för köp av kurser från andra områden regleras i avtal på fakultetsnivå och beräknas normalt med riksprislappar för helårsstudenter respektive helårsprestationer, reducerade med 13 % på utfallet enligt Ladok för senaste läsår. 27

5. Forskning och forskarutbildning 5.1. Planeringsförutsättningar för forskning och forskarutbildning Anslagen till LTHs forskningsverksamhet har totalt sett ökat med ca 2 mnkr i förhållande till föregående år och uppgår 2015 till ca 371 470 tkr. Lunds universitet har i sin resursfördelning för året avsatt 4 mnkr av det totala forskningsanslaget för satsningar på att öka andelen kvinnliga professorer. Satsningen finansieras genom en reducering av respektive fakultets anslagstilldelning vilket för LTH innebär en anslagsminskning med 822 tkr 2015. Konstintendentens organisatoriska placering har fr.o.m. 2014 ändrats från gemensam förvaltning till Skissernas museum, LUKOM. Då finansieringsformerna för de olika verksamheterna skiljer sig åt minskas de universitetsgemensamma kostnaderna medan LUKOM kompenseras med motsvarande belopp, totalt 473 tkr. Konstintendenten finansieras genom en reducering av fakultetsanslaget i proportion till fakultetstilldelningen per fakultet vilket för LTHs del innebär en minskning med 98 tkr för budgetåret 2015. I anslaget ingår, liksom föregående år, strategiska forskningsmedel med 26 327 tkr. De strategiska forskningsmedlen är öronmärkta till Nanoforskning och efter pris- och löneomräkning med +209 tkr tilldelas 26 536 tkr. 5.2. Ny modell för fördelning av fakultetsanslaget LTHs styrelse har beslutat att en ny modell för fördelning av fakultetsmedel tillämpas med början i fördelningsbeslutet för 2013. Den nya fördelningsmodellen bygger på följande parametrar 5.2.1. Basfinansiering Basfinansieringen beräknas i proportion till medelvärdet av totalt redovisade kostnader för lön och drift för institutionen i de tre senaste läsårens bokslut (samma konton som utgör fördelningsbas för OH). Härigenom kommer även grundutbildningen att ge underlag för basfinansieringen. Genom att använda drift- och lönekostnader som underlag kommer stipendier inte att finnas med i underlaget. 5.2.2. Docent och professor Tilldelningen för antalet docenter med tillsvidareanställning omfattande minst 50 % aktiv tjänst har ökats från 50 tkr till 220 tkr. Underlaget beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren och avläsningen sker den 30 juni. För kvinnliga docenter tilldelas institutionen ytterligare 50 tkr. Samtliga professorer förutsätts vara docenter och ingår i beräkningsunderlaget. 5.2.3. Medel för avskrivningar / investeringar En del av de stora externa finansiärerna fördelar i fortsättningen inte medel för forskningsutrustning. Universitetet förväntas stå för den delen med egna medel. Med antagandet att ca 25 % av avskrivningskostnaderna i fortsättningen måste finansieras med egna medel bör ca 10 000 tkr per år på sikt utnyttjas för avskrivningar. Genom att fördela 10 000 tkr per år för investeringar med avskrivningstid fem år kommer det totala avskrivningsbeloppet på 10 000 tkr per år att byggas upp under perioden. Under uppbyggnadstiden fördelas skillnaden mellan fördelade avskrivningsmedel och 10 000 tkr i proportion mot medelvärdet av de senaste tre kalenderårens avskrivningskostnader. 28

