BLYGSAM LIVRÄDDARE FRÅN PEAB ASFALT

TIDNING FÖR PEABS AKTIEÄGARE, ANSTÄLLDA OCH KUNDER NR 4 DECEMBER 2011 BLYGSAM LIVRÄDDARE FRÅN PEAB ASFALT Läs mer om Jonas Karlsson sidan 6 SAMHÄLLSINSATS FÖR OLJESANERING PÅ TJÖRN Under drygt en månad har Peabs Robert Lindberg suttit som spindeln i nätet sidan 18 NOLL TOLERANS MOT ETISKA ÖVERTRÄDELSER Peab har en nolltolerans mot etiska överträdelser och överträdelser mot lagen. sidan 5

6 innehåll...6 Där oceangående fartyg en gång byggdes planerar nu Peab tillsammans med Malmö stad att skapa en helt ny stadsdel, där miljö och hållbarhet sätts i fokus på ett unikt sätt....10 Renovering av gamla kommunhuset i Visby en spännande historieresa....12 Med detta menar Peab att hem ska vara hållbara ur ett miljömässigt, ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Men en bostad ska också hålla för olika familjesituationer....15 Ett helt nytt gruvprojekt har startat i Pajala. Peab kommer att bygga hela logistikkedjan från gruvan till hamnen i Narvik....18 I mitten på september gick larmet att Tjörn drab- hjälpa till och ställde en man till förfogande....22 Vuxenpsykiatrin i Lund har länge behövt nya lokaler. I somras inledde Wihlborgs och Peab arbetet med att bygga om och till det gamla regionhuset på Baravägen ritat av arkitekten Klas Anshelm. Miljö för kropp och själ ska prägla den nya vårdverksamheten och det handlar inte bara om lummiga vinterträdgårdar....24 Som första företag i den svenska byggbranschen, tecknade Peab den 18 oktober 2011 ett rikstäckande samarbetsavtal med Skatteverket. Därmed markerar Peab vikten av att arbeta aktivt med att stoppa svartjobb och ekonomisk brottslighet bland sina leverantörer....26 En viktig pusselbit i Peabs strävan att minska sin miljöpåverkan utgörs av fordonsparken. Inom den sektorn pågår ett ständigt förbättringsarbete, även om det skett lite i skymundan....28 Tänk dig att du håller på att installera ventilation i en fastighet. Plötsligt inser du att röret du ska montera kommer att gå rakt genom en dörr. Du viftar meter. Det låter kanske mer som Harry Potter än Peab, men är fullt möjligt. Åtminstone om ventilationen du installerade befann sig i BIM....32 Att bättre planering kan ge stora vinster låter kanske självklart och det är precis det som Peabs satsning på förbättrade logistikprocesser går ut på. Effektivare logistikplanering av allt från projektering till hantering av material och avfall kan ge besparingar i miljardklassen. I VARJE NUMMER... 21 Notiser... 4-5, 31 och 35 Analys av Anders Haskel... 34 Delårsrapport... 35 Skrönikan av Gösta Sjöström... 36 PEABJOURNALEN är en tidning för Peabs anställda, kunder och aktieägare. Utgiven av Peab AB, Kommunikation, 260 92 Förslöv. Tfn 0431-890 00. www.peab.se. REDAKTION Gösta Sjöström (ansvarig utgivare), samt journalister ur RHR Corporate Communications nätverk. Tidningen är producerad av RHR Corporate Communication AB, Malmö, www.rhr.se. REPRO OCH TRYCK Elanders, Falköping. FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL i PeabJournalen kan lämnas till gosta.sjostrom@peab.se. Du kan även kontakta kommunikationsavdelningen eller Peabs växel på tfn 0431-890 00. 2 PEABJOURNALEN 4/2011

