Nordisk Råd Mødegruppe Näringsutskottet, N Mødetid 30. januar 2008 Mødested Stockholm, Sverige Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0400 Fax +45 3311 1870 nordisk-rad@norden.org www.norden.org Foreløbigt referat 31. januar 2008 08-115 1. 1. Godkännande av dagordning Ingen Näringsutskottet godkände dagordningen. 2. 2. Godkännande av referat Bilaga 1 Utkast till referat Oslo 30 okt. 2007 Ingen Näringsutskottet godkände referatet från den 30 oktober 2007. 3. 3. Utnämning av representant för Nordiska rådet att ingå i BSPC arbetsgrupp om arbetsmarknad och social välfärd (BSPC Working Group on Labour Market and Social Welfare). Bilaga 1 Invitation til BSPC Working Group on Labour Market and Social Welfare
Bilaga 2 Resolution från 16:e BSPC-konferensen i Berlin, 27-28 augusti 2007 (SV) Ordföranden redogjorde för den invitation som Nordiska rådets sekretariat mottagit från BSPC om att utse en ledamot att ingå och representera NR i en arbetsgrupp om arbetsmarknad och social välfärd. Näringsutskottet utsåg Janne Seurujärvi att representera NR i BSPC:s arbetsgrupp om arbetsmarknad och social välfärd. 4. 4. Nordiska ministerrådets budget 2009 Sekretariatet redogjorde för den budgetprocess som nu är i gång för Nordiska ministerrådets budget 2009. NMR beslutar vid NSK/MR-SAM:s möte den 28 29 februari 2008 om budgetdirektiv för 2009. En viktig del av budgetprocessen kommer att beröra anskaffningen av de 60 MDKK som MR- SAM beslutat avsätta för globaliseringsarbetet under 2009. Alla budgetsektorer kommer på ett eller annat sätt beröras av förändringar och en viktig del av processen kommer att ske i perioden februari - april, dvs. mellan NR:s möten. Eftersom sektorerna i vissa fall kommer att vara utsatta för ganska stora förändringsförslag är det viktigt att utskotten i NR blir involverade i budgetprocessen för att ge inspel och synpunkter till NR-budgetgrupp som är NR:s förhandlingspart gentemot NMR. Sekretariatet föreslog därför att ordföranden ska utses och ges mandat att företräda utskottet gentemot budgetgruppen eftersom processen för sektorsfördelningen sker i perioden fram till aprilmötet då utskottet inte har några möten. Utskottet menar att det är oacceptabelt med en budgetprocess som innebär att man från NMR:s sida begär att NR ska acceptera nerskärningar inom olika sektorer innan man vet vad man får för de medel som föreslås överföras till en globaliseringspott. Detta är dålig administration och principen måste vara att man vet vad man får för de medel som skärs bort innan man startar en process med att skära i olika sektorer. Näringsutskottet gav ordföranden mandat att företräda utskottet gentemot Nordiska rådets budgetgrupp. side 2 af 10
5. 5. Information om globaliseringsarbetet Bilag 1 PM om status för Globaliseringsforum 8-9 april 2008 Bilag 2 Redegørelse om globalisering - Dokument 15 Bilag 3 Redegørelse om globalisering - Dokument 15 - Bilag 1 Bilag 4 Redegørelse om globalisering - Dokument 15 - Bilag 2 Bilag 5 Översättning fi Redegørelse om globalisering - Dokument 15 Sekreatiatet redogjorde för status för globaliseringsarbetet inom NMR och NR. NMR:s globaliseringsarbete inriktar sig främst på att man identifierat tidsangivna projekt och icke-tidsangivna projekt som det nu arbetas vidare med. Främst handlar det för 2008 om klimat och energi, gränshinder, Globaliseringsforumet 8-9 april, innovationsrepresentationer i Asien, etc. men för 2009 och framöver är fältet ganska öppet. En del fokus kommer dock att ligga på klimattoppmötet i Köpenhamn 2009. Den stora utmaningen är nu hur vi kommer vidare i globaliseringsarbetet. Presidiet som nu har huvudansvaret för globaliseringsfrågorna inom NR kommer vid mötet i Stockholm den 30 januari