Begreppet naturlig religion

Relevanta dokument
Begreppet naturlig religion

Begreppet naturlig religion

Teoretiska skäl att tro på Gud

KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION!

Teoretiska skäl att tro på Gud

OMG! religion!

Föreläsningar i religionsfilosofi

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

I ljuset av det ondas problem

Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?

GUD. Religionsfilosofi Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden,

Dialoger om naturlig religion.!

SANNING eller fake 1

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

Guds egenskaper och natur

- Är strategin Guds? - Strategins värld :

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Den som är född av Gud syndar inte

1 Om Guds existens

Varför ett bevis för Gud?

Religiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer

Hinduismens utbredning i världen

Moralfilosofi. Föreläsning 12

4. Moralisk realism och Naturalism

Fa-undervisning vid Fa-konferensen i Washington DC 2004

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 5, maj 2014 Maj är en energi 3månad i ett energi 7år. Men först lite om filosofin bakom Numerologi.

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Öppna frågans argument

TRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET?

Vetenskapen och det övernaturliga

Lindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev.

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Postprint.

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Hur känner vi Gud? Eller gör vi det? (Teologi i Söderhöjdskyrkan 10/12-09)

Moralfilosofi. Föreläsning 6

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Tro det eller ej. - En undersökning av argumentet utifrån religiös erfarenhet

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -

Realism och anti-realism och andra problem

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Hinduismens rötter. Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år.

Standardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ge sitt liv för sina vänner

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

En Raggningsexperts Bekännelser

Lars Johan Erkell. Intelligent Design

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

En formell affär DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE OCH SMAK

Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk?

Analys av Tro och vetande 2.0

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus. Den Haag 4 November 1922

Fyra positioner under ett konsultativt samtal

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Fysik Kunskapens användning

Vad Gud säger om Sig Själv

Innehåll. Illustrationer...5

Men får jag ge dig ett gott råd: Stressa inte. Unna Dig att få andas in bibliska tankar. Det kommer att våras för dig då!

Tro inom naturvetenskap

Transkript:

Begreppet naturlig religion KLEANTHES PHILO DEMEA Religiösa trosföreställningar som enbart baserar sig på vanlig sinneserfarenhet, observationer och förnuftsresonemang. Modern empirist som hävdar att man kan bevisa Guds existens på basis av erfarenheten.! Kluven gestalt som pendlar mellan rationalism (framför bl a ett kosmologiskt gudsbevis) och mysticism (Gud är bortom mänskligt förnuft trons grund är en inre känsla).! Styrkan hos våra trosföreställningar bör vara avpassad efter styrkan hos evidensen. Det är inte rationellt att vara mer trosviss än vad de befintliga beläggen ger täckning för.. Kleanthes framför en variant av det teleologiska gudsbeviset: ändamålsargumentet the argument from design. Demea och framför allt Philo kritiserar argumentet. Diskussionen löper genom större delen av dialogerna. 1

kleanthes talar Se dig omkring i världen. Begrunda helheten och alla dess delar: Du kommer då att finna att den ingenting annat är än en stor maskin uppdelad i ett oändligt antal mindre maskiner som i sin tur medger uppdelning i en utsträckning långt bortom det människans sinnen och själsförmögenheter kan spåra och förklara. Alla dessa maskiner och till och med deras minsta beståndsdelar är anpassade till varandra med en exakthet som hänför var och en som någonsin reflekterat över dem.! FORTS. Den märkliga anpassningen av medel till mål överallt i naturen liknar exakt, fastän den vida överträffar dess ändamålsenlighet, produkten av den mänskliga uppfinningsrikedomens tanke, vishet och intelligens. Eftersom verkningarna liknar varandra ( ) leds vi att, efter analogins alla regler, sluta oss till att orsakerna också liknar varandra och att naturens upphovsman är tämligen lik det mänskliga sinnet, fastän utrustad med mycket finare sinnen, avpassade efter storslagenheten i det han skapat.! Med hjälp av detta argument, a posteriori, och med hjälp av detta argument allena, bevisar vi på en gång Gudomens existens och dess likhet med människans sinne och intelligens.! Ändamålsargumentet exemplifiering Begrunda och analysera ögat, granska dess struktur och konstruktion och säg mig utifrån din egen uppfattning om inte tanken på en konstruktör omedelbart strömmar mot dig med samma kraft som en sinnesförnimmelse? Egenskaper hos ändamålsargumentet Humes Dialoger om naturlig religion! 1. Erfarenhetsgrundat (induktivt) Baserat på observationer av världens ordning Världen som helhet -naturen -universum har en ordning Alla delar av världen har en ordning 2. Ändamålsenlighet Avpassning mellan delar Avpassning mellan delar och helhet Avpassning av medel till mål 3. Analogislut Världen = maskin (analogi 1) Princip: Lika verkningar bevisar lika orsaker Världen måste ha en intelligent upphovsman, precis som maskiner har det. Guds = världsskaparens intelligens är av samma slag som människans intelligens (analogi 2) men perfekt (eller åtminstone storslagen). Princip: Orsaken måste vara proportionerlig i förhållande till verkan OMG! Fyr B KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET (NÅGRA FÅ) INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! 2

