Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 64 Avdelning 96, Psykiatricentrum, Västmanlands Sjukhus Västerås Avd 96 är en psykosavdelning med 15 vårdplatser. Patienterna vårdas enligt HSL eller LPT. Deltagande team Ulrica Nordström, projektledare, kontaktperson Helena Nygren, psykiatrisjuksköterska/samordnare Yvonne Söderqvist, psykiatrisjuksköterska Annika Källbom, sjuksköterska Carina Gullberg, skötare Caroline Isaksson, skötare Karolina Nordh, coach Projektets övergripande målområden 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Avdelning 96 har konstaterat att den vård de bedriver, i större utsträckning, behöver anpassas till de behov den enskilde patienten har och utgå från dessa. Det har tidigare framkommit att vi behöver bli bättre på erbjuda patienten individuellt anpassad information, vilket inledningsvis också bekräftades av de patientintervjuer som låg till grund för nulägesanalysen. Fler enskilda samtal mellan patient och personal efterfrågas av patienterna. Deltagandet i genombrottsprogram IV har burit med sig goda förutsättningar att systematiskt jobba fram förbättringar vad gäller patientförståelse och bemötande, öka patientens upplevelse av trygghet, respekt och delaktighet och därmed minska tvångsvård och tvångsåtgärder. Förbättringsarbetet har utgått från patientens fokus där strävan har varit att förbättra kommunikationen och utöka möjligheterna till individuella samtal mellan patient och personal. För att möjliggöra mätning av våra insatser formulerade vi mål knutna till patientens upplevelse av delaktighet, bemötande, information och nöjdhet med vården som helhet. Genombrottsmetoden med tester i liten skala och kontinuerliga utvärderingar har visat sig vara en mycket framgångsrik metod för förändringsarbete. Flera av våra tester har passerat både ett och två varv i PDSA-hjulet innan förändringen visade sig vara en förbättring. Gällande framgångsrika förbättringar är kontaktperson för dagen den förändring som haft absolut störst genomslagskraft, både för patienter och personal. 1

Förändringen har skapat trygghet och kontinuitet för våra patienter samt en tydlig arbetsstruktur för personal som säkerställer att alla patienter får tillgång till samma vårdinnehåll oavsett vem som är i tjänst. Utvärderingssamtalet har bidragit till att patienterna känner sig lyssnade till och samt deras feedback är viktigt för avdelningens vidareutveckling. Sammantaget ser vi att patienterna är mycket nöjda med personalens bemötande, att de känner sig delaktiga samt att de i stor utsträckning känner sig nöjda med vården som helhet. Ett utvecklingsteam kommer att fortsätta att vara drivande i förbättringsarbetet på avdelning 96. Dels kommer teamet att testa nya förslag på förbättringar, och dels arbeta för att bibehålla de genomförda förbättringar som idag är rutiner på avdelningen. Fortsatt arbete med kompetensutveckling och implementering kommer att fortgå i enlighet med den kompetensplan som Landstinget Västmanland skickat in till SKL. Viktiga lärdomar är att förbättrings- och implementeringsarbetet aldrig blir färdigt utan istället ställer krav på engagerad personal samt ett gott och envist ledarskap som tillsammans orkar fortsätta utveckla vården. Bakgrund Vuxenpsykiatri Västmanland har deltagit i genombrottsprogram II och vill nu delta i genombrottsprogram IV för att avdelning 96 på ett systematiskt sätt ska kunna genomföra kompetens- och kvalitetsförbättringar, patientuppföljningar och utvärderingar av nya metoder samt att man också har möjlighet att ta del och lära av andra landsting. Den vård vi bedriver behöver, i större utsträckning, anpassas till de behov den enskilde patienten har och utgå ifrån dessa. Vi har genom åren arbetat fram många bra förbättringar i vårdinnehållet men haft problem med att förbättringarna ska sprida sig och bestå över tid då de ofta varit knutna till specifika individer. Att systematisera redan beprövade arbetsmetoder med syftet att säkerställa utförandet blir därför en av våra viktigaste uppgifter. Vi står nu inför en omorganisation där avdelning 96, som är en psykosavdelning med 15 vårdplatser, ska bli en mindre avdelning med 10 vårdplatser. Förutsättningarna att subspecialisera sig utifrån diagnos kommer att vara större på denna avdelning. Genom att delta i genombrottsprogram IV skapas förutsättningar för att implementera evidensbaserad vård och behandling i enlighet med de nationella riktlinjer som socialstyrelsen fastställt såsom KBT och evidensbaserad omvårdnad samt att närma oss det som kallas för patientnärmre vård. Alltså att på ett systematiskt sätt jobba fram förbättringar vad gäller patientförståelse och bemötande, öka patientens känsla av trygghet, respekt och delaktighet och därmed minska tvångsvård och tvångsåtgärder samt även att dessa förbättringar ska bestå över tid. Innehållet i heldygnsvården baseras på ett omhändertagande i en vårdkedjemodell oberoende av vårdform, därför är vårdplanering en viktig aspekt i patientens delaktighet och omvårdnad. Detta medför att hela vårdkedjan kan följa patientens planering oavsett var patienten är i sin återhämtning. Avd 96 har i nuläget 15 vårdplatser. Patienterna vårdas där enligt HSL eller LPT. Endast några enstaka tvångsåtgärder utförs per månad. Tvångsinjektioner är det som är mest vanligt förekommande. Avskiljning är inte alls aktuellt då patientrummen går att låsa och låsa upp inifrån. Fastspänning kan förekomma i särskilda fall. Det finns ingen bältessäng/rum på avdelningen. Sammantaget har personal på avd 96 god kunskap gällande rutiner och riktlinjer avseende tvångsåtgärder. All personal har i nuläget möjlighet att delta i verksamhetens interna utbildning i hot och våldsprevention 1 gång per termin. 2

Det har tidigare framkommit att vi behöver bli bättre på ge patienten individuellt anpassad information, vilket nu också bekräftas av upplevelseformulären. Patienterna efterfrågar även samtal med personal i större utsträckning. Förbättringsarbetet bör således fokusera på att förbättra kommunikationen och utöka möjligheterna till individuella samtal mellan patient och personal. Syfte Med kommunikation som verktyg, aktivt verka för ökad delaktighet hos patienten och dess närstående. Därigenom öka patientens förståelse och kunskap gällande sin sjukdom och återhämtningprocess. Våra mål, mätningar och resultat Övergripande Målområde 1 Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mål: 1A: 100 % av patienterna ska ha en kontaktperson utsedd per arbetspass. 1B: 100 % av patienterna som vårdats längre än 48 timmar skall ha en påbörjad vårdplan. Vad och hur vi har mätt: 1A: Vi har inte kunnat mäta hur många av patienterna som fått en KP utsedd/arbetspass vi har istället infört rutiner som säkerställer att alla patienter får en kontaktperson utsedd/arbetspass. 1B: Varje tisdag granskas samtliga nyinlagda patienters journal och därefter sammanställs hur många av dessa som har fått en vårdplan dokumenterad inom 48 timmar. (Se diagram 1). Mätningar: Diagram 1 100% Andel patienter som haft en dokumenterad vårdplan inom 48 timmar. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% v 49 v 50 v 51 v 1 v 2 v 3 v 4 v 5 v 6 v 7 v 8 v 9 v 10 v 11 v 12 v 13 v14 v15 v16 v17 v18 Antal tvångsåtgärder/månad: (Se diagram 2). 3

