L E K T I O N ST I P S F R Å N S W E D B A N K O C H S PA R B A N K E R N A N ANTE L S Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. TEMA: FAMILJENS EKONOMI PENG SÅ KAN DU HÖJA DIN VECKO DÄRFÖR ÄR DET BRA ATT SPARA
Till dig som är lärare i år 3 till 6. Vi på Lyckoslanten arbetar för att barn redan i unga år ska få en inblick i ekonomi och vad den betyder för individen och samhället. För att underlätta för dig som lärare att jobba vidare med Lyckoslanten har vi tagit fram lektionstips till många av Lyckoslantens temanummer. Så även till temat Familjens ekonomi. Tipsen är i pdf-format för att ladda ner och skriva ut. Du hittar båda nya och gamla lektionstips, tillsammans med temasidorna, på Lyckoslantens hemsida, www.lyckoslanten.se Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om tipsen och om du har haft någon nytta av dem! Du kanske saknar någonting som du skulle vilja att vi tar upp? Du når oss på e-postadressen lyckoslanten@beeproduction.se Hälsningar Lyckoslanten Produktion: Bee Production Illustration: Lena Forsman 2
Tema: Familjens ekonomi Familjens ekonomi är i högsta grad något som berör barnen. De har många funderingar på var pengar kommer ifrån. Och vart de tar vägen. För de flesta barn är hushållets ekonomi något av en gåta. Med Lyckoslantens tema i första numret för 2015 hoppas vi svara på en del av barnens frågor. Vi tipsar också om att skrivuppgifter kan göras av läraren genom att projicera datorns text på vita tavlan - där barnen tar reda på uppgifter kring ett ämne, och läraren skriver ned själva svaren. Vi hoppas dessa tips kan bidra till bra lektioner! Med vänlig hälsning Lyckoslanten 3
SVENSKA Gemensam uppgift sakerna i mitt hem Den finska dokumentärfilmen My Stuff är ett intressant experiment över vad vi egentligen behöver: Petri vaknar naken i en tom lägenhet. Dagarna innan detta har han flyttat allt i lägenheten, från kläder och tallrikar till sängen, till en lagerlokal. Han har inlett ett ettårigt experiment utan saker. Till experimentets regler hör att han får flytta tillbaka endast en sak om dagen till lägenheten. Vad väljer han? Testa den här frågan på era elever. När de väl har klätt sig varma, vad vill de hämta från lagret? En madrass? Ett täcke? En kastrull? Bestick? Detta är lite i stil med vad man ska ta med till en öde ö, men ett bakvänt upplägg hem till lägenheten: Låt barnen bestämma en sak i taget att ta med sig till lägenheten under till exempel de fjorton första dagarna. Gör gärna uppgiften som en hemuppgift. Då kan de titta efter vad som finns hemma, och bestämma sig, för att sedan skriva en kort berättelse om det i skolan. Och jämför gärna! Hur många vill ta med sig X-box? Hur många vill ta med sig toalettpapper? TV? Litteratur hitta poängen med pengen I LGR 11 står det att eleven ska kunna läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Att analysera pengars värde som katalysator eller bidragande del i en berättelse är väldigt lärorikt. Några exempel: LasseMajas detektivbyrå får ofta lösa fall som är kopplade till att värdefulla föremål stjäls, så som i Brandkårsmysteriet där bränder och stölder verkar gå hand i hand (Martin Widmark). Magister Tutnäsa trillar ned i en stor mjölkbehållare i en smörfabrik och inser inte att han har förstört mjölk till ett stort värde pengar (Johan Rockbäck). I Dagbok för alla mina fans låter storebor Rodrick sin minsta bror Manny sälja choklad, därför att kunderna tycker det är så gulligt att köpa choklad av en litet, litet barn (Jeff Kinney). Det finns så klart många fler historier om pengar i litteraturen. Be era elever hitta en skönlitterär barnbok, hemifrån eller biblioteket, som innehåller partier eller bara några rader som berör pengar och ekonomi, och be dem analysera historien. Frågor att ställa: Vems pengar handlar det om? Hur tjänar hen pengarna? Hur mycket? Finns det en köpare? Säljare? Någon som förlorat pengar? Är stycket om pengar fyllt av humor, eller av spänning? Varför är pengar viktigt även i barnböcker? 4
