4. Anslutning Kroksjöns camping KS/2016: Pernilla Kronbäck. 8. Bidrag till fristående gymnasieskolor 2017 KS/2017:42

Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: 2017-03-13 kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-25 Ärende Dnr Föredragande 1. Genomgång övergripande av resultat, ekonomi, personal och intern kontroll 2016 KS/2017:183 13.30 Lars-Gunnar Karlsson 2. Tranemo kommuns Årsredovisning 2016 KS/2017:183 Lars-Gunnar Karlsson 3. Ombudgeteringar av 2016 års investeringar KS/2017:183 Lars-Gunnar Karlsson 4. Anslutning Kroksjöns camping KS/2016:903 14.45 Pernilla Kronbäck 5. Medborgarförslag om upprustning av påoch avstigningsplats för skolbarn i Ljungsarp. 6. Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 7. Strategiskt folkhälsoarbete KS/2016:270 KS/2017:56 15.15 Karin Eliasson, Pernilla Kronbäck 8. Bidrag till fristående gymnasieskolor 2017 KS/2017:42 9. Begäran om medel för lokalvård inom vård och omsorg KS/2017:96 15.30 Solveig Eldenholm 10. Investeringsmedel till brandlarm, Hjälmå KS/2017:122 Solveig Eldenholm 11. Utvärdering av värdighetsgarantier KS/2016:762 Solveig Eldenholm 12. Patientsäkerhet- och kvalitetsberättelse 2016 KS/2017:98 15.30 Yvonne Skogh Andersson, Louise Bertilsson

2 Ärende Dnr Föredragande 13. Åldersuppskrivning av ensamkommande barn 14. Motion om boendegaranti för kommunens åldringar KS/2017:117 KS/2016:646 15.30 Martti Järviniemi 15. Motion om förenklad biståndbedömning KS/2016:271 16. Motion om att utreda hur kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan vid utbrott av smittsam sjukdom, ser ut KS/2016:694 17. Motion om brandtillbud hos äldre KS/2016:76 18. Rapport enligt Lex Sarah - Hjälmå KS/2016:718 19. Rapport enligt Lex Sarah T7667 KS/2016:921 20. Firmatecknare för Tranemo kommun 2017-02-14-- 2017-12-31 21. Motioner och medborgarförslag under beredning 2017 22. Budget och verksamhetsplan 2017 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 23. Valärende - avsägelse Marianne Hörnqvist, ordförande kommunala pensionärsrådet KS/2017:115 KS/2017:148 KS/2017:26 KS/2017:143 24. Val av ombud till årsstämma Luft i Väst KS/2017:128 25. Information från förvaltningen 26. Delegeringsbeslut 27. Delgivningar KS/2017:187, KS/2017:3 28. Utskottsprotokoll KS/2017:32, KS/2017:49 29. Nämndprotokoll 30. Övriga protokoll KS/2017:3, KS/2017:8, KS/2017:9 31. Rapporter

3 32. Övrigt Ärende Dnr Föredragande Tranemo, 2017-02-28 Tony Hansen (S) Ordförande Ida Josefsson Processekreterare

PROTOKOLLSUTDRAG Budgetberedningen 2017-02-25 1 Genomgång av resultat övergripande av resultat, ekonomi, personal och intern kontroll för 2016. (KS/2017:183) Budgetberednings förslag till kommunstyrelsen Noterar informationen Ärendet Redovisning av Tranemo kommuns 8 övergripande mål redovisas. 1. Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. 63,7% måluppfyllelse 2016, 52% måluppfyllelse 2015. 2. Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Total måluppfyllelse 65,7% 2016, 2015 65,5% 3. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Total måluppfyllelse 2016 76,2%, 2015 måluppfyllelse 80,6%. 4. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning. Total måluppfyllelse 82% 2016, 2015 79,3%. 5. Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden. Total måluppfyllelse 2016 70,2%, 2015 69,4%. 6. Kommunen skall kännetecknas av ett gott företagsklimat. Total måluppfyllelse 2016 66%. Ingen jämförelse från 2015. 7. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Total måluppfyllelse 69,4% 2016, föregående års resultat 77,5%. 8. Kommunens resurser skall användas på ett effektivt sätt. Måluppfyllelse 2016 73,3%. Ingen jämförelse från 2015. Av Tranemo kommuns övergripande ekonomiska mål Tranemo kommuns ekonomi ska vara god har två av tre mål uppnåtts. Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 2,65 % av skatter och utjämning, 17.1 mnkr. Resultatet 2016 blev 25,9 mnkr, målet är därmed uppnått. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 17 %. Resultat 2016 blev 20,2%, målet är därmed uppnått.

Det sista ekonomiska målet om att Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade var den sammanlagda investeringskostnaden 2016 74,6 mnkr och självfinansieringen var 49,9 mnkr. Det saknas 24,7mnkr för att uppnå målet. Personalredovisning 2016 Personalredovisningen för 2016 har anpassats till nationella normer i linje med SKL:s och med nyckeltalsinstitutets rekommendationer. En utökning av anställda har skett under 2016. 2015 var det 1065 och 2016 var det 1156 anställda. Även heltidsanställningarna har ökat under 2016 till 762 från 650 2015. I Tranemo kommun är 83,6% av arbetstagarna kvinnor. Nästan 70% av de anställda är 40 år eller äldre och 61% av de anställda arbetar heltid. Personalomsättningen har ökat en aning från 14,0% till 17,9% under 2016. Sjukfrånvaron har minskat marginellt till 5,85 % men den är fortfarande väldigt låg nationellt. Föredragning och debatt Verksamhetsutvecklare Ulf Jogbratt och sektionschef Lars-Gunnar Karlsson redovisar övergripande mål och ekonomiskt resultat för Tranemo kommun. Tf. personalchef Jonny Wedin och Personalutvecklare Stina Gustafsson föredrar personalredovisningen. Beslutsunderlag Arbetsmaterial Årsredovisning 2016 Beslutet skickas till Samtliga sektioner Status Kommunstyrelsen 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Budgetberedningen 2017-02-25 2 Årsredovisning 2016 (KS/2017:183) Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar Godkänner Tranemo kommuns årsredovisning 2016 Ärendet Årsredovisning för 2016 behandlas efter att förvaltningen redovisat Tranemo kommuns mål och ekonomiska resultat. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Status Kommunstyrelsen

Årsredovisning 2016 1 (144)

Innehållsförteckning Tranemo kommun... 3 Förvaltningsberättelse... 3 Servicesektion... 55 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 55 Näringsliv- och Strategisektion... 60 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 60 Lärandesektion... 71 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 71 Grundskola, förskola och grundsärskola... 87 Gymnasium... 88 Kultur och fritid... 89 Omsorgssektion... 90 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 90 Vård och omsorg... 96 Funktionsnedsättning och socialt stöd... 97 Myndighetsfunktion... 98 Teknisk sektion... 100 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 100 Kost... 110 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 110 Lokalförsörjning... 112 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 112 Gata/Park... 115 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 115 Fjärrvärme/Fiber... 117 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 117 VA... 120 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 120 Renhållning... 123 Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi... 123 Samverkansnämnder... 125 Finansiella rapporter... 128 2 (144)

Tranemo kommun Förvaltningsberättelse Sammanfattning - Året i korthet Befolkning och arbetsmarknad Befolkningsmängden i kommunen ökade med 157 invånare under 2016 (2015: -21) och kommunens befolkning uppgick därmed till 11 776 invånare vid årsskiftet. Invånarantalet i kommunen 2016-12-31 är det högsta sedan 2005-12-31 då kommunen hade 11 804 invånare. Jämfört med drygt 30 år tillbaka har invånarantalet i kommunen minskat. 1983-12-31 uppgick invånarantalet i kommunen till 12 342 invånare. Arbetslösheten i Tranemo kommun var vid årsskiftet 2016 på i stort sett samma nivå som vid föregående årsskifte, medan ungdomsarbetslösheten har minskat betydligt. I december 2016 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 3,4 % procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 5,2 procent. Andelen ungdomsarbetslösa 18-24 år var vid årsskiftet 7,4 %, en minskning med 3,8 procentenheter jämfört med förra årsskiftet. Viktiga händelser 2016 I november 2016 förändrades majoriteten i kommunfullmäktige när Liberalerna och Kristdemokraterna beslutade sig för att gå ur allianssamarbetet med centerpartiet och moderaterna och istället stödja oppositionssidan med socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Denna nya konstellation fick därmed majoritet i kommunfullmäktige med sina 19 mandat mot alliansens 14 och sverigedemokraternas 4 mandat. Detta innebar också förändringar i kommunstyrelsens sammansättning, nämnder, utskott och bolag vilket är genomfört från januari 2017. Socialdemokraterna tog från 1 januari 2017 över ordförandeposten i kommunstyrelsen. Tranemo kommuns måluppfyllelse 2016 i korthet Under 2016 har vi haft åtta prioriterade resultatmål samt ett ekonomiskt mål. Två av målen (25%) visar ett bättre resultat än tidigare ( tillgängligheten, bemötande och service). Fyra av målen (50%) ligger på samma nivå som 2015 och två (25%)har något sämre resultat. Målen har fått en bredare betydelse under 2016 och berör flera verksamheter, varför en direkt jämförelse kan vara vansklig att göra. Tranemo kommuns ekonomi 2016 i korthet Årets ekonomiska resultat Omsättningen år 2016 för Tranemo kommun uppgick till 864 mnkr (2015: 784 mnkr). Det ekonomiska resultatet för Tranemo kommun uppgår 2016 till 25,9 mnkr (2015: 23,0 mnkr). Inga jämförelsestörande poster finns under 2016. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster är 5,1 mnkr högre än 2015 års resultat. I 2016 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per 1997-12-31 med 13,6 mnkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 12,3 mnkr, vilket kan jämföras med 2015 års balanskravsresultat som var 13,9 mnkr. Kommunalskatten Kommunalskatten i Tranemo var 21,00 % under 2016, landstingsskatten var 11,48 %, vilket för 2016 3 (144)

innebar totalt 32,48%. Genomsnittet i länet var 32,75 %, medan riksgenomsnittet var 32,10. Årets investeringar Årets investeringar uppgick till 74,6 mnkr (2015: 98,8 mnkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2016 uppgick till 133,5 mnkr. Kommunens låneskuld Kommunens låneskuld 2016-12-31 uppgick till 290 mnkr, vilket är 60 mnkr högre än vid förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 41,2 mnkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 445 mnkr (2015: 375 mnkr). Kommunens soliditet Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2016 till 20,2 procent (2015: 18,8 %). 4 (144)

Uppföljning av resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommentar Måluppfyllelse: 63,7% (52% 2015) Målet berör samtliga sektioner, varav tre bedömer att målet kommer att uppnås. Omsorgssektionen och lärandesektionen bedömer att målet delvis kommer att uppnås. Tillgängligheten till förskoleplatser är tydligt begränsad men åtgärder är insatta. Under 2016 var det fortsatt högt tryck på förskolan och vård- och omsorgsplatser (demens).köerna till vårdplatser inom omsorgen är nu borta efter insatta åtgärder. Tillgängligheten har totalt sett förbättrats under 2016. Kvalitetsaspekterna inom omsorgen behöver ses över för att skapa likvärdighet och underlag för diskussioner om den grundläggande kvaliteten inom kommunens omsorgsverksamheter. Mått 2016 2015 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjudande om plats? 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 23. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? 29. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? 78% 57% 89 dgr 59 dgr 13 dgr 12 dgr 49 49 52% 45% 60 72 Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Kommentar Måluppfyllelse: 65,7%(65,5% 2015) Sammanfattning av betygsresultat Åk 6 Bättre meritvärden på en av skolorna - övriga sämre 5 (144)

Totalt lägre meritvärde än tidigare Flickornas resultat är högre på 4 av 5 skolor Åk 7-9 Bättre meritvärden i åk 7 och 9 Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat har minskat i åk 9 men i övriga årskurser stora skillnader mellan flickors och pojkars meritvärden Behörigheten till gymnasiet är fortfarande låg (78,7 % är behöriga till yrkesprogram ) Andelen elever i åk 9 som har minst betyget E i samtliga ämnen har minskat Andelen elever med betyget A har ökat Gymnasiet Det genomsnittliga slutbetyget har ökat Andel elever med minst E har ökat Behörigheten till högskolestudier är 69 %. Mått 2016 2015 17 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen? 17 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 19 B. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunens gymnasieskola 70,5% 78% 69% 81 % 82,6 % 82 % 81 % 89 % 93 % 86% 84,9% Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Kommentar Måluppfyllelse: 76,2%(80,6%) Målet har under 2016 breddats betydligt och alla fyra sektioner bidrar till ett bra resultat. Resultat av trivsel- och trygghetsmätningar samt nöjdhetsundersökningar visar på ett mycket gott resultat inom förskola skola och omsorg. Även resultatet av medborgarundersökningen visar att invånarna i Tranemo känner sig relativt trygga och nöjda. 6 (144)

Mått 2016 2015 9. Hur trygga och säkra känner sig medborgarna i kommunen? 25. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 28. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 30. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning Andel elever som trivs i skolan Andelen barn som trivs i förskolan Andel elever som känner sig trygga i skolan Andelen föräldrar till barn i förskolan som uppger att "Mitt barn känner sig trygg i förskolan" Andel trygga i särskilt boende Andel trygga inom hemtjänst 67 65 85 88 90 88 80 83 93 % 94 % 97 % 98 % 94 % 94 % 95 % 95 % 94 % 96 % 81 % 83 % Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommentar Måluppfyllelse: 82%(79,3% 2015) Resultatet av de mätningar som ligger till grund för måluppfyllelsen visar ett gott resultat. Samtliga sektioner bidrar till måluppfyllelsen. Tre sektioner bedömer att målet kommer att uppnås helt. Mått 2016 2015 Andel äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppger att de är mycket nöjda med personalens bemötande. Andel elever i åk 3,5 och 8 i samt gymnasiet som uppger att "Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen". 96 % 93 % 89 % 92 % 7 (144)

Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden. Kommentar Måluppfyllelse: 70,2%(69,4% 2015) Det är fortsatt goda resultat av miljöarbetet. Sju av tolv miljömål är uppnådda, tre är delvis uppnådda och två uppnås inte alls. Vi har bl.a förbättrat oss när det gäller nedanstående mått, vilket är en effekt av ett tydligt fokus på att förbättra och utveckla verksamheten. Miljöarbetet måste ständigt jobbas vidare med. Genom övergripande och generella åtgärder kan samtliga verksamheter bidra till fortsatt utveckling så att miljömålen förverkligas. Detta kan ske genom en strukturerad samverkan där tekniska sektionen har en nyckelroll. Se separat miljöredovisning! Mått 2016 2015 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 41 kg/inv 40 kg/inv 48% 45% 34% 31% Kommunen skall kännetecknas av ett gott företagsklimat. Kommentar Måluppfyllelse: 66% Företagsklimatet har enligt de mätningar och undersökningar som görs försämrats något. Företagarna är mer nöjda med information än tidigare medan kommunens service har försämrats enligt resultatet i undersökningen. Trots försämring så är Tranemos resultat över medel bland övriga kommuner. Mått 2016 2015 33.Informationsmått; Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 5-1A. Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna. Kommunens service till företagen Kommunens information till företagen 5,4 4,8 100 52 3,21 3,41 3,32 3,05 8 (144)

Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommentar Måluppfyllelse: 69,4%(77,5% 2015) Samtliga sektioner bidrar till måluppfyllelse. Två av fem sektioner bedömer att målet kommer att uppnås och tre att det delvis kommer att uppnås. Sektionerna arbetar med att utveckla former för inflytande och information om sina verksamheter genom olika kanaler (hemsida, STT, sociala medier) för att information ses som en förutsättning för inflytande och delaktighet. Mått 2016 2015 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 73% 74% 52% 43 Kommunens resurser skall användas på ett effektivt sätt Kommentar Måluppfyllelse: 73,3% Kommunens effektivitet är relativt god och speciellt med tanke på våra strukturella förutsättningar med många små enheter. Mått 2016 2015 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 20. Kostnad per betygspoäng 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 110 kr 108 kr 410 kpb 407 kpb 119 kr 18,5 kr 743 kr 760 kr 242 kr 241 kr 9 (144)

Ekonomiska resultatmål Kommunens ekonomi ska vara god Kommentar Kommunens soliditet ska uppgå till minst 17% Målet är satt till att soliditeten ska uppgå till minst 17%. Utfall per 2016-12-31 är 20,2%. Måttet är uppfyllt. Soliditet är kommunens egna kapital i förhållande till samtliga tillgångar. Soliditetsmåttet ska avspegla kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Det egna kapitalet är kommunens samlade resultat under årens lopp. En soliditet på 17% innebär 170 tkr i samlade vinstmedel och 830 tkr i skulder om tillgångarna är 1 mnkr. Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade Kommunens investeringar 2016 blev 74,6 mnkr. Kommunens kassaflöde blev 49,9 mnkr. Självfinansieringsgraden 2016 blev därmed 67%. Under senaste femårsperioden uppgår självfinansieringsgraden till 73% och under senaste tioårsperioden till 65%. Måttet är inte uppnått. Om kommunen över tid inte kan finansiera sina investeringar med egna medel måste upplåning ske och då ökar kommunens låneskuld. Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 2,65% av skatter och utjämning Målet är 17,1 mnkr för år 2016 och utfallet blev 25,9 mnkr, måttet är därmed uppfyllt. Sammantaget är två av tre mått uppfyllda, målet att kommunens ekonomi ska vara god är därför delvis uppfyllt. Mått 2016 2015 Kommunens soliditet ska uppgå till minst 17% Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade. Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 2,65% av skatter och utjämning 20,2 % 18,8 % 67 % 52 % 4,01 % 3,79 % 10 (144)

En hundralapp i skatt fördelas så här: Förskola, skola, fritidshem Vård och omsorg om äldre Lokaler, gator, kost, städ och övrig teknisk verksamhet Gymnasium Funktionsnedsättning och socialt stöd Individ- och familjeomsorg Kommungemensam verksamhet Kultur och fritid Strategisk planering, folkhälsa, turism, miljö, näringslivsstöd Räddningstjänst Miljö och bygg 27,07 kr 20,94 kr 11,52 kr 11,21 kr 10,66 kr 6,77 kr 4,59 kr 2,91 kr 2,21 kr 1,63 kr 0,49 kr 11 (144)

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens kvalitet är ett verktyg för att jämföra kommuners kvalitet och effektivitet med varandra. Under 2016 var det 250 deltagande kommuner i jämförelsenätverket. Kommunens kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv: Tillgänglighet, Trygghet, Information och delaktighet, Effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. Tranemo har deltagit sedan 2012. Färgerna och trendpilarna visar våra egna resultat jämfört med föregående år. Din kommuns tillgänglighet Tillgängligheten totalt har försämrats något jämfört med tidigare år. Mått 2016 2015 2014 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för de som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjudande om plats? 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 100% 96% 92% 50% 52% 57% 72% 83% 86% 39 h 39 h 39 h 78% 57% 86% 53 dgr 51 dgr 45 dgr 89 dgr 59 dgr 69 dgr 13 dgr 12 dgr 14 dgr 12 (144)

Trygghetsaspekter i din kommun Mått 2016 2015 2014 9. Hur trygga och säkra känner sig medborgarna i kommunen? 10. Hur många olika personer besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod? 67 65 65 14 personer 13 personer 12 personer Din delaktighet och kommunens information Mått 2016 2015 2014 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 73% 74% 72% 52% 63% 43 37 Din kommuns effektivitet Sju av tolv mått har förbättrats, tre är oförändrade och fem är sämre än 2015. Mått 2016 2015 2014 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 17 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen? 17 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 20. Kostnad per betygspoäng 21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunens gymnasieskola 23. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda 110 kr 108 kr 109 kr 70,5% 78% 69% 81 % 82,6 % 82 % 81 % 410 kpb 407 kpb 400 kpb 86% 84,9% 49 49 29 743 kr 760 kr 625 kr 13 (144)

Mått 2016 2015 2014 boende? 25. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 28. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 29. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? 30. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning 85 88 94 52% 45% 58% 242 kr 241 kr 212 kr 90 88 85 60 72 84 80 83 100 Din kommun som samhällsutvecklare Fem av nio mått är bättre än föregående år, ett är oförändrat och tre är sämre. Totalt sett så är resultaten goda inom området "Din kommun som samhällsutvecklare". Mått 2016 2015 2014 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen 32. Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? 33.Informationsmått; H ur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om kommunens service för företagen? 35. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 84% 83,3% 83,4% 4,2% 4,3% 4,3% 5,4 4,8 2,8 81 67-11,8 dgr 9,2 dgr 8,6 dgr 41 kg/inv 40 kg/inv 40 kg/inv 48% 45% 57% 34% 31% 17% 14 (144)

Mått 2016 2015 2014 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? 59 57 15 (144)

Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande 16 (144)

Organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tranemo kommun. I fullmäktige finns 37 ledamöter. I Tranemo kommunfullmäktige finns en borgerlig majoritet. Kommunfullmäktige består av 54 % kvinnor och 46 % män. 17 (144)

Mandatfördelning Kommunfullmäktige Kommunkoncernen Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även det nybildade moderbolaget Tranemo Forum AB samt dotterbolagen Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, samt att ha uppsikt över nämndens och kommunägda bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunala uppdragsföretag Det har under året funnits tre enskilda förskolor som utför förskole- och fritidsverksamhet. Dessa är Fyrklövern i Limmared, Skogsduvan i Mossebo samt Prästkragen i Månstad. Ekbergs fönsterputs & städ AB, Pranees städservice AB och Extramamman & Ugglans hemhjälp AB utför hemtjänst. Handen Assistans, Primacura, Ramicare i Sverige samt Sjuhäradsbygdens assistansservice utför tjänster inom personlig assistans. Därtill kommer företag där kommunen köper platser för vård enligt socialtjänstlagen. Sophämtningen sköts av LBC Borås AB. 18 (144)

