BETENKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk kompetensebank innen miljø og energi. Næringsutvalgets betenkning over.

Transkript

1 BETENKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betenkning over Medlemsforslag om nordisk kompetensebank innen miljø og energi 1. Utvalgets forslag föreslår att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att ett fullskaleprojekt som utvecklar modeller för vidare spridning av forskningsresultat inom EU/EES bör initieras som en del av toppforskningsinitiativet för att skapa (fri) tillgång till forskningsresultat där Norden kan vara en föregångsregion inom EU/EES. 2. Bakgrunn De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet har lagt fram ett medlemsförslag om att Nordiska ministerrådet bör ta initiativ till att upprätta en kompetensbank med en gemensam nordisk översikt över forskning/satsningar inom miljö och energi. År 2007 lade Nordiskt innovationscentrum (NICe) fram sin rapport Nordisk konkurrenskraft barriärer för näringsmässiga synergier. Rapporten visar att allt fler verksamheter ser möjligheter i Nordens resurser inom forskning och innovation men att det är först och främst de stora och mer forskningstunga verksamheter som utnyttjar den nordiska marknaden för kunskap. Förslagsställaren menar att detta är satsningsområden i alla de nordiska länderna och att en kompetensbank ger nordiska verksamheter en samlad överblick. 3. Utvalgets synpunkter För att möta de globala och demografiska utmaningar de nordiska länderna står inför behöver Norden som region öka takten i omställningen till ett kunskapssamhälle. En fortsatt tillväxt är en förutsättning för att behålla och utveckla det välfärdssamhälle som under lång tid byggts upp. Arbetsmarkanden och välfärdsstaten måste konstant utvecklas för at säkra bästa möjliga förutsättningar för alla individer i samhället. Nordens kon- Side 1 av 5

2 kurrenskraft bör framöver baseras på ett utbyte av kunskapsintensiva varor och tjänster. FoU är en drivande kraft i den omställning som nu sker och utvecklingen av det globala kunskapssamhället kommer att ha stor inverkan på policyutvecklingen inom forsknings- och innovationsområdet. Under industrialismens utveckling var och är fortfarande den fria rörligheten av arbetskraft, kapital och varor en viktig förutsättning. I den globala kunskapsekonomin är den fria rörligheten av kunskap en förutsättning för ett lands eller en regions utveckling. Det är därför vitalt att de nordiska länderna kan skapa världsledande miljöer för att dra till sig personer och företag där det finns unika möjligheter och förutsättningar att bygga upp nya kunskaper. Toppforskningsinitaitivet (TFI) inom den nordiska globaliseringssatsningen har som mål att utgöra en central del av den nordiska satsningen på forskning och innovation inom klimat, energi och miljö och skapa förutsättningar för ökat samarbete mellan länderna, de nordiska institutionerna och nationella organ. TFI ska bl.a. bidra till att utveckla goda rambetingelser i de nordiska länderna för samarbete mellan toppforskningsaktörer och toppinnovationsaktörer samt till en ökad koordination och professionellt ledarskap av nordiska forsknings- och innovationsinsatser inom områdena energi, klimat och miljö. TFI är ett av de viktigaste och största program (projekt) som satts igång inom det nordiska samarbetet. Det är därför väsentligt att den kunskap och kompetens som byggs upp inom programmet görs tillgängligt för användare ute i det civila samhället. Små och medelstora verksamheter har i mångt och mycket inte samma resurser och kompetens att tillgodogöra sig forskningsvärldens resultat. En utvärdering av genomförandet av TFI är på gång och som förväntas vara klar under hösten 2010 varefter beslut om en eventuell fortsättning (TFI 2) fattas. Sedan Internet i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet blivit allmän tillgång och verktyg för verksamheter och gemene man har denna distributionsteknologi inneburit en boost för den rörelse man kallar Open Access (OA). OA kan, enligt Berlindeklarationen 2003, kortfattat betecknas som ett publiceringssätt där forskaren gör sina publikationer fritt tillgängliga för läsaren på Internet. Huvudargumenten för att lägga ut forskningsresultaten fritt på Internet är, förutom att forskaren själv förfogar över materialet i större grad, att det gör forskningen mer användbar, t.ex. för små och medelstora företag som inte är intresserade i att förvärva ett patent men som vill åt ny kunskap från universitetsvärlden. Vidare kan resurssvaga institutioner i tredje världen, som idag i mycket litet omfattning kan ta del av forskningsresultat p.g.a. höga kostnader vilket i sin tur leder till att forskningen i denna del av världen halkar efter, ta del av resultaten. I den nordiska innovationsbarometern som lades fram i samband med Globaliseringsforum 2009 pekas regeringarna ut som viktiga aktörer som aktivt bör delta i skapandet av unik och relevant kunskap för innovation. Det är politikerna som ansvarar för policyutvecklingen och det är en stor politisk utmaning som utskottet anser de nordiska ländernas regeringar måste prioritera. I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den mars 2008 framhålls att om EU ska bli en modern och konkurrenskraftig ekonomi måste medlemsstaterna och EU undanröja hindren för fri rörlighet för kunskap genom att skapa en femte frihet som bl.a. grundar sig på att uppmuntra öppen tillgång till kunskap och öppen innovation. Utskottet menar att på nordiskt plan bör ett arbete sättas igång med en försöksverksamhet pilotprojekt för att skapa (fri) tillgång till forskningsresultat där Norden kan vara en föregångsregion som visar EU/EES hur detta kan göras. Ett fullskaleprojekt som utvecklar modeller för vidare Side 2 av 5