SAMHÄLLSORIENTERADE ÄMNEN Klassbesöket flytta hemifrån Vid Högskolan i Kristianstad har Aljbuljen Krasniqi skrivit ett ex-jobb med titeln Åtta 11-åringar och deras frågor och funderingar kring livet. Den är väl värd att läsa. Ett av barnen säger så här: ibland tänker jag på framtiden och så brukar jag tänka på när jag blir stor, när jag flyttar hemifrån hur det ska gå o så. Det brukar jag ofta tänka på. Det är en utmärkt fundering. Säkert lite ångestladdat. Vad kostar det att flytta hemifrån egentligen? Kan man göra det utan att ha jobb? Kan man flytta ihop med en kompis? Var får man möbler ifrån, och hur ofta träffar man mamma och/eller pappa? Som lektionstips är det alltid bra att komma ut i verkligheten, eller låta verkligheten komma till klassrummet. Bjud in någon som nyligen har flyttat hemifrån. Ha en lista med frågor förberedda. Hemuppgiften Så sparade vi pengar I Lyckoslanten finns en text om familjens ekonomi. I texten berättar vi att barn kan hjälpa till att spara in på en del (onödiga) kostnader. Det går så klart att göra i praktiken. Först kan ni lista spartips på tavlan: Ge barnen hjälp på traven cykel istället för bilskjuts, lunchlåda till mamma och pappa, mackor istället för McDonald s på den långa bilresan, second hand istället för nyinköp, byta saker med andra, äta okej mat trots att den precis gått ut (istället för att slänga bort) och så vidare. Eleverna hittar enkelt tio-tjugo besparingar. Be dem sedan tänka ut hur just deras familj kan spara pengar. Kan redovisas i en kort skriven berättelse med rubriken: Så sparade vi pengar Samhällskunskap oförutsedda utgifter Att många vuxna oroar sig för oförutsedda utgifter för den lilla hushållsbudgeten är säkert inte bara en bra gissning. Vem har inte stönat över en trasig bil, till exempel? I LGR 11 står det att samhällskunskap ska ta upp hushållsekonomi, och förklara hur den hänger ihop med samhällsekonomin. I begreppet oförutsedda utgifter finns många saker som ingår: Trasig bil, trasigt kylskåp, tandläkarbesök, parkeringsböter och så vidare. Be eleverna tänka fritt och lista så många oförutsedda utgifter de kan komma på för hushållet. Gärna något som de själva varit med om! Det kan vara bra att få insyn i dessa risker, och för barnen att kalkylera hur mycket pengar man borde lägga undan för oförutsedda utgifter. I steg två kan man titta på vem som tjänar på detta: Verkstaden tjänar pengar på att laga bilar. Tandläkaren på en värkande tand och så vidare. Här kommer samhällsekonomin in. Om det passar kan du låta eleverna tänka ännu större oförutsedda händelser, som att förlora jobbet eller bli sjuk. Hur hänger det ihop med hushållets ekonomi? Och samhällsekonomin? 5
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Temaarbetet Elektricitet A: När elektriciteten blev tillgänglig i hemmen funderade tillverkningsindustrin på vad man skulle ha det till, mer än elbelysning. Det första verktyget blev strykjärnet. Elektriciteten kunde alstra värme. Det står att läsa i barnboken Elektricitet (Bonnier Carlsen). Som roligt skolarbete kan man låta eleverna brainstorma vilka redskap och saker vi har i hemmet som drivs av el. Kan de komma på tjugo stycken? I nästa steg kan de göra en jämförelse dela av pappret, rita redskapen och även rita motsvarande pryl innan elen fanns. Här är det så klart upp till fantasin, även om ni lärare kan ge facit. Klurigt, men spännande, att tvingas tänka efter. Exempel: Spis och vedspis, eller öppen eld Eltandborste och vanlig tandborste, eller träbit? Lampa och vaxljus Mobiltelefon (vars batteri laddas med el) och? TV och? B: Island ligger i topp när det gäller den årliga elanvändningen per capita. Andra länder som hamnar högt upp på listan är Sverige, Kanada och Norge. Varför är det så? Barnen kan själva leta fakta på internet, och sedan kanske färglägga länderna på en världskarta efter vilka som har högst elanvändning? Våra husdjur Vad kostar en katt? Försäkring. Mat. Kattpensionat. Sand. Det blir en del per år. Och hur länge lever en katt? När eleverna får tala om sina husdjur, eller vänners husdjur, kan det bli väldigt engagerade. Ta vara på det. En sådan här uppgift kan ta upp kostnader, men också ansvar gentemot djuren. Till detta är det spännande med fakta, som livslängd. Hur länge lever en hamster? En guppy? En hund? Och vad är egentligen husdjur? 6
