Verksamhetsplanering och budget 2011 Samordningsförbundet Botkyrka Samordningsförbundet Botkyrka Org.nr 222000-2006 Bankgiro 5020-5368 Postadress: c/o Botkyrka kommun, socialförvaltningen, 147 85 Tumba Besöksadress: Kommunhuset, Munkhättevägen 45, Tumba Kontakt: Tel 073-421 85 08 E-mail samordningsforbundet@botkyrka.se Hemsida www.samordningsforbundetbotkyrka.se
2(14) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMORDNINGSFÖRBUNDETS ORGANISATION... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REHABILITERINGSARBETET I BOTKYRKA... 4 VERKSAMHETSINRIKTNING... 6 SAMVERKANSMÅL... 6 PRIORITERADE MÅLGRUPPER FÖR SAMVERKAN... 7 INSATSER... 7 Kugghjulet...7 Paraplymodellen för unga Botkyrkabor...8 Samboråd...8 AkSe (Arbetsterapeutiska kartläggningar & Supported Employment)...8 Framtida utvecklingsbehov...9 Övrig verksamhet...9 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 BUDGET... 10 UNDERSKRIFTER... 12 BILAGA 1... 13 VÄRDEGRUND FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA
3(14) Inledning Samordningsförbundet Botkyrka bedriver finansiell samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting och Botkyrka kommun enligt Lag för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). De fyra myndigheter äger, styr och finansierar förbundet tillsammans. Samordningsförbundet ska bidra till samverkan i syfte att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Inriktningen är att de medel som finns tillgängliga för finansiell samordning skall användas för att på ett så bra sätt som möjligt bidra till att utveckla samverkan och metoder för effektiv rehabilitering. Uppdraget bygger på att det ska finns behov av samverkan mellan minst två av de ingående samverkansparterna. Till grund för verksamheten ligger samordningsförbundets värdegrund som presenteras i bilaga 1. Samordningsförbundets organisation Styrelsen Styrelsen för samordningsförbundet har det övergripande ansvaret för verksamheten med bl.a. beslut om verksamhetsplan, budget och verksamhetsuppföljning. Styrelsen består av fyra ordinarie ledamöter och fyra ersättare, en vardera från Botkyrka kommun, Stockholms läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ledamöterna från kommunen och landstinget är politiskt valda. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ledamöter är tjänstemän. Ledningsgrupp och beredningsgrupp Ledningsgruppens uppdrag är att lyfta fram behov av och ge förslag på insatser som ska stödja och utveckla samverkan mellan huvudmännen för målgruppernas bästa. Som stöd i sitt arbete har ledningsgruppen en beredningsgrupp som har till uppgift att: - initiera behov av utvecklingsarbete gentemot målgrupperna samt hålla sig ajour med utvecklingsarbete som kan vara till stöd för målgrupperna, - bereda ansökning om medel till projekt samt diskutera underlag för projektplaner, - utgöra ett stöd vid framtagandet av nyckeltal till stöd för samordningsförbundets planering och uppföljning, - då det är möjligt utgöra styrgrupp i pågående projekt. Samordningsförbundets kanslifunktion Kansliet bistår samordningsförbundet administrativt och utgör ett processtöd för verksamheten i stort. Kansliet ansvarar t.ex. för samordningsförbundets planering, uppföljning, ekonomihantering och styrelseadministration, projektplanering, projektstöd, kommunikation etc. Under 2011 planerar Samordningsförbundet att eventuellt utöka kansliet i form av ytterligare en tjänsteman. Kanslitjänsterna köps via avtal av Botkyrka kommuns socialförvaltning. Förbundet köper därutöver även tjänster för ekonomihantering enligt särskilt avtal.
