Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 10 februari 2011, kl. 09:00 på GR

Relevanta dokument
Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Erfarenhet från tre Interreg IVB NS-projekt: CPA, SAWA, dipol

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 4 maj 2011, kl. 09:00 på GR

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Rapportering zv 2014 års verksamhet för Säveåns vattenråd

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Att arbeta med ett Interreg- finansierat projekt VISK

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Hav möter Land vill ändra på detta.

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Definition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Vatten Avlopp Kretslopp

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Kriterier för vattenråd & kustvattenråd Definition

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Kort bakgrund om vattenförvaltningen. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Mölndalsåns vattenråds yttrande över Översiktsplan för Härryda kommun samrådshandling juni 2010

Vattenförvaltingen samråd

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Protokoll Styrelsemöte

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien?

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Miljö- och byggnadsnämnden Plats och tid Centrumhuset, Högholmen, torsdag kl. 08:15-12:00

Mölndalsåns vattenråds yttrande över samrådsmaterialet för från Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Dnr:

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD. För perioden 2 april 2013 till 1 april

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Samrådssvar från Halmstad kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Enligt sändlista Handläggare

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Lekebergs kommun /

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Svensk författningssamling

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Arbetsformer. 1 Arbetsformer vattenråd

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Enköpings kommun /

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

eörn ALVS vanrnvåposr o R BU N D

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Göteborgs stad /

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

VA-mässan 2012, Göteborg. Dagvattenhandbok. Guide för arbete med dagvatten i detaljplan. Sara Malmroth Kretsloppskontoret, Göteborgs stad

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript:

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 10 februari 2011, kl. 09:00 på GR Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs stad Olof Bergstedt Göteborg Vatten Lena Blom Kretsloppskontoret i Göteborg Bo Svärd, Naturskyddsföreningen i Göteborg Erik Hansson Miljöförvaltningen i Göteborg Eleonore Marcusson LRF Mikael Asplund Lilla Edets kommun Stefan Larsson Sportfiskarna Tomas Rahm Södra Skogsägarna Ragnar Lagergren Vattenmyndigheten/Länsstyrelsen VG Hans Oscarsson Vattenmyndigheten/Länsstyrelsen VG Gunnel Göransson SGI Christina Wolf IVL Lennart Lagerfors, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Monica Dahlberg Göta älvs vattenvårdsförbund (GÄVVF) 1. Impact of Climate Change on the quality of urban and coastal waters (Diffuse Pollution)-DiPol Vattenrådets medverkan för implementering av ett kommunikations- och beslutsverktyg som ett hjälpmedel för att nå en hållbar regional utveckling med bibehållen god vattenkvalitet. (Gunnel Göransson, SGI & Christina Wolf, IVL). Bakgrund De prognostiserade klimatförändringarna för norra Europa pekar på att havsvattenytans nivå kommer att stiga och att nederbörden över avrinningsområdena kommer att öka, med extrema flödestoppar i våra vattendrag som följd. För norra Europa kommer således vattenkvantiteten bli större. Tillsammans med en ökad vattenkvantitet kommer klimatförändringar även att inverka på vattenkvaliteten genom att kraftiga och/eller långvariga regn spolar ut näringsämnen och föroreningar från gator och jordbruksområden, genom att ett ökat flöde i vattendragen medför att förorenade bottensediment lossgörs, osv. Via vattendragen transporteras föroreningarna till kustområdena och kan där även påverka våra grannländers vatten.

