RIKTLINJER FÖR LOKALISERINGSPRÖVNING AV BEBYGGELSE I UMEÅ KOMMUN MED HÄNSYN TILL HÄSTHÅLLNING

Relevanta dokument
RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/

PM Avstånd mellan hästhållning och nya bostäder

Riktlinjer mellan djurhållning och bebyggelse

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Samlokalisering. Lokaliseringsprincipen enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken

Antagen Laga Kraft

HÄSTPOLICY. Beslutad av kommunstyrelsen

Djurhållning nära bostäder

DOM Stockholm

Förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus, garage, gäststuga och stall på fastigheten Sunderbyn 26:27 Ärendenr L

Skyddsavstånd till hästhållning Öjersjö, Partille kommun

FALKENBERGS KOMMUN. HÄSTAR I PLANERINGEN Förslag till riktlinjer inom Falkenbergs kommun rev

HÄSTAR I PLANERINGEN Förslag till riktlinjer inom Falkenbergs kommun FALKENBERGS KOMMUN

Lokala riktlinjer för avstånd mellan hästhållning och bebyggelse i Skövde kommun

Proteiner från skiftande områden såsom växter, mikrober, insekter och högre djur Vattenlösliga Många är proteaser; dvs dom bryter ner proteiner

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Miljömedicinsk bedömning av ridanläggning i Trankärr, Kungälvs kommun

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation i form av hästnära boende i Lagmansholm

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information Miljö & Teknik. Jordbruksverket jordbruksverket@sjv.se

Handläggare Datum Ärendebeteckning Roberto Cattaneo Förhandsbesked, Nybyggnad av enbostadshus och garage

Dnr Djurhållning och bostäder - kunskapsöversikt för samhällsplanering

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet i Ytterby

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

PROGRAM FÖR HÄSTGÅRDAR I TROLLHÄTTANS KOMMUN

PM - Komplettering av Miljökonsekvensbeskrivning till underlag till planprogram för Horsås trädgårdsstad

Hästar och bebyggelse Underlag för den fysiska planeringen Samhällsplanering SKÅNE I UTVECKLING 2004:17 Claus Pedersen

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Munktorp. Antagandehandling Översiktsplan för Köpings kommun

Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Introduktion till miljöbalken

REGERINGSRÄTTENS DOM

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA. Gäller från Antagna av kommunfullmäktige

DOM Stockholm

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Riktlinjer för byggnation på landsbygden

Vägledning om egnahemsägares undersökningsansvar

Alltför många detaljplanebestämmelser

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL

Fastighet AVAN 9:27 Ärendenr L 0557/11 Fast.adress BARONVÄGEN 327 Ankomstdat

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Regeringsuppdrag Rapport 2011:6. Vägledning för planering för och invid djurhållning

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

Detaljplan för Lövsta 1:49 m fl Vagnhärad, Trosa kommun

PM Skyddsavstånd till lantbruk

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Granskningsredogörelse, efter andra granskningen, för förslag till ny detaljplan för Skruv 15:13 m.fl.

DOM Stockholm

Detaljplan för Rished 1:3, 7:1 m fl Bostäder vid Rishedsvägen/Sjövallavägen i Alafors, Ale kommun, Västra Götalands län

Ansökan om strandskyddsdipsens för parkering på fastighet SKAFTÖ-FISKEBÄCK 1:5 vid Gullmarn i Lysekil kommun

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

DOM Stockholm

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

Riskbedömning avseende drivmedelsstation i samband med ny detaljplan inom Onsala-Hagen 3:47

Lantbruksprojektet 2014

Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6

I N V E N T E R I N G

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ

DOM meddelad i Nacka Strand

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

Vägledning i arbetet med egenkontroll

DOM Stockholm

Buller i planeringen. Lotta Sahlin Skoog Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götaland

BRUNNSNÄS S:1: Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus

Underlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Astma och Allergipolicy