Femårsöversikt 2016 2015 2014 2013 2012 EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat, mnkr 25,9 23,0 14,5-18,4 5,6 Årets resultat exkl jämfö.störande poster 25,9 20,8 14,5 15,0-5,4 Ökning nettokostnader, % 6,7 3,7 1,2 3,3 1,0 Ökning skatteintäkter, % 3,4 6,0 2,7 2,1-0,4 Personalkostnader, mnkr 511,0 461,3 440,3 439,9 438,8 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar, mnkr 74,7 98,8 50,7 51,8 46,2 Självfinansiering av investeringar, % 85 61 95 116 95 TILLGÅNGAR/SKULDER Totala tillgångar, mnkr 950,7 884,3 851,1 814,4 806,5 varav Omsättningstillgångar, mnkr 152,1 113,8 147,1 115,7 98,6 Anläggningstillgångar, mnkr 798,6 770,5 704,0 698,7 707,9 Totala skulder, mnkr 758,5 718,0 707,7 685,5 659,2 varav Kortfristiga skulder, mnkr 171,8 178,2 160,9 127,0 118,8 Långfristiga skulder, mnkr 291,8 231,4 231,2 230,4 230,0 SOLIDITET Soliditet inkl pensionsskuld, % 20,2 18,8 16,8 15,8 18,3 SKATTESATS Kommunal skattesats, % 21,00 21,00 20,57 20,57 20,57 Total skattesats, % 32,48 32,48 31,70 31,70 31,45 INVÅNARE Folkmängd 11776 11 619 11 640 11 531 11 573 Folkökning 157-21 109-42 -33 Födda 108 106 111 116 128 Döda 113 122-145 -105-133 Födelsenetto -5-16 -34 11-5 Inflyttning 780 616 746 566 471 Utflyttning 618 621-603 -619-499 Flyttningsnetto 162-5 143-53 -28 19 (144)

Omvärldsanalys Stora politiska risker globalt men fortsatt bra fart i svensk ekonomi Betydande riskfaktorer i världsekonomin Under 2017 kommer effekterna av Brexitomröstningen och Trumps valseger att börja märkas. Valen som ska hållas i Europa och den geopolitiska spänningen gör att de politiska riskerna är stora. Dessutom är den underliggande tillväxten i världsekonomin fortsatt svag. I USA förväntas Trump föra en stimulansinriktad finanspolitik vilket bör stimulera tillväxten, men samtidigt kan ökade importtullar påverka tillväxten negativt. I Europa förväntas tillväxten stärkas dock från en låg nivå. Viktiga val i Nederländerna, Frankrike och Tyskland står för handen. I tillväxtekonomierna förväntas svagare tillväxt i Kina och Indien. Ryssland och Brasilien förväntas återhämta sig från en låg nivå. Turkiet kämpar med en allt svagare ekonomi, svagt politiskt ledarskap och inhemsk turbulens. Landet är ingen tung aktör i världsekonomin, men det geografiska läget som porten mellan Europa och Mellanöstern gör Turkiet till en geopolitisk krutdurk. Turkiet är ett exempel på när stora politiska risker förmörkar de annars ganska positiva utsikterna för ekonomin. Åldrande befolkning sänker tillväxten, att befolkningen åldras innebär också att den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder minskar i många länder, särskilt i väst. Trenden är särskilt tydlig i de länder i Europa som haft låga födelsetal de senaste decennierna, men den märks också i Kina. Som helhet är det en försiktigt optimistisk bild som målas upp om den globala tillväxten, men de politiska riskerna dominerar. Fortsatt bra fart i svensk ekonomi även 2017 Svensk ekonomi kan i nuläget beskrivas vara i en konjunkturell balans, vilket innebär en nivå på resursutnyttjandet som långsiktigt bör vara i samklang med en inflation på 2%. De senaste årens starka tillväxt i svensk ekonomi har fört med sig en betydande ökning av antalet sysselsatta. Arbetslösheten har därmed gradvis sjunkit. Trots den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har löneutvecklingen varit fortsatt dämpad. Den låga inflationen har inneburit att reallönernas utveckling har varit god trots de låga ökningarna. Sverige har en rekordsnabb befolkningstillväxt. I januari blev vi 10 miljoner invånare och prognosen är att befolkningen ska öka med ytterligare en miljon på sju år. Befolkningstillväxten kan vara mycket positiv för svensk ekonomi samtidigt som det finns många problem som måste lösas. Den ansträngda bostadsmarknaden pressas ytterligare och befolkningstillväxten accentuerar tudelningen på den svenska arbetsmarknaden med stora matchningsproblem att få personal till bristyrken. Behov finns av reformer för en bättre fungerande bostads- och arbetsmarknad. Bristen på reformer begränsar en annars god utveckling av den svenska ekonomin och gör oss mer sårbara. När det gäller ränteläget så är prognosen i nuläget att den låga räntan kommer att bestå under 2017, men att Riksbanken under våren 2018 kommer att börja höja reporäntan. Sverige står inför en åldrande befolkning med en ökande försörjningsbörda. Den höga befolkningstillväxten kan dock motverka stora framtida skattehöjningar och en försämrad välfärd. De positiva effekterna bygger på att nyanlända och yngre får en bra utbildning och snabbt kommer i arbete. Reformer för en mer inkluderande arbetsmarknad och en bättre fungerande bostadsmarknad är mer akuta än någonsin. 20 (144)

Utvecklingen 2018-2020 Skatteunderlaget för kommunerna ökar fortsatt bra under 2017, men skatteunderlagets utveckling för åren 2018-2020 beräknas bli betydligt svagare. Det blir då mycket svårare för kommunerna att få intäkter och kostnader att gå ihop. Reala ökningar i skatteunderlaget på 0,5-1 procent ska klara demografiska krav som växer 1,5 procent årligen samt eventuella ambitionshöjningar. 21 (144)

Utvecklingen i Tranemo Kommun Invånarantalet i Tranemo kommun ökade med 157 personer under 2016. Vid årsskiftet 2016 är den totala arbetslösheten marginellt högre jämfört med föregående årsskifte, medan ungdomsarbetslösheten har minskat. I december 2016 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 3,4 % procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 5,2 procent. Andelen ungdomsarbetslösa 18-24 år var vid årsskiftet 7,4 %. Tranemo kommun har under perioden 2006-2015 haft nettoinpendling till kommunen. 2006 var nettoinpendlingen 100 personer. 2008 hade det ökat till 166 personer. Under 2015 uppgick inpendlingsnettot till 64 personer. Under 2016 antog kommunfullmäktige en strategisk plan för åren 2016-2018. I detta avsnitt i årsredovisningen redovisas hur befolkningsunderlaget förändras och hur den lokala arbetsmarknaden utvecklas. Befolkningsutvecklingen Tranemo kommuns befolkningsmängd uppgick per den 31/12 2016 till 11 776 invånare, en ökning med 157 personer jämfört med för ett år sedan. Detta är det högsta invånarantalet sedan 2005-12-31 då invånarantalet var 11 804. Sett över en period på drygt 30 år så har invånarantalet i kommunen minskat. 1983 uppgick invånarantalet i kommunen till 12 342 invånare. Utvecklingen med en minskande befolkning sedan början av 1990-talet är inte unik för Tranemo kommun. Många mindre kommuner har haft en liknande utveckling. Flyttströmmarna går till storstäder, kuststäder och universitets- och högskoleorter. Den stora invandringen under hösten 2015 och 2016 har bidragit till ett trendbrott 2016 med en stor ökning av invånarantalet. Åldersstrukturen i Tranemo kommun skiljer sig markant från den för hela riket i vissa åldersgrupper. Framför allt har Tranemo kommun förhållandevis få invånare i åldrarna mellan 20 och 30 år, både bland män och bland kvinnor. Däremot har Tranemo kommun betydligt fler invånare i 60- årsåldern jämfört med snittet för hela riket. På olika sätt finns det möjlighet att påverka utvecklingen. En viktig faktor blir att lyckas med integrationsarbetet så att nyanlända flyktingar lär sig svenska och kommer ut i arbetslivet så fort som möjligt. För att kunna behålla befolkning i Tranemo är också viktigt att bostadsbyggandet kommer igång. Under 2017 kommer nybyggnation att inledas på den gamla Samhalltomten i Tranemo och ca 150 nya lägenheter beräknas att byggas där. Utvecklingen på arbetsmarknaden I december 2016 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 3,4 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 5,2 procent, vilket var marginellt högre jämfört med december 2015. Den totala arbetslösheten i länet uppgick till 6,9 procent och i riket till 7,8 procent i december 2016. I Tranemo kommuns näringsliv är det en relativt stor koncentration på tillverkande industri. Tillverkningsindustrin samt byggsektorn står för ungefär 51 % av arbetstillfällena i kommunen. De största arbetsgivarna i kommunen, Tranemo kommun undantaget, är Ardagh Glass Limmared AB och Nexans IKO Sweden AB. Pendlingen till och från Tranemo kommun ökar, framförallt inpendlingen. År 2005 pendlade 1 498 personer in i kommunen enligt statistik från SCB. Under 2015 var antalet inpendlare 1 848 personer. 1 784 personer pendlade ut ur kommunen 2015. Inpendlingsnettot var följaktligen 64 personer. 2006 var det första året under åtminstone de senaste femton åren som kommunen hade en nettoin- 22 (144)

pendling. Den tidigare nettoutpendlingen, som dock sjunkit stadigt under hela 2000-talet, var 175 personer under 2005 och hela 365 personer om man går så långt tillbaka som 1998. Tranemo kommun Förvärvsarbetande Landareal 744 km2 Nattbefolkning, % Tranemo Riket Invånare per km2 16 Jordbruk 5 2 Befolkningsutveckling 2016 Tillverkning 42 20 Offentlig service 26 33 Befolkning 2015-12-31 11 619 Övr service m m 27 45 Inflyttningar 780 Utflyttningar 618 Dagbefolkning, % Tranemo Riket Flyttningsöverskott 162 Jordbruk 5 2 Födda 108 Tillverkning 51 20 Döda 113 Offentlig service 23 33 Födelseunderskott -5 Övr service m m 21 45 Befolkningsförändring 157 Befolkning 2016-12-31 11 776 Befolkningsutveckling 2012-2016 23 (144)

Total arbetslöshet 2012-2016 Ungdomsarbetslöshet 2012-2016 24 (144)

Pendling 2011-2015 Antal nya företag per 1000 invånare 25 (144)

Tranemo kommun i ett sjuhäradsperspektiv I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för kommunerna i Sjuhärad. Befolkningsutveckling senaste femårsperioden, % Arbetslöshet december år 2016, % Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogrammen, läsår 2015/2016 Bollebygd 8,7 Bollebygd 1,7 Bollebygd 94 Borås 5,5 Mark 2,3 Mark 88 Svenljunga 4,0 Vårgårda 2,4 Borås 87 Ulricehamn 3,4 Herrljunga 2,7 Ulricehamn 86 Vårgårda 2,8 Ulricehamn 2,9 Herrljunga 85 Herrljunga 2,3 Tranemo 3,4 Tranemo 81 Tranemo 1,5 Svenljunga 3,9 Vårgårda 81 Mark 0,5 Borås 4,4 Svenljunga 78 Källa: Folkmängd 1/11 respektive år, Riksgenomsnitt 4,1 Riksgenomsnitt 86 SCB Källa AMS Källa: Skolverket Skattesats år 2016, % Allmännyttiga bostadsföretag, hyresnivåer 2016, kr/kvm Andel (%) gymnasieelever som fullföljde utbildningen inom tre år, exklusive IM - läsår 2015/2016 Tranemo 21,00 Tranemo 846 Tranemo 91 Ulricehamn 21,05 Herrljunga 853 Ulricehamn 85 Mark 21,21 Mark 905 Mark 81 Vårgårda 21,21 Borås 909 Herrljunga 81 Borås 21,31 Ulricehamn 913 Vårgårda 77 Bollebygd 21,59 Vårgårda 926 Bollebygd 73 Herrljunga 21,94 Svenljunga 957 Borås 72 Svenljunga 22,15 Bollebygd 984 Svenljunga 70 Riksgenomsnittet 20,75 Riksgenomsnitt 1 016 Riksgenomsnitt 74 Källa: SCB Källa: SABO Källa: Skolverket 26 (144)

Skattekraft i % av riksgenomsnittet, 2016 Förskola, antal inskrivna barn per årsarbetare, 15 okt 2016 Andel av 65-w år med omsorg i särskilt boende 2015, % Bollebygd 101 Herrljunga 4,8 Svenljunga 3,1 Borås 94 Mark 5,2 Bollebygd 3,5 Ulricehamn 92 Borås 5,3 Herrljunga 3,5 Mark 91 Svenljunga 5,3 Borås 4,0 Tranemo 91 Tranemo 5,5 Mark 4,0 Vårgårda 90 Vårgårda 5,5 Ulricehamn 4,3 Herrljunga 88 Bollebygd 5,7 Vårgårda 4,3 Svenljunga 86 Ulricehamn 5,7 Tranemo 4,5 Riksgenomsnitt 5,2 Riksgenomsnitt 4,2 Källa: SCB Källa: Skolverket Källa: Kolada Svenskt Näringslivs kommunrankning 2016 Grundskolan, antal elever per lärare, 15 okt 2016 Andel av 65-w år med omsorg i ordinärt boende 2015, % Vårgårda 8 Herrljunga 10,4 Bollebygd 5,4 Herrljunga 14 Tranemo 11,2 Ulricehamn 6,6 Ulricehamn 99 Vårgårda 11,3 Mark 6,9 Tranemo 100 Svenljunga 12,1 Tranemo 6,9 Borås 106 Ulricehamn 12,3 Vårgårda 7,2 Bollebygd 120 Borås 12,8 Herrljunga 8,1 Mark 229 Mark 12,8 Borås 8,3 Svenljunga 273 Bollebygd 13,4 Svenljunga 11,0 Riksgenomsnitt 12,2 Riksgenomsnitt 7,6 Källa: Svenskt Näringsliv Källa: Skolverket Källa: Kolada 27 (144)

Ekonomisk översikt i koncernen Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2016 uppgår till 29,0 mnkr, vilket innebär en resultatförbättring med 4,0 mnkr jämfört med förra året. Inga jämförelsestörande poster finns i 2016 års resultat. Resultatet 2015 är påverkat av jämförelsestörande poster med 2,1 mnkr. Vid en jämförelse av resultaten exklusive jämförelsestörande poster är 2016 års resultat därför 6,1 mnkr högre än 2015 års resultat. Koncernen Tranemo kommun Koncernen Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även det helägda bolaget Tranemo Forum AB som i sin tur är 100-procentig ägare till Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Tranemo Forum AB bildades den 12 april 2016 i syfte att få en bättre samverkan mellan kommunen och de kommunala bolagen. Tranemo Forum AB förvärvade den 9 juni 2016 samtliga aktier i Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB från kommunen. Bostadsbolaget Tranemobostäder har under 2016 haft i stort sett alla sina lägenheter uthyrda. Tranemo Utvecklings AB bildades 2005 och syftet med bolagets verksamhet är att utveckla och bredda näringslivet i Tranemo kommun. Bolagets verksamhet innebär att exploatera, förvärva, bebygga, förvalta, hyra ut och sälja fastigheter för näringsverksamhet. Bolaget förvaltade vid utgången av 2016 en lokalyta på 32 475 kvm. Årets ekonomiska resultat Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2016 uppgår till 29,0 mnkr (2015: 25,0 mnkr). Vid en jämförelse av resultaten exklusive jämförelsestörande poster är 2016 års resultat 6,1 mnkr högre än 2015 års resultat. Koncernens resultatutveckling 2012-2016, mnkr 28 (144)

Koncernens resultatutveckling 2012-2016, mnkr Exklusive jämförelsestörande poster Koncernens soliditet Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 15 procent innebär att redovisningsenheten har skulder motsvarande 85 procent av de samlade tillgångarna. Soliditeten är ett mått på det ekonomiska handlingsutrymmet. En låg soliditet innebär att det ekonomiska handlingsutrymmet är begränsat och vice versa. Koncernens soliditet, inklusive samtliga pensionsåtaganden, har under den senaste femårsperioden legat mellan 14,1 och 18,4 procent. Goda resultat de senaste åren gör att soliditeten har förbättrats och är vid årsskiftet 2016-2017 uppe i 18,4%. Soliditetsutveckling 2012-2016 Inklusive hela pensionsskulden 29 (144)

Tranemo Forum AB Tranemo Forum AB är moderbolag i bolagskoncernen och har som verksamhet att äga och förvalta aktierna i sina dotterbolag. Utöver det har bolaget i nuläget en låneram med beviljad borgen från kommunen på 75 mnkr. Syftet med låneramen är att bolaget ska kunna finansiera större investeringar i sina dotterbolag. Tranemo Forums resultat 2016 innebär en förlust på 0,1 mnkr. Soliditeten är vid årsskiftet 37,1%. Ordförande Crister Persson ( c) VD Kommunens ägarandel: Aktiekapital: Carita Brovall 100% 6,0 mnkr Organisationsnummer: 559058-4511 Resultat efter skatt Omsättning Balansomslutning 2016-0,1 mnkr 0 mnkr 16,0 mnkr Soliditet 37,0% Tranemobostäder AB Bolagets samtliga aktier har under året sålts av Tranemo kommun till det nybildade kommunala bolaget, Tranemo Forum AB. Syftet med Tranemobostäders verksamhet är att äga, förvalta och hyra ut bostäder och lokaler inom Tranemo kommun. Bolagets verksamhet kan också omfatta uppförande av småhus och bostadsrätter för försäljning. Bolagets säte finns i egen fastighet med tomträtt på Moavägen 12. Tranemobostäder verkar i konkurrens med andra aktörer på marknaden för bostäder och lokaler inom kommunen. Av antalet hyresrätter i kommunen ägs merparten av Tranemobostäder. Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2016 uppgår till 1,5 mnkr efter skatt (2015: 1,6 mnkr). Andelen outhyrda lägenheter har fortsatt att minska under 2016. Antalet outhyrda lägenheter uppgick i genomsnitt under 2016 till 13 lägenheter vilket motsvarar 1,6 procent av lägenhetsbeståndet. Detta är en minskning med 28 lägenheter jämfört med föregående år. Bolagets hyresförluster uppgår till 2,2 mnkr, vilket är 1,6 mnkr lägre än föregående år. Räntekostnaderna är lägre jämfört med föregående år beroende på sjunkande räntor och bättre villkor på lån som omförhandlats. En positiv resultatutveckling har möjliggjort en ökad satsning på underhåll. Kostnaderna för drift och underhåll uppgick till 41,2 mnkr under året (2015: 37,9 mnkr). Bolagets soliditet har ökat med 0,9 procent och uppgår vid årsskiftet till 9,1 procent. Bolagets låneskuld är oförändrad jämfört med föregående årsskifte, 145 mnkr. Fastigheten på Andvägen 1 i Ambjörnarp har avyttrats under 2016. 30 (144)

Väsentliga händelser efter balansdagen I början av 2017 har bolagets styrelse tagit beslut om byggnation av lägenheter på Lövängen i Tranemo. Framtiden Efterfrågan på lägenheter är större än på länge. Under 2017 kommer bolaget att arbeta med utveckling av möjliga projekt för byggnation. För att säkerställa en hög kvalité i bolagets fastigheter kommer en fortsatt satsning på underhåll att göras under 2017. Arbetet med byte av fastighetsdatasystem kommer att fortsätta under 2017. Ordförande VD Kommunens ägarandel: Aktiekapital: Jan-Erik Svenningsson (s) Rolf Granlöf 100% 5,0 mnkr Organisationsnummer: 556449-1966 2016 2015 Resultat efter skatt 1,5 mnkr 1,6 mnkr Omsättning 51,9 mnkr 49,2 mnkr Summa outhyrt 2,3 mnkr 3,9 mnkr Balansomslutning 176,4 mnkr 178,2 mnkr Antal lägenheter 816 818 Antal lokaler 52 45 Genomsnittlig vakansgrad 1,6% 5,0% Soliditet 9,1% 8,2% Resultatutveckling Tranemobostäder AB 2012-2016, mnkr 31 (144)

Soliditetsutveckling Tranemobostäder AB 2012-2016 Tranemo Utvecklings AB Tranemo Utvecklings AB har enligt bolagsordningen till ändamål att med iakttagande av de för verksamheten kommunala principerna stödja kommunstyrelsen i dess arbete att främja näringslivsutvecklingen i kommunen genom förvaltning av fastigheter eller tomträtter avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2016 uppgår till 0,8 mnkr (2015: 0,4 mnkr). Bolagets soliditet har ökat med 1,2 procentenheter och är vid årsskiftet 17,4 procent. Bolagets omsättning och balansomslutning ökade kraftigt under 2008 och 2009 efter ett antal fastighetsförvärv. Under de senaste åren har dock inga nya förvärv skett, utan tvärtom har fastigheter avyttrats. Under 2016 har bolagets styrelse tagit beslut om att uppföra byggnation för Jabo Nordic AB i anslutning till Jabos befintliga byggnad i Tranemo. Byggnation är påbörjad i början av 2017. Låneskulden är densamma som vid förra årsskiftet, 41,2 mnkr. Bolaget har under verksamhetsåret förvaltat följande fastigheter: Genhöve 2:2 i Ljungsarp. Fastigheten är uthyrd i sin helhet till Ljungsarps Mekaniska. Återköpsavtal finns. Skogarp 1:39 och 1:21 i Dalstorp. Fastigheten är uthyrd i sin helhet till CJ Automotive. Återköpsavtal finns. Gudarp 3:44 i Tranemo. Fastigheten är uthyrd i sin helhet till JABO Nordic AB. Återköpsavtal finns. Moghult 1:223 i Grimsås. Fastigheten är uthyrd i sin helhet till Nexans. Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Framtiden Verksamheten förväntas ge ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat de kommande åren. De risker som finns i bolagets verksamhet handlar om kreditrisker. Bolaget har ett fåtal hyresgäster - om det skulle inträffa att någon av dessa hyresgäster får försämrad kreditvärdighet på ett sätt som inte kan förutses nu så skulle det kunna få återverkan på bolagets resultat och ekonomiska ställning. Bolaget hanterar kreditriskerna genom att löpande följa upp hyresgästernas ekonomiska utveckling. 32 (144)