4(14) Förutsättningar för rehabiliteringsarbetet i Botkyrka 2011 Botkyrkas befolkning Antalet invånare i Botkyrka uppgår till ca 80 800, vilket innebär att kommunen har den femte största folkmängden i länet. Medelåldern är cirka fyra år lägre än genomsnittsåldern i landet som helhet och andelen utrikes födda är betydligt högre än i landet och även länet som helhet. 1 Kommunens befolkning växer och vid utgången av 2015 beräknas Botkyrkas befolkning uppgå till ca 86 000 invånare. 2 Botkyrkabornas hälsa och försörjning Många faktorer påverkar kommuninvånarnas hälsa, bland annat ekonomi, utbildning, arbete, inflytande, diskriminering och boende. Visserligen sjunker ohälsotalet i kommunen liksom i regionen och landet i övrigt, men ohälsotalet i Botkyrka ligger högre än genomsnittet. Varför Samordningsförbundets insatser ses som extra viktiga här. Ett sätt att mäta ohälsa är att titta på det s.k. ohälsotalet, dvs. utbetalda dagar (per person och år) från socialförsäkringen. Med ett snitt på knappt 34 dagar ligger Botkyrka betydligt högre än både riksgenomsnittet på 30,5 dagar och genomsnittet i länet på knappt 26 dagar. Ohälsotal (utbetalda dagar per person och år från socialförsäkringen av Försäkringskassan) 3 2010 2009 Botkyrka 33,8 39,3 Stockholms län 25,7 28,9 Riket 30,5 33,8 Arbetslösheten i Botkyrka har ökat under 2010. I augusti 2010 saknade 4,7 % av arbetskraften i Botkyrka arbete. Därmed har Botkyrka högre arbetslöshet än riket som helhet och betydligt högre än genomsnittet i länet på 3,6 %. Knappt 30 % av de arbetslösa Botkyrkaborna är långtidsarbetslösa. Ökningen av arbetslösheten drabbar i särskilt hög grad unga personer som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. 4 Samtidigt spår Arbetsförmedlingen att det trots hög arbetslöshet finns yrken där det kommer att råda brist på arbetskraft. Stora pensionsavgångar medföra att möjligheterna till jobb blir mycket goda inom en rad yrkesområden där rekryteringsproblemen kommer att öka, framför allt från år 2011 och framåt. Fram till 2015 kommer 850 000 personer att pensioneras i landet, vilket är den största pensionsavgången i historien. Att rehabilitera människor som idag står utanför arbetsmarknaden till arbete blir därför en viktig del i att lösa generationsväxlingen. Arbetslöshet sept 2010 sept 2009 Botkyrka 4,7 % 4,4 % Stockholms län 3,5 % 3,4 % Riket 3,8 % 4,3 % 1 Sveriges befolkning 31 december 2009, Kommunala jämförelsetal Statistiska Central Byrån 2 Botkyrka kommuns faktadatabas 3 Försäkringskassans statistikuppgifter från augusti 2010 4 Arbetsförmedlingens månadsstatistik
5(14) Förändringarna i sjukförsäkringssystemet och den nya rehabiliteringskedjan innebar att ca 430 Botkyrkabor lämnade sjukförsäkringen under perioden januari-september 2010 och övergick till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. Detta har lett till en stor ökning av antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Antalet hushåll som söker försörjningsstöd har under 2010 ökat. Jämfört med 2009 beräknas kostnaderna för direktutbetalda bidrag öka med 5,7 miljoner. Det genomsnittliga antalet hushåll som fått ekonomiskt bistånd per månad var vid utgången av augusti i år 977 hushåll, vilket är en ökning med 42 hushåll jämfört med månadsgenomsnittet för 2009. 5 Förändringar i omvärlden som påverkar samordningsförbundets planering Den ekonomiska lågkonjunkturen vänder sakta uppåt, men återhämtningen går sakta och en uppgång i sysselsättningen sker först 2012. Prognoser från Arbetsförmedlingen 6 visar att arbetsmarknadsläget kommer att förbättras under 2011, men genom att fler kommer in på arbetsmarknaden förblir arbetslösheten hög, det gäller bland annat för utrikes födda och ungdomar. Arbetsförmedlingen ser att andelen arbetslösa (inklusive personer med aktivitetsstöd) som kräver extra stora personalinsatser från Arbetsförmedlingen ökar. Antalet registrerade personer som är funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga samt personer som är utrikes födda stiger också snabbt. De stora förändringarna i sjukförsäkringssystemet och den nya rehabiliteringskedjan beräknas leda till att totalt ca 