Referat. 1. Godkännande av dagordning. 2. Godkännande av referat. 3. Gemensamt möte med Medborgar- och konsumentutskottet om finanskrisen i Island

Transkript

1 Nordisk Råd Mødegruppe Näringsutskottet, N Mødetid 28. januar 2009 Mødested Radisson SAS Saga Hotel Reykjavik, Island Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel Fax nordisk-rad@norden.org Referat 30. januar Godkännande av dagordning Ingen bilag Näringsutskottet godkände utkast till dagordning utan kommentarer. 2. Godkännande av referat Bilag 1 Referat Näringsutskottet 27. oktober 2008 kl. 10:00 Näringsutskottet godkände utkast till referat utan kommentarer. 3. Gemensamt möte med Medborgar- och konsumentutskottet om finanskrisen i Island Bilag 1 The Icelandic Economic Situation

2 Till mötet hade Vilhjálmur Egilsson från den isländska arbetsgivarföreningen SI - Federation of Icelandic Industries (Samtök iđnađarins), Henny Hinz från den isländska fackföreningsrörelsen SA - Confederation of Icelandic Employers (Samtök atvinnulífsins), Jóhannes Gunnarsson från den isländska konsumentorganisationen Neytendasamtöki, samt forskaren Gylfi Magnusson från Islands ekonomiska institut bjudits in för att ge en bild av vilka konsekvenser den ekonomiska krisen har gett för näringsliv, arbetstagare, medborgare och konsumenter i Island och för att diskutera den nuvarande situationen i landet med utskotten. Gylfi Magnusson pekade bl.a. på att dem som drabbats värst är de privatpersoner och företag som har lån i utländsk valuta vilket medförde tunga utgifter när den isländska kronan sjönk i värde. Detta är starkt bidragande orsaker till att många personer i Island drabbas hårt i kombination med stigande arbetslöshet och en stagnerande bostadsmarknad och värdeminskning. Gylfi Magnusson tror att det tar ca 2-3 år innan krisen ebbar ur och att en rehabilitering av ekonomin måste bygga på en ökad export och minskning av importen. Island måste nu bygga vidare på de styrkor man besitter inom landet för att klara sig ur krisen sina naturtillgångar, sina infrastrukturella tillgångar samt sina mänskliga tillgångar (know-how, etc.). Vidare anser Magnusson att införandet av en ny valuta (Euron) inte löser problemen på kort sikt. Euron är dock stabil och hade sannolikt gjort det isländska raset mindre våldsamt. Vilhjálmur Egilsson framhöll att den isländska BNP har gått ner 10 %, investeringar i landet har minskat med 35 % och arbetslösheten stigit kraftigt sedan början av krisen. Egilsson menar att en ny kurs för uppbyggnaden av bankväsendet i Island måste inledas då de statliga bankerna inte kan lösa dagens problem då de inte har trovärdighet för att kunna låna upp pengar i utlandet. Arbetsgivarföreningen framhåller tre huvudsakliga åtgärder som måste till för att komma tillrätta med krisen; bättre management av ekonomin, ny valuta in i landet samt medlemskap i EU/införande av Euro. Vidare menar arbetsgivarföreningen att kompetensutveckling/utbildning är en mycket viktig faktor för att ta sig ur krisen. Island måste bygga på det man har bl.a. en välutbildad befolkning. Arbetsgivarföreningen ser inga tecken (ännu) på att utländska investerare har gjort några försök till att köpa in sig/ta över isländska företag som ett led i nedgången i den isländska ekonomin/marknaden. Henny Hinz pekade på att arbetslösheten ökar snabbt i Island och inflationen är nu uppe på 18,6 procent vilket lett till ökade kostnader för boende och en större betalningsbörda för den del av befolkningen som sitter med indexerade lån (ca70 % av hushållens lån) och lån i utländsk valuta på sin bostad. Hushållens disponibla inkomst beräknas minska med ca 13 procent och privatkonsumtionen med 25 procent under Arbetslösheten beräknas under 2009 stiga till strax under 10 procent och i största utsträckning drabba byggbranschen samt handels- och tjänsteföretag. SA fruktar att fler och fler kommer att hamna i en situation där de inte klarar av att betala sina skulder och har en belåningsgrad som överstiger 100 procent. Därför menar SA att det bl.a. behövs en lagstiftning om skuldsanering för de svårast skuldsatta hushållen och en räddningsfond för hushållen. SA kräver att regeringen tillsätter åtgärder för att; återställa arbetsmarknaden och skapa nya arbeten, skapa ett fungerande banksystem som kan skaffa företagen och hushållen lånekapital, få ner räntan, skapa finans- och valutastabilitet, samt inleda förhandlingar om EU-medlemskap. side 2 af 11