ledare Det måste byggas mer! 24 DET FINNS MYCKET SOM TALAR FÖR att byggandet måste öka på ett betydande sätt i Sve- mycket som talar för att byggandet kommer att ske på bred front, det vill säga inom praktiskt taget alla segment. Det är bra för samhället som helhet, det är bra för byggbranschen och det är bra för Peab. Ordet samhällsbyggare känns därför synnerligen relevant. Situationen är snarlik i både Norge och Finland, så begreppet Nordens Samhällsbyggare kommer rimligen att vara högaktuellt under många år framöver. konstigt med tanke på att befolkningen i Sverige ökat med nästan 1 miljon sedan millennieskiftet. För att tillgodose boendet för den ökningen, hade vi behövt bygga dubbelt så mycket som vi gjort. En redan stor bostadsbrist har blivit ännu större. För att komma till rätta med denna alltmer tillspetsade situation krävs att alla drar sitt strå till stacken. Bostadsbyggarna kan sänka produktionskostnaderna genom ett ökat industriellt byggande, genom effektivare inköp och genom en ständigt pågående utveckling av själva byggprocessen. Men faktum är att byggkostnaden utgör mindre än häften av boendekostnaden, resten är skatter och avgifter. Hushållen kan komma att tvingas till omprioriteringar och anslå en större andel av sin disponibla inkomst åt boendet, än idag. Hushållen måste kanske också vänja sig vid ett mindre antal kvadratmeter att bo på. Kommunerna kan säkert förenkla och skynda på planprocesserna och minska krånglet med bygglov, detaljplaner etc. Dessutom vore det önskvärt om kommunerna kunde enas om ett regelverk när det gäller krav och önskemål om hur projekten ska utformas. Frågor som rör miljö, energi, tillgänglighet måste kunna hanteras på samma sätt i kommunerna. Det skulle spara mycket pengar. Även när det gäller infrastrukturen är behovet av investeringar jättestort. Vi har många kilometer väg och järnväg som ständigt måste underhållas i de tre länder vi verkar. Det idoga och nödvändiga arbete med att förbättra säkerheten land och Norge jobbar med, måste fortsätta. lista om utbyggnad av vårt väg- och järnvägsnät, som snarast måste tillgodoses. Som sagt är situationen i Norge och Finland ungefär densamma som i Sverige. Så nog kommer det att fyllas på i orderböckerna hos Nordens Samhällsbyggare framöver, för Det Måste Byggas Mer! JAN JOHANSSON VD Peab 22 PEAB är ett av Nordens ledande företag inom bygg. Koncernen bedriver bygg- och anläggningsverksamhet främst i Sverige men även i Norge och Finland. Koncernen har 15 000 anställda och omsätter 40 miljarder kronor. Peabs motto är att vara den lokala entreprenören nära kunden, med den stora koncernens möjligheter. PEABJOURNALEN 4/2011 3

Som samhällsutvecklare och samhällsbyggare känner vi oss stolta att bidra till bättre kommunikationslösningar. För boende i Ljungaviken kommer det framöver gå fortare att cykla till centrum än att ta bilen. Bron innebär att vi minskar det lokala bilåkandet i Sölvesborg och gynnar miljön, säger Oskar Bruneby, platschef på Peab. Bron som ska bli 756 meter lång kommer att uppföras med bland annat 600 ton stål, få fyra utsiktsplatser och ljussättas med energisnål diodbelysning. Kontraktssumman uppgår till cirka 47 Mkr. Beställare är Sölvesborgs kommun. Bron beräknas vara klar hösten 2012. FAKTA OM BRON 756 meter 3,5 meter 600 ton 2,3 meter cirka 4 000 meter betongpålar. Bågarna som håller upp bron är 17 meter höga. Illustration: Afos Först ut i Sverige Peab Grundläggning valde i början av bolaget. Detta har skapat medvetenhet, yrkesstolthet och kvalitetssäkring. Tanken är att främja god etik, hög standard på teknisk utförandekompetens och god dokumentation, säkerhet och utbildning. kraven för yrkespersoner i branschen samt höjer kompetensnivån i utförandeskedet. Peab Grundlägging har själv drivit frågan tillsammans med medlemmar i SAFE (Swedish Association for Foundation Engineering). ment framtaget tillsammans med SP SITAC som är en oberoende tredjepartsgranskare Ännu är det ingen konkurrensfördel med abs långsiktiga mål är att det ska bli ett krav i förfrågningsunderlaget. Det vore ett välriktat steg i att förenkla kompetensgranskning av personal för uppdragsgivare i samband med beställning av grundläggningstjänster, menar Håkan Jacobsson, tidigare VD för Peab Grundläggning och numera vvd för Peab Asfalt. Foto: Bosse Åström, Alingsås Tidning arbetsmiljöpris 2011.Priset som syftar till att uppmärksamma engagemang och arbetsmiljöarbete delas ut i december och består av ett diplom samt en prissumma på 25 000 kronor att användas till personalfrämjande åtgärder inom entreprenaden. splaner och hög medvetenhet hos de som arbetar där. hårdare med arbetsmiljön, säger Peabs platschef Fredrik Widman, som också vädjar till bilister att hålla fartgränserna vid vägbyggen. I år hade 41 entreprenader ansökt om att få priset, sju av