diskutera vad som bör bli NR:s framtida strategi och hållning. Rådet har satt en av de största politiska frågorna på den nordiska politiska dagordningen, vilket framgår med all tydlighet när man läser NMR:s budget- och finansieringsförslag och därför är det viktigt att globaliseringsarbetet inte tappar tempo och vad som bör ske i nästa steg. Konklusionerna från globaliseringsforumet är också en viktig del för nästa steg i globaliseringsarbetet. Sekretariatet redogjorde även för ett diskussionsunderlag om hur NR bör/kan ta nästa steg i globaliseringsprocessen som lades fram för presidiet vid mötet i Stockholm. I detta dokument läggs bl.a. idéer fram för nya finansieringsformer i form av användande av medel från nordiska utvecklingsfonden (NDF) till insatser i utvecklingsländerna mot klimatförändringar och för att stimulera export av klimat/miljöteknologi till dessa länder. Näringsutskottet antog informationen för kännedom. 6. 6. Information om seminarium om Kreativa industrin (Creative Industries) tillsammans med Baltiska församlingen och Kultur- och utbildningsutskottet Sekretariatet informerade om ett seminarium som anordnas i Baltikum den 8 9 maj 2008 om Kreativa näringar i Norden och Baltikum som ett led i NR:s side 3 af 10
och utskottets samarbete med Baltiska församlingen. NR:s Kultur- och utbildningsutskott deltar också i seminariet. Under senare år har det skett en stark utveckling av området Kreativa näringar (Creative Industries) till att bli en viktig ekonomisk tillväxtfaktor i Norden och i Baltikum. Baltiska församlingen ansvarar för arrangerandet av seminariet men plats för evenemanget är inte bestämt och det finns för närvarande inte något program fastsatt. Från nordiskt håll kan den grönbok (A Creative Economy Green Paper for the Nordic Region) som NICe arbetar med föreslås att bli presenterad vid seminariet och fungera som nordisk input. Grönboken är en kartläggning av området som kan fungera som hjälpa till beslutsfattare vid strategiska beslut på lokal och nationell nivå inom denna sektor. Sekretariatet fick i uppdrag att sända ut information och dagordning till ledamöterna och de nationella sekretariaten när detta kommer från BA. Näringsutskottet antog informationen för kännedom 7. 7. Sommarmötet i Bruxelles planläggning och status Sekretariatet informerade om planeringen inför sommarmötet i Bruxelles, Belgien i vecka 26. Datum för mötet är inte fastställt ännu utan är avhängigt vilka personer och institutioner som utskottet kan besöka. Besök planeras bland annat till EU-parlamentet och EU-Kommissionen för möten med bl.a. nordiska ledamöter och tjänstemän. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att fortsätta planeringen av sommarmötet. 8. 8. Nästa möte den 14-15 april i Stavanger, Norge side 4 af 10
Utskottets nästa möte hålls i Norges oljehuvudstad, Stavanger, den 14 15 april 2008. Sekretariatet undersöker f.n. möjligheterna att under eftermiddagen företa ett studiebesök inom oljeindustrin (Statoil/Hydro har sitt huvudkontor i Stavanger) för att se närmare på de utmaningar och möjligheter som olje- och gasindustrin står inför i förhållande till naturtillgångar och den framtida energiförsörjningen. Utskottet uttryckte önskemål om att bl.a. se närmare på det framgångsrika arbetet man bedriver med CO2-fångst. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att fortsätta planeringen av nästa möte 9. 