3 Johánnes Gunnarsson menade bl.a. att ett av allmänhetens största krav är att de ansvariga ska ta sitt ansvar. Den genomsnittliga skulden (bostadslån) för en familj är idag ca 15 miljoner isländska kronor, enligt Landsbanken. I stort sett ingen familj kan idag leva upp till de krav som bankerna ställer och därför menar konsumentorganisationen att staten måste gå in och hjälpa dessa familjer. Den nya regeringen har meddelat att den tänker sätta upp en räddningsfond, vilket stöds av konsumentorganisationen. Vidare stödjer konsumentorganisationen ett EU-medlemskap och införande av Euron vilket man menar kan bidra till en stabilare situation för familjerna/konsumenterna i Island. När det gäller pensionärernas situation menar Gunnarsson att den är ganska stabil då pensionsfonderna har förlorat mycket i värde men att de hade ett stort aktiekapital i botten som buffert. 4. Isländska ordförandeskapsprogrammet för NMR inom närings-, energi- och regionalpolitik Bilag 1 NMR ordförandeskapsprogram - närings-, energi- och regionalpolitik 2009 Till mötet har den isländska industriministern Össur Skarphedinsson bjudits in för att presentera de prioriteringar den isländska regeringen lagt fram för det nordiska regeringssamarbetet inom närings-, energi- och regionalpolitikområdet. Eftersom den isländska regeringen avgick dagen före mötet ersattes industriministern av departementsrådet Kristján Skarphedinsson som gav en orientering av sektorsprogrammet. I sektorsprogrammet framgår att inom näringspolitikområdet vill det isländska ordförandeskapet fokusera på Näringspolitik i en tid med klimatförändringar Innovation Kreativa industrier särkar nordens konkurrensmöjligheter Servicehandel utan hinder Turism Inom energipolitik fokuseras på Hållbar energi och ny energiteknologi svar på klimatförändringarna Ny energiteknologi Västnorden En ny handlingsplan för det nordiska energisamarbetet Inom regionalpolitik fokuseras på Nytt samarbetsprogram Universiteternas andel i den regionala utvecklingen Särkt innovation utanför städernas inflytandeområden Informationsförmedling till befolkningen Fortsätta projekt som initierats under det svenska ordförandeskapet side 3 af 11

4 Kristján Skarphedinsson framhöll att den finansiella krisen inte förväntas inverka på programmet och att man räknar med att genomföra det utan några förändringar. 5. Nordiskt toppforskningsinitiativ inom klimat, energi och miljö Bilag 1 Riktlinjer för Nordiskt toppforskningsinitiativ Avdelningschefen för Nordiska ministerrådets avdelning för Utbildning, Forskning och Arbetsliv, Gard Titelstad, gav en orientering om det nordiska toppforskningsinitiativet inom klimat, energi och miljö, som är en del av det nordiska globaliseringsinitiativet. De nordiska statsministrarna uttalade den 19 juni 2007 vikten av att främja nordisk toppforskning i nära samarbete med näringsliv kring klimat, energi och miljö samt välfärdsforskning och hälsa. Detta resulterade bl.a. i ett förslag om ett toppforskningsinitiativ inom områdena klimat, energi och miljö. MR-U har av NSK/MR-SAM fått huvudansvaret för toppforskningsinitiativet och MR-NER har medansvar. MR-U är beslutande ministerråd i frågan. MR-NER har betonat vikten av att näringslivet och övriga finansiärer spelar en aktiv roll i utformning och genomförande av toppforskningsprogrammet. MR-U har beslutat att anta förslaget om toppforskningsinitiativ med fokus på klimat, energi och miljö i enlighet med bifogade riktlinjer (bilaga 1). Programmet omfattar perioden och omfattar följande tematiska delprogram: 1. Effektstudier och anpassning till klimatförändringar 2. Klimatförändringens växelverkan med kryosfären 3. Nanoteknik och energieffektivitet 4. Integration av storskalig vindkraft 5. Hållbar bioenergi 6. Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) Dessutom ska programmet inom ramen för ovanstående teman också innefatta: a) Avancerad klimatmodellering, b) Samhällsvetenskap/humaniora c) Fokus på det arktiska området Toppforskningsinitiativet har en total offentlig finansiering på 384,8 MDKK fördelat över fem år. Den offentliga finansieringen består av finansiering i form av medel från Nordiska ministerrådet (44,9 MDKK från globaliseringspotten), medlemsländerna (225,8 MDKK) samt från de nordiska side 4 af 11