notiser Noll tolerans mot etiska överträdelser Ingvar Kamprad ny aktieägare Den 19 september valde IKEAs grundare Ingvar Kamprad att gå in som aktieägare i Peab genom att han köpte 8 581 236 aktier av serie B till motsvarande 2,9 procent av kapitalet. Peab och IKEA har tidigare ingått ett samarbete avseende IKEA:s fortsatta expansion i Sverige, Norge och Finland. Överenskommelsen innebär att 10 nya varuhus kommer att byggas enligt respektive lands expansionsplan. Med den bakgrunden, samt vikten av att ha starka ägare, känns det mycket positivt att Ingvar Kamprad går in som ägare i Peab, säger Jan Johansson VD i Peab. Näringslivets Hus huvudkontor i Oslo har genomgått omfattande renovering. Projektet som genomfördes som totalentreprenad innefattade totalt 29 000 kvm, varav 6 000 kvm nybyggnation. 800 personer har sin arbetsplats i byggnaden och den rymmer bland annat utbildnings- och konferenslokaler samt ett antal servicefunktioner, vilket innebär att arbetet innefattade detaljerad planering och logistik. Huset är upprustat från en tråkig kontorsbyggnad till en toppmodern anläggning med konstnärlig utsmyckning. PEABJOURNALEN 4/2011 5

6 PEABJOURNALEN 4/2011

MILJÖCERTIFIERING dominerade Kockumsområdet bilden av Malmö. Den stora varvskranen var en symbol för hela staden. Men där oceangående fartyg en gång byggdes planerar nu Peab tillsammans med Malmö stad att skapa en helt ny stadsdel, där miljö och hållbarhet sätts i fokus på ett unikt sätt. PEABJOURNALEN 4/2011 7

EN VANLIG SYN I CENTRALA MALMÖ under en stor del av 1900-talet var det lämmeltåg av Kockumsanställda som cyklade till och från varvsområdet på givna klockslag. Sedan 1986 då fartygstillverkningen upphör- har området levt ett liv lite i skymundan av den utveckling som skett på nära håll i Västra Hamnen och på Dockanområdet. Men inte länge till. Under de kommande tjugo åren kommer det gamla varvsområdet på 190 000 kvm att förvandlas till en helt ny stadsdel med 1 500 bostäder och 5 000 arbetsplatser. Många av de gamla industribyggnaderna som fortfarande står kvar ska bevaras och renoveras för att bli en del av den nya stadsdelen. Det pågår fortfarande viss industriell verksamhet på området bland annat tillverkas järnvägsvagnar och vindkraftstorn men senast år 2015 ska samtliga lokaler vara tomma och byggfasen ta fart på allvar. Varvsstaden är inte vilket utbyggnadsprojekt som helst. Det är en central del av Malmös historia och framtid, en utvidgning av atmosfär som ger osvenska associationer, med ruffa täta strukturer som kommer att blandas med moderna arkitektoniska uttryck och oväntade platser, säger Karin Månsson som är Peabs projektledare för Varvsstaden. Hundratio år av industriproduktion har satt sina spår. Enorma röda tegelbyggnader med tidstypiska detaljer samsas med rå betong och asfalt. Karin Månsson är fullt införstådd med att det kommer att bli en utmaning att bevara de gamla byggnadernas unika detaljer med dagens krav på moderna lokaler. För att de gamla byggnaderna ska kunna stå kvar måste de fyllas med nya funktioner och nytt innehåll. Samtidigt måste de möta dagens och framtidens krav på energi- och miljöfrågor. Varvsstaden ska inte bli ett musealt bevarande. Varvsstaden är ett exempel på hur Peab vill enstaka fastigheter utan hela stadsdelar. En tydligt uttalad fokusering på hållbarhet och miljö kommer därför att vara märkbar i hela projektet. Från planeringsstadiet och rakt igenom den långa byggnations- och renoveringsperioden. Vi gör redan en hel del av de saker som nom att göra det strukturerat fångar vi helheten på ett nytt och bättre sätt, säger Karin Månsson. Men den internationella standarden kan inte översättas direkt till vår verklighet utan vi måste delvis anpassa den efter våra lagar och regler. 8 PEABJOURNALEN 4/2011