Resultat: 1A: I det stora hela uppfattas kp för dagen som mycket positivt hos patienterna. De tycker att det är tydligt vem de ska vända sig till och vad man kan förvänta sig av sin kontaktperson för dagen. 1B: Vi har fått till en bra rutin där ankomstsamtalet äger rum den första morgonen som patienten är på avdelningen. Utifrån det samtalet inleds dokumentation av omvårdnadsplanen. Varje torsdag uppdateras den medicinska delen i vårdplanen. Medelsnittet på utförda tvångsåtgärder på avdelning 96 har hittills varit ca 2,3st tvångsåtgärder/månad. De sista två månaderna har dock behovet av tvångsåtgärder uteblivit helt och hållet. Övergripande Målområde 2 Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mål: 2A: 100 % av de patienter som erhållit en tvångsåtgärd ska erbjudas ett strukturerat uppföljningssamtal. 2B: 100 % av patienterna ska erbjudas ett strukturerat samtal i samband med utskrivning. Vad och hur vi har vi mätt: 2A: Alla tvångsåtgärder, erbjudna uppföljningssamtal samt utförda uppföljningssamtal markeras på checklista och sammanställs varje månad. (Se diagram 3). 2B: Vi har mätt antal utskrivna patienter, hur många av dessa som erbjudits utvärderingssamtal samt hur många samtal som utförts. En felkälla som uppdagats är att patienter som flyttas till andra avdelningar inom psykiatriska kliniken registreras som utskrivna men eftersom de inte skrivs ut erbjuds de inte utvärderingssamtalet. De blir istället erbjudna utvärderingssamtalet på den avdelning de skrivs ut ifrån. (Se diagram 2). 4

Andel patienter som erbjudits ett strukturerat utvärderingssamta Totalt antal tvångsåtgärder, antal patienter som erfarit, antal erbjudna samtal, antal utförda samtal Mätningar: (Diagram 2): 2A: Antal tvångsåtgärder, antal patienter som erfarit tvångsåtgärd, antal erbjudna och utförda uppföljningssamtal. Antal patienter som erbjudits ett strukturerat uppföljningssamtal samt andel strukturerade uppföljningssamtal som utförts 6 5 4 3 2 1 Totalt antal tvångsåtgärder Antal patienter som erfarit tvångsåtgärd Antal erbjudna samtal Antal utförda samtal 0 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec (Diagram 3) 2B: Andel erbjudna och utförda utvärderingssamtal fr.o.m. dec 2011 t.o.m. maj 2012. Andel patienter som erbjudits ett strukturerat utvärderingssamtal samt andel strukturerade utvärderingssamtal som utförts 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Målvärde i % Andel erbjudna samtal i % Andel utförda samtal i % Resultat: 2A: Alla patienter som erfarit tvångsåtgärder har blivit erbjudna ett strukturerat uppföljningssamtal utom vid ett tillfälle. Under mars har en tvångsinjektion utförts utan att patienten blev erbjuden ett uppföljningssamtal. Patienten ifråga blev inte erbjuden något strukturerat uppföljningssamtal efter tvångsåtgärden pga stora svårigheter att kommunicera verbalt. 2B: Det som kan utläsas av linjediagrammet är att samtalet inte erbjuds och utförs i tillräckligt stor utsträckning. Man ser tydligt på grafen när insatser gjorts för att öka personalens följsamhet till att genomföra utvärderingssamtalet. Slutsatsen blir således att fortsatt information och diskussion om de nya rutiner som införts behöver ske kontinuerligt för att utvärderingssamtalet ska implementeras som en rutin i det dagliga arbetet. 5

Övergripande Målområde 3 Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mål: 3A: 100% av personalen skall ha kännedom om rådande tvångsvårdslagstiftning. 3B: 100% av personalen ska delta vid Vuxenpsykiatrins interna utbildning i hot & våld prevention minst en gång per termin. 3C: Personal som deltagit vid utförandet av en tvångsåtgärd ska samlas för en reflektion utifrån frågeställningarna vad som gått bra och vad som kunnat göras bättre samt hur blev det för patienten. 3D: All personal ska delta vid etisk reflektion/etiskt café minst två ggr/termin. Vad och hur vi har mätt: 3A: Personal har vid 3 tillfällen fyllt i medarbetarenkäten. (Se diagram 4a, 4b, 4c, 4d, 4e, 4f.) 3B: Utbildningen har genomförts för personal på avdelning 96 vid tre tillfällen under våren. 3C: Markeras på samma checklista som tvångsåtgärder och uppföljningssamtal. 3D: Minnesanteckningar, innefattande deltagarlista, formuleras efter varje etisk reflektion. Mätningar: Diagram 4a, 4b, 4c, 4d, 4e, 4f Diagram 4a Diagram 4b 100% 80% 60% Känner till rutiner/riktlinjer 95% 95% 94% 100% Följsamhet rutiner/riktlinjer 82% 76% 60% 40% 20% 0% 0% 0% 0% v43 v5 v24 0 0 0 0% 0% 0% 0% v43 v5 v24 0 0 0 Diagram 4c Diagram 4d 100% Möjlighet till dialog om rutiner/riktlinjer 94% 81% 80% 100% 80% Rätt användning av tvångsåtgärder 76% 70% 60% 52% 40% 0% 0% 0% 0% v43 v5 v24 0 0 0 20% 0% 0% 0% 0% v43 v5 v24 0 0 0 6

Engagemangsindex Diagram 4e 100% Trygg i användadet av tvångsåtgärder 95% 86% 88% 0% 0% 0% 0% v43 v5 v24 0 0 0 Diagram 4f Diagram 4g Engagemang i förändringsarbetet Engagemang i förändringsarbetet 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8 4,0 3,0 2,0 v43 v5 v24 0 0 0 1,0 v43 v5 v24 0 0 Mätning medel Involvering: medel Viktighet: Resultat: 3A: Enligt medarbetarenkät v24 upplever personalen sig ha bättre följsamhet till rutiner (diagram 4b), bättre möjligheter till dialog gällande riktlinjer (diagram 4c) samt att de i större utsträckning gör rätt när tvångsåtgärder används (diagram 4d). Gällande kännedom om riktlinjer (diagram 4a) och trygghet i användandet av tvångsåtgärder (diagram 4e) har resultatet på skattningen sjunkit en smula men Något som också framkommit i medarbetarenkäten är att personal anser att förändrings- och utvecklingsarbete är av största vikt samt att viljan att vara delaktig ökat successivt under projektperioden.(se diagram 3f och 3g.) Man önskar också mer utbildning, vad gäller etik, praktik och juridik inom rådande tvångsvårdslagstiftning. 7