5 institutionerna Nordforsk, Nordisk innovationscenter och Nordisk energiforskning (114,1 MDKK). Utskottet framhöll den rekommendation om en gemensam nordisk handlingsplan för klimatvänliga transportlösningar som blev antagen vid sessionen i Helsingfors 2008 och att denna borde vara med som en del i toppforskningsprogrammet (1). Utskottet enades om att sända en skrivelse till Nordiska ministerrådet med en uppfordran om att ta med detta område i programmet. Ett arbete är nu igång med nästa steg med ett nytt toppforsknings- och innovationsprogram, Toppforskning 2, där hälsa och välfärd är förslaget som fokusområden. Norden är en föregångsregion inom hälso- och välfärdsområdet men utgifterna stiger kraftigt i takt med stora framsteg inom sjukvården och en ökande medellivslängd/genomsnittsålder. Det är en av grunderna för att gemensamt analysera de utmaningar som det nordiska välfärdsamhället nu står inför och lära av varandras erfarenheter. Näringsutskottet beslutade att sända en skrivelse till Nordiska ministerrådet med en uppfordran om att klimatvänliga transportlösningar tas med som en del i toppforskningsprogrammet (1). 6. Hallå Norden Ingen bilag Projektledare Anna Sophie Liebst presenterade Hallå Nordens verksamhet och den nya informationstjänst på Internet som nu är under uppbyggnad för information till främst små och medelstora företag som ska bedriva näringsverksamhet i ett annat nordiskt land. Hallå Norden är NMR:s informationstjänst för personer som flyttar, arbetar eller studerar på tvärs av gränserna i de nordiska länderna. När det gäller verksamheten som riktar sig till näringslivet är en svenskdansk portal på väg att byggas upp under 2009 och som ska vara grundlag för en nordisk portal som man räknar med ska komma igång under Verksamheten kommer att inrikta sig på tre huvudområden; 1) rekrytering, 2) etablering, och 3) försäljning och handel. Till Hallå Nordens webbportal har knutits den virtuella nordiska skatteportalen, Nordisk etax. Ett arbete är även igångsatt för att kunna knyta en nordisk socialförsäkringsportal till Hallå Nordens webbportal. Genom att samla all relevant nordisk information för privatpersoner och delvis också myndigheter och företag, på en och samma plats, hoppas NMR kunna bidra till en förbättrad och utökad mobilitet i Norden. Utskottet noterade att Hallå Norden idag bedrivs i projektform i förhållande till NMR:s budget men att detta är ett mycket bra exempel på nordisk nytta och därför borde vara en del av den reguljära verksamheten inom det nordiska samarbetet. side 5 af 11

6 7. Näringsutskottets sommarmöte juni 2009 Bilag 1 Program för gemensamt möte i Haparanda juni 2009 (utkast) Bilag 2 Brev om NEW Narvikkorridoren och inbjudan tilll möte Den svenska delegationen har bjudit in hela Nordiska rådet till ett gemensamt sommarmöte den juni i Haparanda/Torneå för att markera att det 2009 är två hundra år sedan Sverige och Finland skiljdes åt som nationer. Ett förslag till program för utskottets sommarmöte som tagits fram av det svenska nationella sekretariatet delades ut vid mötet. Där föreslogs att sommarmötet äger rum mellan den juni i trakterna kring Kiruna och Pajala/Kolari samt avslutas med det gemensamma mötet för hela Nordiska rådet i Haparanda/Torneå. I utkastet till program föreslås gemensamma aktiviteter med Välfärdsutskottet och Kultur- och utbildningsutskottet där det finns möjligheter för detta. Utskottet ansåg att det var ett bra utkast till program och att det är positivt om fler utskott kan arrangera gemensamma aktiviteter såsom besök, transporter, middagar, etc. tillsammans och därmed minska på kostnader o dyl. Näringsutskottet gav de nationella sekretariaten i Sverige och Finland i uppdrag att fortsätta planeringen av utskottets sommarmöte. 8. Nordiska ministerrådets budget 2010 Ingen bilag Sekretariatet orienterade om presidiets budgetgrupps första möte den 28 januari där innehåll och process för budgeten för Nordiska ministerrådet 2010 diskuterades. Budgetgruppen vill involvera rådets utskott mer i processen genom att sätta större politiskt fokus på budgeten och större press på NMR via möten mellan rådets utskott och ansvariga sektorsministrar. Sekretariatet delade även ut det utkast till budgetanvisningar (rambudget) för Nordiska samarbetskommittén (NSK) hade sitt första möte den 22 januari 2009 angående budgetanvisningarna och vid sitt möte den 6 mars kommer samarbetsministrarna (MR-SAM) att godkänna budgetanvisningarna side 6 af 11