9. Möte med den svenska näringsministern Maud Olofsson presentation av Sveriges program för ordförandeskapet i NMR 2008. Diskussion om näringspolitiska frågor Bilag 1 Sveriges formannskapsprogram for Nordisk Ministerråd 2008 Den svenska näringsministern, Maud Olofsson, hade bjudits in för att presentera de prioriteringar den svenska regeringen lagt fram för det nordiska regeringssamarbetet 2008 när det gäller det näringspolitiska området. Det övergripande svenska ordförandeskapsprogrammet är tematiskt indelat i fyra olika prioriterade områden; Konkurrenskraft, Klimat, Kreativitet och Koordinering och speciellt de tre första aktuella för utskottets ansvarsområden. Näringsministern utgick ifrån de nordiska statministrarnas beslut om att gemensamt utnyttja globaliseringens möjligheter. Framför allt är det stora fördelar med att använda Norden i ett regionalt sammanhang. Det är viktigt att fokusera på att uppnå resultat men det är inte bara en politisk uppgift men lika viktigt att få med näringslivet. Energifrågor i form av gröna certifikat och användning av torv som förnybar energi blev diskuterat med ministern som pekade på att hon gärna så uppbackning från NR när det gäller användningen av torv då FN:s klimatpanel inte ser så positivt på denna energiresurs. Ett eventuellt införande av gröna certifikat och skapandet av en gemensam nordisk marknad måste ske på marknadens villkor. Näringsministern konstaterade att det inte finns någon enskild mirakellösning på klimat/globaliseringsproblematiken utan det måste till en hel pallett av insatser och möjligheter för att använda existerande energiformer mer effektivt och samtidigt utveckla nya energiformer. Ministern upplyste avslutningsvis att det i under hösten arrangeras ett seminarium om vindkraft av det svenska ordförandeskapet. side 5 af 10
Näringsutskottet antog informationen för kännedom. 10. 10. Konsekvenser för de nordiska länderna med anledning av EG-domstolens utslag i de s.k. Laval-målet och Viking-målet. Deltagande av Stefan Hult, Arbetsmarknadsdepartementet, Sverige Bilag 1 Bilag 2 Bilag 3 EG-domstolens pressmeddelande Laval-målet EG-domstolens pressmeddelande Laval-målet (FIN) EG-domstolens pressmeddelande (DK) Departementsrådet Stefan Hult vid Arbetsmarknadsdepartementet, Sverige, gav en orientering kring det s.k. Laval-målet, eller Waxholms-målet som det tidigare kallades. EG-domstolen har prövat två domar(c-438/05 och C-341/05) angående hur fackliga stridsåtgärder förhåller sig till EG-fördragets principer om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster. Båda målen, de s.k. Lavalmålet och Viking-målet, gäller stridsåtgärder som har vidtagits av fackföreningar i nordiska länder mot arbetsgivare som vill flytta ut verksamhet till ett baltiskt land, eller driva gränsöverskridande verksamhet från ett baltiskt land. Domarna har en stor betydelse för företagens gränsöverskridande verksamheter och för de fackliga organisationernas möjligheter att främja arbetstagarnas intressen. Stefan Hult koncentrerade sin orientering främst kring tvisten i Laval-målet som stod mellan det lettiska byggföretaget Laval un Partneri och tre svenska fackföreningar. Huvudfrågan i målet gällde var strejkrättens gränser går. De svenska fackföreningarna försatte samtliga Lavals byggarbetsplatser i Sverige i blockad för att tvinga det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal. Laval, som hade undertecknat lettiskt kollektivavtal, vägrade teckna ett svenskt och följden blev att bolaget försattes i konkurs på grund av blockaden. EG-domstolen förklarar i sin dom att strejkrätten måste betraktas som en grundrättighet inom unionen, men att den samtidigt måste utövas med respekt för EG-rätten i det här fallet främst rätten till att tillhandahålla tjänster. Domstolen bedömer att stridsåtgärder som exempelvis blockad kan vara berättigade om syftet är att säkra centrala rättigheter (som till exempel minimilön) i en medlemsstat. Samtidigt slår domstolen fast att det inte är berättigat att utlysa en blockad för att driva igenom undertecknande av kollektivavtal för företag från andra medlemsstater. Detta eftersom svenska kollektivavtal går längre än att reglera bara centrala rättigheter. Målet är ett förhandsavgörande på begäran av svenska Arbetsdomstolen som vänt sig till EG-domstolen för tolkning av bland annat i vilken utsträckning rätten att vidta stridsåtgärder, inom ramen för det svenska kollektivavtalssystemet, är förenligt med EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för tjänster. side 6 af 10