3B: Det har pga sjukdom och liknande varit svårt att uppnå 100 procentigt deltagande vid utbildningen i hot & våld prevention. Uppskattningsvis har ca 75% deltagit. Nytt tillfälle planeras till hösten 2012. 3C: Vi har haft 2 tvångsåtgärder efter att reflektion efter utförd tvångsåtgärd infördes. Vid ett av dessa två tillfällen har reflektionen genomförts. Vid det andra tillfället uteblev reflektionen, dels pga att personal hade möjlighet att förbereda sig för att orsaka så lite lidande hos patienten som möjligt samt att personal uppfattade att tvångsåtgärden utfördes på bästa sätt både ur patient- och personalsynpunkt. Därefter har inga tvångsåtgärder ägt rum. 3D: Vi har inte riktigt uppnått målsättningen pga att etisk reflektion ställts in vid ett par tillfällen under våren. De tillfällen som blivit av är dock mycket uppskattade av personal som deltagit. Det yttersta målet att sträva efter är att patienten upplever vårdandet som övervägande meningsfullt. Samtal och reflektion kring olika situationer i vårdandet kan likas vid en form av verktyg som kan hjälpa till att skapa god, etisk och meningsfull vård. Därtill anser vi att effekten av att delta i etisk reflektion är av stort värde för både patient och personal. Övergripande Målområde 4 Ytterligare mål: Mål: 4A: 100 % av patienterna ska skatta minst 3 på 5-gradig VAS-skala för delaktighet i vårdplan, i samband med utskrivning. 4B: 100 % av patienterna ska skatta minst 3 på 5-gradig VAS-skala för personalens bemötande, i samband med utskrivning. 4C: 100 % av patienterna ska skatta minst 3 på 5-gradig VAS-skala för tillräcklig information, i samband med utskrivning. 4D: 100 % av patienterna ska skatta minst 3 på 5-gradig VAS-skala för nöjdhet med vården som helhet, i samband med utskrivning. Vad och hur vi har mätt: 4A, 4B, 4C, 4D: I samband med det utvärderingssamtal patienten erbjuds i samband med utskrivning från avdelning 96 får patienten fylla i en enkät (se bilaga 1). Enkäten utgår från ovanstående målsättning och efterfrågar patientens upplevelse av delaktighet, personalens bemötande, tillräcklig information samt nöjdhet med vården som helhet. Vi har mätt hur stor andel patienter som skattat sin upplevelse till 3 eller högre på 5-gradig VAS-skala för delaktighet, bemötande, information och nöjdhet med vården som helhet. Resultatet sammanställs en gång per månad. (Se diagram 5). 8

Andel patienter som skattat minst 3 på 5-gradig VAS-skala för delaktighet, bemötande, information och nöjdhet(%) Mätningar: (Diagram 5) Andel patienter som skattat minst 3 på 5-gradig VAS-skala: 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Målvärde Delaktighet Bemötande Information Nöjdhet 10 0 Mars 2012 Februari 2012 Januari 2011 December April Maj Juni Aug Sep Okt Nov Sep Resultat: Sammantaget ser vi att patienterna är mycket nöjda med personalens bemötande, att de känner sig delaktiga samt att de i stor utsträckning känner sig nöjda med vården som helhet. När det gäller upplevelsen av tillräcklig information skattar patienterna lägre. Kontentan av detta är att vi behöver fortsätta att utveckla vården och hitta nya rutiner för att på ett bättre sätt erbjuda patienten individuellt anpassad information. Våra genomförda tester Fasta vårdteam: De två vårdlagen delas in i fasta vårdteam bestående av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och skötare. Vårdplansrond: Under ronden på torsdagar dokumenteras minst 2 +2 vårdplaner där patienten görs delaktig. Integrerad rond, med kompletterande vårdlagsmöten: Rond och genomgångsunderlaget kommer att kompletteras med en stående punkt kallad vårdplan. Detta för att all personal ska påminnas om detta dagligen. Om omvårdnadsperspektivet av någon orsak inte täcks vid läkares närvaro, kompletteras detta vid separata vårdlagsmöten. Kontaktperson för dagen: Alla patienter får en kontaktperson utsedd/arbetspass. I första hand inom vårdteamet. I andra hand inom det vårdlag patienten tillhör. Först i tredje hand utses personal i det andra vårdlaget. En detaljerad beskrivning av de arbetsuppgifter som ingår för kontaktpersonen har gjorts och är känd av all personal. Som KP ansvarar man för all aktivitet runt patienten. (Se bilaga 7.) Glastavlor: Vilken personal som är kontaktperson för vilken patient, på aktuellt arbetspass, dokumenteras på glastavlorna i dagrummet. 9

