EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 18 maj 2009 (26.5) (OR. en) 10015/1/09 REV 1 SOC 338 ECOFIN 380 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella toppmötet om sysselsättning För delegationerna bifogas för deras information sysselsättningskommitténs bidrag till det informella toppmöte om sysselsättning som ägde rum i Prag den 7 maj 2009. 10015/1/09 REV 1 leg/ml/ss 1 DG G SV
BILAGA SYSSELSÄTTNINGSKOMMITTÉNS BIDRAG TILL TOPPMÖTET OM SYSSELSÄTTNING Eftersom den negativa sysselsättningssituationen sannolikt kommer att förvärras ytterligare under de kommande månaderna understryker sysselsättningskommittén vikten av detta toppmöte för att klart identifiera riskerna för sysselsättningen och social utslagning. Denna kris kommer att gå över och de ansträngningar som nu görs för att hantera den bör också försätta Europa i ett bättre läge för att maximera allas potential och skapa de villkor som krävs för att bemöta framtida utmaningar. Kommittén erkänner detta toppmöte som en tillfälle att upprepa betydelsen av att öka tillträdet till sysselsättning och upprätthålla anställbarheten som något väsentligt för en hållbar ekonomisk återhämtning, tillväxt, social sammanhållning och välfärd, understryker behovet av ett starkt och samordnat EU-svar som mobiliserar alla tillgängliga resurser, inklusive gemenskapsresurser, befintliga ömsesidiga inlärningsstrukturer, samt tillfälliga, målinriktade och kortsiktiga åtgärder inom rätt tid som fullt ut är förenliga med de strukturreformer som krävs för att möta de långsiktiga utmaningar som de europeiska arbetsmarknaderna ställs inför, nå samförstånd bland alla aktörer om behovet av att göra den europeiska arbetsmarknaden strukturellt starkare och mer inkluderande och förstärka arbetsmarknadsparternas engagemang att hjälpa till att identifiera utmaningar och säkerställa att de politiska initiativen genomförs effektivt, avvisar alla former av protektionism och illojal konkurrens inom ramen för samförstånd om vilken roll EU ska spela för att undvika spridningseffekter och maximera nationella planers slagverkan på krishanteringen, insistera på en effektiv och ändamålsenlig användning av allmänna resurser för åtgärder som lindrar krisens sysselsättningsaspekter och sociala aspekter. 10015/1/09 REV 1 leg/ml/ss 2
Nedanstående synpunkter utgör sysselsättningskommitténs bidrag till toppmötet i förhoppningen om att kommittén kan bidra till att en överenskommelse nås om gemensamma politiska principer som kan hjälpa de europeiska ekonomierna och arbetsmarknaderna att utvecklas framgångsrikt genom återhämtning. Upprätthålla och skapa sysselsättning Att upprätthålla sysselsättningen är en kortsiktig prioritering för att minska krisens sociala konsekvenser och i någon mån begränsa trycket på utgifterna för social trygghet. Det är viktigt att låta nödvändiga strukturförändringar äga rum för att komma starkare och konkurrenskraftigare ur den ekonomiska krisen. Införandet av program för tillfällig arbetslöshet/förkortad arbetstid som kortsiktiga åtgärder skulle kunna få positiva effekter genom att tillfälligtvis behålla den sysselsättning som särskilt hotades av en extrem konjunkturnedgång i efterfrågan eller budgetrestriktioner och gör att företag och arbetstagare kan behålla företagsspecifika färdigheter samt att arbetstagarna kan bevara sin köpkraft. De kortsiktiga åtgärdernas negativa spridningseffekter bör dock undvikas genom användning av en bättre samordnad EU-strategi eller en bättre målinriktning, till exempel när man stöder samma företag i olika EU-medlemsstater. Med tanke på risken för effektivitetsförluster och risken med att skjuta upp de justeringsförfaranden som kan bli nödvändiga för en hälsosam ekonomisk struktur måste de företag som behöver förbättra sin konkurrenskraft dra nytta av det kortfristiga ekonomiska stödet för att främja sin omstrukturering. Med tanke på de negativa sysselsättningsutsikterna fram till slutet av detta år skulle man kunna överväga tidigare och nuvarande åtgärders finansiella hållbarhet och genomföra nya åtgärder för att hantera de varaktiga negativa effekterna på sysselsättningen och underlätta återhämtningen 1. 