55 000 personer i landet kommer att överföras från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen under 2010 och 2011. Botkyrka har en hög andel av dem som kommer att drabbas hårt av tuffare tider; ungdomar, nyanlända invandrare samt personer som fasas ut ur sjukförsäkringssystemen. Lågkonjunkturen medför hårdare konkurrens om jobb och utbildningsplatser. En långvarig utestängning från arbetsmarknaden innebär negativa effekter för den enskilda individen och för välfärden i stort. De sociala skillnaderna riskerar att öka i rådande konjunktur. I Botkyrka kommuns Folkhälsorapport 7 framkommer bl.a. att: - Kvinnor anger dålig hälsa i högre utsträckning än män. - Lågutbildade anger oftare sämre hälsa än de med högre utbildning. - En del invandrargrupper drabbas av diskriminering i samhällslivet och i arbetslivet, vilket påverkar både den fysiska och den psykiska hälsan. - Det är tio gånger så vanligt att personer med funktionsnedsättning upplever sig ha sämre hälsa jämfört med den övriga befolkningen. - Patienter som går till husläkarmottagningar i områden med låg medelinkomst gör fler läkarbesök, än patienter i områden med hög medelinkomst. I slutet av 2009 beslöt riksdagen att göra förändringar i sjukförsäkringen som bland annat inneburit tidsbegränsning av sjukförsäkringen. Av dem som lämnar sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i det nya regelverket bedömer Försäkringskassan framöver att 38 % kommer återvända som nya sjukfall. Inflödet beräknas vara som störst i början av 2011. 5 Botkyrka kommuns delårsrapport 2010 6 Arbetsförmedlingens prognos för 2010 och 2011, presenterad 09 juni 2010 7 Botkyrka kommun Fördjupad omvärldsbevakning Folkhälsa inför framåtsikt 2011-2014
6(14) I Stockholms län lämnade knappt 2 700 personer sjukförsäkringen vid årsskiftet, av dessa skrev 84 % in sig på Arbetsförmedlingen. I augusti var ca 20 % av dessa i arbete och det stora flertalet fortsatt inskrivna i något av Arbetsförmedlingen program med aktivitetsstöd. Hälften av de utförsäkrade vände sig på nytt vänt till Försäkringskassan och ungefär 75 % av dessa har beviljats ersättning. I Botkyrka lämnade totalt 284 personer sjukförsäkringen fram till september i år. Av dessa har 3,7 % fått arbete utan stöd och 5,4 % fått arbete med stöd. Försäkringskassan räknar med att sjukfall längre än 2 år minskar radikalt under 2010 men kommer att återigen öka mellan 2011 och 2012. Det beror på att sjukfallslängderna för de som återvänt till sjukskrivningen under 2010 börjar passera 2 år under 2012. Försäkringskassans bedömning är dock att de långa sjukfallen under rådande förhållanden inte kommer återvända till nivåerna före 2010. De närmsta åren förväntas det, på grund av antagandena om återflödet, ske en ökning av det totala antalet sjukfall. 8 Riksdagen har under 2010 fattat beslut om att ge Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för etableringsinsatser riktade till vissa nyanlända invandrare. Den nya lagen träder i kraft den 1 december och syftar till att påskynda etableringen av nyanlända i samhälls- och arbetslivet. Genom etableringsreformen stärks arbetslinjen och nya stöd för individen ska utvecklas. Verksamhetsinriktning 2011 Samordningsförbundets uppgift är att samordna rehabiliteringsinsatser för Botkyrkabor som har mer eller mindre komplexa problem kring sin rehabilitering. Insatserna ska fungera som ett effektivt stöd för att människor ska kunna återfå hälsan och kunna återgå i arbete eller studier. Inriktningen är att insatserna ska vara till nytta för Botkyrkabor som behöver samordnad rehabilitering och/eller vara förebyggande för att möta problem innan de har blivit för stora och svåra. Vidare ska insatserna bygga på; - Kunskap om vad som hjälper (evidens). - Kunskap och erfarenhet som personal i samverkande organisationer besitter. - Systematisk uppföljning av insatser och resultat. - Utvärdering av nya metoder. - Möjligheten att föra in nyvunnen kunskap i ordinarie verksamhet/verksamheter. Samverkansmål 2011 Samordningsförbundets insatser ska under 2011 bidra till att; - underlätta återgång till arbete och/eller studier och egen försörjning, - motverka arbetslöshet hos unga mellan 16-29 år, - underlätta för personer med psykiskt ohälsa att etablera sig på arbetsmarknaden, - utveckla myndighetsövergripande arbetssätt för att erbjuda Botkyrkabor med stora rehabiliteringsbehov effektivt stöd för att återfå hälsan. Kvantitativa mål anges i ansökan om respektive projektinsats och i relation till varje specifik insats. 8 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014