Strukturerat uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd: Alla patienter som fått erfara en tvångsåtgärd ska erbjudas ett strukturerat uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd. Syftet med samtalet är: - Att patienten får möjlighet att, med egna ord, berätta om sina upplevelser i samband med den aktuella tvångsepisoden. - Att på ett sakligt sätt berätta hur personalen uppfattade situationen, utan att ställa patienten till svars. - Att förbättra kvalitén vid tvångsåtgärder. - Att minimera behovet av att använda tvång. (Se bilaga 3 och 4.) Strukturerat utvärderingssamtal: Alla patienter ska erbjudas ett strukturerat utvärderingssamtal i samband med utskrivning. Syftet med samtalet är: - Att patienten får möjlighet att sammanfatta vårdepisoden. - Att patienten får skatta sin upplevelse av delaktighet, tillräcklig information, personalens bemötande och nöjdhet med vårdepisoden som helhet. - Om det framkommer att patienten brister i förståelse eller missförstått något som berörs i frågeställningarna bör korrekt information ges. - Att förbättra patientens upplevelse av vården. - Att förbättra patientens delaktighet i vården. (Se bilaga 1 och 2.) Anhörigenkät: Anhöriga skall beredas möjlighet att uttrycka sin åsikt, i form av en frivillig enkät, om vården och om personalens bemötande. 2 personal utses på morgonen för att ansvara för att anhörigenkäten delas ut och samlas in. Information om anhörigenkäten sätts upp på anslagstavlan utanför avdelningen och vid expeditionen. Enkäter delas ut till alla anhöriga/närstående samtidigt som muntlig information ges. Detta prickas av på lista. Anhörigkontakt: För att anhöriga, i större utsträckning, ska få möjlighet att vara delaktiga i sin närståendes vård, få individuellt anpassad information om sin närståendes sjukdom och behandling samt känna sig bättre bemötta av personal ska en personal i patientens vårdteam kontakta närstående för att bjuda in till dialog. Patientens vårdteam har som rutin att fråga vem/vilka av patientens närstående den vill involvera i sin vård och återhämtning och be patienten kontakta dessa. Om patienten behöver stöd i att kontakta närstående hjälper vårdteamet patienten. Individuellt anpassad information: Läkare ger information i samband med läkarsamtal. Den som är kontaktperson för dagen följer upp med information i samband med morgonsamtal. Vårdteamet följer upp med information i samband med vårdteamssamtal. Etisk reflektion: Etisk reflektion genomförs var tredje vecka och syftar till att medvetandegöra och se etiska dilemman, särskilt vid tvångsvård. Etisk reflektion ska öka personalens kunskap av värdet av god omvårdnad som grund för patientens hälsoprocess och återhämtning. Genom att personal regelbundet samtalar och reflekterar om olika situationer i vårdandet där avsikten är att fördjupa förståelsen för vad som kan kränka patienten samt vad som kan utgöra god vård förväntas personalens kunskaper om vad som är ett gott och värdigt bemötande att öka. (Se bilaga 8). Flexibla vårdteam: I samband med patientens ankomst till avdelning 96 utser expeditionssjuksköterskan ett vårdteam med omvårdnadsansvarig sjuksköterska och skötare från det vårdlag patienten tillhör. Om möjligt, samma vårdteam som vid föregående vårdtillfällen. Vårdteamet ansvarar för den övergripande planeringen under hela vårdepisoden såsom omvårdnadsplan, kontakt med anhöriga, kontakt med öppenvård, ev veckoschema, specifikt förhållningssätt. (Se bilaga 7.) 10

Strukturerade morgonsamtal: Den som är kontaktperson för dagen försöker i den mån det går att ha ett samtal med sina patienter innan ronden. Nyinskrivna patienter prioriteras. Manual för vad som bör ingå i ett morgonsamtal har utformats och är känt hos alla. Även en manual för vad man bör tänka på vid ett första morgonsamtal görs. Det första morgonsamtalet skall i den utsträckning det går att utföras av OAS. (Se bilaga 7.) Ankomstsamtal: Vårdteamet har ett gemensamt ankomstsamtal med patienten den första morgonen på avdelningen. Syftet är framförallt att förbättra patientens upplevelse vad gäller delaktighet och tillräcklig information. (Se bilaga 7). Våra genomförda aktiviteter Planeringsdag: Avd 96 hade den 14/3 en planeringsdag som syftade till att öka delaktigheten hos all personal samt utveckla anhörigarbetet ytterligare. Planeringsdagen den 14/3 gav upphov till flera nya tester där personal utanför teamet utsett till testgeneraler. Öka motivation och delaktighet: För att öka motivation och delaktighet hos övrig personal har detaljerad information om vad som ingår i uppdraget givits i samband APT. Teamet har också erbjudit övrig personal handledning i tex utskrivningssamtal mm. Positiv feed back till personal ges genom att citat från patienternas utskrivningssamtal sätts upp på anslagstavlan i personalrummet. Informationsmöte: Enhetschef och samordnare har haft ett möte med ny st-läkare för att delge honom information om förbättringsprojekt, avdelningens målsättning med dokumenterad vårdplan inom 48 timmar samt hur han förväntas bidra i förbättringsarbetet. Sammanfattad information om LPT: En arbetsgrupp med personal från avd 95 och 96 har sammanställt en lättförståelig och lättöverskådlig lathund över tvångsvårdslagstiftningen. Rutiner för vårdteamsarbete: Formulerat vilka uppdrag som innefattas i begreppet vårdteam (omvårdnadsansvarig sjuksköterska och skötare). De ansvarar för den övergripande planeringen under hela vårdepisoden såsom vårdplan, kontakt med anhöriga, kontakt med öppenvård, formulera och utvärdera veckoschema eller specifikt förhållningssätt. Informationsbroschyr: Avdelningens informationsbroschyr har omarbetats och är nu mer välkomnande och beskriver vad avdelningen erbjuder istället för vilka regler som gäller. Broschyren är utformad till både patienter och närstående. Anslagstavla: Vi sätter upp skriftlig information om projektet samt aktuellt förändringsarbete på en anslagstavla i patienternas dagrum. Återkommande information och dialog: För att öka personalens följsamhet till de nya rutiner och arbetsuppgifter som projektet lett till har återkommande informationstillfällen ägt rum. Detta gäller framförallt utvärderingssamtalet och vad uppdraget kontaktperson för dagen innefattas av. Omvårdnadsriktlinjer vid tvångsåtgärder har författats inom ramen för projektet. 11

Testade förbättringar som införts som rutin i ordinarie verksamhet Vi har gemensamt på avdelningen kommit fram till att vi fortsättningsvis kommer att fortsätta med kontaktperson för dagen och flexibla vårdteam. Ett ankomstsamtal med patienten kommer att hållas av vårdteamet för att tillsammans inleda processen med att formulera den individuellt anpassade omvårdnadsvårdplanen inom 48 timmar. Den medicinska delen av vårdplanen tillförs på torsdagsronder. Vi kommer även fortsättningsvis att använda oss av glastavlan i dagrummet där kontaktpersonen för dagen skrivs upp. Detta har visat sig skapa trygghet och struktur för både personal och patienter. Fler rutiner som införts i och med projektet är uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd, samt en kort reflektionsstund efter utförd tvångsåtgärd för personalen. Vi kommer även att fortsätta med utvärderingssamtal för patienten vid hemgång. Vi ser att våra patienter uppskattar möjligheten att själva sätta ord på- och sammanfatta sin vårdtid tillsammans med personalen. En lathund över sammanfattad information om tvångsvård och vårdintyg är upprättad (se bilaga 5). Nya omvårdnadsriktlinjer för utförandet av tvångsåtgärder har författats inom ramen för projektet. De är dock helt nyligen färdigställda och arbetet med att implementera dessa kommer att påbörjas hösten 2012. Vi kommer även att fortsätta med etisk reflektion, både för dag- och nattpersonal. Gällande anhörigperspektivet arbetar vi vidare med att utöka möjligheten till delaktighet i sin närståendes vård genom att vårdteamet inleder anhörigkontakten. Anhörigbrevlådan kommer att sitta kvar utanför avdelningen men frågorna på enkäten ska arbetas om och tydliggöras. Vi hoppas att fler anhörigenkäter ska komma in och att synpunkter från dessa kan ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete gällande anhörigas delaktighet. Så här involverar vi patienter och närstående i förbättringsarbetet Medverkan sker genom vardagliga och vårdande samtal, samt via enkäter. Alla patienter ska erbjudas ett strukturerat samtal i samband med utskrivning där han/hon får möjlighet att skatta sin upplevelse av delaktighet, personalens bemötande, tillräcklig information samt nöjdhet med vården som helhet. Vuxenpsykiatrin träffar brukarrådet en gång/termin. Anhöriga/närstående kan komma med förbättringsförslag i samband med anhörigenkäten. Projektledare har bjudit in brukarrådet till informationsträff och gemensam dialog gällande förbättringsarbetet. Projektledare har deltagit på VIP:s (Västmanlands Intresseförening för Psykossjuka) medlemsmöte och berättat om förbättringsarbetet. Projektledare kommer att berätta om förbättringsarbetet vid ett av RSMH Västmanlands (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) medlemsmöten hösten 2012. 12