5.2.4. Medfinansiering av EU-anslag EU-anslag får normalt inte belastas med full overhead. Då EU-anslag bedöms vara strategiskt viktiga kompenseras institutionerna till viss del för differensen mellan av EU, tillåten och verklig overhead. Ersättningen beräknas som 12,5 % på medelvärdet av redovisade EU-intäkter i de tre senaste årsboksluten. 5.2.5. Prefektbidrag Prefektbidraget betalas årligen till institutionen och avser stöd till prefektens forskningsverksamhet. Ersättningen är normalt 200 tkr/år. För institutioner med en omslutning < 30 mnkr reduceras bidraget till 100 tkr/år och för institutioner med omslutning > 70 mnkr ökas den till 300 tkr/år. Rektors och prorektors moderinstitutioner tillförs 300 tkr/år respektive 200 tkr/år. 5.2.6. Examinationspremie För att stimulera forskarutbildningen fördelar LTH medel beräknat för antalet doktors- och licentiatexamina. Anslaget beräknas på totala antalet uttagna examina inom respektive kategori under den senaste femårsperioden. Halv ersättning gäller för licentiatexamen. Licentiat som avlägger doktorsexamen medför ytterligare halv ersättning. Ersättning är 120 tkr/dr och år. Medel för tryckning av avhandling utbetalas inte. Avläsning sker från och med 2015 den 30 juni (tidigare 30 september). 5.2.7. Postdoktortjänster Institutionen kan söka finansiering för postdoktortjänst omfattande två år med 550 tkr per år. Ansökningarna behandlas av forskningsnämnderna och beslutas av rektor. 5.2.8. Doktorander Från och med 2015 ersätts LTHs institutioner ett schablonbelopp på 1000 kr per aktiv heltidsstuderande doktorand. Detta utgör ersättning från fakulteten för doktorander som innehaft förtroendeuppdrag inom LTH. För mer information se Dnr STYR 2014/1100. 5.2.9. Gemensamma forskarutbildningskurser Medel avsätts för gemensamma forskarutbildningskurser. För att klassas som gemensam kurs krävs dels en av forskningsnämnd godkänd kursplan, dels att kursen utannonserats och erbjudits så att forskarstuderande vid andra institutioner kan delta. Institutionens samlade antal helårsprestationer inom angivna kurser som uppfyller kriterierna räknas oberoende av antalet deltagare per kurs (dock minst 2 deltagare per kurs). Ersättningen ges inledningsvis med samma ersättningsnivå (60 tkr) som gäller per helårsstudent för projektkurser inom grundutbildningen. För forskarutbildningskurserna tillämpas dock enhetsprislappen (60 tkr/hpr) per helårsprestation och beräknas på utfallet föregående läsår. 250 tkr reserveras för eventuell finansiering av forskarskola. 5.2.10. Meriteringsstöd tillfälligt stopp av utdelning 2015 2015 görs ett tillfälligt stopp av utdelning av meriteringsstöd samt rekrytering av nya Lise Meitner professorer. 1 500 tkr reserveras för föräldralediga forskarassistenter. 5.2.11. Strategiska satsningar De strategiska satsningarna är av olika karaktär. De som utgör matchning av externa bidrag har i regel bestämd varaktighet som överensstämmer med bidragets varaktighet. Det är dock oklart huruvida bidragen kommer permanentas efter avtalsperioden eller om de avtrappas eller upphör helt. Riktade infrastruktursatsningar avser medel till större investeringar eller hyrestäckning av speciellt dyra byggprojekt där hyreskostnaden inte till fullo lagts in i hyresutjämningen. Startbidrag tilldelas projekt oftast i samband med speciella nyrekryteringar. Startbidragen avtrappas normalt under fem år. 29

5.2.12. Startbidrag Startbidrag kan utdelas vid strategiska rekryteringar och ges under fem år. Bidraget var tidigare 1 500 tkr fördelat på fem år med 500, 400, 300, 200 och 100 tkr. Bidraget uppgår nu normalt till 600 tkr första året och är fördelat med 500, 400, 300 och 200 tkr de följande åren. Totalt utgör således ett nytt startbidrag 2 000 tkr. 5.3. Reserverade medel för vidareförmedling 5.3.1. Strategiska forskningsmedel LTH tillförs 26 536 tkr i strategiska forskningsmedel inklusive pris- och löneomräkning som vidareförmedlas till Nanometerforskning. 5.3.2. Forskningsportaler 2015 finns 11 aktiva forskningsportaler, inklusive Materialportalen, vid LTH. Portalföreståndarna inkommer under hösten med äskanden till respektive forskningsnämnd som bereder ärendet. Vicerektor för samverkan och innovation förbereder därefter förslag till beslut som sedan fattas av LTHs ledning under senhösten. 1 000 tkr reserveras för detta ändamål. 5.3.3. Materialportal 500 tkr reserveras för en strategisk satsning kring materialområdet/ess på Materialportalen. Materialportalens budget ligger därmed utanför budgetramen för övriga forskningsportaler. 5.3.4. Webbportal 388 tkr reserveras för webbportalen. Medlen disponeras av kommunikationsavdelningen vid LTH gemensamt. 5.3.5. E-media Eftersom LU har beslutat om en ny finansieringsmodell för E-media, som införs fr.o.m. 2015, ökar LTHs kostnader för E-media till ca 3 260 tkr per år. För att LTH inte ska förlora viktiga forskningsdatabaser, har Rektor beslutat att skapa en central finansiering inom fakulteten. 5.3.6. Genombrottet Genombrottet är LTHs pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet, vars viktigaste uppgift är att i samarbete med LTHs ledning, institutioner, program och enskilda lärare arbeta med och för ett långsiktigt och systematiskt pedagogiskt utvecklingsarbete på LTH, tillförs 3 587 tkr för högskolepedagogisk utbildning, konsultstöd, kunskapsspridning och forskning samt meritvärderingsstöd. 5.3.7. LTH gemensam forskarutbildningsverksamhet LTH Gemensamt anordnar forskarutbildningskurser rörande kompetenser och breddkunskaper utanför det direkta avhandlingsarbetet men innanför högskoleförordningens lärandemål för forskarutbildning. Därtill anordnas behörighetsgivande och docentförberedande forskarhandledarfortbildning med fokus på att stödja utveckling av LTHs forskarutbildning. För detta tillförs 2 535 tkr. 5.3.8. GIS-centrum GIS-centrums basverksamhet finansieras 2015, liksom tidigare, av LU samt berörda fakulteter. Kostnaderna för informationsspridning och service till lärare, forskare och studenter inom Lunds universitet beräknas uppgå till sammanlagt 1 230 tkr för 2015 varav LTHs andel uppgår till 280 tkr. 5.3.9. Helsingborg gemensamma servicekostnader 485 tkr reserveras för att täcka gemensamma servicekostnader i Helsingborg 2015. Gemensam service i Helsingborg belastar också grundutbildningsanslaget. 30