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

DOM Stockholm

DOM Stockholm

förvaltning/avdelning/enhet

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Antagandehandling

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Att verka på en juridisk spelplan

Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala

GRANSKNINGSUTLÅTANDE. DETALJPLAN FÖR DEL AV GÄLLIVARE 76:1 - Borgargatan. Samhällsbyggnadsförvaltningen Gällivare kommun Norrbottens län

FRÅGOR OCH SVAR om tredje generationens mobila telenät

Yttrande till mark- och miljööverdomstolens skrivelse (mål nr P ) om upphävande av detaljplanen för bostäder vid, Östra Ringgatan/Farkosten 11

# 379. för Guttorp 1:163 (Bensinstation) Götene kommun, juni 2015

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Lokala föreskrifter för Ängelholms kommun för att skydda människors hälsa och miljön.

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 25 / 2006 LOKALA FÖRESKRIFTER OM SKYDD FÖR MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN

Transkript:

1 (8) RIKTLINJER FÖR LOKALISERINGSPRÖVNING AV BEBYGGELSE I UMEÅ KOMMUN MED HÄNSYN TILL HÄSTHÅLLNING Godkänd och reviderad av byggnadsnämnden, 2005-11-21, 271

2 (8) INLEDNING Enligt översiktsplanen för Umeå kommun, ÖPL 98, ska landsbygden utgöra en attraktiv arbets- och boendemiljö för kommunmedborgarna. För att ta tillvara landsbygdens och byarnas särskilda kvalitéer och skapa ett starkt underlag för bevarande och utveckling av den service som finns idag och som skapar trygghet för dem som vill bo kvar i sin hemby, får byggandet i byar och på landsbygden inte upphöra. De flesta av Umeås byar är gamla jordbruksbyar där djurhållning har varit ett naturligt inslag. På senare tid har dock den traditionella djurhållningen minskat i omfattning men istället är hästnäringen på frammarsch. På 60-talet fanns det ca 70 000 hästar i Sverige. Idag uppskattas antalet till ca 300 000. Hästar och hästhållning spelar en viktig roll för landsbygdsutvecklingen och kan utgöra en drivkraft för att bosätta sig på landsbygden. Djur har en positiv inverkan på människors välbefinnande och det är en tillgång att man på landet har möjlighet att ha djur som traditionen bjuder. Antalet hästar som finns i närheten av tätorterna och på landsbygden ökar successivt men med hästar följer trots allt risk för olägenheter i form av lukt, flugor och spridning av hästallergen. De rekommendationer och riktlinjer som finns vad gäller skyddsavstånd till djurhållning ger inte tillräcklig vägledning för den fysiska planeringen. Umeå kommun har därför sett det som angeläget att ta fram ett planeringsunderlag som kan vara vägledande för handläggning av plan- och bygglovärenden där hästhållning är involverad. RIKTLINJER OCH LAGAR Riktlinjer Ett antal förslag till riktlinjer för avstånd mellan hästhållning och näraliggande fastigheter har föreslagits av centrala myndigheter. I den statliga allergiutredningen från 1989 föreslås att det ska vara minst 500 meters avstånd vid nyproduktion mellan bostadsbebyggelse och större anläggningar för hästhållning. Även i Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete anges 500 meter som rekommenderat skyddsavstånd mellan djurhållning och bostadsbebyggelse vid nyetablering. I Naturvårdsverkets tidigare allmänna råd 1989:6 finns 200 meter angivet som skyddsavstånd med hänsyn till risk för bland annat luktolägenheter, flugor eller buller. Socialstyrelsen har också vid förfrågningar uttalat att 200 meter inte bör understigas med hänsyn till olägenhet som lukt, flugor, buller och allergirisk. (Socialstyrelsens meddelandeblad Hästhållning, juni 2004)