Så här går vi vidare Ett utvecklingsteam kommer att fortsätta att vara drivande i förbättringsarbetet på avdelning 96. Dels kommer teamet att testa nya förslag på förbättringar, och dels arbeta för att bibehålla de genomförda förbättringar som idag är rutiner på avdelningen. Teamet kommer över sommaren att bestå av medlemmarna från team 64. Tanken är dock att 2 medlemmar sedan kommer att bytas ut varje år för att på så sätt involvera övrig personal i förbättringsarbete. Förbättringsarbetet kommer även att fortsättningsvis vara en stående punkt vid arbetsplatsträffar, sjuksköterskemöten och skötarmöten. Under lärandeseminarium 4 fick vi i teamet nya förbättringsidéer som vi nu ska testa under sommaren. Testet innefattar en kort muntlig överrapportering från dagen där kvällspersonalen ges utrymme att planera kvällen tillsammans. Efter detta sker en säkerhet- och hälsningsrond för kvällspersonalen. Tidigare har vi haft tyst rapportering. Fortsatt arbete med kompetensutveckling kommer att fortgå i enlighet med den kompetensplan som Landstinget Västmanland skickat in till SKL. Vuxenpsykiatrin i Västmanland har upprättat en tjänst som ska kvalitetssäkra följsamhet till genombrottprojektens resultat. Vuxenpsykiatrin i Västmanland skall hålla en årlig inspirationsdag om psykiatrisk heldygnsvård, där varje enhet presenterar resultat, statistik samt hur deras utvecklingsarbete inom ramen för genombrottsprojektet framskridit. Avdelning 96 skall ha en planeringsdag/år med fokus på genombrottsprojektets resultat och vidareutveckling. Avdelning 96 kommer att fortsätta mäta: Antal utvärderingssamtal som erbjuds samt utförs. Antal uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd som erbjuds samt utförs. Antal dokumenterade vårdplaner. Antal tvångsåtgärder. Diskussion På avdelning 96 har många förbättringsidéer testats. Vid en del tester har vi tyckt att grundidén varit bra fast testet inte fungerade i praktiken. Detta resulterade i att idén har kvarstått men testet har utförts under andra förhållanden. Ett exempel på detta är hur man på bästa sätt skall säkerställa att den individuella vårdplanen dokumenteras. Det är många av våra tester som har blivit rutiner på avdelningen. Och vi har alla sett att arbetsuppdelningen fungerar bättre nu och att det till synes skapar trygghet för patienterna. Samtliga i personalgruppen har varit engagerade i projektet. Främst genom kontaktperson för dagen, upprättande av vårdplaner och utvärderingssamtal med patienterna. Även avdelningens läkare har varit involverade i arbetet. Främst genom att upprätta den medicinska delen i vårdplanerna, samt utformandet av en lathund med sammanfattad information om LPT och vårdintyg. Att medverka i genombrottsprojektet har varit en intressant resa för oss i teamet. Att ha fått träffa annan personal runt om i landet, samt tagit del av attitydsambassadörernas erfarenheter, har varit givande. 13

Vissa delar har dock inte gått som planerat. Intresset i personalgruppen har danat vid ett par tillfällen och då har vi skapat nya lösningar för att hålla engagemanget vid liv. Intresset och viljan att förbättra vården har dock alltid funnits i hela personalgruppen, och alla är överens om att förbättringsarbetet skall fortskrida även efter att projekttiden är över. Att involvera anhöriga har också varit en större utmaning än vad vi först trodde, vissa saker tar längre tid att implementera. Men arbetet med att engagera och involvera anhöriga i vården har bara sett sin början. Detta har vi lärt oss Under en arbetsplatsträff gjordes en utvärdering av projektet om vad som varit bäst och vad vi kan ta med oss in i framtiden. All personal som deltog menade att kontaktperson för dagen har varit det som fallit bäst ut för både patienter och personal. Rutinen har skapat bra tydlighet och struktur, där alla patienter får tillgång till samma vårdinnehåll oavsett vem som är i tjänst. Man sa även att om utvärderingssamtalet sker i form av dialog med patienten, framkommer mycket information som kan vara till nytta för personalen i vården samt för den personliga utvecklingen som vårdare. I och med projektet har man över lag lärt sig att små förändringar kan göra stor nytta. Vi har även lärt oss ett nytt sätt att testa och genomföra förbättringsidéer. I och med flytten till nya lokaler nästa år kommer förutsättningarna att förändras och behoven kommer att se annorlunda ut. Då kommer det att vara bra att ha med oss alla dessa lärdomar och erfarenheter som projektet gett oss för att kunna skapa en god vårdmiljö utifrån de nya förutsättningarna. Vi har även lärt oss att förbättringsarbetet aldrig tar slut. Det är viktigt att man som personal aldrig blir nöjd, stannar upp, och slutar att vara nyfiken. Utan att man vill fortsätta förbättra vården. Den viktigaste lärdomen är dock att förändringsarbete med patientfokus gör gott för både patienter och personal. För ytterligare information Var vänlig kontakta Ulrica Nordström, Projektledare ulrica.nordstrom@ltv.se 021-176427 Eventuella bilagor Bilaga 1: Utvärderingssamtal Bilaga 2: Instruktion för utvärderingssamtal Bilaga 3: Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd Bilaga 4: Instruktion för uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd Bilaga 5: Sammanfattad information för LPT Bilaga 6: Avdelningsbroschyr Bilaga 7: Instruktion för vårdteam, KP för dagen, morgonsamtal, ankomstsamtal Bilaga 8: Instruktion för Etisk reflektion 14