5.3.10. Lunarc - Lund University NIC Application Research Center 970 tkr (550+420) reserveras för Lunarc 2015. 5.3.11. Vattenhallen 3 700 tkr reserveras för Vattenhallen. 5.3.12. Bygguniversitetet Institutionen för Bygg och miljö tilldelas 200 tkr för föreståndaren vid Bygguniversitetet. 5.3.13. Mobile Heights Liksom tidigare år reserveras 200 tkr vid LTH gemensamt för medlemsavgiften till Mobile Heights 2015. (Faktura inkommer till LTH gemensamt under januari månad 2015). 5.3.14. Genuskurs - JäLM From 2014 genomförs genuskursen på årsbasis. Syfte med kursen är att få igång diskussioner och en medvetenhet om genusarbete inom organisationen. Kostnaden för kursen omfattar bl a personalkostnad (2x lärare, gästföreläsare) samt kringkostnader i form av kurslitteratur, lokaler och förtäring. Genuskursen, som ingår i JäLM arbetet, genomförs i regel under perioden augusti-januari. 125 tkr reserveras 2015 5.3.15. JäLM jämställdhet, likabehandling och mångfald 3 550 tkr reserveras för arbete med jämställdhet, likabehandling och mångfald 2015. 5.3.16. IKEA donationen IKEA-donationen tillför årligen 3 000 tkr till forskning inom industridesign. Medlen fördelas så att 2 000 tkr avsätts för finansiering av två professorer i industridesign och 1 000 tkr avsätts för forskning inom industridesignområdet. Dessa medel förs till institutionen för Designvetenskap. 31

6. Enhetshyra Inom LTH tillämpas enhetshyra vilket innebär att institutionernas kostnader för lokaler i princip skall vara lika per kvadratmeter oberoende av var på campus verksamheten bedrivs. För att åstadkomma detta tillämpas ett system som innebär att anslagstilldelningen justeras så att institutionens ekonomi belastas med ett enhetspris per kvadratmeter (för 2015 gäller 1817 kr/m2 ovan mark, 908 kr/m2 under mark). Justeringsbeloppet beräknas med hyreskontrakten som underlag. Systemet innebär att verkliga lokalhyror redovisas i bokföringen. Alla förändringar av hyreskostnader till följd av lokalförändringar skall vara godkända av LTH:s ledning för att vara del i systemet. Fördelningsbeloppet, som kan vara positivt eller negativt, fastställs för varje budgetår. Den totala hyreskostnaden för 2015 förväntas uppgå till 214 653 tkr. Enhetshyran framgår av bilaga 3. 7. Kostnader för gemensamma verksamheter För att universitetets kärnverksamhet ska fungera krävs stödverksamhet. Denna stödverksamhet finns på institutions- och universitetsnivå såväl som på fakultetsgemensam nivå. Huvuddelen av de områdesgemensamma kostnaderna avser gemensam student- och programservice, lokalhyror och avskrivningskostnader, personalkostnader samt ersättning till institutionerna för anställdas förtroendeuppdrag. Kostnaderna redovisas i bilaga 4. 7.1. LTH:s ledningsfunktioner 7.1.1. Ledning o styrelse Här ingår kostnader för rektor, prorektor och vicerektorer i form av lön respektive nedsättning samt kostnader för ersättning till ledamöter och till institutioner för nedsättning av tjänst för arbete i lärarförslags- och forskningsnämnder, ersättning till styrelse och styrelseordförande samt kostnader för resor och konferenser för ledning och styrelse. Totalt 7 499 tkr. 32