MATEMATIK Räknepyssel Detta är en uppgift vi har lagt under matematik, men det kan lika gärna vara en uppgift inom samhällskunskap. The Price Is Right var en populär TV-show som gick för första gången 1956. I programmet gäller det att gissa vad vissa vardagliga varor kostar, så som en liter mjölk, ett paket blöjor från en viss tillverkare, en saffranspåse, borsthuvuden till elektrisk tandborste och så vidare. Samla ihop tio sådana varor och ta gärna med dem till klassrummet i någon form (det går ju bra med tomma paket). I steg ett får eleverna på var sitt papper gissa vad vara efter vara kostar. Och räkna ihop summan. Steg två i det här pysslet är att eleverna byter papper, och rättar varandras svar genom att du som lärare avslöjar de rätta priserna. De ska sedan räkna ut differensen mellan rätt pris och angivet pris. Mycket matte, men också mycket samhällskunskap eleverna får en tydlig bild av att vissa saker är billigare, eller dyrare, än de trodde. Procenträkning Mat och EU Mat är så klart en del av hushållets kostnad. SCB jämför var tredje år matpriser i EU, och Sverige är ett av de dyrare matländerna. Följande gällde för år 2013: Fisk Sverige ligger 12 procent över genomsnittet Kött Sverige ligger 26 procent över genomsnittet Bröd, mjöl och gryner Sverige ligger 35 procent över genomsnittet Mjölk, ost och ägg Sverige ligger 12 procent över genomsnittet Med dessa siffror, och kilopris på flera olika varor, går det att skapa många matematikuppgifter. FÖRSLAG: Dags att sätta ihop en smarrig gigantisk ost-, ham- och fiskburgare! Vi ska ha 1 kilo köttfärs, 1 kilo stekt fisk, 1 kilo ost och 1 kilo bröd. För enkelhetens skull kostar allt 100 kronor kilot i genomsnittspris i EU. Det blir 400 kronor. Men vad kommer denna gigantiska hamburgare kosta i Sverige? Fotbollskort att räkna med odds Samlar någon av era elever kort? Pokemon? Fotboll? Ett italienskt bolag säljer fotbollskort på spelarna i Champions League. På varje paket, som innehåller sex dolda kort på olika fotbollsspelare (paketen är små ogenomskinliga påsar), finns angivet oddsen för att få en viss kategori kort: Till att börja med finns det 378 kort att samla ihop. 150 stycken av dem är så kallade Team Mates. De är de vanligaste korten. De finns flera av dem i varje paket. Till detta kommer mer ovanliga kort: 7
För att få en Rising Star ska man enligt oddsen behöva köpa 6 paket. För att få en International Star ska man enligt oddsen köpa 18 paket. För att få en Goal Machine ska man enligt oddsen köpa 45 paket. Pakten säljs för drygt tjugo kronor styck. Utifrån detta går det att göra väldigt många matematikproblem från barnens egna värld. Det är också värt att diskutera hur otroligt mycket pengar man måste lägga ned för att få tre stycken olika Goal Machines gärna uträknat på elevernas veckopeng. Dessutom ger oddsen en rolig möjlighet till att räkna bort pengar och se värdet som samlarna lägger i korten utifrån odds, när de byter med varandra: Om jag ger Ali en Goal Machine, hur många International Star borde jag i så fall få, räknat till oddsen på korten? RELEVANTA LÄNKAR OCH ANNAT www.scb.se Statiska Centralbyrån har alltid spännande information för bra skoluppgifter. Här hittar du statistik om till exempel mat, som i vår matematikuppgift. www.svenskenergi.se/elfakta/elanvandning/ Elanvänding i världen (bygger på IAEs statistik) www.eon.se Annan statistik över elförbrukning 8