Vattendirektivet och det marina strategidirektivet säger att medlemsländerna måste motverka en kvalitetsförsämring av våra kustvatten. I syfte att uppnå god ekologisk status för alla ytvatten ska därmed samtliga medlemsländer ta fram ett åtgärdsprogram som ska vara implementerat till år 2027. De åtgärdsprogram som för närvarande tas fram inkluderar dock inte klimatinducerade förändringar, främst på grund av att processerna är komplexa och att riktlinjer varierar regioner emellan. Men om inte klimatförändringar beaktas och integreras i åtgärdsprogrammet finns det risk att åtgärdsmålen inte kommer att kunna nås. dipol Projektet bedrivs med delfinansiering från Interreg IVB Nordsjöprogrammet och löper från januari 2009 till december 2011. Inom projektet deltar 19 partner från fem länder för att utbyta kunskap och information i syfte att dels skapa en förståelse för hur klimatförändringar kan påverka vattenkvaliteten, dels ta fram ett verktyg som ett beslutsunderlag för att anpassa och planera åtgärder med hänsyn till prognostiserade klimatförändringar inom de närmaste 50 åren. Åtgärder för att motverka en försämring av vattenkvaliteten bör planeras nu och för att kunna göra det behövs en förståelse för interaktionen inom triangeln flod stad hav. I syfte att reflektera och representera olika typmiljöer med varierande inverkan av sötvatten- och marina processer har fyra fallstudieområden valts ut inom projektet: Fjord: Akerselva - Oslo- Innerdelen av Oslofjorden (Norge) Flodmynning vid kust: Göta älv - Göteborg Kattegatt (Sverige) Liten å: Harrestrup å - Köpenhamn Kalveboderne lagun, Öresund (Danmark) Stad inne i flod: Elbe - Wilhemsburg (del av Hamburg) Nordsjön (Tyskland) Data, resultat och erfarenheter samlas och kommer att visualiseras i en webbaserad kunskapsplattform som stöds av Open Earth Initiative (www.openearth.eu) med målet att även allmänheten ska kunna ta del av kunskapen. Baserat på dessa fyra fallstudieområden är målet att dipol ska kunna erbjuda verktyg för att: - simulera påverkan av klimatförändringar på vattenkvaliteten, - demonstrera hur olika miljöparametrar är kopplade till varandra, - främja kommunikation mellan olika intressenter, - uppmärksamma våra medborgare på att omgivningen förändras. SIMACLIM ett kommunikations- och simuleringsverktyg Beslutsfattare behöver ofta lyfta komplexa och ibland motstridande intressen och balansera dessa mot juridiska-, sociala-, ekonomiska- och miljömässig aspekter. SIMACLIM ska simulera olika scenarier och illustrera framför allt de miljömässiga aspekterna. SIMACLIM genomförs primärt i tre steg: 1. Identifiering av olika intressenters mål inom en region utifrån ett vattenkvalitetsperspektiv (dvs. regionens utveckling). 2. Upprättande av en konceptuell modell som visar samband mellan intressenters mål och miljöparametrar. 3. Demonstrering av relativ risk, t.ex. mellan intressenters mål och miljöbelastning. 2

Inom SIMACLIM används fyra verktyg: 1. En webbaserad kunskapsplattform (open earth), 2. Ett verktyg för att bedöma och modellera påverkan av klimatförändringar på kustområden (Scremotox), 3. En modell för en generell analys av vattensystemets känslighet inför klimatförändringar (Sensitivitetsmodellen Prof. Vester ) 4. En risk-rankningsmodell (R4M). Edutainment En plattform för elever inom dipol En kombination av EDUcation och entertainment har blivit en betydande del av projektet. Skolungdomar, vilka representerar vår nästa generation, har en betydande roll vad gäller att kommunicera om klimatförändringar och vattenkvalitet. Inom dipol får gymnasieelever följa forskare under provtagningskampanjer, lära känna olika metoder att analysera konsekvenser av klimatförändringar och att lära sig dokumentera projekt bl.a. genom en dokumentärfilm som de gör utifrån sina perspektiv. I slutet av projektet kommer denna dokumentärfilm att spridas till andra skolor och andra icke statliga organ i Nordsjöregionen för att på så sätt höja medvetandenivån och öka kunskapen, samt att informera andra kommuner om vikten av denna frågeställning. Efter presentationen ställde Gunnel och Christina frågan till vattenrådet om de skulle vara intresserade av att delta i arbetet med sensitivitetsmodellen inom SIMACLIM. Alla närvarande ställde si positiva till detta och Monica fick i uppdrag att hitta en tid då så många som möjligt kan vara med. Det blir en heldag den 19 april då vi kommer att vara på GR. 2. Meddelanden I Mölndalsåns vattenråd pågår arbetet för fullt med projektet där man har ansökt och fått bidrag från Vattenmyndigheten för att sammanställa befintlig kunskap kring å-systemet och utifrån denna ska ta fram ett åtgärdsprogram. Rapportering av projektet ska ske senast den 15 april. Monica har tidigare informerat om att Säveåns vattenråd har sökt och fått bidrag från Vattenmyndigheten för ett projekt med syfte att undersöka om man kan hitta områden längs Mellbyån, Mörlandaån och Loobäcken (som har sin tillrinning till Anten) som bedöms vara lämpliga för anläggande av våtmarker, skyddszoner m m. Nu är upphandlingen klar och det blev Melica som fick uppdraget. Fältarbetet kommer att ske under våren före lövsprickningen och en informationsträff för berörda markägare kommer att hållas i maj. Rapportering av projektet ska ske senast den 15 juni. Monica informerade om att Vattenrådens dag i år hålls den 22 mars på Länsstyrelsen i Göteborg. En inbjudan med program för dagen har skickats ut till vattenrådet. 3. Diskussion kring hur vi ska gå vidare med vattenrådets projekt om Slumpån Hans Oscarsson informerade om orsaken till varför Länsstyrelsen gick in med en ansökan till Vattenmyndigheten om medel till Slumpå-projektet utan att först informera vattenrådet. Då det fanns medel kvar att söka om beslut kom innan årsskiftet 2010/2011 blev det bråttom för att få in ansökan innan jul. Man ville ta ut pengarna innan inrättandet av den nya Vattenoch havsmiljömyndigheten. 3