7(14) Prioriterade målgrupper för samverkan 2011 Samordningsförbundet har valt att under kommande verksamhetsår särskilt prioritera följande målgrupper i sina samverkansinsatser: Unga (16-24 år) som riskerar arbetslöshet och utanförskap och är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Personer med psykiska funktionshinder som behöver anpassat stöd för att komma vidare till praktik och arbete. Individer med långvarig offentlig försörjning t.ex. långtidsarbetslösa, långvarigt sjukskrivna eller individer som uppbär försörjningsstöd och som riskerar falla mellan myndigheternas ansvar, t.ex. individer som utförsäkras från Försäkringskassan. Personer som pga. bristande kunskaper i svenska språket är arbetslösa och/eller riskerar långvarig arbetslöshet och ohälsa. Individer med missbruksproblematik i kombination med psykisk ohälsa och som är i behov av samordnad rehabilitering. Samordningsförbundet ska också verka för att utveckla; - former för uppföljning och utvärdering av projekt och av mål som samordningsförbundet beslutat om, - utveckla nyckeltal till stöd för uppföljning, utveckling och verksamhetsplanering, - förstärkning av samverkan i form av kunskapsöverföring och information. Insatser Pågående projektverksamhet Samordningsförbundet har 2010 beviljat medel till fyra pågående projektinsatser. Dessa insatser har under 2011 behov av fortsatt stöd från samordningsförbundet. Nedan följer en närmare genomgång av målgrupp, verksamhetsinriktning och mål för dessa insatser. Kugghjulet Kugghjulet startade under hösten 2008 och bygger på en modell för tidig upptäckt och samverkan kring patienter med diffus problematik. Modellen möjliggör myndighetssamordnad bedömning av tidiga sjukfall på Botkyrkas 6 vårdcentraler. Under 2010 omfattas även Botkyrka öppenvårdspsykiatri av Kugghjulsmetoden. Kugghjulet ska bidra till att utveckla sektorsövergripande arbetssätt för att korta sjukskrivningstiden och minska behovet av offentlig försörjning bland Botkyrkaborna. Arbetsmodellen som sådan är utvärderad i flera omgångar 9 i andra delar av landet där den använts framgångsrikt. Verksamheten beräknas fortgå i projektform även under 2011. Under 2011 kommer uppföljningsmetoderna inom Kugghjulet att vidareutvecklas. Fortsatt handledning i arbetsmodellen planeras också, med särskild fokus på Öppenvårdspsykiatrin där arbetsmodellen är ny sedan 2010. 9 Utvärdering av Kugghjulet -ett rehabiliteringsprojekt i Värmland A. Åberg 2001 samt Utvärdering av Kugghjulet 2003 Allmänmedicin Stockholm, Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm P. Bergensand 2007 CeFam.
8(14) Kugghjulet beräknas behöva en medelstilldelning om 1,2 miljoner kronor för verksamhet under 2011. Paraplymodellen för unga Botkyrkabor Projektet ska bidra till en samordning av befintliga insatser för ungdomar 16-24 år samt individuellt stöd och coachning till ungdomar som riskerar långvarigt utanförskap. I projektet ingår även införandet av en traineemodell, där ungdomar ges möjlighet till traineeanställning i samarbete med Botkyrka kommun. Målet är att fler unga Botkyrkabor ska bli självförsörjande genom arbete eller studier. Projektet beräknas pågå i tre år (2009-2012). Hela projektet stöds av Europeiska Socialfonden i ett samarbete mellan samordningsförbunden i Haninge, Huddinge och Södertälje (Grenverket Södertörn). Detta projektsamarbete startar den 1 november 2009 och fortgår till juni 2012. Paraplyprojektets verksamhet kommer därmed att kunna förstärkas med ytterligare insatser i form av t.ex. utbildningsplatser för unga och metodutveckling i form av stöd till arbete enligt Supported Employment-metoden. Grenverket bidrar även till utvärdering av projektet. Paraplyprojektet