3 (8) Plan- och bygglagen Enlig Plan- och bygglagen ska mark användas för de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till egenskaper, läge och behov (PBL 2:1). Liknande formulering finns även i miljöbalken (MB 3:1) Vid handläggning enligt Plan och bygglagen ska även miljöbalkens 3: e och 4: e kapitel om bestämmelser för hushållning med mark och vatten tillämpas. Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpade för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa (PBL 2:3). Detta är några av de grundläggande krav som gäller för all planering och som är aktuellt såväl vid ny bebyggelse i närheten av hästhållning eller ridanläggning som vid nyetablering av hästhållning. Miljöbalken Grundläggande i miljöbalken är främjandet av en hållbar utveckling. Bland annat ska fysisk miljö användas så att en samhällekonomiskt långsiktigt god hushållning tryggas och även sociala aspekter ska vägas in (MB 1:1). Dessutom ska människors hälsa skyddas mot olägenheter. Enligt miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark får bara användas för bebyggelse om det behövs för väsentliga samhällsintressen och det inte kan ske genom att annan mark tas i anspråk (MB 3:4). Hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ska beaktas. I miljöbalken anges att en olägenhet för människors hälsa innebär en störning som kan påverka hälsan menligt och inte är ringa eller tillfällig. Hänsyn ska även tas till människor som är något känsligare än normalt, t ex allergiker. Hästallergen i sådan omfattning att hästallergiker riskerar att drabbas av symtom kan anses vara en sådan olägenhet. Samhällsbyggnadskontoret/miljö- och hälsoskydd ansvarar för tillsyn och viss prövning enligt miljöbalken när det gäller hästhållning. Inom detaljplanelagda områden krävs tillstånd för hästhållning. Dessutom kan vissa begränsningar förekomma gällande bland annat gödselhantering inom vattenskyddsområden. FORSKNINGSLÄGET Antalet människor med allergier har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Pälsdjursallergi förekommer hos ca 15 20 procent av alla skolbarn i mellan- och högstadiet och hos ca 50 procent av dem som har astma. Pälsdjursallergi anses vara den svåraste av våra vanliga luftvägsallergier, eftersom den lätt leder till en utveckling av astma. Hästallergen är särskilt besvärligt eftersom den har visat sig kunna leda till mycket kraftiga allergiska reaktioner. Miljömedicinska enheten i Stockholm har tillsammans med bland annat Arbetslivsinstitutet analyserat hästallergen och studerat dess spridning från större stall. Dels har spridningen av hästallergen utomhus undersökts, dels har allergenhalter i damm från bostäder och skolor, belägna på olika avstånd från stall och områden med fler än 100 hästar, analyserats. Studierna tyder på att spridningen av hästallergen i utomhusluft är relativt begränsad och att avståndet till stall har betydelse för uppmätta allergennivåer