2011-11-23 Bilaga 1 Utskrivningssamtal År och månad: Signatur: 1. Har du vårdats enligt LPT eller HSL? (har konvertering varit nödvändig?) 2. Om LPT, hur har tvångsvården påverkat din livssituation? Vad tror du är orsaken till att du vårdats enligt LPT? Anser du att det funnits skäl för tvångsvård? Har du fått information gällande dina rättigheter? (överklaga tvångsvården/ rätt till stödperson) 3. Om HSL, hur har vården påverkat din livssituation? 4. Har du blivit hjälpt av vården? Ja Nej Kan du berätta på vilket sätt? Hade vi kunnat göra på något annat sätt? Hur? 5. Vet du om det funnits en vårdplan för dig? Hur ser du på din delaktighet i planeringen? 6. Hur har du upplevt vårdmiljön? Bemötandet från avd.personal och läkare? 7. Har någon vårdhandling utförts mot din vilja? Hur ser du på det nu? 8. Hur ser planeringen framåt ut? (kontakt med öppenvård/ kommun/andra viktiga personer/ långtidspermission/ öppen psykiatrisk tvångsvård)

9. Finns det något du vill lyfta fram som varit bra/ mindre bra under vårdtiden? Är det någon ytterligare fråga som jag borde ha ställt? 1. Hur delaktig har du varit i din vårdplan samt i vården som helhet? 1 Inte alls delaktig 2 Inte speciellt delaktig 3 Delaktig till viss del 4 Delaktig till största delen 5 Helt och hållet delaktig 2. Hur nöjd är du med personalens bemötande? 1 Helt och hållet missnöjd 2 Mest missnöjd 3 Nöjd till viss del 4 Nöjd till största delen 5 Helt och hållet nöjd 3. Har du fått tillräcklig information om (dina rättigheter gällande tvångsvård) ditt hälsotillstånd och om metoder för vård och behandling? 1 Nej, ingen information alls 2 Nej, den har varit bristfällig 3 Ja, till viss del tillräcklig 4 Ja, till största delen tillräcklig 5 Ja, helt och hållet tillräcklig 4. Hur nöjd är du med vårdtiden som helhet? 1 Helt och hållet missnöjd 2 Mest missnöjd 3 Nöjd till viss del 4 Nöjd till största delen 5 Helt och hållet nöjd Dokumentet är ett arbetsmaterial i pågående Genombrottsprojekt inom Vuxenpsyk Västmanland, avseende att förbättra den psykiatriska heldygnsvården.

2011-11-07 Bilaga 2 Manual för utskrivningssamtal. Samtalen genomförs i första hand av någon i vårdteamet i andra hand av kontaktperson för dagen. Patienten informeras om anledningen med samtalet och tidpunkten för samtalet. Syftet med samtalet: - Att patienten får möjlighet att sammanfatta vårdepisoden. - Att patienten får skatta sin upplevelse av delaktighet, tillräcklig information, personalens bemötande och nöjdhet med vårdepisoden som helhet. - Om det framkommer att patienten brister i förståelse eller missförstått något som berörs i frågeställningarna bör korrekt information ges. - Att förbättra patientens upplevelse av vården. - Att förbättra patientens delaktighet i vården. Frågorna ställs som de står skrivna. Är du osäker på om patienten har förstått frågan kan den förklaras vidare. Det som står inom parentes i formuläret bör beröras om det är relevant för patienten, annars inte. Samtalet varar i ca 15 min, men ge patienten tid till att formulera sig. Stöd patienten i att hålla sig till att besvara frågorna. Glöm inte självskattningen! Skriv svaren direkt på formuläret, använd baksidan vid behov. I COSMIC dokumenteras att samtalet ägt rum samt relevant information som framkommit. Det ifyllda formuläret sparas som arbetsmaterial, under aktuell månad, i pärmen för utskrivningssamtal och kan komma att ligga till grund för kommande förbättringsarbete.

2011-12-01 Bilaga 3 Uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd År, månad 1. Vilken åtgärd användes i ditt fall? Fastspänning Tvångsinjektion Avskiljning 2. Försökte du ge personalen signaler om att du behövde extra stöd? Ja Nej Om ja, - hur signalerade du detta? Om nej, vad hindrade dig? 3. Kan du berätta om din upplevelse före, under och efter tvångsåtgärden? 4. Vad hade vi kunnat göra annorlunda för att hjälpa dig i den här situationen? 5. Upplever du att vi i personalen behandlade dig respektfullt i situationen? Kan du beskriva? Ja Nej 6. Hur uppfattade du den information du fick i samband med tvångsåtgärden? 7. Hur upplever du att tvångsåtgärden har påverkat din återhämtning? 8. Är det någonting mer du vill berätta som jag inte frågat om? 9. Hur har det påverkat dig att tala om situationen? Dokumentet är ett arbetsmaterial i och en del av pågående Genombrottsprojekt inom Vuxenpsyk Västmanland, avseende att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder.

2011-11-07 Bilaga 4 Manual för uppföljande samtal efter tvångsåtgärder. Samtalen genomförs i första hand av någon som var med när tvångsåtgärden utfördes. Patienten informeras om anledningen med samtalet och tidpunkten för samtalet. Samtalet hålls i så nära anslutning till tvångsepisoden det är möjligt beroende på patientens tillstånd. Syftet med samtalet: - Att patienten får möjlighet att, med egna ord, berätta om sina upplevelser i samband med den aktuella tvångsepisoden. - Att på ett sakligt sätt berätta hur personalen uppfattade situationen, utan att ställa patienten till svars. - Att förbättra kvalitén vid tvångsåtgärder. - Att minimera behovet av att använda tvång. Frågorna ställs som de står skrivna. Är du osäker på om patienten har förstått frågan kan den förklaras vidare. Samtalet varar i ca 15 min, men ge patienten tid till att formulera sig. Stöd patienten i att hålla sig till att besvara frågorna. Skriv svaren direkt på formuläret, använd baksidan vid behov. I COSMIC dokumenteras att samtalet ägt rum samt relevant information som framkommit. Det ifyllda formuläret sparas som arbetsmaterial i pärmen för uppföljningssamtal och kan komma att ligga till grund för kommande förbättringsarbete.

