Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3



Relevanta dokument
FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

Grundläggande logik och modellteori

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

En introduktion till predikatlogik

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

DD1350 Logik för dataloger

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Om semantisk följd och bevis

Lite om bevis i matematiken

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

7, Diskreta strukturer

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Robin Stenwall Lunds universitet

Varför är logik viktig för datavetare?

Logik och bevisteknik lite extra teori

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Robin Stenwall Lunds universitet

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 10. Robin Stenwall Lunds universitet

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

7, Diskreta strukturer

Föreläsning 5. Deduktion

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?

F. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik

DD1361 Programmeringsparadigm HT15

DD1361 Programmeringsparadigm HT17

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Grundläggande logik och modellteori

Logik och modaliteter

9. Predikatlogik och mängdlära

DD1350 Logik för dataloger

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

DD1361 Programmeringsparadigm HT16

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Semantik och pragmatik

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Semantik och pragmatik

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Semantik och pragmatik (serie 5)

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

Första ordningens logik

Grundläggande logik och modellteori

*UXSS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW

En introduktion till logik

K3 Om andra ordningens predikatlogik

Logik och kontrollstrukturer

Robin Stenwall Lunds universitet

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

MÖNSTER OCH TALFÖLJDER

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet TER1

Föreläsning 8. Innehåll. Satisfierbarhet hos en formel. Logik med tillämpningar

Grundläggande logik och modellteori

MA2047 Algebra och diskret matematik

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer

Robin Stenwall Lunds universitet

Mängdlära. Kapitel Mängder

Relationskalkyl (RK)

Tal till Solomon Feferman

Tentamen i logik 729G06 Programmering och logik

3-8 Proportionalitet Namn:

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Filosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

:1) Vid ett besök på Knarrön (där ju var och en antingen är kung (och

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Transkript:

Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer 2 2.1 Domäner........................................... 2 2.2 Tolkningar........................................... 3 3 Logisk konsekvens 4 3.1 Modeller............................................ 4 3.2 Semantiska bevis....................................... 5 3.3 Semantiska motbevis..................................... 6 2.2 1 Lite mer syntax Kvantifierarnas räckvidd Kvantifierarens räckvidd sträcker sig över den formel som står precis efter kvantifieraren 2.3 Fria och bundna variabler En variabel är bunden om den förekommer inom räckvidden av en kvantifierare x eller x. Annars är den fri En formel utan fria variabler kallas en sats En formel med fria variabler är varken sann eller falsk eftersom det beror på hur variabeln tolkas 1

2.4 Övning: Räckvidd Rita ut kvantifierarnas räckvidd,vilka variabler som är bundna,vilka variabler som är fria, och vilka formler som är satser 1. xp(x,y) yq(x,y) 2. x( y f (x) = y f (x) = a) 2.5 2 Strukturer Strukturer Vi använder sanningstabeller för att definiera konnektivens betydelse Men de bygger på att vi kan lista alla möjliga kombinationer av sanningsvärden i en enda tabell När vi blandar in kvantifierare och funktioner kan vi få oändligt många möjliga kombinationer för varje tal så finns ett större tal x(tal(x) y(tal(y) y > x)) Nu utökar vi semantiken till godtyckliga formler genom strukturer En struktur m = (M,T ) består av en domän M och en tolkning T. A B A B S S S S F F F S F F F F 2.6 2.1 Domäner Domäner Domänen är en mängd med minst ett objekt, exempelvis: alla svampar alla människor allt i hela universum 2.7 2

2.2 Tolkningar Tolkningar Tolkningen tilldelar en betydelse till symbolerna Om c är en konstant så är T (c) ett objekt i MT (g) = Bill Gates Om f är en funktionssymbol så är T ( f ) en funktiont (+) = additionsfunktionen Om P är en predikatsymbol så är T (P) en relationt (Ä) = att vara ett äpple, Ä(x): x är ett äpplet (Släkt) = släktskapsrelationen, Släkt(x,y): x är släkt med y 2.8 Exempelstruktur Antag att vi har konstanternagustav6gustavcarl16 en funktionfar ett predikatsläkt Till höger ser vi en struktur m = (M,T ) 2.9 Tolkning av funktioner Vi definierade tolkningen T för konstanter, funktioner och predikat Men semantiken måste ge betydelsen av hela formler Vi utvidgar definitionen av T till funktionstermer, atomära formler och likhet: 3

2.10 Tolkning av konnektiv Sedan utvidgar vi definitionen av T så att den inkluderar konnektiven 2.11 Tolkning av kvantifierare Slutligen utvidgar vi T till att gälla kvantifierare I det följande antar vi att alla objekt har var sin konstant Med A(x) menas en godtycklig formel A som innehåller variabeln x 2.12 Räkna ut tolkningen 2.13 3 Logisk konsekvens 3.1 Modeller Modell 4

När en struktur m gör en formel P sann säger vi att m är en modell för P och skriver När en struktur m inte gör en formel P sann skriver vi 2.14 Logisk konsekvens B är en logisk konsekvens av A om B är sann i varje modell till A Vi definierade förut ett korrekt resonemang som ett resonemang där slutsatsen med nödvändighet följer från premisserna. Nu kan vi ge en formell definition 2.15 3.2 Semantiska bevis Bevisa logisk konsekvens 2.16 Alternativ till semantiska bevis Vi använde definitionen av strukturer för att bevisa logisk konsekvens Resultatet är ett semantiskt bevis Tyvärr är sådana bevis ofta bökiga att skriva och läsa Nästa föreläsning handlar om att använda naturlig deduktion för bevis Resultatet är ett syntaktiskt bevis Sådana bevis är trevligare att skriva och läsa 2.17 5

3.3 Semantiska motbevis Motbevisa logisk konsekvens 2.18 Inga alternativ till semantiska motbevis Vi använde definitionen av strukturer för att motbevisa logisk konsekvens Resultatet är ett semantiskt bevis I ett motbevis räcker det att hitta en enda struktur som uppfyller premisserna men inte slutsatsen I ett bevis måste vi visa att alla möjliga strukturer som uppfyller premisserna också uppfyller slutsatsen Därför är motbevis inte lika bökiga att skriva och läsa Nästa föreläsnings naturlig deduktion kan inte användas för motbevis Därför var det nödvändigt att lära oss strukturer 2.19 Övning: Tolkning i struktur 2.20 Övning: Tolkning i struktur 6

2.21 Övning: Tolkning i struktur 2.22 7