4 (8) utomhus (studien talar här om ett skyddsavstånd på ca 50 meter). Halterna av hästallergen tycks dock avta snabbt med avståndet från stall. En studie som utfördes 2002 av Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala Universitet visar på en betydligt längre spridning. Hästallergen uppmättes på ett avstånd av ca 250 meter från området där 32 hästar vistades. Denna rapport visar även att skillnaden i uppmätt allergenhalt kan vara 2 till 10 gånger så hög vid medvind jämfört med motvind. För närvarande finns bara uppgifter om hur långt allergen kan spridas. Däremot är det inte klarlagt på hur långt avstånd och vid vilken nivå av allergen en allergisk reaktion kan förväntas. Så länge forskningsläget är osäkert bör därför försiktighet iakttas. RÄTTSFALL Ett antal rättsfall har prövats, både av regeringen och i Miljödomstolen. Socialstyrelsen har sammanställt ett antal rättsfall som rör hästhållning. Av dessa är 17 miljöbalksärenden och 8 plan- och byggärenden. Bland annat har ett rättsfall som gäller Umeå kommun prövats i Miljödomstolen. Ärendet gäller hästhållning i Röbäck där grannarna klagade på allergiproblem. Miljödomstolen förbjöd hästhållning i hage närmare än 100 meter från den klagandes fastighetsgräns. Även Miljööverdomstolen har prövat ett hästhållningsärende. Miljööverdomstolen förbjöd hållande av häst inom detaljplanelagt område i Nyköpings kommun på ett avstånd av 370 meter från en bostad där en astmatisk pojke bodde. Tidigare har regeringen i ett antal fall avgjort planärenden där frågor om samlokalisering av djurhållning och bostäder varit aktuell. I Ekerö kommun upphävde regeringen en detaljplan som medgav ett 70-tal bostadslägenheter närmare än 100 meter från stall och med betesmarker ända fram till planområdet. FÖRUTSÄTTNINGAR Riktlinjerna gäller i första hand hållande av häst. Övrig djurhållning tas inte med eftersom allergiproblemen i allmänhet inte är lika påtagliga. Utöver risken för allergenspridning utomhus från djurhållning bör här även hänsyn tas till risker för olägenheter i form av lukt, flugor och buller. Generellt utgör dock inte gödselhanteringen något huvudsakligt hinder, eftersom lukten inte förväntas spridas i lika hög omfattning som för allergener. Vid varje bedömning om avstånd mellan djurhållning och bostäder ska hänsyn tas till det enskilda fallet. Hänsyn som ska vägas in är t.ex. förhärskande vindriktning, landskapets utformning, vegetation, områdets karaktär med mera. Dessutom kan det vara av betydelse om etableringen innebär en samlokalisering av likartad bebyggelse.

5 (8) Särskilda hänsyn måste vägas in när hästallergi redan finns, eller vid etablering inom detaljplan eller tätare bebyggelse, vilket ställer större krav på avstånd än på landsbygden. Detsamma gäller om djurhållning ska påbörjas i område där det inte förekommer djurhållning. Yrkesmässig verksamhet motiverar längre skyddsavstånd oavsett om det är bostäder eller djurhållning som ska etableras bland annat eftersom yrkesmässig verksamhet kan antas bli kvar betydligt längre tid än t ex en hobbyverksamhet med ett fåtal hästar. Även närhet till skola/förskola motiverar längre skyddsavstånd, även om djurhållning många gånger kan vara positivt i närområdet som besöksobjekt när inga allergiproblem finns. Andra faktorer som har betydelse för på vilket avstånd etablering kan ske är antal bostäder som berörs, hur många hästar som finns och antalet hästhållare i närområdet. Konsekvensen av bostadsetablering alltför nära befintlig djurhållning kan vara att djurhållningen måste begränsas eller i värsta fall upphöra helt. Undantag Riktlinjerna ska inte tillämpas för bedömning av skyddsavstånd mellan nylokalisering av hästhållarens bostad och stall. Detsamma gäller om ett stall ska byggas i anslutning till hästhållarens bostad. Den samlade avvägningen och bedömningen utifrån de förekommande riktlinjerna, lagarna, aktuell forskning och rättsfallen leder till följande riktlinjer för lokaliseringsprövning av bebyggelse med hänsyn till hästhållning:

6 (8) RIKTLINJER FÖR LOKALISERINGSPRÖVNING AV BEBYGGELSE I UMEÅ KOMMUN MED HÄNSYN TILL HÄSTHÅLLNING SKYDDSAVSTÅND: (Anger distans mellan rasthage och fastighetsgräns vid normal tomtstorlek) 0 100 meter Ingen lokalisering. 100 500 meter Lokalisering kan tillåtas efter särskild prövning. 500 meter och därutöver Inget hinder för lokalisering FÖRKLARING Rasthage Rasthage är den hage som är belägen i omedelbar närhet till stall (kan även benämnas vinterhage), till skillnad från beteshage som används under sommartid och över större arealer. Eftersom användningen av beteshagar och dessas lokalisering förändras både under året och över åren så bedöms dessa hagar inte ha någon inverkan vid bedömning av aktuellt skyddsavstånd. Normal tomtstorlek Normal tomtstorlek avser den fastighetsgräns som omgärdar en enfamiljsbostad vid en avstyckning på landsbygden dvs. en tomtarea på ca 1 500 1 600 m² (40 x 40 meter). Undantag kan finnas för verksamheter som kräver större friyta innanför fastighetsgränsen, exempelvis förskolor.