detaljer samsas med rå Karin Månsson är fullt införstådd med att det kommer att bli en utmaning att bevara de gamla byggnadernas unika detaljer med dagens krav på moderna lokaler. görs enligt riktlinjer som tagits fram av den brittiska organisationen BRE Global. stadsutveckling och har tidigare endast använts i pilotprojekt i England. Syftet är att hjälpa planerare och exploatörer att hållbarhet under planeringsskedet för att driva på byggandet av hållbara stadsdelar. Riktlinjerna omfattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och bedömer åtta områden som exempelvis klimat och energi, samhällsplanering och biologisk mångfald. Tillsammans med Malmö stad håller Peab på att ta fram en manual som ska användas i det fortsatta arbetet. Vi insåg redan tidigt att Varvsstaden skulle kunna vara ett lämpligt projekt att på, säger Peabs miljöchef Kristina Gabrielii. Malmö Stad har också uttryckt tydliga ambitioner om att stadsdelen ska utformas på ett hållbart och miljöanpassat sätt, vilket vi som samhällsbyggare givetvis välkomnar. Genom arbetet med Varvsstaden i Malmö får Peab också viktiga kunskaper och erfarenheter som kan tillämpas i kommande stadsutvecklingsprojekt. Självklart kommer vi att lära oss mycket i samband med utvecklingen av Varvsstaden. Inte minst genom att arbeta fram en manual och checklistor som vi kan använda i andra projekt inom Peab. Men standardiseringsprocessen tror jag också är nyttig för att den bidrar till att alla inblandade parter i större utsträckning jobbar mot ett gemensamt mål och den lärdomen kan vi ha nytta av framöver, menar Kristina Gabrielii. och socialt hållbara i framtiden. För att lyckas med det krävs utökad samordning mellan alla de parter som är delaktiga i utvecklingen. Därför driver Peab tillsammans med drygt tjugo andra samhällsaktörer statliga verk, kommuner, byggherrar med synsätt på hur man skapar en hållbar stadsutveckling i Sverige. Vi vill vara drivande i utvecklingen den svenska och nordiska byggbranschen. För det här är en utveckling som jag är övertygad om har kommit för att stanna, säger Kristina Gabrielii. Men exakt hur det kommer att se ut i Sverige är för tidigt att system som kan vara tänkbara. Det första steget som gruppen tagit är ringssystem för hållbar stadsutveckling kan utvecklas och på vilket sätt det kan införas PEABJOURNALEN 4/2011 9

»Om 30 år är Varvsstaden en plats för människor som värderar ett liv i Malmös innerstad. En urban tät miljö med en puls och dynamik som i äldre stadsdelar.«i Sverige. Nu är tanken att gå vidare och fördjupa insatserna avseende hållbarhets- förhållanden. SVT redan på plats spännande arkitekturen och vattnet alldeles Golvet härstammar från pestens tid Forskare vet var tallarna till Gamla kommunhuset växte Det byggdes hus i Visby även när pesten härjade på 1350- talet. Det kan Lundaforskare konstatera efter att ha analyserat två prover som tagits från bjälklaget vid en ombyggnad av Gamla kommunhuset. I det här fallet kan jag sätta en knappnål på en karta och säga var tallarna har växt, säger forskningsingenjör Hans Linderson, som berättar att många privatpersoner vänder sig till universitetet för att tidsbestämma sina hus. Text: Lena Breitner 10 PEABJOURNALEN 4/2011