Sammanfattad information vad som gäller vid vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Förutsättningar för tvångsvård 1. Patienten lider av en allvarlig psykisk störning 2. Är i behov av psykiatrisk dygnetrunt vård som bara kan ges i slutenvården. 3. Motsätter sig vård eller saknar förmåga till ställningstagande. Vårdintyg ( 4) Vid Intagning för tvångsvård krävs ett vårdintyg. Läkarundersökning i omedelbar anslutning till vårdintyget. Undersökningen görs av en legitimerad läkare. Skall innehålla förutsättningar för tvångsvård, redogörelse för den psykiska störningen. Den läkare som utfärdat vårdintyget ansvarar för att det kommer till sjukvårdsinrättningen utan dröjsmål. När ett vårdintyg är utfärdat får patienten hindras att lämna sjukvårdsinrättningen. Vårdintyg får aldrig utfärdas om patientens psykiska störning enbart utgör en utvecklingsstörning. Kvarhållningsbeslut ( 6) Får inte baseras på ett vårdintyg som är äldre än 4 dagar. När beslutet är taget av läkare, får patienten hindras att lämna sjukvårdsinrättningen. Tvång får användas för att upprätthålla ordningen och säkerheten på avdelningen. Fastspänning får ske om det finns omedelbar fara för att patienten skadar sig själv eller någon annan. Patienten får avskiljas från andra (8 timmar, sen nytt beslut av läkare). Patitenen får ges nödvändig psykiatrisk behandling. Intagningsbeslut ( 6b) Måste tas inom 24 timmar efter ankomsten till vårdinrättningen. Får inte grundas på ett vårdintyg som är äldre än 4 dagar. Får inte tas av läkaren som utfärdat vårdintyget. Konvertering från HSL till LPT ( 11) Patienten lider av en allvarlig psykisk störning Är i behov av psykiatrisk vård som bara kan ges i slutenvården. Motsätter sig vård eller saknar förmåga till ställningstagande. Patienten kan komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan. Beslut om konvertering skall tas av specialistläkare i psykiatri. Beslut måste tas inom 24 timmar från att vårdintyget skrevs. När beslut enligt 11 är taget ska läkaren senast dagen efter underställas förvaltningsrättens prövning. Bör tvångsvården fortsätta ska läkare inom fyra dagar ansöka hos förvaltningsrätten. Om rätten bifaller ansökan får tvångsvården pågå i högst fyra månader. Inom 4 månader måste en ny ansökan om förlängd vård enligt LPT vara förvaltningsrätten tillhanda annars upphör tvångsvården. Tvångsåtgärder När ett vårdintyg är utfärdat får patienten efter läkares beslut hindras att lämna sjukvårdsinrättningen. Tvångsåtgärder får också användas för att upprätthålla ordningen på vårdinrättningen eller för att tillgodose säkerheten i vården. Om det finns omedelbar fara för att patienten allvarligt skadar sig själv eller någon annan får patienten spännas fast i bälte. 1

Kontakta ALLTID Läkare vid bältesläggning då det är en läkare som beslutar om sådan. Vårdpersonal skall alltid finnas hos en patient som är fastspänd. Om behov av fortsatt faststpänning kvarstår efter 3 timmar ska jourläkare/bakjour kontaktas. Bakjouren ska efter 4 timmars fastspänning, på plats bedöma om behov av fortsatt fastspänning föreligger. Socialstyrelsen skall utan dröjsmål underrättas om fastspänning längre än 4 timmar. En patient får avskiljas p.g.a. aggressivitet eller om denna har ett sådant störande beteende att det försvårar vården för andra patienter. Beslut om avskiljning för en patient tas alltid av läkare. Om avskiljningen sträcker sig över 8 timmar ska socialstyrelsen utan dröjesmål informeras. En patient som hålls avskiljd skall alltid stå under fortlöpande uppsikt av vårdpersonal. Tvångsåtgärder skall alltid dokumenteras med åtgärdskoder i patientens journal i Cosmic. Nödvärn Varje individ har alltid rätt avvärja ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Det våld som används för att avvärja ett angrepp måste stå i proportion till angreppets beskaffenhet. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. (Lag 1994:458 & Brottsbalk 1962:700, Kap 24). Ansökan om fortsatt tvångsvård efter 4 veckor Ansökan skall vara förvaltningsrätten tillhanda inom 4 veckor (28 dagar) från dagen då intagningsbeslutet togs. Det skall det framgå om ansökan gäller sluten- eller öppentvångsvård. Omständigheter som utgör grund för tvångsvården. Vilka övervägande som gjorts i fråga om annan form av vård. En redogörelse för det stöd och behandling som planeras för patienten. Har en ansökan eller överklagan inkommit till förvaltningsrätten får tvångsvården fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut. Stödperson Läkare ska informera patienten med individuellt anpassad information om rätten till stödperson när patientens tillstånd tillåter detta. När patienten begär stödperson, ska anmälan göras till patientnämnden. Ansökan skall även göras av läkare när ansökan om fortsatt tvångsvård eller när vården övergår från HSL till LPT eller när läkaren avslår begäran om att LPT ska upphöra. Stödpersonen kan fortsätta sitt uppdrag 4 veckor efter att tvångsvården avslutats. Stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen. Överklagan Patienten skall så snart dennes tillstånd medger informeras om sin rätt att överklaga vissa beslut. Patienten kan alltid överklaga läkares beslut vad gäller beslut om intagning under tvångsvård, konvertering eller övergång från rättpsykiatiskvård till tvångsvård samt ansökan om öppen tvångsvård. Patienten får också överklaga läkares beslut om begränsning av elektroniska kommunikationstjänster och övervakning/begränsning av försändelser. Patienten har även rätt överklaga beslut om indraget tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område. Överklagan skall ställas till förvaltningsrätten innan utgången tid. Informera avdelningens läkare om en patient överklagat, då läkaren skall framställa sina argument till förvaltningsrätten. 2

Förvaltningsrätten Ett mål hos förvaltningsrätten skall tas upp till avgörande inom 8 dagar från den dag ansökan eller överklagan inkom. Patienten skall närvara vid förhandlingar om patientens tillstånd medger det. Patientens stödperson har rätt att närvara vid förhandlingar och skall om möjligt, underrättas om dem. Läkare kan inte överklaga förvaltningsrättens beslut. Vårdplan En vårdplan skall upprättas snarast efter att patienten blivit intagen för tvångsvård. Den skall innehålla behandlingsåtgärder och andra insatser för att syftet med tvångsvården skall uppnås. Skall om möjligt upprättas i samråd med patienten och anhöriga. Läkare skall undersöka om patienten är i behov av stöd från socialtjänsten. Frågar om behandlingen avgörs ytterst av Chefsöverläkaren Tvångsvårdens upphörande När det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård skall läkare genast besluta att tvångsvården skall upphöra. Läkare skall fortlöpande ta ställning till om tvångsvården kan upphöra. Tvångsvården upphör om t.ex. ansökan om fortsatt tvångsvård inte är förvaltningsrätten tillhanda i rätt tid. Aviken patient som vårdas enligt LPT Beslut om polishandräckning tas av överläkare när alla andra alternativ till att motivera patienten att återkomma inte gett resultat. Dagtid tar avdelningsöverläkaren beslutet om polishandräckning. På övrig tid (eller då inte avdelningsläkaren finns att tillgå) tas beslutet av bakjour. Överläkaren som begär polishandräckning skall ha tillgång till vårdintyget eller kopia (fax). Begäran om polishandräckning faxas från psykiatriska akutmottagningen. Patient som inkommer med poliseskort skall alltid först till psykiatriska akutmottagningen. Original av begäran om polishandräckning skall sparas i patientens pappersjournal. Övrig information Samtliga blanketter som används vid tillämpningen av LPT finns i Cosmic. När en patient överklagat läkares beslut till förvaltningsrätten, skall läkaren motivera sitt beslutet till förvaltningsrätten, ofta med kort varsel. Glöm inte att informera läkaren om överklagan så denna hinner motivera beslutet, annars avskrivs vården enligt LPT. Mer information finns att hitta på Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se Riktlinjer & Ledningssystem för Landstinget Västmanland, http://puls.ltv.se (Intranät) Förvaltningsrätten i Uppsala, http://www.forvaltningsratteniuppsala.domstol.se/ Patientnämnden, http://www.ltv.se/halso-_och_sjukvard/patientnamnden1/ Sjukvårdsupplysningen - 1177, http://www.1177.se/regler-och-rattigheter/psykiatrisk-tvangsvard/ Denna information uppdaterades senast den 11 juni 2012. 3