Ordförande VD Kommunens ägarandel: Aktiekapital: ChrisTina Yngvesson (m) Lennart Haglund 100% 6,0 mnkr Organisationsnummer: 556662-4952 2016 2015 Resultat efter skatt 0,8 mnkr 0,4 mnkr Omsättning 5,0 mnkr 4,8 mnkr Balansomslutning 50,9 mnkr 50,0 mnkr Lokalyta (kvm) 32475 32475 Soliditet 17,4% 16,2% Resultatutveckling Tranemo Utvecklings AB 2012-2016, mnkr Soliditetsutveckling Tranemo Utvecklings AB 2012-2016, mnkr 33 (144)

Ekonomisk översikt kommunen Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för 2016 uppgår till 25,9 mnkr, vilket är 2,9 mnkr högre resultat än föregående år. Med hänsyn taget till jämförelsestörande poster 2015 så är kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster 5,1 mnkr högre än 2015. I 2016 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per 1997-12-31 med 13,6 mnkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 12,3 mnkr. Investeringarna under 2016 uppgick till 74,6 mnkr. För att beskriva och analysera det ekonomiska resultatet, den ekonomiska utvecklingen och kommunens finansiella ställning används en modell som utgår från fyra olika perspektiv: Resultat och kapacitet Det finansiella resultatet: vilken balans har kommunen haft över intäkterna och kostnaderna under året och över tid?kapacitetsutvecklingen vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk och kontroll Riskförhållanden vilka är riskerna som kan påverka kommunens resultat och kapacitet?kontroll vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? RESULTAT OCH KAPACITET Årets ekonomiska resultat Kommunens ekonomiska resultat för 2016 uppgår till 25,9 mnkr, vilket är 2,9 mnkr högre resultat än föregående år. Med hänsyn taget till jämförelsestörande poster så är kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster 5,1 mnkr högre än 2015. I 2016 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per 1997-12-31 med 13,6 mnkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 12,3 mnkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 8,0 mnkr. Det ekonomiska utfallet är 17,9 mnkr starkare än budgeterat. Budgetavvikelser Verksamheternas ekonomiska utfall innebär ett budgetöverskott med 3,8 mnkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar på institution eller i familjehem (-5,2 mnkr) samt kostnader för gymnasieskolan (-4,6 mnkr). De största positiva budgetavvikelserna gäller högre intäkter för bidrag från Migrationsverket (+8,3 mnkr), budgetöverskott för den gemensamma IT-nämnden, Tranemos andel (+0,8 mnkr) samt utnyttjades inte kommunfullmäktige och kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader fullt ut (+1,8 mnkr). Finansiering Intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag är 4,7 mnkr högre än budgeterat. En del av avvikelsen förklaras med att invånarantalet den 1 november 2015 var 50 invånare mer än budgeterat, vilket prognosmässigt gör 2,5 mnkr i ökade intäkter. De finansiella nettokostnaderna är 1,3 mnkr lägre än budgeterat beroende på lägre räntenivåer. De planenliga avskrivningarna uppgår till 37,6 mnkr, vilket är 0,4 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för pensioner är 4,1 mnkr lägre än budgeterat beroende på att pensionsskulden minskat mer än budgeterat. 34 (144)

Kommunens resultatutveckling 2012-2016, mnkr Kommunens resultatutveckling 2012-2016, mnkr exkl jämförelsestörande poster Verksamheternas budgetutfall 2016, mnkr Budgetutfall Institutionsvård/familjehem -5,2 Externa placeringar ensamkommande barn 2,2 Konsultkostnader myndighetsfunktionen -1,4 Hemtjänst -2,3 Vård- och omsorgsboende -1,9 Hälso- och sjukvård 1,2 Gruppbostäder och servicebostad LSS -1,7 Förskola, grundskola, särskola -1,3 Gymnasium -4,6 Återsökning Migrationsverket lärande 8,3 Lokalförsörjning -1,1 Näringsliv och strategisektionen 3,6 Servicesektionen 5,2 Övriga avvikelser 2,8 Summa 3,8 Verksamheternas budgetutfall 2011-2016, mnkr 2011-14,4 2012-20,8 2013-0,1 35 (144)

Verksamheternas budgetutfall 2016, mnkr 2014-4,7 2015 +4,2 2016 +3,8 Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 74,6 mnkr (2015: 98,8 mnkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2016 uppgick till 133,5 mnkr. Investeringsnivån 2016 är högre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 64,4 mnkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat marginellt, från 5,7 procent 2015 till 5,8 procent 2016. Den genomsnittliga årliga avskrivningsnivån under den senaste femårsperioden uppgår till 40,1 mnkr. Avskrivningskostnaderna den senaste femårsperioden uppgår därmed till 62 % av gjorda investeringar. Kommunfullmäktige har angivit som mål att över tid bör alla investeringar självfinansieras. Självfinansieringsgraden 2016 uppgår till 67 %. Om man ser till utfallet de senaste fem åren har självfinansieringsmålet inte uppnåtts under denna period uppgår självfinansieringsgraden till 73 %. I ett tioårsperspektiv uppgår självfinansieringsgraden till 65 %. En viss del av årets nettoinvesteringar har gjorts inom sådana verksamheter som finansieras via avgifter från brukarna fjärrvärme-, renhållnings- och VA-verksamheterna. Sammantaget uppgår investeringarna inom dessa verksamhetsområden till 16 mnkr. Avskrivningar och nedskrivningar 2012-2016, mnkr 36 (144)

Nettoinvesteringar 2012-2016, mnkr Avskrivningarnas andel av nettoinvesteringarna 2012-2016, % Självfinansieringsgrad 2012-2016 Soliditet Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 16 procent innebär att kommunen har skulder motsvarande 84 procent av de samlade tillgångarna. Kommunens soliditet (inklusive samtliga pensionsåtaganden) har ökat med 1,4 procentenheter under 2016 och uppgår 2016-12-31 till 20,2 %. Kommunens soliditet enligt den så kallade blandmodellen, när det gäller redovisning av pensionsåtaganden, uppgår till 47,7 procent. 37 (144)

Soliditetsutveckling 2012-2016 inklusive hela pensionsskulden Soliditetsutveckling 2012-2016 inklusive hela pensionsskulden, exkl internbank RISK OCH KONTROLL Lån År 2005 amorterades kommunens låneskuld till noll. Under perioden 2007-2016 har kommunen nyupplånat 290 mnkr, vilket har varit nödvändigt på grund av mycket omfattande investeringar. Sammantaget uppgår kommunens utlånade medel per 2016-12-31 till 41 mnkr (2015: 41 mnkr). Hela beloppet är utlånat till Tranemo Utvecklings AB. 2007 var första gången på många år som kommunen hade en låneskuld som översteg utlånade medel. Höga investeringsnivåer under den senaste tioårsperioden har inneburit att kommunens nettolåneskuld har gått från -54 mnkr 2003 till 249 mnkr, d v s från att ha haft 54 mnkr mer utlånat än inlånat 2003 har kommunen idag en egen låneskuld på 249 mnkr. Det likviditetstillskott som denna utveckling har inneburit har använts för att finansiera kommunens investeringar. På grund av fortsatt höga investeringsnivåer ligger det i den ekonomiska planeringen att kommunen ska ta upp ytterligare lån de kommande åren. 38 (144)

Låneskuldsutveckling 2012-2016, mnkr Borgensåtaganden Tranemo kommun har beslutat om generell borgen till kommunens helägda företag. Av kommunens företag har Tranemo Forum AB en extern låneskuld på 10 mnkr och Tranemobostäder AB har en extern låneskuld 2016-12-31 på 145 mnkr (2015: 145 mnkr). Kommunens borgensåtaganden är under 2016 utökat med ett borgensåtagande till förmån för moderbolaget i bolagskoncernen, Tranemo Forum AB, med 75 mnkr. Pensionsförpliktelser Från och med 2005 redovisar Tranemo kommun samtliga pensionskostnader, d v s även förändringen av den så kallade ansvarsförbindelsen över resultaträkningen, i enlighet med beslut i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut angående pensionsredovisningen överklagades och ärendet avgjordes under 2005 av länsrätten i Vänersborg i kommunens favör. Hade redovisningen av pensionskostnaderna 2016 skett enligt den så kallade blandmodellen hade kostnaderna varit 13,6 mnkr högre. Finansiella placeringar Enligt kommunens finanspolicy kan fullmäktige fastställa att viss del av likviditeten ska användas för fondering för att möta framtida pensionsutbetalningar. Kommunen har för närvarande inga tillgångar placerade i värdepapper. Avsättning för återställande av deponier Tidigare innebar kommunens hantering av avfall förvaring av avfall på deponi (soptipp). När en deponi stängts ska en av myndigheterna godkänd återställningsplan föreligga. Från och med 2002 till 2012 gjordes årliga avsättningar för uppskattade framtida kostnader för återställandet av de två deponier, Gudarp och Änglarp, som kommunen har använt för avfallsförvaring. Sluttäckningarna har avslutats och fonderade medel har förbrukats. Kommunalskatt Tranemo kommun har en lägre total skattesats än både läns- och riksgenomsnittet. Kommunens utdebitering uppgick under 2016 till 21,00, vilket var den lägsta skattesatsen i Sjuhäradsområdet. Regionens utdebitering var 11,48 under 2016. Därmed uppgick den sammanlagda kommunala skattesatsen i Tranemo till 32,48 procent. Tranemo kommun har ett skatteunderlag per invånare som uppgår till 91 procent av riksgenomsnittet. 39 (144)

Balanskravet Tranemo kommuns ekonomiska resultat 2016 innebär att Kommunallagens krav om ekonomi i balans är uppfyllt. Med hänsyn taget till att det i redovisningen görs avsteg från den så kallade blandmodellen när det gäller redovisningen av pensionskostnader så är resultatet 12,3 mnkr högre än vad som krävs för att uppnå kravet på ekonomisk balans. Tranemo kommun har uppnått kravet varje enskilt år sedan införandet år 2000. Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Pensionsåtaganden, mnkr Kortfristiga åtaganden Kommunalskatt 2016 2015 2016 2015 Tranemo kommun Individuell del 17,5 15,5 Kommun 21,00 21,00 Särskild löneskatt 4,2 3,8 Region 11,48 11,48 Summa 21,7 19,3 32,48 32,48 Långfristiga åtaganden Genomsnitt i länet Avsättning 237,4 248,1 Kommun 21,27 21,25 Särskild löneskatt 57,6 60,2 Region 11,48 11,48 Summa 295,0 308,3 32,75 32,73 TOTAL 316,7 334,0 Genomsnitt i riket Kommun 20,75 20,70 Region/landsting 11,35 11,29 32,10 31,99 Balanskravsavstämning, tkr Årets resultat enligt resultaträkning Känslighetsanalys, mnkr 2016 Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken ungefärlig inverkan några av dessa har. 25 855 Ökade personalkostnader med 1% Pensionskostnader Tio heltidstjänster +/-5,0 - avsteg från blandmodellen Avstämning balanskravet 12 261-13 594 Förändrad utdebitering med 1 kr -5,1 +/-22,7 40 (144)

FRAMTIDEN Ekonomiska mål Kommunfullmäktige har specificerat vad som är god ekonomisk hushållning i Tranemo kommun genom att bland annat besluta om finansiella mål. Kommunens ekonomiska resultatmål för 2016 är att kommunens ekonomi ska vara god. Nedanstående ekonomiska mått kopplas till det ekonomiska resultatmålet: Resultatmål: Kommunens ekonomiska resultat för 2016 ska motsvara 2,65 procent av intäkterna från skatteintäkter och kommunal utjämning. Enligt utfall för 2016 innebär detta ett resultat på 17,1 mnkr. Eftersom resultatet är 25,9 mnkr är målet uppnått. Soliditet: Målet är att kommunens soliditet ska uppgå till minst 17,0%. 2016-12-31 är soliditeten 20,2%. Över tid ska kommunens investeringar finansieras till 100 % med egna medel: Målet är ej uppnått för 2016 eftersom självfinansieringsgraden blev 67%. Under senaste 5-årsperioden är självfinansieringsgraden 73 % och under de senaste 10 åren 65 %. Två av de tre ekonomiska måtten som hänger ihop med det ekonomiska målet att Tranemo kommuns ekonomi ska vara god har uppnåtts för 2016. Kommunens ekonomi har stärkts under 2016. Högre skatteintäkter, lägre pensionskostnader, lägre finansiella kostnader samt ett budgetöverskott för verksamheterna är de främsta orsakerna till detta. Med tanke på att kommunen planerar omfattande investeringar de kommande åren är det viktigt att verksamheterna fortsätter att uppnå budget i balans för att begränsa lånebehovet. Tranemo kommun behöver årligen redovisa ett ekonomiskt resultat på minst cirka 20 mnkr i den löpande verksamheten. Det innebär att de totala investeringarna långsiktigt bör vara på en nivå på ca 55-60 mnkr för att vi ska kunna finansiera investeringarna med egna medel utan att kommunen behöver ta upp ytterligare lån. Kan detta uppnås så kommer framtida generationer kommuninvånare att ges samma ekonomiska förutsättningar som dagens generation. En sund ekonomisk utveckling är den viktigaste förutsättningen för att göra det möjligt för kommunens verksamhet att utvecklas i önskad riktning. Skatteunderlagsprognos för 2017 Skatteunderlaget beräknas fortsätta att utvecklas starkt under 2017. För Tranemos del pekar de senaste prognoserna på att skatteunderlaget ska öka med 4,2 procent under 2017. Sverige har låg eller ingen inflation och ränteläget beräknas vara kvar med minusränta under 2017. Först i början på 2018 förväntas Riksbanken börja höja reporäntan. Antalet sysselsatta beräknas fortsätta att öka och arbetslösheten beräknas sjunka ytterligare. Bristen på arbetskraft i flera offentliga yrkeskategorier kvarstår. Det gäller främst lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare. En stor utmaning för Tranemo och de flesta kommuner är att kunna integrera de många nyanlända flyktingarna i det svenska samhället på ett bra sätt och att de snabbt kommer i utbildning eller arbete. Befolkningsutvecklingen Sedan mitten på 1990-talet har det varit en tydlig trend att invånarantalet i Tranemo kommun minskar. Denna trend bröts under 2014 när befolkningen ökade med 109 invånare, men under 2015 minskade återigen befolkningen med 21 invånare jämfört med 2014-12-31. Under 2016 har befolkningen i Tranemo återigen ökat. Invånarantalet 2016-12-31 uppgår till 11 776 invånare, en ökning 41 (144)

med 157 personer under 2016. Nödvändigt med fokus på kostnadsmedvetna verksamheter och budgetföljsamhet 2016 års budgetöverskott för verksamheterna är mycket positivt. Att verksamheterna sammantaget kan upprätthålla god budgetföljsamhet även i fortsättningen är nödvändigt för att klara balansen mellan intäkter och kostnader. Det är de ekonomiska förutsättningarna som sätter gränserna för verksamheten. Under de närmaste åren kommer behoven på service i kommunerna att vara högre än skatteunderlagets utveckling. En utmaning är därför att hela tiden effektivisera ute i verksamheterna så att vi använder kommunens resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. 42 (144)

Driftredovisning - Nettokostnader per verksamhetsområde (mnkr) Driftredovisning Bokslut Urspr budg Justering Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetsområde 2015 2016 budget 2016 2016 2016 Servicesektionen -40,1-45,1 0,2-44,9-39,7 5,2 Övergripande verksamhet -11,9-8,2-3,1-11,3-12,3-1,0 Lokalförsörjning -32,5-27,6 1,4-26,2-27,5-1,3 Kostenhet -19,3-20,3-20,3-20,5-0,2 Gata/skog/park/fordon -14,7-15,4 1,2-14,2-12,8 1,5 Affärsverksamheterna 1,7-0,4-0,4-0,4 0 Summa Tekniska sektionen -76,7-71,9-0,6-72,5-73,5-1,0 Övergripande verksamhet -29,7-31,8-0,1-31,9-21,7 10,2 Grundskola, förskola, särskola -153,4-155,4-1,9-157,3-158,6-1,3 Gymnasium -56,9-60,1-0,9-61,0-65,7-4,6 Kultur och fritid -15,3-15,9-1,8-17,7-17,0 0,7 Summa Lärandesektionen -255,3-263,2-4,8-268,0-263,0 5,0 Övergripande verksamhet -11,3-12,3-0,1-12,4-12,7-0,3 Vård och omsorg, Inkl beställd hemtjänst -122,6-125,0 0,8-124,8-126,8-2,6 Funktionsnedsättning och socialt stöd -55,5-61,3-1,6-62,9-64,6-1,6 Myndighetsfunktion -35,9-36,0-0,5-36,5-41,0-4,5 Totalt omsorgssektionen -225,3-234,6-1,4-236,0-245,0-9,1 Näringsliv- och strategisektionen -14,4-20,0-0,9-20,9-17,3 3,6 Summa Kommunstyrelsen -611,8-634,8-7,5-642,3-638,6 3,8 Finansförvaltningen 634,8 642,8 7,5 650,3 664,4 14,1 Totalt 23,0 8,0 0 8,0 25,9 17,9 43 (144)

Investeringsredovisning Investeringsredovisning Summor i mnkr Bokslut Budget inkl Bokslut Avvikelse 2015 ombudg 2016 2016 Projektredovisning Lägenheter Lövängen 13,2 0,2 13,0 Ombyggnad Gudarpsgården etapp II 4,4 4,5-0,1 Ombyggnad Dalstorps skola 11,3 11,2 0,1 Ombyggnad Gudarpsgårdens kök 8,5 5,5 3,0 Nytt bibliotek 4,4 0 4,4 Gamla folkskolan Tranäng 2,6 4,7-2,1 Tillbyggnad Parkhagen 11,6 10,9 0,7 Utökad förskola Länghem 25,8 1,7 24,1 Förnyelse VA-ledningsnät 4,6 6,5-1,9 Slamhantering Tranemo reningsverk 2,3 1,0 1,3 Överföringsledningar VA 4,6 5,2-0,6 Summa tekniska sektionen 87,0 125,0 67,4 57,5 Servicesektionen 0,1 0,1 0,1 0 Näringslivs- och strategisektionen 0 0,1 0 0,1 Inventarier lärandesektionen 4,0 4,6 4,1 0,5 Inventarier omsorgssektionen 2,7 1,9 3,1-1,2 Försäljning av anläggningstillgångar Markförsäljning -0,9-0,2-1,3 1,1 Summa -0,9-0,2-1,3 1,1 Köp av anläggningstillgångar Markförvärv 5,9 1,9 1,2 0,7 Summa 5,9 1,9 1,2 0,7 Totalt 98,8 133,4 74,6 58,7 Investeringsbudgeten för 2016 inklusive tilläggsanslag och ombudgeteringar uppgick till 133,4 mnkr. Av investeringsbudgeten har 74,6 mnkr förbrukats under året, motsvarande 56%. Investeringsbudgeten utökades under hösten med sammanlagt 37,2 mnkr för byggnation av lägenheter på Lövängen (13,2 mnkr) samt utökad förskola i Länghem (24 mnkr). För dessa två projekt har kostnaden 2016 endast uppgått till 1,9 mnkr då byggnadsarbetena inte startas upp förrän 2017. Om- och tillbyggnaden av Dalstorps skola pågick under drygt två år och färdigställdes i september. Projektet omfattade ombyggnad och renovering av den gamla delen av skolan, samt rivning av den nyare delen som ersattes av en helt ny byggnad. Projektet följde tidplan och budget. Gudarpsgården har renoverats, ombyggnad av köket är den sista etappen. Denna påbörjades i augusti 2016 och färdigställs i februari 2017. Parkhagens förskola i Limmared har byggts till med två avdelningar, nattis och matsal samt om- 44 (144)

byggnad av köket. Lokalerna togs i bruk i augusti 2016. Ombyggnad har skett av gamla folkskolan vid Tranängskolan, där plan 1 har byggts om för träningsskolan och 2.a våning för Tranängskolan. Byggnationen påbörjades våren 2015 och inflyttning har skett i omgångar fram till augusti 2016 när allt var klart. I samband med ombyggnaden har omfattande röt- och fuktskador åtgärdats vilket inneburit ökade kostnader som inte var budgeterade. Det har även varit kostnader för mer omfattande arbeten med bärande konstruktioner m m då huset inte såg ut som förväntat i samband med rivning för ändrad användning och nya installationer. Nu har byggnaden nytt tätt tak, nya installationer för värme och el/tele/it samt ny ventilationsanläggning. Under året har VA-ledningsnätet renoverats, bland annat på Sparregatan i Limmared, Backagatan och Limmaredsvägen i Tranemo. I Ambjörnarp skedde nyförläggningar av vattenledningar på grund av en brusten ledning samt en ledning för bättre omsättning och säkerhet vid vattenläckor. En undersökning av avloppsledningsnätet i Grimsås har skett för att kartlägga vilka ledningsarbeten som behövs göras för att minska inläckaget innan reningsverket i Grimsås byggs om. Överföringsledningar mellan Nittorp och Dalstorp inklusive tre pumpstationer har färdigställts under året. 45 (144)