NORDENS SAMHÄLLSBYGGARE Byggnadsantikvarien Peter Joseph har hållit ett vakande öka under renoveringen av Gamla kommunhuset som letts av Peabs platschef Mats Regin. I den gamla medeltida stadskärnan i Visby håller Peab på att bygga om och renovera ett helt kvarter till bostäder. Kvarteret längs Sankt Hansgatan består av hus från olika tidsperioder, från medeltiden och framåt. Den del som går under benämningen Gamla kommunhuset blev klar i våras, men dess renovering har under hösten uppmärksammats i lokaltidningen Gotlands Allehanda. Orsaken är analysresultaten från de sågskivor som togs i husets bjälklag. Den som tar sig ett samtal med forskningsingenjör Hans Linderson vid Lunds universitets institution för geo- och ekosystemvetenskaper inser att så kallad dendrokronologi, tidsbestämning av virke, är en omfattande vetenskap. Vädret under olika årstider påverkar hur mycket eller lite ett träd växer. Träets årsringar skapar mönster som är unika för just den plats där trädet växt. Men dendrokronologin är mer Foto: Henrik Radhe, Gotlands Allehanda komplex än så. Olika trädsorter reagerar olika på bland annat vädret. En ek växer till exempel inte på samma sätt som en tall. Forskarnas analyser bygger på insamlade data, ett bibliotek som hela tiden växer. Därför är det till ömsesidig nytta när företag och privatpersoner skickar in sågskivor eller borrkärnor från sina hus för en analys. I fallet med Peabs medeltida renoveringsobjekt i Visby blev det en fullträff, gnadsantikvarie Peter Joseph från Thyréns bestämt skulle tas i bjälklaget visade sig båda vara tallar från Gotland. En av dem hade samma växtmönster som träet i Ekeby kyrka. Det är därför som Hans Linderson kan säga var just den tallen har växt. Två mil sydost om Visby, konstaterar Hans Linderson. Det är också tur att plankornas så kallade vankanter är med. Om jag kan se att plankan är sågad med barken eller vankanten i behåll så kan jag göra en mer exakt datering, förklarar Hans Linderson. Har man riktig tur kan forskarna ange med fjorton dagars marginal när ett träd har fällts. Men riktigt så nära vågar inte Hans Linderson datera de två sågskivorna från Peabs renovering. Den ena sågskivan är från vintern år 1222-23, säger han. På den tiden lagrade du nog virket bara något enstaka år, så det är rimligt att anta att den delen av huset är från 1223. Fast han understryker att man behöver byggnadstekniskt att byggnadsdelen är uppförd vid ursprunglig tidpunkt, allt för att vara helt säker på att det inte handlar om en enstaka återanvänd bjälke. Oavsett vilket tycker han att den yngre dateringen är väl så spännande som den äldre dateringen. Linderson har fastställt att virket i den andra sågskivan, som är från samma tallskog som Ekeby kyrkas virke, fälldes vintern 1351-52. Digerdöden kom till Visby i maj 1350, berättar Hans Linderson. Franciskanermunkarnas dödslistor visar att det mellan år 1324 och 1349 dog i snitt fem personer per år bland Visbyborgare, munkar och präster. Året då pesten slår mot Visby noteras plötsligt 153 döda. Efter det fördes inga dödslistor, vilket ytterligare markerar katastrofen, säger Hans Linderson. Det här provet visar att man byggde, trots att digerdöden härjade som värst i Visby under denna tid. Proverna från Gamla kommunhuset var lyckosamma då det fanns så många årsringar att granska. I det här fallet räckte det med två prover. Men vanligtvis kan det behövas omkring tio prover, säger Hans Linderson. I det Gamla kommunhuset bor nu människor som vandrar på golv med anor från pestens Visby. Peabs platschef Mats Regin och hans medarbetare arbetar vidare med de sista delarna av kvarteret. Den arkeologiske antikvariens vakande öga är inte lika strängt. Vi arbetar i en salig blandning av nytt och gammalt, säger Mats Regin. Det som är kvar nu är från 1800-talet och fram till 1970-talet. FAKTA Erik den läspe och halte Eriksson väljs till kung av Sverige. Hans handikapp gör att han inte kan delta i ridderliga sporter, en stor prestigeförlust för en herreman. Påvens utsände, Gregorius de Crescentio, besöker Norden för att inspektera kyrkolivet. Magnus Erikssons landslag stadfästs, liksom allmänna stadslagen för Sverigers städer. Digerdöden härjar som värst i Sverige. De trettios kamp, en vida besjungen och romantiserad riddardrabbning, utspelar sig i Bretagne. Petrus Thyrgilli blir ny svensk ärkebiskop. Digerdöden avtar och försvinner från Sverige-Finland. Sveriges kung Erik Magnusson, 1357-1359, dör i Digerdöden. Källa: Wikipedia PEABJOURNALEN 4/2011 11