EG-domstolen har invändningar mot vissa regler på den svenska arbetsmarknaden, bland annat om de så kallade Lex Britanniabestämmelserna. Lex Britannia infördes 1991 som ett tillägg till den svenska medbestämmandelagen och ger en facklig organisation rätt att vidta stridsåtgärder för att tränga undan ett utländskt kollektivavtal till förmån för ett svenskt kollektivavtal, oavsett innehåll. Det svenska ordförandeskapet anordnade i samarbete med NMR ett seminarium i Helsingfors den 14 januari 2008 där företrädare och intressenter från både de nordiska och de baltiska länderna diskuterade eventuella konsekvenser av domen. Det kan konstateras att det råder olika uppfattningar om hur domen ska tolkas och vilka eventuella konsekvenser den kan få beroende på från vilken organisations/lands synvinkel man betraktar domen. Ett önskemål som framfördes bl.a. från personer verksamma i de baltiska staterna var ett större administrativt samarbete för ökad transparens när det gäller vilka regler som gäller. För närvarande analyserar den svenska regeringen vilka effekter domen kan få på svensk lagstiftning, särskilt vad gäller att öka förutsägbarhet och tydlighet för utländska företag samt för de så kallade Lex Britanniabestämmelserna. Fortsatta förhandlingar i Arbetsdomstolen följer, där målet beräknas avslutas i slutet av år 2008. Näringsutskottet antog informationen för kännedom. 11. 11. Övrigt Sekretariatet informerade om BA:s konferens om IT-säkerhet och brottslighet International Cooperation in Cyber Security: Threat from the Net i Tallin, Estland den 29 februari 2008. May Hansen framförde önskemål från VSG-gruppen om att utskottet skulle koncentrera en del av sitt arbete på klimat- och energifrågor i förhållande till en ökning av utsläpp av föroreningar via transportsektorn inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009. Utskottet enades om att detta kan vara ett av de centrala områdena för utskottets möten med EU-parlamentet och EU-Kommissionen vid sommarmöte i Bryssel, v. 26. Näringsutskottet antog informationen för kännedom. Start kl. 13:00 - Gemensamma punkter med Miljöoch naturresursutskkottet i Förstakammarsalen side 7 af 10
12. 12. Medlemsförslag A 1403/miljö om gemensam rovdjursförvaltning i Norden Bilag 1 Bilag 2 Bilag 3 A 1403/miljø: Medlemsforslag om felles rovdyrsforvaltning i Norden Översättning fi A 1403/miljø: Medlemsforslag om felles rovdyrsforvaltning i Norden Opsummering af møde om rovdyrsforvaltning, Stockholm 19.12.07 Lisbeth Grönfeldt Bergman informerade om arbetsgruppens möte den 29 januari. Den svenska miljöministern Andras Carlgren har i ett brev framhållit att man på nuvarande tidpunkt inte anser det relevant att avhålla ett möte av denna karaktär då den svenska rovdjursutredningen precis har lämnat sitt betänkande som nu är ute på en remissrunda. Carlgren föreslår i sitt brev att ett möte kan avhållas när denna remiss är klar och sessionen i Helsingfors är en bra tidpunkt. Brevet är avstämt med ministrarna i de övriga två länderna. Arbetsgruppen föreslog därför att utskotten går vidare med planerna på ett möte med de ansvariga ministrarna i Sverige, Norge och Finland vid sessionen 2008 i Helsingfors. Vidare ges sekretariatet i