7 som definierar budgetramarna för de olika sektorerna. Globaliseringspotten föreslås år 2010 att uppgå till 80 MDKK. Det har ännu inte fattats beslut om hur potten skall finansieras. För tillfället utreds olika modeller (pro rata eller selektiv). NSK har inte kunnat enas om vilken modell man vill föreslå för MR- SAM så frågan kommer att avgöras vid mötet den 6 mars. Utskottet menade att man inte kan acceptera en tidtabell för budgetprocessen som innebär att det är omöjligt att ta ställning till ett förslag som läggs fram av NMR. Det gäller för budgetanvisningarna som inte delats ut innan mötet och att det därför är omöjligt att analysera konsekvenserna av förslaget. Av samma orsak menar utskottet att man inte accepterar en höjning av globaliseringspotten till 80 MDKK för 2010 och det inte finns angivet vad dessa utökade medel föreslås användas till. Utskottet avser att återkomma till diskussionen om fördelningen av medlen i globaliseringspotten och för sektorn inom utskottets ansvarsområde. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att arbeta fram en skrivelse till budgetgruppen där utskottet påpekar att man inte kan ställa sig bakom en höjning av globaliseringspotten till 80 MDKK. 9. Nordiska Ministerrådet - fortsättning på reformen (Stellan-rapporten) Bilag 1 Bilag 2 Stellan- resume Stellan-rapporten: Nordiska Ministerrådet - fortsättning på reformen Näringsutskottet framhöll att punkt 12 i rapporten var viktig att följa upp; att Nordiska ministerrådet bör, på alla nivåer, överväga vad som kan göras för att stärka kontakten med Nordisk rådet, inte enbart inom budgetarbetet. Vidare ansåg utskottet att det bör initieras ett arbete med att reformera ordningen med att Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet har ordförandeskap av olika nationallitet under samma år. Detta skapar förvirring bland allmänheten och bör därför ändras så att båda organisationerna har ordförandeskap från samma land under samma år. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att överlämna utskottets synpunkter till presidiet. 10. EU's östersjöstrategi Bilag 1 Bilag 2 EU Baltic Sea Strategy 2008 NC positions FINAL SWE EU Baltic Sea Strategy 2008 NC positions_final side 7 af 11

8 Näringsutskottet diskuterade presidiets remissvar till EU-kommissionens anmodan om att kommentera ett utkast till EU:s kommande strategi för Östersjöregionen. Utskottet hade inga kommentarer till presidiets remissvar. Utskottet ansåg dock att ett seminarium angående den gasledning som planeras i Östersjön mellan Finland och Tyskland bör genomföras av utskottet/rådet. Bl.a. bör det tysk/finsk/ryska konsortiet Nordstream höras angående sitt projekt. Seminariet bör arrangeras tillsammans med Miljö- och naturresursutskottet i Nordiska rådet. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att undersöka möjligheterna för att tillsammans med Miljö- och naturresursutskottet anordna ett seminarium om gasledningen genom Östersjön vid rådets aprilmöten i Köpenhamn. 11. BSPC:s arbetsgrupp om arbetsmarknad och social välfärd 4:e möte i Köpenhamn den januari 2009 Bilag 1 Dagordning för 4:e mötet i BSPC:s arbetsgrupp om arbetsmarknad och social välfärd - Köpenhamn (utkast) Bilag 2 Delrapport 28 juli 2008 Sekretariatet orienterade om den delrapport som arbetsgruppen lade fram vid den 17:e östersjökonferensen i Visby, Sverige, den 1 2 september 2008, samt det arbete som arbetsgruppen hittills har genomfört. Delrapporten är en genomgång av arbetsgruppens arbete fram till dags dato och beskriver de arbetsområden som arbetsgruppen har valt arbetskraftspendling över landgränser (arbetskraftsmigration) och arbetsmarknadsförhållanden för ungdomar där man vid sina möten inkallat ministrar och experter för att diskutera dessa frågor. Bl.a. har Finlands arbetsmarknadsminister, Tarja Cronberg, deltagit vid ett av arbetsgruppens möten. Arbetsgruppen lägger fram sin slutrapport i samband med den 18:e östersjökonferensen i september 2009 i Nyborg, Danmark. I arbetet med slutrapporten inriktar arbetsgruppen sitt arbete på följande frågeställningar: Pendlare (commuter) Hur definieras en arbetskraftspendlare Vilka regioner har många pendlare Vilka är det största utmaningarna/problemen i dessa regioner Finns det behov av infocenter i dessa regioner Vilka rekommendationer vill arbetsgruppen lägga fram för BSPC 2009 Ungdomsarbetslöshet Vilka är anledningarna till dagens arbetslöshetssiffror bland ungdomar Vilka succéfulla strategier finns i de olika länderna representerade i arbetsgruppen side 8 af 11