1 Denna negativa inställning underbyggs av den senaste tidens prognoser från Europeiska centralbanken, Internationella valutafonden och OECD samt småföretagsakten som målar upp en ganska dyster bild av prognoserna för ekonomin och sysselsättningen inom den närmaste framtiden. 10015/1/09 REV 1 leg/ml/ss 3
Skapandet av nya jobb skulle kunna främjas, till exempel genom att investera i forskning och infrastrukturer, stödja innovativa företag och nya dynamiska sektorer (t.ex. miljövänlig ekonomi), minska de indirekta personalkostnaderna, förbättra företagsmiljön, minska företagens administrativa bördor och ta itu med stelbentheten på arbetsmarknaden, samtidigt som man försöker undvika alla former av protektionism. Dessutom bör de åtgärder som införs för att skapa nya jobb stödja en hög social standard. Krisens sociala konsekvenser visar redan att alla åtgärder måste vara förenliga med de offentliga finansernas och våra socialskyddssystems långsiktiga hållbarhet. Som automatiska stabilisatorer är socialskyddssystemen ett viktigt instrument för att dämpa den ekonomiska nedgångens sociala verkningar och en grundpelare för den europeiska sociala modellen. Att säkerställa tillräckligt socialt skydd är en viktig aspekt av den sociala trygghetsmomentet i flexicurity. Att införa åtgärder som kan minska arbetskraftstillgången, t.ex. förtidspensionering, bör undvikas liksom en olämplig användning av invaliditetsförmåner, eftersom de har betydande negativa effekter på arbetskraftstillgången på lång sikt, hindrar sysselsättningstillväxt och potentiell tillväxt och innebär en påfrestning på de offentliga finansernas hållbarhet liksom på pensionsavgifternas nivå och kontinuitet. Öka tillträdet till sysselsättning Alla arbetskraftsresurser bör mobiliseras under återhämtningen, inklusive de missgynnade grupper som i högre grad riskerar att bli avskräckta och inaktiva eller som redan befinner sig utanför arbetsmarknaden. Om finansieringen är tillräcklig bör välriktade och effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder betraktas som medel för att förhindra att förvärvsfrekvensen och de enskildas färdigheter försämras. Direkt sysselsättningsskapande program kan vara värdefulla om de är noga inriktade på dessa sårbara grupper för att hjälpa dem att hålla kontakt med arbetsmarknaden. För att det offentliga stödet ska vara effektivt bör villkorligheten upprätthållas genom att se till att mottagarna av arbetslöshetsunderstöd vidtar aktiva arbetsmarknadsåtgärder och därigenom upprätthålla strategin för ömsesidig skyldighet. 10015/1/09 REV 1 leg/ml/ss 4
Dessutom bör man noggrannare beakta socialförsäkringssystemens roll och effektivitet när det gäller att bidra till att aktivera de arbetslösa och de ekonomiskt inaktiva och att förstärka social sammanhållning. Program för att se till att det är lönsamt att arbeta och att byta arbete liksom marginalskatter kan dessutom bidra till att öka deltagarfrekvensen. Ett adekvat inkomststöd är särskilt nödvändigt i samband med krisen då möjligheterna att komma in på eller återkomma till arbetsmarknaden är sämre. Arbetsförmedlingar och aktiveringsåtgärder är utsatta för specifika utmaningar genom att ett stort antal