Personalredovisning Anställda per anställnings- och löneform Nyckeltalen i tabell 1 beskriver antal månadsavlönade tillsvidareanställda och visstidsanställda samt hur många årsarbetare detta motsvarar. Tabell 2 visar på antal timavlönade visstidsanställda och beskriver mer specifikt hur mycket tid de timavlönade visstidsanställda tillsammans utfört i respektive sektion. Tabell 1 - Anställda per anställnings- och löneform Antal personer Månadsavl. tillsvid. Visstids månadsavl. Motsv. antal årsarbetare Sektion 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Lärande 478 427 364 351 114 76 442,4 391,9 Omsorg 513 482 442 406 71 76 455,3 419,4 Tekniska 120 115 107 103 13 12 114,1 107,7 När/strat 9 8 9 7 0 1 9,0 8,0 Service 36 33 34 30 2 3 35,1 32,1 Totalt 1 156 1 065 956 897 200 168 1 055,9 959,1 Tabell 2 - antal timmar utförda av timavlönade visstidsanställda Visstids timavl. Antal timmar Motsvarande antal årsarbetare Sektion 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Lärande 107 194 39 152 37 216 19,77 19,2 Omsorg 222 217 116 664 109 392 58,92 56,4 Tekniska 19 34 10 830 11 765 5,47 6,1 När/strat 0 0 296 622 0,15 0,32 Service 1 1 2 818 730 1,42 0,38 Totalt 349 446 169 760 159 725 85,73 80,66 Antalet månadsavlönade personer i kommunen ökade under 2016 och alla sektioner ökade sina tillsvidareanställningar. Antalet timavlönade anställningar i kommunen minskade och de kvarvarande personerna ökade antalet arbetade timmar. Sysselsättningsgrad - intervall (månadsavlönade) Nyckeltalen i tabell 3 beskriver den överenskomna sysselsättningsgraden fördelat på antalet heloch deltidsanställda av samtliga månadsavlönade. Sysselsättningsgraden redovisas utifrån den faktiska procent som det står på anställningsavtalet som gäller vid mättillfället. Tabellens högra kolumn beskriver medelsysselsättningsgrad och räknas fram genom att antalet årsarbetare divideras med antalet anställda. I tabell 3a redovisas andelen heltid- och deltidsanställningar uppdelat på kön (utifrån biologiskt kön, d.v.s. enligt kategorierna man eller kvinna). Totalt i kommunen arbetar 66 % heltid medan 34 % innehar någon form av deltidsanställning (2015: Heltid 61%, Deltid 39%). 46 (144)

Tabell 3 - Sysselsättningsgrad - intervall (månadsavlönade) Heltid, 100% Deltid, 75-99% Deltid, 1-74% Sysselsättning, medel Sektion 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Lärande 360 310 68 66 48 51 92,8 % 92,9 % Omsorg 268 219 187 191 60 72 88,4 % 87,0 % Tekniska 94 86 19 19 7 10 95,1 % 93,6 % När/strat 9 8 0 0 0 0 100,0 % 100,0 % Service 31 27 5 6 0 0 97,5 % 97,2 % Totalt 762 650 279 282 115 133 91,3 % 90,6 % Utifrån den ökningen av tillsvidareanställningar som går att se i tabell 1 kan det också konstateras att en ökning har skett av heltidsanställningar och att en sådan ökning skett i samtliga sektioner. Tabell 3a - Sysselsättningsgrad kön (månadsavlönade) Man Kvinna Sektion Heltid Deltid Heltid Deltid Lärande 74 % 26 % 76 % 24 % Omsorg 73 % 27 % 50 % 50 % Tekniska 98 % 2 % 64 % 36 % När/strat 100 % 0 % 100 % 0 % Service 80 % 20 % 87 % 13 % Totalt 80 % 20 % 63 % 37 % Lönebildning Inför löneöversynen 2016 beslutades på grund av marknadsläge samt rekryteringssvårigheter att följande grupper skulle prioriteras: sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, socialsekreterare, chefer och ingenjörer. Dessa grupper genererade ett utrymme på 3,6 % att fördela individuellt. Övriga generade ett utrymme på 2,6 %. Det totala utfallet blev 3,0 %. Genomsnittslönen för tjänstemän ökade med 909 kr till 31 020 kr. Sveriges Kommuner och Landsting förhandlade centralt fram ett avtal med Kommunal som gav en generell höjning på 520 kr per anställd samt en höjning på 1 020 kr för anställda med utbildning som undersköterska. Med nästan 300 anställda undersköterskor bidrog det till att det totala utfallet på Kommunals avtal blev 3,6 %. Genomsnittslönen för anställda på Kommunals avtal ökade med 854 kr till 24 513 kr. Efter löneöversynen har lärarlönelyftet påverkat lönestrukturen. Personalstruktur Nyckeltalen i tabell 4 beskriver ålderstruktur uppdelat per sektion och totalt för kommunen. Diagram 1 visar genom ett så kallat tårtdiagram på kommunens totala åldersfördelning. Tabell 5 visar procentuellt hur respektive sektions könsstruktur ser ut och redovisas utifrån biologiskt kön, d.v.s. enligt kategorierna man eller kvinna. 47 (144)

Diagram 1 - åldersfördelning (månadsavlönade) Tabell 4 - åldersfördelning (månadsavlönade) 0-29 år 20-39 år 40-49 år 50-59 år 60-99 år Sektion 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Lärande 55 41 93 82 113 95 141 127 76 77 Omsorg 72 68 121 100 117 128 128 119 75 72 Tekniska 12 4 13 19 31 26 42 40 22 26 När/strat 2 2 1 1 6 5 0 0 0 0 Service 6 5 6 7 10 6 6 9 8 6 Totalt 147 120 234 209 277 260 317 295 181 181 Tabell 5 - Kön (månadsavlönade) Man Kvinna Sektion 2016 2015 2016 2015 Lärande 18,3 % 18,5 % 81,7 % 81,5 % Omsorg 8,5 % 5,8 % 91,5 % 94,2 % Tekniska 41,7 % 40,0 % 58,3 % 60,0 % När/strat 33,3 % 37,7 % 66,7 % 62,3 % Service 13,9 % 21,2 % 86,1 % 78,8 % Totalt 16,4 % 15,4 % 83,6 % 84,6 % Personalrörlighet Nyckeltalet personalrörlighet som redovisas i tabell 6 beskriver personalomsättning i kommunen. Personalomsättning mäts genom att man tittar på antalet avgångar under året och dividerar med antal anställda vid årets början. Personer som helt lämnat kommunen räknas som extern personalomsättning. Även personer som lämnat en tillsvidareanställning (egen begäran, uppsägning, pension etc.) för att arbeta som timavlönad intermittent räknas med i detta nyckeltal. De personer som lämnat en anställning för att påbörja en ny inom kommunen räknas istället in i den interna personalomsättningen. Nyckeltalen ska tolkas med varsamhet när en sektion understiger 50 anställda medarbetare eftersom då enstaka avgångar får oproportionerliga utslag på resultatet (När/strat och Service). 48 (144)

Tabell 6 - Personalomsättning (tillsvidare månadsavlönade) Personalomsättning Extern Intern Sektion 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Lärande 17,0 % 15,9 % 14,4 % 11,3 % 2,6 % 4,6 % Omsorg 17,2 % 11,6 % 12,8 % 9,1 % 4,4 % 2,5 % Tekniska 20,8 % 14,6 % 13,9 % 7,8 % 6,9 % 6,8 % När/strat 0,0 % 50,0 % 0,0 % 8,3 % 0,0 % 41,7 %[1] Service 34,4 % 9,7 % 28,1 % 6,5 % 6,3 % 3,2 % Totalt 17,9 % 14,0 % 13,9 % 10,1 % 4,0 % 3,9 % [1] 150430 övergick Arbetsmarknadsfunktionens tillhörighet och personalstyrka från Tranemo till Svenljunga kommun och trots att detta skulle kunna anses som extern personalsomsättning redovisas det här som intern rörlighet. Cheftäthet (månadsavlönade) Nyckeltalet i tabell 7 beskriver per sektion och per verksamhetsområde i snitt hur många medarbetare en chef har under sig. Det kan skilja en del mellan de chefer som har flest medarbetare och de som har minst. Detta är ett grovt mått och då olika yrken ställer olika krav på ledarskap ska varsamhet iakttas vid analysering av siffrorna. Endast de verksamhetschefer eller motsvarande som har fler än 4 underliggande chefer redovisas per verksamhet, resterande per sektion. Tabell 7 - Medarbetare per chef Medarbetare per chef Sektion/Verksamhetsområde 2 016 2 015 Skola/förskola 39,5 43 LSS 28,6 26 Vård och omsorg 34,3 39,6 Tekniska 12,3 11,5 När/strat 9 8 Service 12 11 Totalt 27,0 24,3 Personalkostnader Nyckeltalen i tabell 8 och 9 redovisar total lönekostnad och spridningen på olika typer av lönekostnader. Spridningen visar i vilken utsträckning kommunen använder sin ordinarie arbetskraft för att utföra arbete och hur mycket tillfällig personal som används. Den visar också hur stor andel ersättning för fyllnad och övertid som utbetalas. Differensen mellan de olika lönekostnadsgrupperna och totalen förklaras med att exempelvis arvoden, beredskapsersättning, OB och liknande inte särredovisas. 49 (144)

Tabell 8 - Lönekostnad arbetad tid Total lönekostnad Sektion 2016 2015 Lärande 121,58 mnkr 107,46 mnkr Omsorg 133,13 mnkr 118,04 mnkr Tekniska 31,16 mnkr 28,92 mnkr När/strat 2,28 mnkr 2,86 mnkr Service 10,94 mnkr 9,58 mnkr Totalt 299,09 mnkr 266,86 mnkr Tabell 9 - Fördelning lönekostnader arbetad tid Månadslön Timlön Fyllnads- och övertid Sektion 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Lärande 93,7 % 93,9 % 4,7 % 4,6 % 1,0 % 0,8 % Omsorg 77,8 % 77,9 % 11,1 % 11,4 % 1,2 % 1,1 % Tekniska 89,5 % 89,2 % 4,6 % 4,9 % 2,2 % 1,8 % När/strat 97,7 % 96,2 % 1,5 % 2,5 % 0,0 % 0,3 % Service 95,0 % 97,9 % 4,0 % 1,0 % 0,0 % 0,7 % Totalt 86,3 % 86,5 % 7,5 % 7,5 % 1,2 % 1,0 % Frånvaro Nyckeltalet i tabell 10 beskriver sjukfrånvaro. Resultatet presenteras totalt och uppdelat på korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro samt kostnader totalt. Kostnaden avser endast sjuklönekostnader (80 % de första 14 dagarna och därefter 10 % till och med dag 90). En sjukfrånvaro har ofta flera kringkostnader som generellt sett är svåra att mäta. Dock finns det till exempel samband mellan en hög korttidssjukfrånvaro och en hög andel timavlönade medarbetare. I tabell 10 a är sjukfrånvaron redovisad per kön (utifrån biologiskt kön, d.v.s. enligt kategorierna man eller kvinna). Procentsatsen är antalet sjukfrånvarotimmar i förhållande till den ordinarie arbetstiden per kön. Tabell 10 - Sjukfrånvaro (månads- och timavlönade) Sjukfrånvaro total Sjukfrånvaro korttids Sjukfrånvaro långtids (mer än 59 dagar) Kostnad Sektion 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Lärande 4,63 % 4,72 % 2,38 % 2,38 % 2,25 % 2,34 % 1,83 mnkr 1,69 mnkr Omsorg 6,84 % 7,14 % 4,21 % 4,35 % 2,63 % 2,79 % 3,33 mnkr 3,02 mnkr Tekniska 7,72 % 5,95 % 3,41 % 3,29 % 4,31 % 2,66 % 0,70 mnkr 0,44 mnkr När/strat 3,41 % 3,32 % 3,41 % 2,48 % 0,00 % 0,84 % 0,04 mnkr 0,05 mnkr Service 3,32 % 5,31 % 1,70 % 2,06 % 1,62 % 3,25 % 0,11 mnkr 0,11 mnkr Totalt 5,85 % 5,89 % 3,27 % 3,32 % 2,58 % 2,57 % 6,01 mnkr 5,31 mnkr 50 (144)

Tabell 10a Sjukfrånvaro kön (månads- och timavlönade) Sektion Kvinna Man Lärande 5,22 % 1,89 % Omsorg 7,23 % 3,56 % Tekniska 10,0 % 4,73 % När/strat 5,29 % 0,50 % Service 3,85 % 0,48 % Totalt 6,47 % 2,98 % 51 (144)

Miljöredovisning Begränsad klimatpåverkan Under 2016 minskade för första gången utsläppen från vår fordonsflotta. Det är främst ökad inblandning av biobränsle i diesel som är orsaken till detta. Möjlighet till miljövänligt resande ökade genom att nya cykelbanor byggdes i den takt som cykelplanen anvisar. Dock sågs en trend till ökat poolbilsanvändande och fler resor med egenbil. Kollektivtrafiken i stort i kommunen har ökat vilket är glädjande. Sektionens resultatmål 2016 2015 Utveckla kollektivtrafiken (Frisk luft) Det miljövänliga resandet ska öka (Giftfri miljö) Kommunens verksamheter ska vara fossilbränslefria (Frisk luft) Minska energianvändningen (Frisk luft) Det miljövänliga resandet ska öka (Giftfri miljö) Öka andelen alternativa bränslesnåla fordon i den egna organisationen Giftfri miljö Andelen ekologisk mat i våra verksamheter har ökat kraftigt och insamling av farligt avfall har också ökat. Under året har en handlingsplan för Giftfria förskolor tagits fram och vissa insatser har redan skett på våra förskolor. Sektionens resultatmål 2016 2015 Utveckla och säkra avfallshanteringen (Giftfri miljö) Öka andelen ekologisk mat och produkter (Giftfri miljö) Vatten Kvalitén på vårt dricksvatten är fortfarande god och trots ett mycket nederbördsfattigt år så har kapaciteten också varit god. Arbetet med skydd av våra täkter har tagit fart och nya föreskrifter har varit på samråd. Inledande arbete har påbörjats för att motverka försurning i en av de kvarvarande vattensystem som fortfarande är försurade. Kunskapen om små vattendrag har ökat genomförd biotopkartering av Musån. Sektionens resultatmål 2016 2015 God ekologisk och kemisk status i kommunens mark,vattendrag och sjöar (Vatten) God dricksvattenkvalitet i kommunen (Vatten) 52 (144)

God bebyggd miljö 2016 antogs tre detaljplaner varav en innebar minskad parkmark vilket inte kompenserades. Tillgången på närnatur är fortfarande god i våra samhällen. Framtida byggnation innebär förtätning vilket i sig innebär hållbart samhällsbyggnad då tillgången till hållbart resande är möjligt. Sektionens resultatmål 2016 2015 God bebyggd miljö (God bebyggd miljö) Natur Under året antogs naturvårdsplanen som förtydligar detta miljömål. Ett antal lyckade insatser för den biologiska mångfalden har genomförts som naturvårdsbränning i Hunnabo för den akut hotade fältgentianan och våtmarksslåtter på Tåstarpsängar. Populationen av sandödlor är fortfarande stabil tack vare återkommande röjningar. Sektionens resultatmål 2016 2015 Naturen i kommunen är en viktig och attraktiv tillgång (Natur) Sammanfattning Sammanfattande resultat Miljötillstånden är oftast långsamma processer där sättet att bedömma tillståndet ger större utslag än själva förändringar i miljön. I stort sett liknande resultat sen föregående år. De långsiktiga planerna som minskad energiförbrukning och utbyggnad av cykelbanor sker enligt plan. Sammanfattande analys Långsiktiga handligsplaner ger en större kontroll över de ständiga förbättringar som sker. Vi kan dock se på nationell nivå att de flesta miljömålen inte ser ut att kunnas nås trots god vilja och många åtgärder. Vi kör allt mer bil, konsumtionen ökar precis som flyget vilket gör att klimatpåverkan har ökat. Åtgärder för fortsatt utveckling Under 2017 kommer åtgärdsprogrammet för de regionala miljömålen fastställas. Först ut fattas klimatåtgärderna under rubriken Strategisk vägval för ett fossiloberoende VG 2030. Då klimatmålet kräver regionalsamverkan bör våra klimatmål samverka med de regionala. En åtgärd för en fossilbränslefri fordonsflotta kräver att vårt dieselberoende ersätts med ökat inslag av eldrift. En viktig pusselbit för den övergången är en väl utbyggd laddinfrastruktur. För att säkerställa en hållbar elproduktion bör vi utveckla solelsproduktionen. Under 2017 kommer även den lokal avfallsplanen fastställas. Att öka återanvändning är de mest hållbara åtgärden. I övrigt finns nu handlingsplaner för både Giftfri förskola och Naturvård och för att minska det ökande resandet bör resfria möten uppmuntras. Slutligen ska det mest miljövänliga alternativet vara det mest attraktiva för det ska vara Lätt att göra Rätt. 53 (144)

Uppföljning av internkontrollplan 2016 hade Tranemo kommun identifierat 24 övergripande risker varav 4 bedömdes vara kritiska. Samtliga risker har kontrollerats och verksamheterna har arbetat både förebyggande och förbättrande med de olika riskerna. Arbetet med att förebygga och förhindra framför allt de kritiska riskerna har till en del hittat sina former och kontrollmoment, men arbetet behöver fortsätta även 2017 för att vi ska kunna ha strukturerad kontroll och uppföljning av vår verksamhet. För att klara det kommunala uppdraget och lagkrav samt uppehålla den service som krävs är personalens kompetens en nyckelfaktor, även här behöver arbetetet fortsätta. Även arbetsmiljön har stor betydelse för att vi ska lyckas. Vi har fungerande system för att upptäcka mobbing och kränkande behandling. Det som framkommit i våra testningar och kontrollmoment är inga eller smärre avvikelser men också stora avvikelser. I de område där stora avvikelse framkommit är uppföljning av externa utförare,kompetensförsörjning och synpunktshanteringen. Dessa fortsatta brister kommer inför internkontrollarbetet 2017 att särskilt uppmärksammas och åtgärdas. Under 2017 fortsättar arbetet med att implementera och utveckla kommunens internkontroll enligt COSO-modellen.Utgångspunkten är resultatet och uppföljningen av 2016 års interna kontrollplan. Analys Verksamheten har kommit igång bra med internkontrollarbetet och flera kontrollmoment och rutiner har etablerats. Omfattningen och arbetsinsatsen av internkontrollen har visat sig kräva mer arbetsinsats och upprättande av nya rutiner än vad som förväntades från start. Ambitionsnivån har från början varit hög och i vissa fall högre än vad som mäktats med. Det är en av anledningarna till att flera kontroller inte blivit gjorda under 2016. Åtgärder för fortsatt utveckling Arbetet med internkontrollen behöver utvecklas vidare genom att skapa rutiner för samtliga kontrollmoment. Utveckling av internkontrollarbetet på sektionsnivå behöver också utvecklas vidare. Flera förebyggande åtgärder som påbörjades 2016 behöver också slutföras. 54 (144)