3 spridning inom EU/EES bör därför initieras som en del av toppforskningsinitiativet. Nordiska miljöministrarna uttalade vid sitt möte i slutet av maj 2009 att Norden bör stärka sin roll som global föregångare när det gäller klimatvänlig teknologi. Det finns ett stort behov av klimatvänliga teknologier - samtidigt med en global ekonomisk utveckling ska utsläppen av växthusgaser minskas radikalt. Utskottet menar att detta är ett utmärkt exempel på där spridning av kunskap via forskning inom t.ex. TFI kan vara med att skapa denna tillväxt genom spridning av resultaten. Därför anser utskottet att för att ytterligare stärka toppforskningsprogrammets relevans och nordiska mervärde bör spridning av resultat och kunskap till centrala intressenter stärkas. Detta kommer också att ge stöd till en nordisk satsning på den femte friheten. Utskottet menar att förslagets ursprungliga idé om att skapa en kompensbank inom energi och miljö bör breddas till att gälla ett arbete om spridning av kunskap på ett mer generellt plan. Toppforskningsinitiativets första fas inriktar sig mot miljö-, klimat- och energiforskning och är därför ett utmärkt case för att skapa ett experimentarium för utveckling av nya verktyg, begrepp och lösningar med nordiskt fokus på den femte friheten. 4. Konklusion föreslår att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att ett fullskaleprojekt som utvecklar modeller för vidare spridning av forskningsresultat inom EU/EES bör initieras som en del av toppforskningsinitiativet för att skapa (fri) tillgång till forskningsresultat där Norden kan vara en föregångsregion inom EU/EES. Mariehamn, 30 september 2009 Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), formand Ole Vagn Christensen (S) Sigrun Eng (A) Billy Gustafsson (s) Illugi Gunnarsson (Sj.) May Elisabeth Hansen (SV), Edmund Joensen (sb) Bjarne Kallis (kd) Thore A. Nistad (FrP), Lauri Oinonen (cent) Lyly Rajala (saml)næstformand Janne Seurujärvi (cent) Stefan Tornberg (c) Lars Wegendal (s) Side 3 av 5

4 MEDLEMSFORSLAG Medlemsforslag om nordisk kompetensebank innen miljø og energi Nordiske virksomheter etterspør kunnskap, forskningsressurser og innovasjon for å kunne ruste seg til den globale konkurransesituasjonen. Nordisk Innovasjonsenter (NIce) utga i februar 2007 rapporten Nordisk Konkurransekraft barrierer for erhvervsmessig synergi. Rapporten viser at stadig flere bedrifter ser muligheter i Nordens ressurser innen forskning og innovasjon. Det er imidlertid først og fremst de store og mer forskningstunge virksomheter som utnytter det nordiske markedet for kunnskap. Ved å skape et sterkt forsknings- og innovasjonssystem i Norden økes ressursbasen for nordiske virksomheter, og Norden styrkes som regionalt vekstsenter. En spørreundersøkelse som er gjort blant 550 bedriftsledere i Danmark, Sverige, Finland, Island og Norge i 2006 viser imidlertid at 40 % av bedriftene opplever hindre for å utnytte mulighetene i Norden innen bl.a forskning og utdanning. Fire av ti bedriftsledere opplyser at de har manglende kjennskap til muligheter for nordisk FoU-samarbeid. Det bør derfor tas et initiativ overfor til at det opprettes en kompetansebank som gir en samlet oversikt over muligheter for nordiske bedrifter. På bakgrunn av ovenstående foreslår Sigrun Eng (A), Ole Vagn Christensen (S), Billy Gustafsson (s), Lars Wegendal (s) m.fl i Den sosialdemokratiske gruppen at rekommanderer Nordisk Ministerråd å ta initiativ til å opprette en kompetansebank med felles nordisk oversikt over forskning/satsinger innen miljø og energi, som er et satsingsområde for nordiske regjeringer Side 4 av 5

5 Oslo, København, Stockholm, den 19. marts 2009 Sigrun Eng (A) Ole Vagn Christensen (S) Billy Gustafsson (s) Lars Wegendal (s) Side 5 av 5