HEM SOM HÅLLER FÖR SAMLIV. 12 PEABJOURNALEN 4/2011

NORDENS SAMHÄLLSBYGGARE Hem som håller för verkliga liv. Med detta menar Peab att hem ska vara hållbara ur ett miljömässigt, ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Men en bostad ska också hålla för olika familjesituationer. Hem som håller MÄNNISKOR ÄR OLIKA. Därför bygger Peab hem som håller både för olika slags liv och genom livets skilda faser. Prisvärda och funktionella bostäder där livet verkligen fungerar. Både till vardag och fest, nu och i framtiden. Men det är inget nytt, detta har Peab gjort i ungefär 30 år. Men kundlöftet Hem som håller tar inte bara hänsyn till familjesituationer utan lovar också hållbarhet utifrån exempelvis miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Människor har olika drivkrafter. Några lockas av staden, andra av naturen. Några vill ha lättskötta lägenheter, andra uppskattar trädgården. Det gäller att hitta lösningar för dahl, chef för Division Bostad. att familjer ser väldigt olika ut idag. Därför måste vi kunna erbjuda bostäder som passar för olika livsstilar och familjekonstellationer. väljer att bo i lägenhet i stan. Det är inte man får barn. Många värdesätter ett lättskött boende samt närhet till kommunikationer, arbete, skola och aktiviteter. Yteffektiva, funktionella lägenheter med öppen planlösning och generösa förvaringsutrymmen tilltalar trångdbodda familjer och familjer med barn varannan vecka. Viktigast i Peabs bostadsplanering är ändå att hitta bra lägen. Det viktigaste för kunden är läget. Att hitta bra lägen är därför nummer ett för oss när vi ska bygga bostäder, säger So- dag kanske inte är det om tio år och tvärtom. Därför måste vi vara förutseende, följa med i stadsplaneringen och veta vad som är på gång. Vi deltar också aktivt i processen genom att vara med och jobba fram detaljplaner. Som samhällsbyggare är det viktigt att vara med och utveckla väl fungerande samhällen. Men det handlar inte bara om att är det också viktigt att bidra på andra sätt, PEABJOURNALEN 4/2011 13

Hållbart för alla Alla vill inte bo på samma sätt. Därför bygger vi många sorters bostäder, över hela landet. Lägenheter och radhus, kedjehus och villor. Stora bostäder och mindre, mitt i city och nära naturen kort sagt, bostäder för alla. Ekonomiskt hållbart Du köper alltid till fast pris utan budgivning. Det gör att du redan från början får bra underlag som visar boendekostnaden. På så sätt kan du planera din ekonomi så att du har råd att både bo och unna dig en och annan guldkant i tillvaron. Tekniskt hållbart Din bostad ska hålla i många år. Det ställer krav på de tekniska lösningarna. Som en av Nordens största entreprenörer har vi både de resurser och den erfarenhet som krävs för att bygga kloka hem med väl beprövad teknik som ger dig ett bekymmerfritt boende. Hållbar framtid Att spara energi och använda material som inte skadar miljön ligger i allas intresse. Som Nordens samhällsbyggare arbetar vi aktivt för energieffektivt byggande, resurseffektivt materialutnyttjande och hållbara produktval.»vår uppgift är att planera trygga, bekväma och attraktiva bostäder. Gamla industrioch militärområden ligger ofta bra till, nära kommunikationer och vatten.«exempelvis genom att öppna upp slutna områden, bygga bort mörka, otrygga partier och sanera förorenad mark. Vår uppgift är att planera trygga, bekväma och attraktiva bostäder. Gamla industri- och militärområden ligger ofta bra till, nära kommunikationer och vatten. Genom att bygga om och öppna upp dessa gör vi områdena tillgängliga för allmänheten samtidigt som vi tillför lägenheter till marknaden. Hem som håller har ibland fått kunden att dra lite på smilbanden. Det är väl självklart att lägenheten ska hålla! När vi säger att våra bostäder är tekniskt hållbara handlar det om att vi bygger med robusta och gedigna material och med beprövade metoder som vi vet fungerar. Att vara lyhörd gentemot kunderna är viktigt. Även om vi kanske inte kan tillgodose alla önskemål i ett pågående projekt tar vi med oss synpunkterna till nästa projekt. Vi vill självklart att våra kunder ska trivas med sitt boende. Kan de dessutom få en bra värdeutveckling på sin lägenhet tycker vi att det är jätteroligt. Då har vi tänkt rätt. 14 PEABJOURNALEN 4/2011

NORDENS SAMHÄLLSBYGGARE Malmens byggt anrikningsverk, krossverk och infrastruktur åt anrika gruvföretag som Boliden och LKAB. Under våren och sommaren 2011 har ett helt nytt gruvprojekt startat i Pajala, där Peab bygger åt Northland Resources. Förutom själva gruvanläggningen kommer de även att bygga hela logistikkedjan från gruvan till hamnen i Narvik. Text: Johan Bergquist PEABJOURNALEN 4/2011 15