9 Finns det identifierbara samarbetsmöjligheter/områden Vilka rekommendationer vill arbetsgruppen lägga fram för BSPC 2009 UNF:s representant vid utskottsmötet framförde synpunkter på att ungdomsrepresentationen i arbetsgruppen bör stärkas, speciellt i ljuset av arbetsgruppen inriktat sitt en del av sitt arbete på ungdomsarbetslöshet. 12. Nordiskt-Baltiskt toppmöte 2008 Bilag 1 Program för NR-BA toppmöte 2008 i Tallinn 23 jan (utkast) Bilag 2 Arbetsplan 2009 för Baltiska församlingen och Nordiska rådet Ordföranden informerade om 2008 års toppmöte mellan Baltiska församlingen och Nordiska rådet i Tallinn den 23 januari Vid mötet deltog representanter för presidiet och ordförandeskapen i utskotten. Ett samarbetsprogram för 2009 mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen blev antaget. I samarbetsprogrammet finns för Näringsutskottets och Miljö- och naturresursutskottets del infrastruktur och transport som tema för samarbetet under 2009 med anledning av den gemensamma rekommendationen om en handlingsplan för klimatvänlig transportpolitik. Baltiska församlingens Economic Affairs, Communications and Informatics Committee avhåller ett möte den september 2009 i Panevėžys, Litauen med tema Development of transport infrastructure of the Baltic countries där utskotten är inbjudna. Tanken är att vid detta möte även diskutera infrastruktur och transportpolitik ur ett vidare nordiskt/baltiskt perspektiv och att de båda nordiska utskotten sänder en delegation med två ledamöter vardera. 13. Övrigt Ingen bilag Sekretariatet informerade om en inbjudan till Näringsutskottet, Välfärdsutskottet och Kultur- och utbildningsutskottet i Nordiska rådet från Baltiska församlingens kommitté för sociala frågor till ett möte den side 9 af 11

10 februari i Riga, Lettland, om Development of Flexible Labour Market in the Baltic States under Conditions of Economic Crisis. side 10 af 11

11 Til stede Den socialdemokratiska gruppen (S) Ole Vagn Christensen (S), Danmark Sigrun Eng (A), Norge Billy Gustafsson (s), Sverige Lars Wegendal (s), Sverige Mittengruppen (M) Oiva Kaltiokumpu (cent), Finland, Suppleant for Janne Seurujärvi (delvist) Lauri Oinonen (cent), Finland Stefan Tornberg (c), Sverige Den konservativa gruppen (K) Lyly Rajala (saml), Finland Næstformand Kristján Þor Júliusson (Sj.), Island (delvist) Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Sverige Formand Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Inge Ryan (SV), Norge Utan partigruppstillhörighet Vigdis Giltun (FrP), Norge, Suppleant for Thore A. Nistad Forfald Mittengruppen (M) Erling Bonnesen (V), Danmark Bjarne Kallis (kd), Finland Ingen gruppe Pia Christmas-Møller, Utan partigruppstillhörighet Sekretariat Kenneth Ekberg, Nordisk Råd Birthe Lien, Nordisk Råd Jonna Sandø, Nordisk Råd, Danmarks delegation Kari Salo, Nordiska rådet, Finlands delegation Bjørn Andreassen, Nordisk Råd, Norges delegasjon Gun Lagerstam, Den socialdemokratiska gruppen Andreas Vass, Mittengruppen Henrik Thunes, Den konservativa gruppen Erik Winther Paisley, Ungdomens nordiska råd Reidar Ryssdal, Sosialistisk Venstreparti (SV) Lena Eklöf, Nordiska rådet, Sveriges delegation side 11 af 11