Både ansökan och beslutet om bidraget på 349.000 kr är öppet i sin karaktär och Länsstyrelsen är helt inriktade att sätta samman projektets slutliga utformning i samråd med vattenrådet. Efter diskussion inom vattenrådet beslutades att sätta samman en arbetsgrupp som ska arbeta vidare med projektets utformning. Arbetsgruppen består av: Olof Bergstedt (Göteborg Vatten), Eleonore Marcusson (LRF), Jörgen Olsson (Miljökontoret i Trollhättan), Johan Bengtsson (Trollhättan Energi AB), Ragnar Lagergren (Vattenmyndigheten/Lst) och Monica Dahlberg (GR). Monica åter sig att försöka hitta en tid då arbetsgruppen kan träffas. Eleonore framhöll vikten av att hålla ett informationsmöte för markägarna i det aktuella området så att de känner sig delaktiga. 4. Fortsatt arbete inom vattenrådet. Lena informerade om VISK-projektet (Virus i dricksvatten vid ett förändrat klimat) som är ett EU-projekt inom Interreg IV A (Öresund-Kattegatt-Skagerrak) där Kretsloppskontoret i Göteborg leder projektet. Vattenburen virussmitta är enligt WHO den största hälsorisken förknippad med vattenförsörjning. Det är framför allt ökad nederbörd och mer extremt väder som kan leda till ökade risker för dricksvattenkonsumenter. En källa till smittoämnen i dricksvattnet är råvatten, som vid ökad nederbörd kan bli utsatt för avloppspåverkan när det blir nödvändigt att bredda avloppssystemen i större omfattning. Sverige, Norge och Danmark har likande erfarenheter av virussmitta i vatten/livsmedel idag och delar också samma recipient i Kattegat/Skagerrak. Projektet VISK ska bl.a. öka kompetensen inom programområdet genom att etablera ett levande kunskapsnätverk som kan hantera virusrelaterade frågor. Projektet ska också ta fram en handbok för vatten- och avloppsverksamheter om hur man bäst hanterar problem kring vattenburen virussmitta och binda samman organisationer inom vattenförsörjningen genom att arbeta fram gemensamma planer för hantering av virusrisker. Projektet består av 18 partners från Sverige, Norge och Danmark. En fråga kom upp om vart de sammanställningar kommunerna skickat till Vattenmyndigheten, över vilka åtgärder som gjorts i kommunerna under 2010 enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram, skickas vidare? De skickas till Naturvårdsverket som sammanställer och rapporterar vidare till EU. 5. Övriga frågor. Oscar frågade Lena om det skulle vara av intresse att skriva en artikel om VISK-projektet i vattenvårdsförbundets populärskrift Vattenmagazinet? Lena tyckte det var en bra idé och åtog sig att skicka in en artikel till Monica. 4

6. Nästa sammanträde Nästa möte med Göta älvs vattenråd hålls onsdagen den 23 mars kl. 09:00 på Göteborgsregionens kommunalförbund, Gårdavägen 2 i Göteborg. Monica Dahlberg, GÄVVF Lennart Lagerfors, GR 5