I PAJALA HAR DET KANADENSISKA företaget Northland Resources funnit en oexploaterad malmåder och är i full gång med att bygga upp två helt ny järnmalmsgruvor i Kaunisvaara Tapuli och Sahavaara. Produktionen kommer att starta under sista kvartalet 2012 och distributionen första kvartalet 2013. Peab har fått i uppdrag att bygga upp anläggningarna vid gruvan och sköta alla installationer som el, ventilation och VVS. Men förutom detta har de även fått ansvar för att bygga logistikkedjan mellan Kaunisvaara och hamnen i Narvik. Bland annat kommer de att bygga en omlastningsterminal i Pitkäjärvi och en ny kaj i Narvik. Totalt är det ett projekt på mellan 700-900 Mkr. Peab har också ett samordningsansvar för hela entreprenaden eftersom vissa delar köps in utifrån som exempelvis järnvägsspår, avisnings- och tippanläggning. Hur allt kommer att se ut i detalj blir dock inte klart förrän kontrakten skrivs i december. Från gruvan kommer malmkoncentratet att transporteras på lastbil till Pitkäjärvi utanför Svappavaara. Här bygger Peab en omlastningsstation som blir den första delstationen i logistikkedjan. Lastbilarna kör in i terminalen och sidotippar malmen som sedan lastas om till järnvägsvagnarna med hjullastare. Därifrån går det sedan vidare på malmbanan till hamnen i Narvik. Det är ett spännande projekt, menar Per Olofsson som är entreprenadingenjör på Peab Asfalts dotterbolag Asfaltbeläggningar i Boden AB och projektledare för terminalbygget. Just nu är platsen bara ett öde skogsområde mellan E10 och malmbanan. I entreprenaden ingår därför att bygga en ny infartsväg och 2,5 km nya järnvägsspår. Dessutom kommer Peab att bygga en terminalbyggnad på 10 000 kvm, en uppställningsplats, ett lastningsspår, ett antal växlar och en anslutning till malmbanan. Det är många tekniska lösningar att ta hänsyn till, berättar Per Olofsson. Bland annat måste vi utgå ifrån hur järnmalmskoncentratet beter sig när det är -35 grader ute. Det innebär att vi till exempel måste hitta säkra och effektiva metoder att värma upp terminalen. I det här fallet har vi valt att installera bergvärme. När omlastningsterminalen är i full drift 2015 kommer cirka 14 000 ton malmkoncentrat per dygn att passera igenom, men redan kring årsskiftet 2012-2013 börjar malmen att komma när brytningen börjat. skedet, säger Per Olofsson. I den här typen av projekt är vi vana vid att mycket redan är bestämt när vi kommer in, men här har vi fått vara med att utforma allt vilket naturligtvis gör det extra roligt. Samtidigt är tidsplanen pressad och det är många myndigheter inblandade och tillstånd att söka. Det är allt från länsstyrelse, kommuner och arkeologer till miljöprövningar och vattendomar. Det är en stor process vi måste ta oss igenom innan vi kan sätta skopan i marken, berättar Per Olofsson. Den planerade byggstarten är i mars nästa år och redan ett år senare ska anläggningen tas i drift, vilket är halva tiden jämfört med normalt för projekt av den här kalibern. Det innebär att det blir många som måste samsas på samma plats samtidigt. Per Olofsson, Peabs projektledare för terminalbygget. 16 PEABJOURNALEN 4/2011