beräknar att söka medel motsvarande 2,3 miljoner kronor för verksamhet 2011. Därtill kommer bidrag från ESF-rådet med ca 1,2 miljoner kronor. Samboråd Samborådet ska fånga upp individer med komplex problematik som behöver samordnad rehabilitering för att inte falla mellan myndigheternas ansvar. Genom myndighetsgemensam bedömning och kartläggning ska ansvar tydliggöras och myndighetsövergripande handlingsplaner upprättas. Individer i behov av utökat stöd erbjuds individuell vägledning och utökade möjligheter till rehabiliteringsinsatser. Målet är att förbättra samverkan kring målgruppen i syfte att minska ohälsan och öka individernas möjlighet till arbete och/eller studier. Verksamheten startade upp under sommaren/hösten 2009 och beräknas fortgå i projektform under en treårsperiod (2009-2012). Projektet har en budget för 2011 på 2,3 miljoner kronor som till största delen avser personal- och lokalkostnader. AkSe (Arbetsterapeutiska Kartläggningar & Supported Employment) Projektet som pågått sedan 2006 erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder. Individen genomgår först en bedömning av funktionsförmågan för att sedan få stöd och hjälp till arbete enligt metoden Supported Employment. Verksamheten har utvärderats 10 under 2008/2009 och resultatet visar på att projektet har varit till stort stöd för deltagarna. Projektet avslutas 2010 och resultatuppföljningen som hittills redovisats visar att projektet nått sina mål om att få flera individer med psykiska funktionshinder i arbete eller självfinansierade studier. Möjligheten till implementering i ordinarie verksamhet har under året utretts, men i dagsläget saknas förutsättningar att 10 Arbetsinriktad Rehabilitering en utvärdering av projektet Systematiska bedömningar och Supported Employment Cornelia Björk & Åsa Månsson, Konkludo 2009
9(14) bedriva verksamheten vidare inom ramen för ordinarie uppdrag hos någon av myndigheterna. Projektet beräknas därför under nästa år att övergå i en insats som söker medel från Samordningsförbundet. Kostnaden för att bedriva insatsen beräknas uppgå till drygt 1,1 miljoner kronor, till största delen avser detta kostnad för personal i projektet. Framtida utvecklingsbehov Utöver den befintliga verksamheten som beskrivs finns behov av att skapa nya insatser under 2011 som tillgodoser följande målgruppers behov av samordnad rehabilitering: Insats för individer som p.g.a. språkhinder i kombination med ohälsa står utanför arbetsmarknaden. (Förstudie genomförd 2010) Satsningar på individer som kan förväntas vara i behov av samverkansinsatser utifrån den nya rehabiliteringskedjan och förändringar inom sjukförsäkringen, A-kassan och övriga offentliga försörjningssystem. Satsning på att främja samverkansarbetet kring individer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa. Övriga grupper som faller mellan stolarna och har behov av samordnad rehabilitering för att få ett arbete och bli självförsörjande. Övrig verksamhet Samordningsförbundet ska också verka för att utveckla; - former för uppföljning och utvärdering av projekt och insatser. Från 2011 ska alla insatser registreras i nya SUS, - nyckeltal till stöd för samordningsförbundet Botkyrka (ex. försörjningsmått), - förstärkning av myndighetssamverkan och utgöra forum för kunskapsöverföring och information. - samarbetet med Samordningsförbundet Huddinge i form av det samverkansavtal som beräknas vara färdigställt under hösten 2010. - kansliverksamheten och utarbeta förbättrat processtöd till pågående och kommande projekt. - kartläggning av befintliga rehabiliteringsinsatser inom ramen för myndigheternas ordinarie verksamhet. Ekonomiska förutsättningar Samordningsförbundets budget 2010 uppgår till 10 miljoner kronor där vardera part ingår med en lika stor andel. Försäkringskassan bidrar med statens samlade andel, dvs. hälften av medlen. Landstinget och kommunen bidrar med var sin fjärdedel. Samordningsförbundet hade även ett ingående balanserat överskott från 2009 om ca 3,5 miljoner kronor. Detta gör att samordningsförbundets disponibla medel 2010 sammantaget uppgått till knappt 13,5 miljoner kronor. Det prognostiserade årsresultatet för 2010 beräknas till ett överskott på drygt 6 Mkr. I slutet av oktober 2008 aviserade Stockholms läns landsting för sin egen del en fördelningsprincip som bygger på en viktning mellan andelen invånare 16-64 år i förhållande till försörjningsmåttet (sammantagen offentlig försörjning). Utifrån denna fördelningsprincip har Samordningsförbundet Botkyrka i en skrivelse till huvudmännen