7 (8) BEDÖMNINGSGRUNDER 0 100 meter Känd forskning och kända rättsfall har visat att det minsta acceptabla skyddsavståndet mellan hästhållning och annan bebyggelse är 100 meter. Endast i undantagsfall kan skyddsavståndet minskas. Exempel kan vara lokalisering av bostadshus med hästhållning intill befintlig hästhållare eller lokalisering av verksamhet med annan användning än bostäder. Undantagsfallen kan medges efter särskild prövning och efter beslut i Byggnadsnämnden efter samråd med Miljö- och hälsoskyddsnämnden. 100 500 meter Lokalisering inom skyddsavståndet 100 500 meter är beroende på många faktorer. Dessa kan bl.a. vara: - Terrängens topografi. (Eftersom hästallergener är luftburna kan de stoppas av en höjd etc.) - Avskärmande vegetation eller bebyggelse - Förhärskande vindriktning - Typ av lokalisering (förskola/skola etc.) - Typ av befintlig bebyggelse (förskola/skola etc.) - Antal hästar/hästhållare - Om befintlig bostadsbebyggelse finns mellan önskad lokalisering och befintlig hästhållning Lokalisering inom 100 500 meterszonen kan tillåtas efter särskild prövning i samråd med Miljö och hälsoskydd vid Samhällsbyggnadskontoret av bl.a. ovanstående faktorer. Exempel på faktorpåverkan vid etablering Vid förhärskande vindriktning från stallbyggnad eller rasthage mot bostadshus kan det vara olämpligt med etablering på ett avstånd mindre än cirka 200 meter mellan bostäder och hästhållare Om ingen skyddande vegetation eller annan markavskärmning förekommer bör etablering inte ske närmare än cirka 200 meter. Etablering av skola eller förskola bör inte tillåtas närmare än cirka 300 meter från hästhållning, detsamma gäller det omvända. Om förhärskande vindriktning förekommer från större hästverksamhet mot skola eller förskola kan det vara olämpligt med etablering på ett avstånd mindre än cirka 500 meter mellan skola/förskola och hästverksamhet

8 (8) Det är inte lämpligt med bostäder närmare än cirka 200 meter från större hästhållare eller yrkesmässig verksamhet. Vid förhärskande vindriktning från bostadshus mot stallbyggnad, skyddande vegetation eller annan markavskärmning finns och etablering avser enstaka bostadshus eller ett fåtal hästar kan det i vissa fall vara godtagbart med ett avstånd på 100 meter. 500 meter och därutöver Med utgångspunkt från skrivna riktlinjer och rekommendationer utgör ett skyddsavstånd över 500 meter inget hinder för lokalisering av bebyggelse. Avgränsning gällande verksamhet När det gäller bland annat skydd mot ohälsa som huvudsakligen avser arbetsmiljö, tillämpas bestämmelser i arbetsmiljölagen. Vid sådana fall kan dessa riktlinjer inte tillämpas. AVSLUTANDE KOMMENTAR Samtidigt som kunskapen om hästallergen har ökat betydligt, har också önskemålet om att hålla häst för fritidsändamål ökat. På grund av de skyddsavstånd som ska hållas är det i många fall en grannlaga uppgift att väga intressen kring hästhållning mot intresset av byggandet på landsbygden och tätortsexpansionen. Umeå kommun har i detta sammanhang också att bedöma tillgången till lämpliga ridstigar/ridvägar och beteshagar utan att det blir olägenheter för markägare, boende eller övriga friluftsintressen. En översyn av riktlinjerna kan vara nödvändig om lagstiftningen eller rättsläget ändras eller om nya vetenskapliga rön framkommer. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET i november 2005