personer blivit arbetslösa, så att de kanske behöver utöka och förbättra sin kapacitet att garantera skräddarsytt och intensivt bistånd eller rådgivning till alla arbetssökanden, inklusive långtidsarbetslösa. När så är lämpligt kan offentlig-privata partnerskap vara en snabb metod för att öka kapaciteten och samtidigt inbegripa en mer specifik expertis. Uppgradera färdigheter och anpassa dem till arbetsmarknadens behov Det bör införas effektivare åtgärder för att förbättra övergången från utbildning till arbetsmarknaden liksom uppflyttningar inom yrket samt för att bättre förutse och anpassa färdigheterna till arbetsmarknadens behov. Praktiktjänstgöring spelar en viktig roll i detta avseende och bör stödjas. En mer inkluderande arbetsmarknad kräver inriktning på strategier för livslångt lärande för vuxna, lågutbildade arbetstagare, arbetstagare i industrier på tillbakagång och missgynnade grupper. Att uppgradera färdigheter är fortfarande ytterst viktigt för Europa vad avser konkurrenskraft, tillväxtpotential, social sammanhållning och utvecklingen mot en miljöeffektiv ekonomi. Dessutom är det mycket viktigt att utbildningsprogrammen uppfyller arbetsmarknadens såväl nutida som framtida behov. Anpassningen skulle kunna förbättras genom mer och bättre spridning av arbetsmarknadsinformation och slopandet av hinder för byte av arbete mellan olika ekonomiska sektorer och påbörjandet av en yrkesutbildning. Innovation och förutseende är viktiga för att öka färdigheterna inom nya och snabbt växande sektorer, t.ex. miljövänlig ekonomi, hälso- och sjukvård, osv. Arbetstagare som övergår från lokalt krympande sektorer till växande sektorer måste uppmuntras och stödjas på alla sätt samtidigt som man drar fördel av deras allmänna färdigheter. 10015/1/09 REV 1 leg/ml/ss 5
Hållbar utveckling och uppgradering av färdigheter är resultaten av en efterfrågedriven process. Att skapa kunskapsbaserad tillväxt innebär att man skapar fler arbeten med högt mervärde som fordrar större färdigheter. Innovation, tillväxt och sysselsättning i sektorer med högt mervärde, särskilt i små och medelstora innovativa företag, bör stödjas för att se till att en sådan efterfrågan ökar och blir nyckelfaktorn för den europeiska ekonomins dynamik. Främja rörlighet Strategier för rörlighet på arbetsmarknaden, både yrkesmässigt och geografiskt, är nödvändiga villkor för att underlätta omstruktureringar genom att bidra till en effektivare resursfördelning och förbättra ekonomiernas tillväxtpotential. Markanta skillnader i arbetslöshetsfrekvensen både mellan och inom länder och förekomsten av lediga platser som inte kan besättas är potentiella hinder för geografisk och yrkesmässig rörlighet. Vikten av att trappa upp ansträngningarna på nationell nivå och EU-nvå för att främja rörligheten bör understrykas och följande åtgärder bör övervägas: Sänka hindren för rörlighet genom att främja språkkunnighet, erkänna färdigheter och kvalifikationer, tillgång till tjänster, tillgång till bostäder men även möjlighet att överföra rätt till socialförsäkring som en del av genomgripande nationella politiska strategier. Förstärka den institutionella ramen för rörlighet genom att stimulera investeringar i utbildning och incitament för deltagande i livslångt lärande samt se till att rörlighet verkligen lönar sig för de enskilda. Utveckla effektiva informationsnätverk och -verktyg genom sådana initiativ som Match and Map, en europeisk yrkeskatalog, effektivt genomförande av den europeiska ramen för kvalifikationer samt bättre utnyttjande av nätverket av arbetsförmedlingar för att rapportera om kompetensglapp och bättre uppfylla arbetsmarknadens behov. 10015/1/09 REV 1 leg/ml/ss 6