10(14) äskat om en utökad budget 2011 motsvarande totalt 12,4 miljoner kronor. Skälen till budgetökningen utgår från Botkyrkabornas relativt höga ohälsotal och behov av offentlig försörjning samt att samordningsförbundet befinner sig i en expansiv fas då flera nya insatser planeras och/eller håller på att startas upp. Kostnaden för en fortsatt drift av befintlig projektverksamhet uppskattas till ca 7 Mkr under 2011 11. Två av de fyra insatser som pågår inom förbundet har startats under hösten 2009 varför det anses som angeläget att fortsatt finansiera denna verksamhet enligt projektplan. Dessutom har Kugghjulet expanderat till att även omfatta Öppenvårdspsykiatrin sedan hösten 2010, en satsning som behöver fortsatt stöd en tid framöver. En utökad budget är en förutsättning för att kunna fortsätta det arbete som pågår samt bygga ut och utveckla en långsiktig samverkan till stöd och nytta för medborgare i kommunen. Därtill kommer behov av att avsätta medel till förstudier samt uppföljning och utvärdering av beviljade insatser. Dessa områden bedöms utgöra en viktig del i samordningsförbundets uppdrag avseende kunskapsutveckling kring myndighetsövergripande samverkan. Budget 2011 I början av november 2010 lämnade Försäkringskassan för statens del ett preliminärt besked om budgettilldelning för Samordningsförbundet Botkyrka som innebär en minskning av tilldelade medel jämfört med 2010 med 1 miljon kronor för statens del. Detta skulle innebära att staten, som står för 50% av medelstilldelning, ämnar bidra med 4 miljoner kronor. Den totala medelstilldelningen till Samordningsförbundet 2011 skulle då uppgå till 8 miljoner kronor. Som argument till en neddragning i tilldelade medel hänvisar Försäkringskassan till det överskott som Samordningsförbundet har i årets budget. Samordningsförbundet har i ett äskande till ägarna i juni 2010 föreslagit en utökad budget till totalt 12,4 miljoner kronor. Med hänvisning till Försäkringskassan besked ovan, är en utökad budget i dagsläget inte att anse som realistisk. Den föreslagna budgeten för 2011 utgår därför från en minskad medelstilldelning jämfört med budgeten 2010 till en total intäkt om 8 miljoner kronor. 11 Varav: Supported employment 1 250 000 kr, Kugghjulet 915 000 kr, Paraplymodellen (inkl Grenverket) 2 000 000 kr och Samborådet 2 250 000 kr.
11(14) Budget 2010 (tkr) Prognos utfall 101231 (tkr) Budgetförslag 2011 (tkr) Intäkter 10 000 10 000 8 000 Överskott tidigare år 3 485 4 233 6 348 Utgifter Administration Kansli [1] 845 800 1 300 Styrelsearvoden [2] 70 70 75 Revision [3] 80 45 50 Övrigt/övriga externa tjänster [4] 125 75 80 Insatser SE-projektet 1 200 1 250 1 120 Kugghjulet 980 1 150 1 200 Paraplyprojektet [5] 2 000 2 120 2 300 Samborådet 2 250 2 000 2 300 Tillkommande/utökade projekt 4 350 230 5 000 Förstudier 500 145 100 Utvärdering 400 0 400 Seminarium 155 0 100 Summa Administration 1 120 990 1 505 Summa Projektverksamhet 11 835 6 895 12 520 Summa kostnader totalt 12 955 7 885 14 025 Resultat 530 6 348 323 [1] Lönekostnader, lokal, IT, telefoni och övr. adm. för tjänsteman samt ekonomiadministration och bankkostnader. [2] Inkl sociala avgifter. [3] Arvoden och köp av tjänst. [4] Kommunikation, utbildning/konferens, seminarier etc [5] Inkl. Grenverket
12(14) Underskrifter Datum Datum... Jean-Pierre Zune Ordförande (Botkyrka kommun)... Christina Lindahl-Nilsson Vice Ordförande (Stockholms läns landsting) Datum Datum... Annika Andersson Styrelseledamot (Försäkringskassan)... Soili Mårtensson Styrelseledamot (Arbetsförmedlingen)