1 Vårdintyget utfärdat den VÅRDINTYG enligt 4 och 11 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Detta intyg avser 4 lagen om psykiatrisk tvångsvård 11 lagen om psykiatrisk tvångsvård 5 lagen om rättspsykiatrisk vård 2 Vårdintyg Ska grundas på en särskild personlig läkarundersökning. Undersökningen ska genomföras av en legitimerad läkare Vårdintyget får endast utfärdas i omedelbar anslutning till undersökningen. Motsätter sig patienten undersökning får patientens tas om hand för att möjliggöra en undersökning. 3 Den undersökte Efternamn och förnamn Utdelningsadress Postnummer Postort Folkbokföringsort Identiteten styrkt genom Personnummer Den läkare som utfärdat vårdintyget är ansvarig för att att se till att vårdintyget, snarast kommer till den sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård skall prövas. 4 Läkarens redogörelse för de omständigheter som föranleder vårdbehovet ANAMNES BAKGRUND Ange relevanta uppgifter för bedömning av vårdbehovet, t.ex. tidigare ohälsa och vård samt sociala förhållanden Vårdintyg får aldrig utfärdas om patientens psykiska störning enbart utgör en utvecklingsstörning. plats där patienten är. 1. Datumet Datumet måste alltid vara korrekt ifyllt. Att fylla i klockslag är bra, men är inte tvingande. SoSB 42023 2005-12 pee 2. Detta intyg avser 4 kryssas i om vårdintyget gäller en patient som inte vårdas enligt HSL. 11 avser en patient som vårdas enligt HSL och där vårdformen går över till LPT, en så kallad konvertering. Den undersökte Efternamn och förnamn Personnummer ANAMNES NUVARANDE TILLSTÅND (forts.) Redogör för den psykiska störningen, dess utveckling och huvudsymtom enligt den undersöktes och/eller andra personers beskrivning (om andra personer lämnat uppgifter, anges detta). Ange de förhållanden som nödvändiggör intagning på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård 5 3. Patientens personuppgifter Vårdintyget måste kunna kopplas till patienten. Är det inte möjligt att säkerställa patientens identitet är det polisens uppgift att fastställa den. 4. Anamnes (Bakgrund) Läkaren måste alltid redogöra för de omständigheter som föranleder vårdbehovet. Detta fält måste alltid ger till grund för bedömningen. 5. Anamnes (Nuvarande tillstånd) Patientens nuvarande tillstånd måste alltid fastställas på vårdintyget. STATUS SOMATISKT Redovisa resultatet av den somatiska undersökningen PSYKISKT Ange vid undersökningen iakttagna avvikelser som är av betydelse för bedömningen av vårdbehov och diagnos, t.ex. vakenhetsgrad, orientering, uppträdande, tal, sinnesstämning, minne, förvirring, tankeförlopp, tankestörningar, hallucinationer, vanföreställningar, självmordstankar och/eller självmordsplaner. Ange även den undersöktes insikt om behov av vård och stöd 6 7 6. Status (Somatiskt) Det är inte tvingande att fylla i den somatiska statusen för patienten. Kan psykisk sjukdom kopplas till en somatisk orsak är det fördelaktigt om detta dokumenteras här. 7. Status (Psykiskt) Detta fält måste alltid fyllas i.

8 Den undersökte Efternamn och förnamn SAMMAN- FATTNING Personnummer De uppgifter och iakttagelser som ligger till grund för läkarens bedömning om förutsättningarna för tvångsvård. Avser vårdintyget 4 eller 11 lagen om psykiatrisk tvångsvård skall förutsättningarna redovisas under 1, 2a och 3 samt även under 4 om vårdintyget avser 11. 1) Den undersökte lider av allvarlig psykisk störning p.g.a.: 8. Sammanfattning 1) Måste alltid fyllas i. 2a) Måste fyllas i vid 4 och 11. 2b) Viktigt att fylla i vid 5 3) Måste alltid fyllas i. 4) Bra att fylla i. Måste fyllas i när vård enligt HSL övergår till vård enligt LPT. 2 a) Den undersökte är i oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård och går inte att behandla i öppenvård (t.ex. i hemmet, i särskilda boendeformer, på behandlingshem eller på en sjukvårdinrättning för somatisk vård) p.g.a.: 9. Underskrift & Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter och underskrift av den läkare som utfärdat vårdintyget. 2 b) Den undersökte är i behov av rättspsykiatrisk vård och går inte att behandla där denne nu är frihetsberövad (häkte, särskilt ungdomshem eller kriminalvårdsanstalt) p.g.a.: 3) Den undersökte har följande inställning till erbjuden vård: 4) Den undersökte kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan p.g.a.: Tvingande fält är: Ort och datum Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn Befattning Om läkaren har legitimation eller dispens att utfärda vårdintyg. Tjänsteställe Utdelningsadress Telefon Postort Läkarens namnteckning Den undersökte Efternamn och förnamn Personnummer Intygsutfärdande läkarens utlåtande Jag intygar att jäv enligt 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223) 1 inte föreligger och att jag av iakttagelser vid den personliga undersökningen funnit att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Ort och datum Den legitimerade läkarens namnteckning 9 Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn Befattning Har svensk legitimation Har inte legitimation, men Socialstyrelsens dispens att utfärda vårdintyg Tjänsteställe Utdelningsadress Postnummer Postort Telefon (inkl. riktnr) Faxnr E-post 1Bestämmelserna har följande lydelse: Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Senast uppdaterad 2012-06-12