Servicesektion Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde I Servicesektionen ingår följande funktioner: Medborgarservice - och Processtöd Funktionen arbetar bl a med processtöd till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, politiska beredningar och utskott. Funktionen har också det övergripande ansvaret för kommunens diarieföring. Kommunens reception och telefonväxel finns också på funktionen samt att kommunens jurist också är organiserad på funktionen för medborgarservice och processtöd. Från maj 2016 är också kommunens övergripande integrationsarbete organiserat på funktionen för medborgarservice- och processtöd. Ekonomifunktionen Funktionen ansvarar för det övergripande ansvaret för kommunens ekonomi, ekonomstöd till övriga sektioner, stöd i upphandlingsfrågor och försäkringsfrågor. Personalfunktionen Personalfunktionen är gemensam med Svenljunga kommun med Tranemo som huvudman. Funktionen sköter lönehantering och pensionsfrågor för båda kommunerna. Funktionen fungerar också som stöd åt övriga sektioner och nämnder i båda kommunerna vid rekrytering, arbetsmiljöfrågor, rehabiliteringsärenden och övriga personalfrågor. Gemensam IT-nämnd med Ulricehamn Samverkansavtal med Ulricehamn finns gällande IT-utveckling och drift där Ulricehamn är värdkommun. Servicesektionen har tillsynsansvaret från Tranemos sida gällande IT-verksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Kommunens övergripande kvalitetsarbete är organiserat under servicesektionen. Sammanfattning Sammanfattande resultat Servicesektionen har uppnått två av målen som berör sektionen. Ett mål är delvis uppfyllt och ett mål som har samband med den under 2016 startade integrationsenheten har inte kunnat följas upp ännu. Ekonomiskt redovisar sektionen ett budgetöverskott, vilket sammanfattningsvis innebär att måluppfyllelse är nådd med en budget i balans. Sammanfattande analys Målet att verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalité och mångfald utifrån invånarens behov är uppfyllt. Möjligheten att få kontakt med en handläggare inom servicesektionen 55 (144)

visar mycket bra resultat under 2016 och resultaten har förbättrats jämfört med föregående år. Medborgarservice och processtöd har en rutin som säkerställer att vid eventuell köbildning i växeln så "larmas" kollega som direkt startar upp ytterligare ett växelbord och hjälper till att korta kön. När en inringare ställer frågor till växeltelefonisten eller ber om hjälp att finna fram mer information ökar risken för köbildning. Det är viktigt att tänka på att ju fler krav och förväntningar som ställs på växeltelefonisten, (svara på enkla frågor istället för att hänvisa vidare desto mer tid tar varje samtal vilket leder till högre risk för köbildning). Goda fungerande rutiner finns för kommunens eposthantering, registrator ansvarar och diarieför inkommen post samt skickar vidare till ansvarig handläggare. Resultatet för svarstiden för e- postfrågor är att medborgaren fått sitt svar senast inom ett dygn. Målet att invånare som kommer i kontakt med kommunen ska få ett gott bemötande, god service och snabb och korrekt handläggning är uppfyllt. 2016 års resultat för bemötande på servicesektionen har fått högsta betyg och har förbättrats avsevärt jämfört med 2015. När det gäller att ge bra och snabb service är resultaten också mycket bra, exempelvis så är det lätt för medborgaren att få kontakt med rätt handläggare och medborgaren får snabbt svar på sina frågor via e-post. Under flera år har vi nu haft stort fokus på hur viktigt det är med ett gott bemötande och detta är grunden till att sektionen nu har ett så bra resultat. Vid introduktion av nya medarbetare läggs stor vikt på att poängtera vikten av både ett gott bemötande och en god service. Som ett resultat av detta visar mätningar att personalen har fokus på den som kontaktar oss och visar intresse och engagemang för personen och frågeställningen. När våra medborgare söker kontakt via vår personal i växel, reception eller med handläggare inom konsumentvägledning, vigsel, arkiv och överförmynderi samt integration får de ett bra bemötande och god service visar mätningar. Vi anstränger oss för att ge svar med god kvalitet vilket innebär att vi försöker att komplettera svar på frågor med hänvisning till hemsidor, ge tips och ideér och försöker att vara tillmötesgående, trevliga och trovärdiga och hanterar våra ärenden skyndsamt och korrekt. När det gäller målet att medborgaren ska ha möjlighet till inflytande, delaktighet och att kunna påverka är det delvis uppfyllt under 2016. Under året har kommunen infört en ny hemsida och resurserna på medborgarservice och processtöd har inte fullt ut räckt till för att kunna ha en 100- procentig information till medborgarna. Personalomsättning med tillhörande perioder av vakanta tjänster under året är orsaken till att arbetet med hemsidan inte hunnits med. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Under 2017 kommer medborgarservice och processtöd att jobba vidare med att uppdatera och tydliggöra den information som kommunen ansvarar för på kommunens hemsida. Arbete kommer också att läggas på att ytterligare förbättra den informationsbank som finns i kommunens växel för att de som kontaktar kommunen ska kopplas till rätt handläggare. Med syftet att göra medborgarna mer delaktiga och att de får mer inflytande kommer vi att arbeta med att förbättra handläggningen av de synpunkter som kommer in via kommunens system för synpunktshantering. En av kommunens absolut största utmaningar framåt är att kunna rekrytera personal till de svårrekryterade yrkesgrupperna som exempelvis lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare. Personalfunktionen har här en viktig funktion att stödja de andra verksamheterna i rekryteringsarbetet och funktionen håller på att ta fram en kompetensförsörjningsplan. Personalfunktionen har också en viktig roll i arbetet att vi ska kunna behålla personal i kommunen. Här arbetar funktionen med stöd 56 (144)

till verksamheterna vid introduktion av nya chefer och medarbetare. Ansvaret för samordning av kommunens integrationsarbete är organiserat i servicesektionen där det finns flyktingsamordnare, integrationssamordnare och etableringskoordinator anställda. Denna integrationsenhet har en stor utmaning att arbeta med att etablera våra nyanlända medborgare i kommunen och så fort som möjligt få dem i sysselsättning. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att kvalitetssäkra rutiner och processer. Framsteg har gjorts i detta arbete under 2016 och servicesektionen kommer under året att vara pådrivare så att alla sektioner kommer vidare i det arbetet. Uppföljning av sektionernas resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Målet är uppnått. Analys Vi har en hög tillgänglighet i kommunens växel och det är lätt att komma i kontakt med funktionens handläggare via telefon (telefontider borttagna) och e-post. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Följa utvecklingen om förväntningar på växeltelefonisternas svarskompetens så att kraven är rimliga i förhållande till bemanningsnivå. E-posthanteringen fortsätter enligt befintlig plan. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Ej påbörjad Invånaren som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Målet är uppnått med mycket god måluppfyllelse. Analys Det finns en hög medvetenhet om, och ett stort ansvarstagande för hur funktionen bemöter våra medborgare som söker kontakt via vår personal i växel, reception eller med handläggare inom konsumentvägledning, vigsel, arkiv och överförmynderi och integration. Som ett resultat av detta visar mätningar att funktionen har fokus på den som kontaktar oss och visar intresse och engagemang för personen och frågeställningen. Vi anstränger oss för att ge svar med god kvalitet vilket innebär att vi försöker att komplettera svar på frågor med hänvisning till hemsidor, ge tips och ideér och försö- 57 (144)

ker att vara tillmötesgående, trevliga och trovärdiga och hanterar våra ärendet skyndsamt och korrekt. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Vid introduktion av nya medarbetare är vi noga med att tydliggöra våra mål kring bemötande och snabb och korrekt handläggning och vad det innebär hos oss. Vi följer upp situationer som varit utmanande gemensamt för att hitta hållbara och gemensamma sätt att bemöta dessa fortsättningsvis och genom dessa diskussioner förstärks målsättningen och medvetenheten hos personalen om en kultur med ett gott bemötande och korrekt och trovärdigt hanterande. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått. Analys Ny hemsida ställer krav på korrekt och uppdaterad information på de områden som Medborgarservice och processtöd ansvarar för. Vi har identifierat flera förbättringsområden men har inte riktigt hunnit med alla åtgärder som planerats pga av vakanser under sommaren och nödvändig prioritering av andra områden under hösten. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Prioritering av fortsatt utvecklingsarbete med informationen på hemsidan under våren 2017. Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 8,7 6,0 6,5 Kostnader -48,4-50,9-46,6 -varav personalkostnader -24,8-24,5-23,4 Verksamhetens resultat -39,7-44,9-40,1 Budgetanslag 44,9 44,9 41,9 RESULTAT 5,2 0,0 1,8 Servicesektionen redovisar ett överskott om 5,2 mnkr för budgetåret 2016. I de 5,2 mnkr ingår ofördelade medel från kommunfullmäktige och kommunstyrelsernas oförutsedda budgetar med 1,8 mnkr. De centrala anslagen för IT-samverkan visar ett överskott på 0,9 mnkr. Av budgeten för Kommunals fackliga företrädare har 0,4 mnkr inte tagits i anspråk under 2016 Ekonomifunktionen visar ett överskott på 0,4 mnk bland annat beroende på viss vakans i samband med personalomsättning. Medborgarservice- och processtöd har under året haft ett flertal vakanser, vilket tillsammans med en återbetalning från Boråsregionens etableringscenter, bidragit till att funktionen visar ett överskott på 0,7 mnkr. Personalsamverkan redovisar ett överskott på 0,2 mnkr, av varav Tranemos del är 0,1 mnkr. De de- 58 (144)

lar som inte ingår i samverkan tillför 0,5 mnkr till sektionens överskott. Personal Anställda per anställnings- och löneform Antal personer 37 Tillsvidareanställda 34 Visstidsanställda 2 Timanställda 1 Antal årsarbetare 35,1 Timanställda Antal timmar 2818 Antal årsarbetare 1,42 Kön månadsavlönade Andel män 13,9% Andel kvinnor 86,1% Sjukfrånvaro Totalt 3,32% Långtid (mer än 59 dgr) 1,62% Personalomsättning Personalomsättning 34,4% 59 (144)

Näringsliv- och Strategisektion Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde Näringsliv- och Strategisektionens områden är näringsliv, information och kommunikation, marknadsföring, fysisk planering, miljöstrategiska frågor, kollektivtrafik, skolskjuts, turism, landsbygdsutveckling, folkhälsa och strategiska infrastrukturfrågor. Sektionen är även kontakten mot gemensam nämnd inom Bygg och miljö. Sektionens arbete tar i mycket sikte på kommunens långsiktiga utveckling och bedrivs ur ett medborgarperspektiv och i nära kontakt med de som berörs. Sammanfattning Sammanfattande resultat Näringsliv- och Strategisektionen har uppnått 3 av de övergripande målen helt samt 3 mål delvis. Ekonomiskt redovisar sektionen ett totalt budgetöverskott med 3,6 mnkr inklusive samverkannämnderna Arbetsmarknad som gör ett överskott med 0,4 mnkr och Miljö- och Bygg med 0,5 mnkr. (Tranemo kommuns del). Sammanfattande analys Främsta framgången under 2016 inom området turism och landsbygdsutveckling är flytten av turistinformationen från Storgatan i Tranemo till Glasets hus i Limmared, samt med de infopoints som idag finns runt om i kommunen. Nu finns vi tillgängliga och möter upp besökaren på ett helt annat sätt än tidigare. Med fler så kallade världenföretag, som har större utbud av paket och starka reseanledningar inom de prioriterade områden som lyfts i strategin, har vi också ökat möjligheterna för att fler besökare ska upptäcka Tranemo kommun. Ny responsiv hemsida är lanserad. Verksamheterna känner till våra kanaler på sociala medier och använder dessa via kommunikatörerna. Regelbundna träffar genomförs med redaktörer som är ansvariga för verksamheternas sidor. Under våren har skola och förskola kommit igång med flera e- tjänster som ligger väl synliga på hemsidan. Efter införandet av seniorkort har cirka 1600 seniorer valt att tacka ja till erbjudandet om seniorkort. Även ersättning för inköp av broddar till senior har varit en lyckad satsning. Åtgärdsvalsstudie för riksväg 27 förväntas formellt avslutas under första delen av 2017.Ett aktivt arbete sker för att rv 27/Kust till kustbanan ska få en ännu mer central roll i den regionala respektive nationella planen för infrastruktur. Enligt CAN-undersökningen (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) är trenden nedåtgående i alkohol och tobakanvändning för Tranemo. Att notera är dock att unga i stor utsträckning erbjuds alkohol av föräldrar samt får tag i droger av äldre. Användande av narkotika, främst cannabis ökar bland pojkar, minskar bland flickor. Förebyggande ANDT-arbete fortgår. (ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak). 60 (144)

En ny organisation har byggts upp kring BRÅ (Brottsförebyggande rådet) en ny styrgrupp har bildats och fokus ligger på att lyfta trygghet. Förvaltningen arbetar med gestaltning av allmänna ytor för att trygga en säker och trivsam miljö, tillgänglig för alla. Avseende infrastruktur har förvaltningen under första kvartalet 2016 tagit fram en bredbandsstrategi som sträcker sig fram till och med år 2020. Syftet med strategin är att skapa förutsättningar för fortsatt bredbandsutbyggnad så att fler kan delta i det demokratiska samhället och kunna använda digitala tjänster oavsett var man bor, verkar och vistas. Strategin visar kommunens bredbandsmål och föreslår ett antal åtgärder för att nå dem. Detta för att ge kommunens invånare och näringsliv bäst nytta, förbättrad miljö och en hållbar utveckling. Även bostadsförsörjningsplanen är nu i process för politisk hantering. Naturvårdsplanen antogs under 2016. Naturvårdsplanen ger nya mer detaljerade verksamhetsmål att arbeta in. Tranemo kommun har årligen dialog med Västtrafik i syfte att utveckla kollektivtrafiken. Kommunen ges möjlighet att beskriva utbyggnadsplaner och samhällsförändringar som kan påverka kollektivtrafiken. Utöver detta ges kommunen möjlighet att påverka utformandet av trafikförsörjningsprogrammet som styr utvecklingen av kollektivtrafiken. Det är med dessa två verktyg som kommunen kan påverka kollektivtrafikens utveckling. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Största utmaningen 2017: En starkare samverkan mellan aktörer, mellan aktörer och kommuner och kommuner emellan är ett måste för att Tranemo och Boråsregionen ska ha tillräckliga muskler för att vara med och konkurrera om att attrahera de besökare vi vill ha till området. För att få fler medborgare att söka folkhälsobidraget kommer folkhälsosamordnaren ta direktkontakt inför nästa ansökningsperiod med föreningsliv och byalag för att förklara vad de kan söka pengar för. Dialogen och informationen bör stärkas inom flera områden. Från näringslivet har bland annat en ökad efterfrågan på stöd vid myndighetsutövning lett till att under februari 2017 kommer ett nätverk startas tillsammans med näringsliv, förvaltningen och myndighetsdelen för Bygg med syfte att förbättra kunskap och kännedom om varandras vardag och för en effektivare ansökningsprocess och handläggning. En nystart av Business Region Borås har påbörjats och en "samordnare" har anställts att leda arbetet i kommunalförbundet. Det pågår ett arbete med planer för både flerbostadshus och villor. Efterfrågan på planer som tillåter flerbostadshus är störst. Från och med 1 mars 2017 finns ytterligare en planarkitekt på plats som kan rita fler planer vilket minskar våra handläggningstider. Inom miljöstrategiska arbetet har vi under året brutit ner tidigare mål och därmed skärpt och förtydligat vad vi menat med hållbar planering. Arbetet med främst ekosystemtjänster och förtydligandet av vad vi menar med hållbart byggande kommer fortsätta under 2017. Att få med ekosystemtjänster i detaljplanearbetet kommer intensifieras framöver. Under 2017 kommer arbetet med att arbeta in målen från Naturvårdsplanen att intensifieras. Under året har ett antal företagsbesök gjorts för att stärka företagen och få en bättre dialog. Utbildning i Basetool,(verktyg för att marknadsföra sig på turismsida) paketering och marknadsföring av produkter har skett tillsammans med företag inom besöksnäringen. Vid möten med aktörer utgår vi ofta från affärsplansmallen från Turistrådet Västsverige för att peka på de krav som sätts utifrån Sverige, Norden, Världenperspektiv. Denna arbetar vi utifrån för att öka exportmognaden hos våra 61 (144)

aktörer. Samverkan sker idag främst med Svenljunga kommun och med Turistrådet Västsverige. Men även med de övriga kommunerna i Boråsregionen, främst i form av projekt. Tillsammans med Connect Väst har två kompetenspaneler genomförts, en modell för att få företag att ta nästa steg till att utvecklas. Ett samarbete med Nyföretagarcentrum och Svenljunga kommun var planerat under 2016 för att öka det kvinnliga företagandet. Denna satsning har av personella skäl framflyttats till 2017. Företagarfrukostarna som är en mötesplats för alla företagare har skett vid sju tillfällen under 2016. De får positiv respons och är nu inarbetat att det är första tisdagen varje månad. En plattform för både politik, tjänstemän, skola, integration, näringsliv och kompetensutveckling. För att uppmärksamma alla företag i kommunen kommer vi fortsätta att anordna en årlig näringslivsgala med utmärkelserna "Årets profil inom handel och service! "Årets profil inom turism" samt "Årets Företagare" (som delas ut av företagarföreningen Företagarna.) I syfte att öka delaktighet och inflytande har politikerluncher genomförts under året. Folkhälsobidraget är till för att öka delaktigheten i samhället och känna att man har ett inflytande i kommunen. Förvaltningen kommer aktivt arbeta framöver med att få in fler ansökningar till folkhälsobidrag genom att synas ute exempelvis med föreläsning om vårt lokala folkhälsoarbete i kommunen. Vi fortsätter arbetet med att visa för medborgarna vad vi "gör" i kommunen genom Instagram. Verksamheterna blir mer transparanta på detta sätt när vi visar upp verksamheternas vardag. Vi sprider information om att det på hemsidan och det går att ta del av Kommunfullmäktiges sammanträde via film. Inlägg formuleras för att öppna upp för dialog på FaceBook. En dialog förs kontinuerligt med näringslivet för att de ska kunna påverka innehållet i till exempel företagarfrukostar eller om de önskar andra insatser/aktiviteter. Införandet av planbesked kommer öka medborgarens möjlighet till påverkan i planprocessen. Införandet kommer också säkerställa att alla får samma hantering. Uppföljning av sektionernas resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Analys Inom turism har en ny webbsida publicerats i samverkan med Svenljunga kommun. Tranemo kommun är nu med i ett projekt angående Infopoints tillsammans med övriga kommuner i Boråsregionen. Borås är projektägare. En gemensam fiskebroschyr tillsammans med Svenljunga undersöks för genomförande 2017. Handlingsplan för besöksstrategin är under planering. Tranemo är tillsammans med Svenljunga mycket närvarande på Facebook och Instagram under namnet svenljungatranemoturistbyrå och viss marknadsföring av dessa har bidragit till fler besökare och följare. Turistbyrån är flyttad till Glasets Hus och har gett bra respons under sommaren. Den turistiska informationen om kommunen har blivit betydligt mer tillgänglig och möjligheten att möta upp och leverera ett gott värdskap till besökaren har ökat avsevärt. Genom projektet Infopoints har fler möjligheter att synas och möta upp besökare möjliggjorts och idag finns tre infopoints på geografisk 62 (144)

utvalda platser och en fjärde, på Hagatorpet, är på uppbyggnad för att även möta upp vinterbesökare på ett lättare sätt. En viktig del i ovanstående mål är att skapa möjligheter för kommunens invånare att upptäcka sin egen kommun och det som erbjuds där, i detta fall ur ett turistiskt perspektiv. På detta sätt tror vi på goda ambassadörer för vår bygd. Det finns idag elva aktiva byalag/samhällsföreningar som samtliga är berättigade till utvecklingsbidrag förutsatt att de följer de regler som gäller för bidraget. Ett byalag/samhällsförening har inte följt de regler som gäller för att vara berättigad bidraget, i detta fall har man inte varit närvarande vid något av de två kommunbygderåd som varit under året och inte heller hört av sig varför man valt att utebli. Det är viktigt att ha en kontinuerlig kontakt med byalagen/samhällsföreningarna i kommunen, främst genom de gemensamma kommunbygderåden men också genom närvaro på föreningarnas egna möten i den mån som önskas. Detta är något vi arbetar ytterligare med framöver. Information om folkhälsomålen finns på hemsidan med tips och vägledning och att man kan söka folkhälsobidrag. Under 2017 ska direktkontakt tas genom föreningsliv och byalag för att "marknadsföra" vad de kan söka pengar för samt att ansökningar kan tas emot löpande. För att lyfta fram kommunen i folkhälsofrågor var vi medarrangörer för konferensen i Borås, "Att Skapa samhälligaförutsättningar för integration och hälsa". Ny responsiv hemsida är lanserad. Verksamheterna känner till våra kanaler på sociala medier och använder dessa via kommunikatörerna. Regelbundna träffar genomförs med redaktörer som är ansvariga för verksamheternas sidor. Under våren har skola och förskola kommit igång med flera e- tjänster som ligger väl synliga på hemsidan. Inom kollektivtrafikområdet är hållplatsinventeringen med Västtrafik avslutad. Följande hållplatser kommer efter samråd med Trafikverket att läggas till: Industrivägen vid Fyndlagret Grimsåsskolan Sjötuna 1 Mossebo Järphult Horshagavägen Backaryd, Nittorp Synpunkter på hållplatser har förvaltningen i första hand fått genom att tillfråga invånarna i kommunen. Vidare har särskild vikt lagts vid var skolskjutselever bor. Implementering av hållplatserna sker under 2017. I maj 2016 beslutades att Tranemo kommun ska göra ett tillköp avseende Skolkort fritid sommar till samtliga ungdomar födda mellan 1997-2001. Detta tillköp inkluderade även asylsökande. Cirka 800 ungdomar kunde under sommarmånaderna juni, juli och augusti åka gratis med kollektivtrafiken i hela Västra Götaland dygnet runt. Efter införandet av seniorkort har cirka 1600 seniorer valt att tacka ja till erbjudandet om seniorkort. Den preliminära kalkylen (KS/2014:587) angav att år 1 skulle 1890 seniorer tackat ja till erbjudandet om seniorkort. I slutet av året infördes även ersättning för broddar istället för gratis lunch, detta har gett effekt och ett mycket bra initiativ var en grupp seniorer som tillsammans åkte gratis kollektivtrafik, köpte broddar, och avslutade med gemensam lunch som en dagsaktivitet. Västra Götalandregionens avdelning för kollektivtrafik och infrastruktur har påbörjat ett arbete med 63 (144)

nya stationslägen för järnvägstrafiken. En första workshop har genomförts på tjänstemannanivå. I det inledande arbetet gjorde VGR en förutsättningslös inventering och har identifierat 26 tätorter, med minst 500 invånare, som ligger utmed det järnvägsnät som idag trafikeras med reguljär tågtrafik. Länghem och Grimsås är två potentiella framtida stationslägen. Näringsliv- och Strategisektionen bedriver ett lobbyarbete för att dessa stationer ska bli verklighet. Bland annat har Boråsregionens kommunalförbund och VGR;s avdelning för Infrastruktur och kollektivtrafik tillsammans med Tranemo kommun gjort ett platsbesök i Länghem. I juni 2016 antogs Tranemo kommuns fiberstrategi i kommunfullmäktige. Det som återstår gällande den är att göra en kostnadsberäkning för den tillhörande handlingsplanen. Besök har genomförts i bland annat Månstads bygdegård för att kommunicera ut strategin. Bostadsförsörjningsplanen har varit på samråd och är nu för politisk hantering. Entreprenörsregionens infrastrukturgrupp har träffat tjänstemän från berörda regioner. Mötet fokuserade på arbetet med kommande planprocesser, fokus på samarbete mellan regionerna samt utveckling av järnvägarna inom Entreprenörsregionen. Regionerna informerar om sina framtidsplaner och diskussioner fördes kring: - regionala inspel till nationell plan - nya objekt i regional plan I samband med detta möte delgav också Tranemo kommun sina ambitioner om stationslägen i Länghem och Grimsås. Åtgärdsvalsstudie för riksväg 27 förväntas formellt avslutas under första delen av 2017. Skolskjutsen har genomgått en ruttoptimering som bygger på minskade totalkostnader och minskad restid för skolskjutsberättigade. Arbetet har resulterat i en effektiviserad och bättre skolskjuts under 2016-2017. Hållplatsinventeringarna är genomförda av NTF och har resulterat i ett bra underlag för vidare trafiksäkerhetsarbete. Ett antal nya blanketter har publicerats på Tranemo kommuns hemsida, detta för att öka kvaliteten och likställdheten. Exempel på detta är att vårdnadshavare inför varje läsår måste ansöka om växelvis boende, alla skolskjutsärende med beslut hanteras numera i ärendehanteringssystemet LEX, vårdnadshavare ges möjlighet att åberopa särskilda skäl till skolskjuts via kommunens hemsida, blanketter för entreprenören om att rapportera tillbud finns likaså tillgängliga på kommunens hemsida. Förvaltningen har vid ett antal tillfällen informerat föräldraråd om Vandrande skolbussar. Detta i syfte att få flera att gå till skolan istället för att använda bil. Dialogen har stärkts inom flera områden. En ökad efterfrågan på stöd vid myndighetsutövning har lett till att under 2017 kommer ett nätverk startas med näringsliv och myndighetsdelen för Bygg med syfte att förbättra kunskap och kännedom om varandras vardag och för en effektivare ansökningsprocess och handläggning. En nystart av Business Region Borås har påbörjats och en "samordnare" har anställts att leda arbetet i kommunalförbundet. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi är nu avslutad då den antogs av kommunfullmäktige i slutet av 2016. Uppdrag framöver är att implementera och göra den känd i verksamheterna som en vägledning och hjälp i verksamheternas kommunikationsarbete. För att få fler medborgare att söka folkhälsobidraget kommer folkhälsosamordnaren ta direktkontakt inför nästa ansökningsperiod med föreningsliv och byalag för att förklara vad de kan söka pengar för. 64 (144)