13(14) Bilaga 1 Värdegrund för Samordningsförbundet Botkyrka Bakgrund Samverkans minsta gemensamma nämnare är att två eller fler personer interagerar om något i ett specifikt syfte. 12 Samordningsförbundets verksamhet bygger på följande grund: - Formell interaktion (arbetet styrs av lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210), förbundsordningen, verksamhetsplan och den organisatoriska strukturen). - Gemensamma, tydliga, klart uttalade och långsiktiga mål styr verksamheten. - Samverkan sker kring specifik målgrupp. - Utgångspunkten är att samverkan inte är ett mål i sig utan ett medel för att åstadkomma en bättre rehabiliteringsprocess och ett gott resultat för individen som ger samhällsvinster. Förhållningssätt till samverkan inom samordningsförbundet Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som måste erövras, etableras och underhållas. Uthållighet är en förutsättning för utveckling av samverkan. Detta förutsätter täta och regelbundna möten på styrelse, ledningsgrupps- och beredningsgruppsnivå. Samverkansinsatserna ska inte lösa brister i de egna organisationerna eller ta över verksamhet som ligger inom dessa organisationers ansvarsområde. Minst två parter måste vara intressenter i en samverkansinsats. I möjligaste mån ska alla parter bidra i arbetet med projektansökningar. Verksamheten bygger på erfarenheter hos parterna. Medarbetarnas gemensamma kompetens ska tas till vara, tillsammans med parternas samlade möjligheter. Chefer på alla nivåer har ett ansvar att skapa goda förutsättningar för insatserna. Samordningsförbundet ska präglas av en levande kommunikation på och mellan alla nivåer. Huvudinriktning är att finansiera utvecklingsinsatser som är begränsade i tiden. Detta förutsätter att möjlighet till finansiering inom ordinarie verksamhet undersöks innan projektstart samt att möjligheten till en permanent finansiering inom någon/några medlemmar övervägs vid goda utvärderingsresultat. Förbundets insatser samordnas med annan rehabiliteringssamverkan i Botkyrka. Utbildning är en förutsättning för utvecklingsarbete och ska, i så stor omfattning som möjligt, genomföras med parternas medarbetare vid samma tillfälle. Med stöd av vår värdegrund har vi gemensamma förhållningssätt i; - utveckling av samordningsförbundets verksamhet, - hur vi ser till målgruppernas samlade behov eller helhetssynen på individens behov, - beslutsprocessen samt - hur vi tillvaratar resultat. 12 B Dannermark Samverkan -en fråga om makt 2004, sid 17
14(14) Vårt arbetssätt ska utgå från följande gemensamma överenskommelser: Stöd till autonomi. Insatserna ska syfta till att stärka den enskildes förmåga utan att frånta individen ansvaret för sitt eget liv. Målsättningen är att individens behov av offentlig försörjning ska minska. Vi respekterar individen och sätter dennes behov i fokus inte organisationernas. Vi respekterar och tillvaratar varandras olika åsikter och kompetenser. Vi tar gemensamt ansvar. Vi eftersträvar samsyn. Individens delaktighet är grunden för en lyckad rehabilitering. Insatserna ska vara aktiva, koordinerade och helhetsinriktade. Tidig och gemensam planering mellan berörda aktörer förväntas leda till mindre kostnader för berörda myndigheter/organisationer och samhälle. Målgruppen för finansiell samordning är personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd som enskilda myndigheter har svårt att tillgodose. Vi ska sträva efter att vår samverkan ska präglas av: Delaktighet och engagemang. Ett professionellt förhållningssätt. Öppen och förtroendefull dialog med en levande kommunikation på och mellan alla nivåer i våra organisationer. Respekt för individen samt för våra olika yrkeskompetenser och organisatoriska förutsättningar. Respekt mot fastslagen organisations- och kommunikationsstruktur. Tydliga beslutsvägar och beslutsmandat. Ett lärande förhållningssätt med faktabaserade beslut. Arbetsmetoder ska så långt det är möjligt vara evidensbaserade. Tillräckliga resurser i form av tid och kompetens ställs till förfogande. Kontinuitet (vi eftersträvar god överlämning och introduktion vid byte av representant) samt uthållighet i arbetsprocessen. Förmåga att hantera konflikter. Hindrande skillnader mellan ingående parter klargörs, hanteras och i möjligaste mån undanröjs. Förändringsbenägenhet. Gränsöverskridande arbetssätt.