uppdrag att ta fram ett utkast till betänkande på medlemsförslaget som kan diskuteras gemensamt av de två utskotten vid aprilmötet, samt att sekretariatet även tar fram ett utkast till synpunkter som utskotten kan lämna på den svenska utredningen i remissrundan. Arbetsgruppen förslog vidare att den rekommendation som utskotten lägger fram koncentrerar sig på att det som ett första steg etableras en gemensam nordiska terminologi och metod för rapportering (redovisning) i förbindelse med de tre ländernas existerande förvaltningsplaner för rovdjur. På längre sikt bör det utarbetas samordnade förvaltningsplaner och en gemensam forskningsinsats initieras med ökat fokus på sociologiska områden (konfliktlösning, acceptans för rovdjur, etc) samt ett större nordiskt samarbete för att i större grad attrahera EU-finansiering till rovdjursforskningsinsatser. Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet gav sekretariatet i uppdrag att ta fram ett utkast till betänkande på medlemsförslag A 1403/miljö och ett dokument med synpunkter på den svenska utredningen till aprilmötet. 13. 13. Seminarium om medlemsförslag A 1423/miljö om nordisk kraftsamling för att rädda fiskebestånden och fiskerinäringen. Bilag 1 A 1423/miljø: Medlemsförslag Nordisk kraftsamling för att rädda fiskebestånden och fiskerinäringen Bilag 2 Programudkast - Fiskeripolitisk seminar januar 2008 prg Bilag 3 Indbydelse til Fiskeripolitiskt seminarium 30 jan 2008 side 8 af 10
Bilag 4 Sammanfattning: Rapport 2007 från Sveriges riksdags miljö och jordbruksutskott om "uppföljning av de fiskepolitiska insatsernas resultat och konsekvenser för företag inom fiskeområdet" I behandlingen av medlemsförslag A 1423/miljö arrangerade Näringsutskottet tillsammans med Miljö- och naturresursutskottet ett seminarium dit även medlemmar av de nationella parlamenten var inviterade. Utvecklingen inom EU:s fiskeripolitik med särskilt tyngdpunkt på betydelsen för de nordiska länderna blev belyst av Olle Hagström, EU-Kommissionens Generaldirektorat för Fiskeri och Maritima förhållanden. Konsumenternas möjligheter för påverka fiskeriförvaltningen blev presenterat av Sissel Rogne, professor, direktör i Bioteknologinämnden, som lade fram konklusionerna från den konferens om bioetik i fiskeriförvaltningen som avhölls dagen före i Stockholm. På bakgrund av en rapport från Sveriges riksdags miljö- och jordbruksutskott om uppföljning av de fiskeripolitiska insatsernas resultat och konsekvenser för företag inom fiskeriområdet, presenterade Sven Gunnar Persson (kd) status och perspektiv för svensk fiskeripolitik i ett nordisk perspektiv. Slutligen presenterade Asmundur Gudjonsson, Senior rådgivare vid Nordiska ministerrådets sekretariat, synpunkter på det nordiska fiskerisamarbetet styrkor, svagheter och framtidsperspektiver. Näringsutskottet antog informationen för kännedom. side 9 af 10
Til stede Den socialdemokratiska gruppen (S) Ole Vagn Christensen (S), Danmark Sigrun Eng (A), Norge Monica Green (s), Sverige Billy Gustavsson (s), Sverige Mittengruppen (M) Bjarne Kallis (kd), Finland Karsten Lauritzen (V), Danmark Lauri Oinonen (cent), Finland Janne Seurujärvi (cent), Finland Stefan Tornberg (c), Sverige Den konservativa gruppen (K) Kristján Þor Júliusson (Sj.), Island Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Sverige Ulla Karvo (saml), Finland Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Inge Ryan (SV), Norge Utan partigruppstillhörighet Thore A. Nistad (FrP), Norge Forfald Sekretariat Kari Salo, Nordiska rådet, Finlands delegation Bjørn Andreassen, Nordisk Råd, Norges delegasjon Eva Hjelm, Nordiska rådet, Sveriges delegation Kenneth Ekberg, Nordisk Råd Halla Nolsøe Poulsen, Nordisk Råd side 10 af 10