Ett digitalt nyhetsbrev med prenumerationsmöjligheter från hemsidan kommer att skapas under 2017 samt utskick till samtliga företag i kommunen. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Kommentar De regelbundna aktiviteterna inom folkhälsa för det trygghetsskapande arbetet pågår som planerat. Ihop med aktiviteterna ligger en reviderad samverkansöverenskommelse till grund för att medborgarna ska känna sig trygga i kommunen. Folkhälsoinsatser sker löpande, vi erbjuder bl.a. en föreläsningsserie "Tema livsviktigt " där vi i år satsar stort på kost och hjärna, då vi har övervikt i befolkningen samt att den psykiska ohälsan ökar och ett samband finns mellan dessa frågor. Vi erbjuder goda förutsättningar för integration, föräldrastöd, aktiviteter i kommunen, informerar ungdomar genom besök på skolan, utmärkt förening- projekt mm. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Förvaltningen fortsätter med de planerade aktiviteter som pågår för att medborgarna ska känna sig trygga i kommunen. Det lokala brottsförebyggande rådet ska vidareutvecklas för att optimera det trygghetsskapande arbetet. Arbetet för att skapa förutsättningar till att ha goda uppväxtvillkor (vilket är förutsättningen för att leva ett bra liv) är i fokus och är grunden till arbetet för folkhälsan där vi arbetar vidare. Förvaltningen jobbar med gestaltning av allmänna ytor för att trygga en säker och trivsam miljö, tillgänglig för alla. Avseende infrastruktur har förvaltningen under första kvartalet 2016 tagit fram en bredbandsstrategi som sträcker sig fram till och med år 2020. Syftet med strategin är att skapa förutsättningar för fortsatt bredbandsutbyggnad så att fler kan delta i det demokratiska samhället och kunna använda digitala tjänster oavsett var man bor, verkar och vistas. Strategin visar kommunens bredbandsmål och föreslår ett antal åtgärder för att nå dem. Detta för att ge kommunens invånare och näringsliv bäst nytta, förbättrad miljö och en hållbar utveckling. Bredbandsstrategin är väl förankrad med fiberföreningarna inom kommunen. Inom landsbygdsutveckling har ansökningar om försköningsmedel kommit in och beslut om fördelning är politiskt antagen. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer uppfyllas/är uppfyllt Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Kommunen har under våren 2016 beslutat om att införa planbesked, under hösten fortsätter arbetet med att ta fram arbetssätt och mallar för hur arbetet ska gå till. Skolskjuts har i år planerats med god framförhållning, föräldrar som önskat återkoppling har fått samtal från ansvarig för skolskjutsfrågor. Uppföljning av skolskjutsen med leverantören kommer att ske under september månad. Tjänstemännen arbetar kontinuerligt med att vara pålästa inom respektive ansvarsområde för att 65 (144)

målet ska uppnås. I sektionen arbetar vi med att ge invånarna ett gott bemötande, bra service och korrekt handläggning. Vid frånvaro hänvisas e-post till växel och automatiskt meddelande läggs in vid längre frånvaro. God bebyggd miljö (God bebyggd miljö) Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Förvaltningen arbetar med att ta fram en bostadsförsörjningsplan. Planen beräknas vara klar för politisk hantering i början av 2017. Arbetet har bland annat inneburit att träff har hållits med de lokala byggherrarna under första kvartalet 2016. Vidare har möten genomförts med arbetsmarknadsenheten, socialenheten, Tranemo bostäder och kommunens integrationssamordnare. Allt i syfte att se över de olika behov som finns i kommunen. Behoven kommer att beskrivas i bostadsförsörjningsplanen. Förvaltningen jobbar för att erbjuda ett varierat utbud av boendemöjligheter i kommunen som helhet. En parkeringsnorm har framarbetats för att säkerställa att inte grönytor används för onödigt mycket parkering. Just nu arbetas det på planer för både flerbostadshus och villor. Efterfrågan på planer som tillåter flerbostadshus är störst. Det finns en variation av planer och en viss beredskap för att möjligöra en ännu större bredd av planer. Från och med 1 mars finns ytterligare en planarkitekt som kan rita fler planer vilket minskar våra handläggningstider och skapar möjlighet för fler att få igenom sina planer. Inom miljöstrategiska arbetet har vi i år brutit ner tidigare mål och därmed skärpt och förtydligat vad vi menat med hållbar planering. Arbetet med främst ekosystemtjänster och förtydligandet av vad vi menar med hållbart byggande kommer fortsätta under 2017. Att få med ekosystemtjänster i detaljplanearbetet kommer att intensifieras framöver. Utveckla kollektivtrafiken (Frisk luft) Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Analys Tranemo kommun har årligen dialog med Västtrafik i syfte att utveckla kollektivtrafiken. Kommunen ges möjlighet att beskriva utbyggnadsplaner och samhällsförändringar som kan påverka kollektivtrafiken. Utöver detta ges kommunen möjlighet att påverka utformandet av trafikförsörjningsprogrammet som styr utvecklingen av kollektivtrafiken. Det är med dessa två verktyg som kommunen kan påverka kollektivtrafikens utveckling. God ekologisk och kemisk status i kommunens mark, vattendrag och sjöar (Vatten) Kommer ej uppfyllas/är ej uppfylld Analys Vi har fortfarande vattendrag som är påverkade av försurning som inte kalkas. Arbetet har dock påbörjats för att komma till rätta med det men arbetet tar tid. 66 (144)

Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Biotopkartering av Musån är en del av att upprätta en åtgärdsområde för kalkning som planeras i år. Kunskapen om vandringshinder är fortsatt låg inom kommunens mark. Naturen i kommunen är en viktig och attraktiv tillgång (Natur) Kommer uppfyllas/är uppfyllt Analys Naturvårdsplanen antogs under 2016. Naturvårdsplanen ger nya mer detaljerade verksamhetsmål att arbeta in. Dock har ett antal skötselåtgärder vidtagits med goda resultat bl a våtmarksslåtter på Tåstarps ängar och röjningar i Björkereds grustäkt. En större bränning har tillsammans med länsstyrelsen skett i Hunnabo för att rädda den akut hotade fältgentianan. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Arbeta in de nya verksamhetsmålen. Det miljövänliga resandet ska öka (Giftfri miljö) Kommer uppfyllas/är uppfyllt Analys Det är långvarig trend att kollektivtrafik ersatt poolbilar vid längre resor. Andelen miljöbilar är fortsatt hög. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Många resor till möten kan ersättas av videokonferenser eller resfria möten via lync. Ska vi nå regionala och nationella mål om fossilbränslefria fordonsflottor bör kommunen sätta nya fordonsmål. Kommunen skall kännetecknas av ett gott företagsklimat. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Analys: Under årets första månader har en rad företagsbesök gjorts. Utbildning i Basetool, paketering och marknadsföring av produkter har skett tillsammans med företag inom besöksnäringen. Samtliga besök är uppskattade och ger mycket åt båda håll. Vid möten med aktörer utgår vi ofta från affärsplansmallen från Turistrådet Västsverige för att peka på de krav som sätts utifrån Sverige, Norden, Världenperspektiv. Denna arbetar vi utifrån för att öka exportmognaden hos våra aktörer. Samverkan sker idag främst med Svenljunga kommun och med Turistrådet Västsverige. Men även med de övriga kommunerna i Boråsregionen, främst i form av projekt. Tillsammans med Connect Väst har två kompetenspaneler genomförts, en modell för att få företag att ta nästa steg till att utvecklas. Ett samarbete med Nyföretagarcentrum och Svenljunga kommun är inlett för ett projekt riktat mot att öka kvinnligt företagande. Företagarfrukost som är en mötesplats för alla företagare har skett vid fyra tillfällen hittills i år och ytterligare tre är planerade. 67 (144)

För att lyfta alla företag i kommunen på den årliga näringslivsgalan utsågs årets profil inom handel och service, årets profil inom turism samt Årets Företagare (som delas ut av företagarföreningen Företagarna.) Eventet arrangerades av Svenljunga och Tranemo kommuner i samarbete med Företagarna och Svenljunga Tranemo Tidning. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling I syfte med att öka delaktighet och inflytande har politikerluncher genomförts under året. Folkhälsobidraget är till för att öka delaktigheten i samhället och känna att man har ett inflytande i kommunen. Bidraget ska uppmuntra till förutsättningarna för välviljan att sprida folkhälsoinsatser i kommunen. Förvaltningen kommer aktivt arbeta framöver med att få in fler ansökningar till folkhälsobidrag genom att synas ute exempelvis med föreläsning om vårt lokala folkhälsoarbete i kommunen. Folkhälsosamordnaren föreläser om folkhälsoarbetet för elever i gymnasieskolan. Under årets första månader 2016 har kommunen inte aktivt arbetat med LEADER då programperioden kom igång sent. Vid förfrågningar om andra projektmedel vägleder kommunen aktörer vidare till möjliga externa finansieringsmöjligheter. Vi för dialog med byalagen i samband med försköningsmedel. Ett arbete har gjorts att höja och lyfta orterna genom Arenaveckan. Vi har även informerat om möjligheten till LEADER Sjuhärad under vinterns kommunbygderåd. Kommunen har under hösten varit projektägare i Leaderprojektet Grön integration, ett projekt för invånare och nyanlända i Grimsås med omnejd. Instagramkontot rullar nu på enligt schema, varje sektion ansvarar för kontot i fyra veckor innan det lämnas vidare till nästa. Verksamheterna blir mer transparanta på detta sätt när vi visar upp verksamheternas vardag. Vi sprider information om att det på hemsidan och det går att ta del av Kommunfullmäktiges sammanträde via film. Inlägg formuleras för att öppna upp för dialog på FaceBook. En dialog förs kontinuerligt med näringslivet för att de ska kunna påverka innehållet i till exempel företagarfrukostar eller om de önskar andra insatser/aktiviteter. Införandet av planbesked kommer öka medborgarens möjlighet till påverkan i planprocessen. Införandet kommer också säkerställa att alla får samma hantering. I dag finns etablerade mötesplatser där synpunkter tas om hand, det finns idag nätverk inom respektive verksamhetsområde. Vi arbetar aktivt med sociala medier, hemsida och tryckt media för att informera och bjuda in till dialog och synpunkter, till exempel kring hållplatser för kollektivtrafik m.m. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Arbete pågår med att utveckla film och speciellt film från kf-sammanträden. Filmerna ska bli enklare och tydligare att ta till sig och det ska bli lättare att följa/hitta de ärenden man är intresserad av. 68 (144)

Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 1,7 1,1 3,4 Kostnader -19,0-22,0-17,8 -varav personalkostnader -5,1-5,7-6,6 Verksamhetens resultat -17,3-20,9-14,4 Budgetanslag 20,9 20,9 18,9 RESULTAT 3,6 0,0 4,5 Sektionen redovisar ett överskott om 3,6 mnkr. I sektionens totala överskott ingår Tranemos andel av samverksansnämnderna Arbetsmarknad samt Miljö och Byggs resultat med 0,4 respektive 0,5 mnkr. Kostnaden för feriearbetare och sommarlovsentreprenörer har legat under de budgeterade nivåerna med 0,2 mnkr, eftersom färre personer än väntat sökt dessa tjänster. Redan tidigt under 2016 stod det klart att medlemsavgiften till Leader Sjuhärad var sänkt samt att medel för fiberföreningar inte skulle utnyttjas. Därför bidrar detta till överskottet med 0,2 mnkr respektive 0,1 mnkr. Budgeten för 2017 har minskats med motsvarande belopp. Planverksamheten lämnar ett överskott på 0,6 mnkr, då planer inte har producerats i den omfattning som budgeten tillåter. Under 2017 kommer planverksamheten att förstärkas med ytterligare en person. Budgeten för Näringsliv samt marknadsföringsåtgärder har endast delvis utnyttjats under året och båda lämnar överskott om 0,3 mnkr. Under del av 2016 har tjänsten som EU-samordnare varit vakant, vilket bidrar till att sektionens övergripande kostnader är 0,3 mnkr lägre än budgeterat. Sektionens övriga verksamheter har alla ett positivt resultat. Personal Anställda per anställnings- och löneform Antal personer 9 Tillsvidareanställda 9 Visstidsanställda 0 Timanställda 0 Antal årsarbetare 9,0 Timanställda Antal timmar 296 Antal årsarbetare 0,15 69 (144)

Kön månadsavlönade Andel män 33,3% Andel kvinnor 66,7% Sjukfrånvaro Totalt 3,41% Långtid (mer än 59 dgr) 0,0% Personalomsättning Personalomsättning 0,0% 70 (144)

Lärandesektion Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde Övergripande beskrivning Lärandesektionen är indelad i fyra verksamhetsområden. 1. Grundskola, Förskola och Särskola. Grundskola bedrivs idag i sex av kommunens orter och Förskola i kommunens regi i totalt tio orter. Särskolan ligger i centralorten men en del elever i de lägre åldrarna läser integrerat på skolorna nära hemorten. I centralorten finns också kommunens enda 7-9 skola, Tranängskolan. 2. Kultur och Fritid. Inom Kultur ryms Kulturskolan och Folkbiblioteket vilka båda ligger i centralorten. Folkbiblioteket har även en ny och modern bokbuss som servar övriga orter och skolor. Under Fritid organiseras fritidsgårdar som finns på fyra orter i kommunen och även föreningsstöd som bistår kommunens föreningar med stöd och ekonomiska bidrag. 3. Område Gymnasium. Tranemo Gymnasieskola ligger mitt i centralorten och erbjuder en bra mix av studieförberedande program, yrkesprogram och lärlingsutbildningar. Gymnasiet bedriver även viss vuxenutbildning och SFI. 4. Gemensam verksamhet. Innefattar ett mindre kansli som leder, planerar och administrerar sektionen. Härifrån hanteras även övergripande frågor såsom skolskjutsar, ersättning/bidrag/avtal med andra huvudmän etc. Sammanfattning Sammanfattande resultat Förskola De olika förskolorna jobbar med olika läroplansmål utifrån barnens behov, såsom att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Andra exempel är att barnen ska utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och se samband mellan begreppen. Förskolorna bidrar i stor utsträckning till barnens utveckling och lärande genom sitt fokuserade arbete med att omsätta läroplanen till verksamhet. Vissa förskolor har kommit längre än andra men under läsåret har arbetet blivit tydligare på samtliga våra förskolor. Förskolornas medvetna arbete med naturvetenskap, språk och matematik ger resultat. Trygghet och trivsel ligger fortfarande på en mycket hög nivå. Vi har många flerspråkiga barn i förskolan som behöver både modersmålsstöd och stöd i det svenska språket. Arbetet med att utveckla IKT samt pedagogisk dokumentation i förskolan har pågått under året. Fritidshem Fritidshemmen har fått ett förtydligat uppdrag från Skolverket, vilket bl.a. inneburit nya styrdoku- 71 (144)

ment. Den satsningen som kommunen gör för att stärka fritidsverksamheten behöver fortsätta. I fritidshemmen innebär bl.a. läroplansmålen att utveckla elevernas förmåga inom språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle, lekar, fysiska aktiviteter. I fritidshemmet ser vi i större utsträckning än tidigare att "samverkan" med skolan har ökat ex. inom matematik och språk och att fritidshemmets roll även i elevernas kunskapsutveckling har blivit tydligare. Andra frågor man jobbar aktivt med på fritidshemmen är elevinflytande och även med förståelsen att fritidsverksamheten är en plats för lärande. Förskoleklass Förskoleklassens arbete med målen i läroplanen blir också tydligare och verksamheten jobbar mer målfokuserat utifrån läroplanens kunskapsområden. Grundskola Resultaten inom grundskolan varierar kraftigt, några resultat är bättre än tidigare, men överlag är resultaten sämre detta läsår än tidigare läsår. Åk 3 Bättre resultat i matematik och något sämre i svenska i Skolverkets ämnesprov. Åk 6 91-97% av eleverna uppnår kravnivån i ämnesproven från skolverket i engelska, matematik och svenska, men endast 71% i svenska som andraspråk. Det genomsnittliga meritvärdet i åk 6 har sjunkit med 17,9 poäng (från 224,2 till 206,3). Resultaten för eleverna exklusive nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund ligger på en betydligt högre nivå. Andel elever som uppnår minst betyget E har minskat från 88,1 till 70,2%. Resultatet för samtliga elever exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund är 81,7%. Åk 9 Meritvärdet har ökat med 7,5 p till 205,8 p. Flickornas resultat har minskat från 227,4 till 217,5 medan pojkarnas resultat förbättrats till 194,2 från 180,6. Skillnaden mellan pojkarnas och flickornas resultat har minskat till 23,3 mot tidigare 46,8p. Meritvärdet för elever med svensk bakgrund är 220,1 p och för elever med utländsk bakgrund, födda utomlands är meritvärdet 137,9 p. Meritvärdet för elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är 223 p medan resultat för elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning är 204,6 p. Andelen elever med minst betyget E har minskat från 67,7% till 66,5%. Bättre resultat i matematik i Skolverkets ämnesprov. Det totala meritvärdet i åk 9 har ökat för tredje året i rad. Behörigheten till gymnasiet är fortfarande låg och har minskat något till 78,7%. Gymnasiet Måluppfyllelsen vad gäller kunskapskraven är överlag god och har förbättrats i jämförelse med föregående år. Betygsvärdet är i år 14,8. Andelen elever med behörighet till universitet och högskola 72 (144)

har ökat. Genomströmningen av elever efter tre och inom fyra år är mycket god. Avhoppen från gymnasieskolan har minskat. Andelen elever som lämnar skolan med gymnasieexamen eller yrkesexamen har ökat, vilket förklarar den goda måluppfyllelsen. Vuxenutbildningen Vi bedömer måluppfyllelsen som god. De gymnasiala kurserna genomförs till största del som en distansutbildning av NTI. I egen regi genomför skolan vuxenutbildning mot program i Vård och Omsorg (12 elever) samt en på höstterminen avslutad utbildning på EE-programmet (6 elever). Samtliga elever får en yrkesexamen. SFI Utifrån årets redovisade resultat bedömer vi att måluppfyllelsen är god. Av de elever som har gjort slutprovet i en kurs och som har gått vidare till nästa kurs eller avslutat kurs D har 88% av eleverna uppnått minst E i betyg. Endast ett fåtal eleverna har nått högre betyg än C. Antalet kursveckor är begränsat, vilket medför att eleverna har svårt att tillägna sig de kunskaper som krävs för att nå högre betyg. Av de som har gjort slutprovet har nästan alla elever visat att de har de kunskaper som krävs för att gå vidare till nästa kurs eller GRUV. Grundsärskola/Träningsskola/Särvux Vi bedömer att elevgruppen har fått bättre kunskaper. Vi har en god fysisk arbetsmiljö för eleverna. I träningskolan så utvärderas ämnesområden ex. kommunikation som är det största området. 67% av eleverna har ökat sin förmåga att kommunicera bättre. Kulturskola Kulturskolan lägger mycket fokus på föreställningar där konstformer ofta blandas till en helhet som är utvecklande för eleverna. Det är också följaktligen inom kvalitetsområdena som arbetssätt och lärarroll samt utveckling och lärande som kulturskolan har sina främsta styrkor. En positiv anda präglar förhållandet mellan lärare och elever. Både målsman och elever vittnar om att de är stolta över att vara en del av kulturskolan. Elever stimuleras och entusiasmeras, trivs på kulturskolan och känner sig trygga. Vi är överens med eleverna om hur vi når önskade mål, t.ex. vid repertoarplanering. Tydlig information till elever och målsman via broschyr, hemsidan och sociala medier. Alla förskolebarn har haft drama på schemat. Kulturskolan har verkat för att flickor och pojkar fått lika stort utrymme och inflytande i verksamheten. Det finns elevrepresentant i Kulturskolans Vänkrets. Vi har arbetat för integration och deltagit i alla samverkansgrupper för att göra kulturskolan tillgänglig för alla medborgare. Vi har haft många föreställningar och genomfört allt som vi har planerat. Globalfestivalen har varit en succé, en publikfest där integrationen, inflytande och tillgängligheten har varit på hög nivå. Fritid Verksamheten tillfördes resurser 2016 som inneburit att vi bland annat har ökat öppettiderna på gårdarna under lov. Vårt mål är att verksamheten skall formas utifrån ungdomarnas önskemål och idéer, men inte allt för sällan så vill ungdomarna att vi kommer med förslag på aktiviteter. Under året har vi satsat på att fräscha upp lokalerna och köpa in utrustning utifrån ungdomarnas önske- 73 (144)