NORDENS SAMHÄLLSBYGGARE Stig Johansen arbetsledare för projektet i Narvik. Efter att ha lämnat omlastningsterminalen i Pitkäjärvi anländer malmkoncentratet med tåg till Fagernäshamnen i Narvik. Här bygger Peab ytterligare en terminal för omlastning, denna gång mellan järnväg och lastfartyg. Förutom en tömningsanläggning, ett mellanlager och en avisningsanläggning byggs även en ny kaj som är 245 meter lång och drygt 30 meter bred med två tillhörande pirar. Som mest kommer projektet att sysselsätta cirka 100 personer. Den nya kajen kommer att grundläggas på 300 stålpålar som är drygt 50 meter långa och 1 meter i diameter, säger Johan Hansson, distriktschef på Peab Anläggning i Norge och projektchef för utbyggnaden i Narvik. Pålarbetena utförs av det norska bolaget NSP som är ett helägt dotterbolag till Peab. Dessutom kommer Swerock att sätta upp en mobil betongfabrik på området, samtidigt som en lokal betongfabrik fungerar som backup. När tågen anländer har de hundra ton malm i varje vagn, berättar Johan Hansson. Eftersom malmen har transporterats över fjällen, inte sällan i både minusgrader ihop. För att det ska släppa när det tippas ut, byggs en avisningsanläggning där hela tågsättet ångas vagn för vagn. Därefter går vagnarna in i en tömningsanläggning där malmen tippas och transporteras på transportband till ett mellanupplag, för att slutligen lastas upp på transportbandet och vidare ut till skeppslastaren på kajen. Även för omlastningsstationen i Narvik är tidsschemat pressat, eftersom hela logistikkedjan måste vara färdigt när första båten kommer i mars 2013. Entreprenaden utförs tillsammans med Peabs dotterbolag Björn Bygg och hela projektet passar väl in i Peabs nordiska strategi. Det här innebär att Peab Anläggning etablerar sig även i Nordnorge, säger Johan Hansson. Vi har sökt folk här i regionen och vi har fått bra respons. Det betyder att vi nu kan bygga upp en organisation här och ytterligare stärka samarbetet över gränserna. Det känns också positivt att samarbetet med Northland fungerar så bra. Det här är projekt som i förlängningen skapar arbetstillfällen både i Narvik och Svappavaara, säger Per Olofsson. När Northland efter drygt 10 år lämnar hamnen kommer kommunen dessutom att ha en färdig containerhamn, något som hade varit Och när omlastningsterminalen i Pitkäjärvi är i full drift kommer den att vara bemannad med drygt sju personer dygnet runt, vilket innebär 20 personer totalt. Det ger nya bostäder och kringeffekter som ökad service. PEABJOURNALEN 4/2011 17

SAMHÄLLSINSATS 18 PEABJOURNALEN 4/2011

att Tjörn drabbats av en man till förfogande. Under en dryg månad har Robert Lindberg suttit som spindeln i nätet och skött logistik och transportledning. Det har rört sig om allt från helikoptertransporter till och från öarna till att se till att personalen fått mat och färskvatten. PEAB BIDROG MED LOGISTIK OCH TRANSPORTLEDNING

Haugen, till vardags vd på det kommunala bolaget Tjörns Miljö, kontaktade Peab för att få hjälp med logistik och transportledning.peabs Robert Lindberg tog uppdraget. ROBERT LINDBERG ARBETAR i vanliga fall som platschef för Peabs olika drift- och underhållsprojekt. Han hade precis avslutat ett jobb när oljekatastrofen drabbade Tjörn den 15 september. Det hela inträffade vid en helg och på måndagen ringde Tjörns kommun och undrade om inte Peab kunde hjälpa till med logistik och transportledning. Robert Lindberg ställdes till räddningsorganisationens förfogande. Ledande myndigheter inom räddningstjänstuppdraget var Kustbevakningen, Räddningsstjänsten och Tjörns kommun. Under den månad som uppdraget varade hann drygt 750 ton olja plockas upp. Minst 618 ton sögs upp av Kustbevakningen ute till havs. Resten har plockats för hand med De omkring 130 ton som tagits upp för insatsen har varit. Omkring 120 personer har arbetat med att sanera Tjörn och kringliggande öar. Flera har fått köras ut med båt för att plocka upp olja på de ofta hala klipporna. Robert Lindberg såg till att personalen En bedömning gjordes att regnställen destruktion. Det etablerades olika uppsamlingsplatser för olja och destruktionsmaterial. Transporter har skett med båt och lastbil, men säckar med olja har också fått hämtas med helikopter ute på öarna. Robert Lindberg har också hållit i transporter av båtar, som behövde Det har varit ett väldigt roligt arbete, organisation som inte funnits tidigare. Det har varit ett intensivt samarbete över gränserna mellan myndigheter och företag. Den statliga räddningsinsatsen är nu avslutad. Saneringsarbetet fortsätter dock, men då i Tjörns kommuns regi. Oljan som drabbade Tjörn tros komma från två fartyg som kolliderade utanför Danmark den 10 september. Bland de statliga organisationer som ingått i rädd- tjänsten och Tjörns kommun, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Länsstyrelsen, Försvarsmakten och Hem- deltagit i insatsen. 20 PEABJOURNALEN 4/2011