Bevisbördan Bevisbördan ligger hos den som uppställer gudsbeviset, inte hos den som kritiserar det. Det är Kleanthes som är skyldig att lägga fram tillräckliga belägg för slutsatsen att Gud har skapat världen. OBS! Det är inte upp till Philo att bevisa att världen inte är skapad av Gud. Kritikens innebörd Innebörden av Philos kritik är att Kleanthes ändamålsargument är ohållbart. Argumentet ger otillräckliga grunder för slutsatsen att Gud har skapat världen. Det är fortfarande möjligt att Gud faktiskt har skapat världen. Ändamålsargumentet ger oss dock inte tillräckliga skäl att tro att så är fallet. 1. Analogin värld/maskin haltar och är svag o Men varhelst man avviker det allra minsta från likheten i de olika fallen minskar man i samma grad bevisen och kan i sista hand hamna i en mycket svag analogi som obestridligen riskerar vara felaktig och osäker! o Olikheten är så slående att det mesta du kan göra anspråk på är en gissning, en hypotes, en förmodan om en likartad orsak! Varför skall det mänskliga vara normen hela universums princip? Analogin människa/världsskapare Vilket speciellt privilegium har den lilla hjärnrörelse som vi kallar tanke så att vi måste göra den till modell för hela universum? Och om tankeförmågan vilket vi kan förmoda är begränsad till detta lilla hörn och även här har så begränsad verkan, med vilken rätt kan vi då utnämna den till alltings ursprung? 3

3 Argumentet förutsätter det som skall bevisas Påståendet att ordningen i världen är ändamålsenlig och bär spår av design grundar sig inte på en neutral observation, utan är redan färgat av antagandet att det måste finnas en designer, upphovsman, konstruktör. Argumentet måste visa att den mest sannolika förklaringen till världens ordning är att världen har skapats av en intelligent upphovsman. Ordning är inte i sig ett bevis på avsiktlighet Man kan tänka sig och det finns exempel på välordnade fenomen och system som uppstår utan avsikt. Ursprungsprincip: frösättning eller fortplantning Ett träd skänker ordning och struktur åt det nya träd som springer ur det utan att veta om ordningen. På samma sätt gör djuren med sin avkomma, fågeln med sin kull Materiell självorganisation såvitt vi kan veta a priori kan materien bära på ursprunget eller källan till ordning inom sig ( ) och det ligger ingen större svårighet att tänka sig att elementen av någon inre okänd orsak kan anta den mest utsökta ordning Det skulle kunna finnas en sorts nödvändighet i den materiella världen som styrde hela universums uppbyggnad och som fungerade som en yttersta förklaringsgrund. om vi kunde tränga in i kropparnas innersta natur, skulle vi tydligt se varför det är fullständigt omöjligt för dem att anta någon annan ordning Tankeekonomi Hume/Philo menar att man bör föredra den enklaste hypotesen som kan förklara världens ordning: hellre en inomvärldslig (naturlig) orsak än en utomvärldslig (övernaturlig) hellre en materiell orsak än en själslig 4

4. Induktion kan inte användas för att dra säkra slutsatser om universums tillkomst INDUKTION När två slags föremål alltid har observerats höra samman kan jag erfarenhetsmässigt sluta mig till förekomsten av det ena närhelst jag ser det andra Universums tillkomst är en enskild, unik händelse. Vi har inte erfarenhet av världars tillblivelse. Har du någonsin sett naturen i en sådan situation som liknar elementens första arrangemang? Har världar någonsin formats framför dina ögon och har du haft nöjet att iaktta fenomenets hela utveckling från världsordningens första framträdande till dess fullbordan? 5 Ändamålsargumentet ger upphov till en oändlig orsaksregress Orsaken till orsaken till etc i evighet. Orsaken till orsaken till orsaken till ordningen i världen Orsaken till orsaken till ordningen i världen Orsaken till ordningen i världen Att säga att de olika idéer som utgör den Högsta varelsens förnuft faller på plats av sig själva och genom sin egen beskaffenhet är egentligen ett tal utan exakt innebörd Vi har ingen erfarenhet av något sådant. Vi har bara erfarenhet av att saker och ting faller på plats utan någon känd orsak. 5

Kleanthes ger svar på tal Du frågar mig om orsaken till denna orsak. Jag vet inte, jag bryr mig inte om det, det rör mig inte. Jag har funnit en Gudom och här avslutar jag min undersökning. Låt dem gå vidare som är klokare och mera företagsamma. 6. Alternativ Det finns alternativa analogier/hypoteser som är minst lika träffande och starka som maskinanalogin och design -hypotesen. Philo nämner många möjligheter, ibland skämtsamma. Världen och dess ordning kan ha uppkommit genom atomers slumpmässiga arrangemang. Atomerna rör sig kaotiskt i olika tillstånd av oordning. Ibland kombineras atomer slumpmässigt i ordnade strukturer. Vissa sådana strukturer blir stabila och bestående därför att deras ordning i sig producerar fortlevnadsfördelar. Ordning som ter sig ändamålsenlig kan uppstå av en slump 6