mål. När det gäller förebyggandeverksamhet som sker i samverkan med skola, omsorg och ungdomsmottagningen som t.ex. ANTD och andra aktiviteter så är bedömningen att måluppfyllelsen är god. Det mesta av den verksamheten är långsiktig och utvärderas ur ett folkhälsoperspektiv. Fritid är en del i föräldrastödsverksamheten som kommunen erbjuder, grupper riktade till tonårsföräldrar har varit i gång under hösten, med nöjda deltagare. Bibliotek Under året har en biblioteksplan arbetats fram i Trivsel- och trygghetsberedningen. Biblioteksplanen togs i kommunfullmäktige i början av 2016. Kriterierna för kulturföreningsbidrag och kulturarrangörsbidrag har uppdaterats och arbetats om. De nya kriterierna började gälla 2016. Många arrangemang har gjorts i samarbete med olika föreningar och organisationer, vilket i stort fungerat mycket bra. Barnbibliotekarien har varit ute och informerat om läsfrämjande aktiviteter och appar på föräldramöten och apt för pedagoger. Biblioteket har deltagit i två läsfrämjande projekt, ett i skolan och ett i förskolan. Under året har biblioteket deltagit i ett antal projekt kopplade till allmänkulturen. Det gäller t.ex. JamSession 2.0, Konst för alla, Arenaveckan och Globalfestivalen. Sammantaget har vi haft ett år med god måluppfyllelse men det finns områden som bör utvecklas. Sammanfattande analys Förskola En av orsakerna till den relativt goda måluppfyllelsen är att framför allt förskolorna har utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete, vilket bl.a. har medfört strukturerade pedagogiska planeringar utifrån läroplansmålen och barnens behov. Grundskola F6 En av orsakerna till det låga matematikresultatet i åk 3 är pojkarnas måluppfyllelse och då speciellt på Tranängskolan åk 3 där endast 33% av pojkarna fick godkänt på samtliga delprov i matematik. Det vi kan konstatera när vi ser de enskilda skolornas resultat i svenska så varierar det kraftigt från att inga elever uppnår kunskapskraven till att samtliga elever uppnår kraven. En stor bidragande orsak till skolornas skiftande resultat är att flera av eleverna har varit väldigt kort tid i Sverige och då är det inte realistiskt att på den korta tiden uppnå de krav som ställs. Flickornas meritvärde är 218,6 och är en stor minskning mot föregående år med 17,2 poäng och skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas resultat har ökat till 23,4 p. Resultaten för eleverna exklusive nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund ligger på en betydligt högre nivå och detta är den största orsaken till de försämrade meritvärdena. Grundskola 7-9 De allra flesta eleverna tycker skolan är viktig, de känner sig sedda och bekräftade, trygga och trivs bra med lärare och klasskamrater samt att de tycker att de allra flesta lärarna är mycket bra. Socialt sett har det varit det lugnaste läsåret som skolledningen upplevt. Sociala elevsvårigheter har de fles- 74 (144)

ta mentorer och EHG-personal arbetat med på ett föredömligt sätt. 17 av de 34 elever som ej blivit gymnasiebehöriga är nyanlända. När det gäller de övriga 17 så finns det många anledningar till att vi inte nått dessa elever. Det finns brister hos oss som organisation (otydligt utredningsförfarande och okunskap kring extra anpassningar och särskilt stöd), splittrade åsikter bland personalen om var gränsen för vårt uppdrag går (otydligt ledarskap från rektor) samt en del elever som har så stora sociala och/eller inlärningsproblem så att vi inte ännu har kunskapen kring hur vi ska bemöta dem. Grundsärskola Vi bedömer att vi har goda och anpassade läromedel och att vi fått hjälp att utveckla den digitala miljön på ett bra sätt. Vi ser också vilka läromedel som eleverna hanterar bäst och utvecklar sig genom. Vi har kunnat utveckla matematiken med hjälp av att vi har deltagit i matematiklyftet och kunnat pröva lite nya infallsvinklar med våra elever. Vi har ökat måluppfyllelsen i matematik. Andra faktorer som hjälpt till är nya digitala hjälpmedel som vi utnyttjat både visuellt och auditivt, och dessa har eleverna blivit bättre på att använda. Vi har genom dramatiserande lektionsupplägg fått eleverna att orka vara mera med i lektionens innehåll och ökat deras intresse att vilja göra sådana saker som att själva spela roller i historiska sammanhang, geografiska sammanhang, förändringar i samhället och dessutom fundera på vad dessa förändringar beror på. Ungdomsgymnasiet Storleken på gymnasiets undervisningsgrupper är förhållandevis små, vilket innebär att eleverna får det stöd under lektioner som de anser sig behöva. Skolan har förstärkt stödresursen på särskilda schemapositioner. Skolans stödresurser har ökat och ett gott samarbete mellan EHG och lärare ger resultat. Elever med behov av särskilt stöd har tidigt erbjudits anpassningar och tillgång till specialpedagogiskt stöd. De fortbildningssatsningar - "Mattelyftet" som pågått i två år och som återkommer lå 2017 - och TLC som pågår, har bidragit till en förbättrad måluppfyllelse. Måluppfyllelsen vad gäller elevernas uppfattning av Trivsel och Trygghet är dock otillfredsställande. Trots att förklaringen till resultatet är känt av skolan bör frågor om värdegrunden upprepas. Måluppfyllelsen vad gäller elevernas Inflytande och Delaktighet bör förbättras. De formella mötesformer med elevgrupper, t.ex. skolledning och elevkår, skolkonferens, klassråd, bör fokusera kring frågor kring elevens arbetsmiljö och undervisningsmiljö. Skolledning och representanter från skolans klasser (klassombud) bör ha återkommande utvärderande samtal om elevens arbetsmiljö. SFI Många elever, i framför allt Alfa-gruppen, saknar tidigare skolerfarenhet och har svårt att - även efter utökad studietid och anpassningar - uppnå kunskapskraven. Elever som avbryter sina studier vägleds till andra ansvarsområden i kommunen, t.ex. praktikplatser. Avbrott eller avslut kan således innebära en väg in i andra verksamhetsområden. De studieavbrott som registreras beror oftast på byte av bostadsort, avsaknad av progression, erbjudande om arbetspraktik eller anställning. Under året har vi, enligt Skolverkets direktiv, övergått från att alla elever gör det nationella provet till att de som vi bedömer uppfyller kurskriterierna gör provet som ett slutprov. I de kurser där lärarna hela tiden varit på plats och därmed stått för kontinuitet har man haft lättare att se vilka elever 75 (144)

som ska göra slutprovet. Elever som saknar progression och som vi bedömer ska skrivas ut, får möjlighet att göra ett slutprov i aktuell kurs. Detta är orsaken till att vi har den andel F i betyg som vi har. De elever som inte har möjlighet att lyssna på radio, använda språk-appar och liknande hemma hade behövt tillgång till ett fungerande internet på skolan för att där kunna träna sin svenska och därmed snabbare nå målen. Kulturskolan Det är svårare att rekrytera elever för att bibehålla bredden i orkesterverksamheten. Det är svårt att göra schema, "större konkurrens med grundskolan". Avgiften till kulturskolan. Vi har fått fler och fler signaler från vårdnadshavare att avgiften gör kulturskolan diskriminerande. Ansökningar till kulturskolan har minskat bland de traditionella medverkande. Efter vårt arbete för en bättre integration och mångfald får vi ett större intresse men också vetskapen att de ekonomiska resurserna inte räcker för att delta på kulturskolan. Verksamheten kan på ytan verka tillgänglig för alla i meningen att man inte aktivt utestänger någon. Däremot kan det finnas osynliga hinder som kommunikation, information och kulturella skillnader, som gör att alla inte kan delta på samma villkor. Det är inte självklart att hen, om hen inte tillhör normen, kan förvänta sig att bara kunna dyka upp på kulturskolan, teater eller konsert utan att först han haft en dialog med verksamheten. I frågan om lika möjlighet konstaterar vi att det finns mer att göra. Vår omvärldsbild förändras med vårt ökade samarbete. Genom träffar med olika grupper ser vi att inte alla idag har möjlighet att delta i verksamheten. Kulturskolan står inför flera utmaningar och är under utveckling. I fokus står frågor som integration, mångfald, tillgänglighet och kompetensförsörjningen av lärare. Att bredda deltagandet och nå nya grupper, t.ex. socioekonomisk svaga grupper, är också en tydlig utmaning. I år deltar fler än 800 barn i kulturskolans aktiviteter. Det innebär att kulturskolan är en betydelsefull del av barns och ungas kulturutövande samtidigt som den bidrar till att lägga grunden för ett kulturellt skapande, utvecklar barn och unga både socialt och emotionellt, erbjuder en meningsfull sysselsättning samt bygger framtida kulturproducenter och konsumenter. Bibliotek Biblioteket har goda resultat i den enkät som genomfördes i januari/februari och vi konstaterar att god och professionell service samt gott bemötande från personalen är orsaken till att besökare är nöjda, trivs och känner sig trygga i vår verksamhet. Vi uppfattar att vårt utbud och våra aktiviteter i stort når upp till kommuninvånarnas förväntningar och att verksamheten upplevs som tillgänglig. Den stora utmaningen är att nå ut till invånare som idag inte använder bibliotekets utbud och tjänster. Vi arbetar med att hitta nya kanaler och arenor att nå ut med vår verksamhet. Vi deltar på olika arrangemang för att möte kommuninvånare i andra sammanhang och kunna informera om bibliotekets verksamhet. Biblioteket fick under våren medel till en bibliotekarietjänst för att arbeta med mångspråk och integration under 2016. Dessa integrationsmedel har möjliggjort ett ökat stöd till nyanlända och svenskar genom t.ex. projektet "Låna en svensk", språkträffar på biblioteket under sommaren då andra träffpunkter för nyanlända varit stängda, biblioteket har kunnat vara öppet mer under hela sommaren vilket har varit positivt för såväl nyanlända som övriga invånare och bokbussen har för första gången kunnat vara aktiv under sommarperioden. Dels en allmän tur till de större orterna och dels fyra dagar på tur med fritidssektionen för uppsökande verksamhet i orter med många nyanlända och målgrupp barn- och unga. Sammantaget mycket positivt arbete som vi kommer fortsätta med och utveckla under hösten. 76 (144)

Biblioteket har fungerat väl som mötesplats vilket vi också har kunnat se genom ökat antal besökare under 2016. En mycket positiv utveckling som vi bedömer har påverkats av det ökade antalet arrangemang som biblioteket har haft under året. Antalet utlån har sjunkit något. Det är en trend i hela Sverige och den påverkas av ändrade vanor som aktivitet på social medier och tv. Trenden med ökat utlån av e-böcker har stannat av och går nedåt. Vi bedömer att det dels beror på att utbudet som biblioteket kan erbjuda inte är tillräckligt attraktivt och dels att nya aktörer med abonnemang för e-böcker har etablerats. Många upplever också att pappersboken är lättare att läsa men många kombinerar också de olika medierna. Fritid Vi tycker oss nå en bred målgrupp om vi ser sammantaget till våra fritidsgårdar. Vi har en övervikt när det gäller killar som besöker gårdarna. Det är en trend som man ser i hela Sverige och kanske är det så att fritidsgårdar som mötesplats lockar killar i högre utsträckning. Vi har gjort förändringar i utbudet av aktiviteter i syfte att locka fler tjejer, men vi ser inte någon större förändring i antalet besökande tjejer. När det gäller övriga ungdomsaktiviteter som fritid erbjuder, så tycker vi oss märka ett minskat intresse för att delta på till exempel höstlovsresor. Vi försöker ständigt vara lyhörda och förnya oss men trenden är minskat deltagande. De som deltar är dock väldigt nöjda och tycker ofta att vi skall ordna fler aktiviteter och oftare. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Förskola Arbetet med att systematiskt planera och följa upp förskolans kvalitet behöver fortsätta och att detta i större utsträckning behöver ligga till grund för verksamhetens planering. Förskolan behöver också utveckla dokumentationen kring hur väl förskolans verksamhet bidrar till barnens utveckling och lärande. Detta arbete har inletts och behöver intensifieras. Olika former för bedömning har blivit en allt större del av vardagen för personal i förskolan och skolan. Den målstyrda organisationen ställer allt större krav på dokumentation, utvärdering och bedömning av barn och elevers kunskaper och förmågor. Lärandet sker via språket och i takt med ett större antal barn med ett annat förstaspråk än svenska kräver det mer utvecklat modersmålsstöd och språkligt stöd även för barnen i förskolan. Språkstödet behöver också utvecklas och hitta andra former i förskolan och vi behöver bli bättre på att inkludera modersmålslärarna i vår verksamhet. Arbetet med att utveckla IKT och pedagogisk dokumentation behöver fortsätta. Fritidshem. Fritidshemmens kompetensutveckling "Fritidshemmet i fokus" fortsätter. Förskoleklass Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Vi behöver ökad kunskap om och förståelse för förskoleklassens uppdrag, innehåll och kvalitetsutveckling med utgångspunkt i skollag och läroplan. En förutsättning för att detta ska bli möjligt är att lärare i förskoleklassen känner till innehållet i både förskolans och grundskolans läroplaner. För att underlätta den förståelsen behöver personal och ledning i förskoleklassen hjälp och stöd med att tolka läroplanen. Modersmålsstödet behöver också utvecklas. Grundskola 1-6 Vi har fortfarande svårt att nå pojkarna i framförallt åk 6-9 samt gymnasiet och vi behöver i större 77 (144)

utsträckning anpassa/utveckla undervisningen så att den i högre utsträckning når samtliga elever. Vi behöver mera grundligt jobba med vad som ligger till grund för bedömningar och betygsättning och hur de görs och på vilket sätt de påverkar undervisningen samt analysera orsakerna till varför elevernas resultat sjunker så drastiskt i åk 7 och vad det får för effekt på elevernas motivation och lust att lära. Samtliga elever måste få möta en undervisning där de får möjlighet att uppnå samtliga betygssteg. Lärandet sker via språket och i takt med ett större antal elever med ett annat förstaspråk än svenska kräver det mer studiehandledning och utvecklat modersmålsstöd och språkligt stöd i samtliga teoretiska ämnen. Grundskola 7-9 Vi ska skaffa oss fler och vassare verktyg för hur det aktiva lärarstödet ska kunna anpassas till ALLA elever. Vi ska strukturera upp arbetet med utredningar, extra anpassningar och särskilt stöd samt hur detta dokumenteras. Rektor ska genomföra planerade lektionsbesök för att se hur undervisningen anpassas efter elevernas behov. Vi ska utveckla arbetet med formativ bedömning. Vi ska fortsätta diskussionerna om elevinflytande och det ämnesövergripande arbetet. Vi ska fortsätta de pedagogiska diskussionerna om IKT i undervisningen. Vi ska utveckla arbetet med SvA, förberedelseklass, studiehandledning, modersmålslärarna samt hur vi integrerar de nyanlända i klasserna. Vi ska fortsätta arbetet med elever och föräldrar om vikten av att läsa. Vi ska arbeta vidare med klassklimatet och ledarskapet i klassrummet. Grundsärskola Verksamheten behöver utveckla sin uppföljning och analys av elevernas resultat och då speciellt hur de integrerade särskoleeleverna lyckas och hur deras ser resultat ut. Noggranna val av läromedel Ta hjälp av digitala hjälpmedel Hjälpa eleverna att blir mer delaktiga i beslut Personal tar del av nya rapporter från forskning kring särskolan Stärka elevernas självständighet Stödja deras övergång till gymnasiesärskolan Vara aktiva i grupp Noggrannare uppföljning av varje elevs resultat i de olika ämnena Träningsskola Handledning i IBT (individuell beteendeterapi), d.v.s. eleverna lär sig att lära. Fortsatt arbete med integrering i grundsärskolan. Gymnasiet För att öka måluppfyllelsen bedömer vi att de fortbildningsinsatser som skolan gjort fortsätter. Insatserna har bidragit till förbättrade skolresultat. 78 (144)

Under året påbörjas ett fortbildningsprojekt - Läslyftet - för en mindre grupp lärare. Läslyftets arbetsmetod är det kollegiala lärandet och syftet är att förbättra elevernas läs- och skrivutveckling i skolans alla ämnen. Projektet genomförs som ett uppdrag för förstelärare. Ett utvecklingsområde som innebär handledning för lärare som undervisar i grupper där det förekommer elever med neuropsykiatriska diagnoser har påbörjats. Projektet genomförs som ett uppdrag för förstelärare. Insatser som stärker elevernas Inflytande och Delaktighet behöver göras. Insatserna ska fokusera på elevernas delaktighet i undervisning i såväl innehåll som arbetssätt. En tydlighet i information till eleverna vid bedömning av enskilda uppgifter och förhållandet till kursmålen, bör bli en diskussion i ämnesgrupperna. TLC fortsätter under läsåret som ett försteläraruppdrag. Skolan erbjuder läxhjälp för elever som behöver stöd i matematik och som genomförs av elever med goda kunskaper i ämnet. Projektet genomförs med ekonomiskt bistånd från Nexans. Skolledningen formulerar en utvecklingsplan för skolan som omfattar målen och vägen till målen för skolan. Vuxenutbildningen De administrativa rutinerna för vuxenutbildningen har hittills varit otydliga och kommunikation mellan utförare och beställare har uppvisat brister. Rutinerna kring redovisningen av eleverna har dock förbättrats och funnit sin form. En resurs som tillgodoser vuxenelevernas behov av studievägledning och som möter lagkravet är nödvändig. En diskussion om att utöka vuxenutbildningen med andra Yrkesutgångar bör initieras. SFI Ett hinder för bättre måluppfyllelse har varit att vi saknat ett fungerande internet och användbara datorer. Vår elevgrupp är i behov av anpassade läs- och skrivträningsprogram som kräver en fungerande datormiljö. Kurslängden. Vi gör utökning av kurslängden för våra elever, vilket ger bättre förutsättningar till högre måluppfyllelse. En SYV-resurs, ca 20% Elevgruppens frågor om t.ex. fortsatta studier är många. Att undersöka förutsättningar för en anpassning av studiemiljön för elever med syn- och hörselnedsättning Kulturskolan Kulturskolan arbetar på olika sätt och i olika grad med att öka delaktighet, angelägenhetsgrad och tillgång för så många människor som möjligt. Men det är fortfarande många i Tranemo kommun som upplever att de inte har den tillgång till utbud och utövande inom kulturens område på det sätt de skulle önska eller uppfattar sig ha rätt till. Hur kan vi tillsammans kunna komma närmare om allas rätt till kultur? Hur kan vi uppnå ett mer inkluderande kulturliv? Vad skulle vi behöva göra då? Vad skulle göra skillnad? Pratar vi om alla människor när vi pratar integration? En framtida utmaning är att fortsätta vidareutveckla utbudet utifrån elevernas intressen och samtidigt bidra till att väcka lust och nyfikenhet för andra uttryck, t.ex. ett för eleven okänt instrument eller en ny dansstil. Vi kommer att fråga elever som deltar i kulturskolans aktiviteter hur de upplever kvalitet och servi- 79 (144)

ce, genom brukarundersökningar skapas ett bra underlag för att kontinuerligt utvärdera och förbättra verksamheten. Undersökningen kan också ge viktiga ledtrådar till varför elever slutar eller visa på önskemål som inte tidigare fångats upp. Bibliotek Inför kommande verksamhetsår kommer biblioteket utveckla sin verksamhet kopplade till KF:s och Biblioteksplanens prioriterade mål. Biblioteksplanen lyfter fram sex områden: Fritid 1. Den demokratiska mötesplatsen 2. Det läsfrämjande biblioteket 3. Det mångspråkiga biblioteket 4. Det digitala biblioteket 5. Biblioteket som kulturarena 6. Samverkan med kommunens skolor, främst utanför centralorten. Vår ambition är att lägga ner extra arbete på ökad delaktighet, och försöka få till gårdsråd på varje enhet. Vi vill också få till en samverkan med elevråden på skolorna. Vi kommer också att jobba med hur vi når ut till unga med hjälp av våra kommunikatörer. I övrigt så fortsätter vi att försöka erbjuda öppna trygga mötesplatser där vi ständigt förnyar oss. Föräldrastödsverksamheten för tonårsföräldrar fortsätter och vi satsar på att nå ut med vad kommunen har att erbjuda. Uppföljning av sektionernas resultatmål Verksamheten ska erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov samt vara tillgänglig för alla kommuninvånare. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Kultur och Fritid bra. Förskolan kö. Analys Förskolan fullbelagd. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Utbyggnad pågår. Kunskapsresultaten ska förbättras Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld 57% av måtten är delvis eller helt uppfyllda (47% är röda, 30% gula och 23% gröna) Resultaten i gymnasieskolan är överlag bättre än tidigare, medan grundskolans resultat är något sämre än tidigare. 80 (144)

Verksamheten ska stimulera och bidra till barns utveckling och lärande Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse I förskolan är måluppfyllelse 73,3% (av totalt 121 mått är 41 delvis uppfyllda och 73 helt uppfyllda). I fritidshemmet är måluppfyllelsen 70,8% (av totalt 60 mått är 17 delvis uppfyllda och 34 helt uppfyllda). Analys Detta målet handlar om förskolans och fritidshemmens kärnverksamhet (att stimulera och bidra till varje barns utveckling och lärande). De olika förskolorna jobbar här med olika läroplansmål såsom att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Andra exempel är att barnen ska utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och se samband mellan begreppen. I fritidshemmen innebär detta målet att utveckla elevernas förmåga inom språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle, lekar, fysiska aktiviteter. En av orsakerna till den relativt goda måluppfyllelsen är att framför allt förskolorna har utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete, vilket bl.a. har medfört strukturerade pedagogiska planeringar utifrån läroplansmålen och barnens behov. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Förskolorna fortsätter sitt påbörjade arbete med den pedagogisk dokumentationen så att varje barns utveckling ligger till grund för förskolans planering och uppföljning. Fritidshemmen har fått ett förtydligat uppdrag från Skolverket, vilket bl.a. inneburit nya styrdokument. Den satsningen som kommunen gör för att stärka fritidsverksamheten behöver fortsätta. Varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse IKT-satsningen löper enligt plan. Analys Viss riktningsförändring tagen i F-6. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Utbyggnad med Google apps for education (GAFE). 81 (144)

Alla barn/elever ska få det stöd de behöver för att nå målen i läroplanen. (Utvecklad elevhälsa) Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Överlag god. Analys Förstärkningar har gjorts och Elevhälsan har prioriterats. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Fortsatt arbete enligt Elevhälsoplanens intentioner. Utveckla undervisningen i matematik via matematiklyftet Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för utbildningsinsatsen är god. Elevernas resultat återstår att se om det blivit någon effekt. Analys Matematiklyftet har upplevts positivt av alla deltagare och avslutas i år. Sista läsåret har samtliga genomfört en IKT-modul. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Implementera den nya didaktiska kunskapen i undervisningen och fortsätta det kollegiala lärandet. Utveckla ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Enheterna har kommit olika långt. Ett omtag togs i frågan då det ordnades en kompetensutvecklingsdag 7 mars för all personal från förskola upp till gymnasiet. Analys Rektors/Förskolechefs prioritering, lokala engagemanget och medarbetarnas förkunskaper har haft stor betydelse. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Mer styrdokument och stödmaterial från Skolverket har kommit 2016. Detta tillsammans med en plan för Tranemo kommun kommer att säkra upp arbetet. Barnen/eleverna/de studerande ska känna sig trygga i förskola, fritidshem och skola samt målgruppen för verksamheten inom kultur och fritid. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse 82 (144)

Marginella förändringar. Överlag höga resultat, dock en märkbar försämring i förskolan. Ambitionsnivån är hög då målvärdena är satta till 100%. Trots resultat på 94-95% är målet inte fullt uppfyllt. Analys Hög beläggning i förskolan. Tillgången för barn med 15 timmars placering och den förändring som gjordes temporärt vid årsskiftet har lett till ett missnöje. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Utbyggnad och rekrytering. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kultur och Fritid har ett mycket högt "nöjdhetsindex" och fyller en viktig funktion här. Skolan börjar också bli allt bättre på att möta "alla". Analys Kultur och Fritid har blivit bättre på att målstyra sin verksamhet. Skolan har utvecklat elevhälsan. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Att fortsätta påbörjat arbete med det som nämns ovan i analysen. Invånaren som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Blandat resultat KKIK. Överlag goda resultat elev-, föräldra-, deltagarenkäter etc. Analys Litet kansli belastade chefer och administratörer. Tillgängligheten kan bitvis vara svår. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Försöka skapa rimligare förutsättningar för chefer och kansli. Öka tillgängligheten till handläggare per telefon. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Blandat resultat KKIK. Överlag goda resultat elev-, föräldra-, deltagarenkäter etc. Analys Litet kansli belastade chefer och administratörer. Tillgängligheten kan bitvis vara svår. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling 83 (144)

Försöka skapa rimligare förutsättningar för chefer och kansli. Tillgängligheten via e-post till handläggare ska vara på en hög nivå. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Blandat resultat KKIK. Överlag goda resultat elev-, föräldra-, deltagarenkäter etc. Analys Litet kansli belastade chefer och administratörer. Tillgängligheten kan bitvis vara svår. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Försöka skapa rimligare förutsättningar för chefer och kansli. Bemötandet ska vara på en hög nivå. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Blandat resultat KKIK. Överlag goda resultat elev-, föräldra-, deltagarenkäter etc. Analys Litet kansli belastade chefer och administratörer. Tillgängligheten kan bitvis vara svår. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Försöka skapa rimligare förutsättningar för chefer och kansli. Medborgares möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Överlag goda resultat. Analys Ambitionsnivån är hög då målvärdena är satta till 100%, En viss tillbakagång förskolan (15-timmars). Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Utbyggnad och rekrytering av personal till förskolan. 84 (144)

Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 46,5 28,1 31,0 Kostnader -309,4-296,1-286,3 -varav personalkostnader -201,6-194,8-180,9 Verksamhetens resultat -262,9-268,0-255,3 Budgetanslag 268 268,0 254,8 RESULTAT 5,1 0,0-0,5 Lärandesektionen visar för 2016 ett överskott på 5,1 mnkr vilket till största del beror på mer bidrag från Migrationsverket än budgeterat. Gemensam verksamhet Lärandesektionens gemensamma verksamhet visar ett överskott på 10,3 mnkr. Av det överskottet står bidraget från Migrationsverket för 8,3 mnkr. Inför budget 2016 togs hänsyn till att många asylsökande anlänt i slutet av 2015 och i början av 2016 och budgeten för intäkten från Migrationsverket höjdes avsevärt. När återsökningen för vårterminen 2016 gjordes i augusti/september upptäckte vi dock att vi inte höjt vår budgeterade intäkt tillräckligt. Anledningen är att det fanns fler asylsökande att återsöka för men utöver det hade även ersättningsnivåerna från Migrationsverket höjts. En annan bidragande orsak till budgetöverskottet är en större intäkt för interkommunal ersättning för grundskola/förskola samtidigt som kostnaden för densamma ligger under budget, totalt ett överskott mot budget på 1,4 mnkr. Personal Anställda per anställnings- och löneform Antal personer 585 Tillsvidareanställda 364 Visstidsanställda 114 Timanställda 107 Antal årsarbetare 442,4 Timanställda 107 Antal timmar 39 152 Antal årsarbetare 19,77 Kön månadsavlönade Andel män 18,3 % Andel kvinnor 81,7 % 85 (144)

Sjukfrånvaro Totalt 4,63 % Långtid (mer än 59 dgr) 2,25 % Personalomsättning Personalomsättning 17 % 86 (144)

Grundskola, förskola och grundsärskola Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 21,5 18,0 15,7 Kostnader -180,1-175,3-169,1 -varav personalkostnader -147,1-143,9-134,1 Verksamhetens resultat -158,6-157,3-153,4 Budgetanslag 157,3 157,3 152 RESULTAT -1,3 0,0-1,4 Området Grundskola, Förskola och Särskola gör ett underskott på 1,3 mnkr i år. Underskottet finns i förskolan, F-6 samt särskolan då Tranängskolan år 7-9 visar ett överskott på 1,6 mnkr. Av högstadiets överskott beror 1,3 mnkr på att de fått mer bidrag för internationella klassen än budgeterat, detta p.g.a. att fördelningen av bidraget har förändrats. Vad gäller områdets underskott finns 0,4 mnkr på Dalstorps rektorsområde, 1 mnkr på Tranemos rektorsområde för F-6, 1,1 mnkr på rektorsområde Limmared/Länghem och 0,2 mnkr på Särskolan. Det mesta beror på högre personalkostnader än budget men en del av det avser även högre kostnad för gymnasiesärutbildningar. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Antal elever i grundskolan F-9, 15 okt 1 397 1 332 1 321 Total kostnad per elev F-9 i kr 92 321 97 408 95 943 Antal inskrivna barn i förskolan, 15 okt 528 525 473 Bruttokostnad per barn i förskolan i kr 111 274 108 545 103 632 Antal inskrivna barn i fritidshem, 15 okt 411 368 360 Bruttokostnad per barn i fritidshem i kr 43 377 37 354 39 160 87 (144)

Gymnasium Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 8,9 7,9 8,5 Kostnader -74,6-68,9-65,4 -varav personalkostnader -37,1-36,1-31,6 Verksamhetens resultat -65,7-61,0-56,9 Budgetanslag 61,0 61,0 56,8 RESULTAT -4,7 0,0-0,1 I år visar gymnasiet ett underskott på 4,7 mnkr. De största delarna av underskottet finns i budgeten för den interkommunala ersättningen som står för 1,5 mnkr av det totala underskottet samt personalkostnader för undervisningen som gått över budget med 1,8 mnkr. Resterande del av underskottet har bl.a. att göra med skolskjuts, kostnad för inhyrd rektor och dyrare IT-drift. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Antal elever i gymnasieutbildning, ungdomsgymnasiet, 15 okt 622 525 488 -varav antal elever i Tranemo Gymnasieskola 401 345 311 Kostnad per ungdomselev i Tranemo Gymnasieskola 125 456 122 684 130 777 -varav undervisningskostnad per elev i kr 74 713 68 447 72 983 -varav lokalkostnad per elev i kr 11 824 15 147 17 018 88 (144)

Kultur och fritid Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 1,0 0,6 0,7 Kostnader -18,0-18,3-16 -varav personalkostnader -10,3-10,5-9 Verksamhetens resultat -17,0-17,7-15,3 Budgetanslag 17,7 17,7 15,5 RESULTAT 0,7 0,0 0,2 Kultur och Fritid visar totalt sett ett överskott mot budget med 0,7 mnkr. Det största överskottet på 0,4 mnkr finns hos Fritid och har till största del att göra med föreningsbidrag som inte betalats ut, delvis ej reserverade bidrag ur årets budget men även bidrag som reserverats under tidigare år men som har fått återföras p.g.a. att de inte har blivit nyttjade. Det övriga överskottet avser personalkostnader. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Fritidsgårdar, antal besökare Grimsås, 1 kväll/vecka 243 263 351 Länghem, 1 kväll/vecka 289 326 252 Limmared, 2 kvällar/vecka 857 796 361 Tranemo, år 7-, 3 kvällar/vecka 1 407 1 448 1 850 Tranemo, år 4-6, 2 kvällar/vecka 792 291 50 Kulturskolan, antal musikelever 244 304 299 Biblioteket, antal utlån 89 943 90 406 92 771 antal besökare 46 083 44 896 42 754 89 (144)

Omsorgssektion Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde Verksamhetsområde Omsorgssektionen är indelad i fyra olika verksamhetsområden: 1. Gemensam verksamhet omfattar omsorgssektionens funktionschefer, myndighetschefer, systemförvaltare, medicinskt ansvarig sjuksköterska, verksamhetsutvecklare samt sektionschef. 2. Vård och omsorg omfattar verkställighet av hemtjänst, äldreomsorg samt kommunal hälsooch sjukvård. 3. Funktionsnedsättning inkluderar verkställighet av LSS-insatser, socialt stöd samt boende för ensamkommande flyktingbarn. 4. Myndighetsfunktion är det verksamhetsområde där sektionens myndighetsutövning är samlad. Myndighetsutövning omfattar följande lagområden; Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Sammanfattning Sammanfattande resultat Delvis uppfyllda prioriterade resultatmål är: - Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån brukarnas behov. - Ge alla brukare förutsättningar att leva ett bra liv - Brukarens trivsel och nöjdhet ska vara på en hög nivå. - Alla som kommer i kontakt med omsorgssektionen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service och snabba och korrekta svar på sina frågeställningar. - Brukarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Ekonomiskt resultat landade på -9,1 mnkr jämfört med budget. Sammanfattande analys Verksamheten har ej nått budget i balans och ej heller lyckats fullt ut nå upp till samtliga prioriterade resultatmål. Anledning är ökat antal ärenden samt ökad omfattning av biståndsinsatser. Därutöver tillkommer svårigheter att rekrytera personal och som en följd av detta en ökad arbetsbelastning samt konsultkostnader. Myndighetsfunktionen redovisar ett underskott jämfört med budget, där orsaken framförallt är kostnader för externplaceringar inom HVB och familjehem. Vård och omsorg redovisar ett underskott. Anledningen är att antalet beställda hemtjänsttimmar 90 (144)

har ökat under året. Bristen av demensplatser har gett ökade kostnader i form av överbeläggningar på korttidsenheten, vite för icke verkställd demensboendeplats samt kostnader för utskrivningsklara patienter. En tillfälligt lägre bemanning på kommunens vård- och omsorgsboenden har emellertid förbättrat resultatet. Funktionsnedsättning och socialt stöd lämnar ett överskott i förhållande till budget. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Budget 2017 kräver åtgärder i form av fortsatt arbete med effektiviseringar av hemtjänstorganisationens planeringsarbete. Rekrytering och bemanningsfrågorna kräver fortsatt aktiva insatser för att lyckas med den ansträngda situation som råder. För att minska köpt vård bör befintliga öppenvårdsinsatser på hemmaplan utvecklas så dom blir mer anpassade för kommunens behov. Uppföljning av sektionernas resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån brukarnas behov. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning och socialt stöd pågår ett aktivt arbete med att implementera värdegrunden. LSS verksamheterna erbjuder och anpassar aktiviteter utifrån brukarnas önskemål och behov. Verksamhetsområde vård och omsorg har arbetat med att erbjuda brukare som bor på vård- och omsorgsboende planerade aktiviteter under 75 % av årets helger. Resultatet har visat att det erbjuds planerade aktiviteter under i stort sett alla årets helger. Verksamheten har arbetat för att det ska bli en tydlig skillnad på vardags- och helgaktiviteter genom att duka fint, fika längre samt titta på TVevenemang tillsammans. Arbetet med aktiviteter har nått en god nivå och som är hållbar för kommunen. Fokus under 2017 kommer att vara på utvecklandet av individuella aktiviteter. Hemtjänsten har under 2016 infört planeringssystemet TES (Trygghet, Enkelhet och Säkerhet). Med ett gemensamt system har tillgänglighet och säkerhet för brukaren ökat. Verksamheten har också infört biståndsmöten; ett samarbete mellan myndighetsfunktion och utförare med brukaren i fokus. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Värdegrundsarbetet fortsätter i det dagliga arbetet. Övergripande för samtlig omvårdnadsverksamhet är svårigheten att rekrytera personal. Under 2017 finns planer på en kommungemensam bemanningsenhet. Syftet är att ge personalen större möjlighet till att välja sysselsättningsgrad och att skapa en större kontinuitet för brukarna genom att minska antalet timvikarier. Inom verksamhetsområdet vård och omsorg har målarbetet inletts och utifrån det har ett antal utvecklingsområden för 2017 valts. På vård- och omsorgsboende kommer fokus vara på daglig utevistelse, egentid och genomförandeplaner. Inom hemtjänsten ligger fokus på kontaktmannaskap och 91 (144)

genomförandeplaner. Det finns ett behov av kompetensinsatser för fördjupad kunskap kring demens, metoder i arbete med personer med utåtagerande beteende etc. Ge alla brukare förutsättningar att leva ett bra liv. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Målet kommer delvis uppnås.. Analys Inom vård- och omsorg har hemtjänst haft den största förändringen. TES som planeringssystem är infört i samtliga hemtjänstgrupper och en första mätning genomfördes under de första två veckorna i april. Det gav ett genomsnitt på 11 personal per brukare. Mätningen i oktober landade på 14 personal, men beror på ett ökat antal brukare med omfattande omvårdnadsbehov och behov av dubbelbemanning. Hemtjänstens arbete med att ta fram rutiner för omvårdnadsplanering och biståndsmöten har skapat bättre förutsättningar att brukaren får insatser som är anpassade utifrån behovet. Inom vård- och omsorgsboendena har målet med aktiviteter varit dominerande. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Inom hemtjänsten har arbetet med genomförandeplaner omorganiserats så att områdeschef tillsammans med kontaktperson besöker alla nya brukare för att upprätta genomförandeplan. En arbetsgrupp är bildad för att ta fram ytterligare förslag på åtgärder för en högre nöjdhet hos brukare. Utbildningsinsatser avseende social dokumentation genomförs under våren 2017. Ett utvecklingsområde är arbetet som sker vad gäller kvalitetsregister Senoir Alert, BPSD och Palliativa registret, där medarbetare behöver få en ökad kompetens. Fortsatt utveckling av biståndsmöten och omvårdsplanering handlar om att få med alla som möter brukaren, exempelvis även nattpersonal. Brukarens trivsel och nöjdhet ska vara på en hög nivå. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Målet kommer delvis att uppnås Analys Brukarenkät (Socialstyrelsen) genomförs under april månad varje år inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Brukarenkäten ger indikationer på vad verksamheten behöver arbeta vidare med. Resultat från denna enkät presenteras under början av hösten. De förbättringsaktiviteter som genomförs i verksamheten syns först i nästkommande års undersökning. Inom funktionsnedsättning och socialt stöd har brukarenkäter skickats ut under våren 2016. I dessa kan vi se att brukarnas nöjdhet ligger på en hög nivå. Boenderåd är infört på samtliga vård- och omsorgsboende samt en synpunktslåda. Genom fokus på insatsplanering, där alla nya brukare kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter och önskemål på när insatserna ska genomföras, har ett arbete påbörjats inom hemtjänst för att öka brukarnas nöjdhet. Resultatet 2016 var lägre än 2015 och det kan antas beror på verksamhetens höga personalomsättning. 92 (144)

Myndighetschefer har genomgått utbildning i verktyget FIT (Feedback informed treatment), ett arbetssätt som ska implementeras och som ska ge redskap att förutse och mäta resultat och brukarnas upplevelse av mötet. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Genom ett fortsatt arbete med fokus på insatsplanering i dialog med brukaren, med hög prioritering på kontinuitet, möjliggörs högre nöjdhet och trygghet hos brukare. Inom myndighetsfunktionen kommer verktyget FIT implementeras och även ta fram vilka områden som metoden är användbar inom. Alla som kommer i kontakt med omsorgssektionen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service och snabba och korrekta svar på sina frågeställningar. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått. Analys Det finns mått som inte redovisats i systemet, vilket skapar en osäkerhet kring måluppfyllnadens exakta värde. Här har verksamheten ett förbättringsområde under 2017 att arbeta med. Inom myndighetsfunktionen är planen att tillskapa en mottagningsfunktion som tar emot ärenden och gör förhandsbedömningar som ger en ökad service samt möjliggör en snabb handläggning. Detta har försenats på grund av stora svårigheter att rekrytera socialsekreterare till verksamheten. Inom verksamhetsområde funktionsnedsättning och socialt stöd pågår ett aktivt arbete med att implementera värdegrunden. Andel äldre i ordinärt boende med hemtjänst uppger att de är mycket nödja med personalens bemötande. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Arbete pågår med att stabilisera situationen på myndighetsfunktionen och att göra myndighetsfunktionen till en attraktiv arbetsplats i syfte att kunna rekrytera och behålla socialsekreterare framför allt inom arbetsområdet barn och unga. Omflyttning av medarbetare med socionomkompetens till området barn och unga har genomförts och pågår. Tillsättning av socialassistent för att förstärka inom försörjningsstöd har genomförts. Socialsekreterare kan då frigöras inom gruppen för att utföra förhandsbedömningar. För en bra introduktion av nya socialsekreterare utan erfarenhet krävs bra introduktionsstöd, där den nyanställde inledningsvis får arbeta parallellt och vara medhandläggare i ärenden. Introduktionsstödet bör finnas kvar under en längre tid för att skapa trygga och kunniga socialsekreterare. För en ökad tillgänglighet till myndighetsfunktionen så ska telefonen till receptionen vara öppen under kontorets öppettider Värdegrundsarbete och fokus på brukardelaktighet och inflytande beräknas ge ytterligare positiva effekter. I hela omsorgssektionen pågår ett arbete med bemötandefrågor. Vi kan bli ännu bättre på den muntliga kommunikationen (hur och när vi svarar i telefon), men också i hur information presenteras och vilken typ information som finns på hemsidan. 93 (144)

Brukarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Analys TES- samordnare kontaktar brukare för att skapa delaktighet och inflytande avseende vilken tid och dag insatser ska genomföras. Områdeschef och kontaktperson besöker gemensamt brukaren för att upprätta genomförandeplan. Det ökar delaktigheten för brukarna. Med stöd av införda värdighetsgarantier kommer verksamheten 2017 att arbeta mer strukturerat med genomförandeplanen. Efter 2015 års journalgranskning uppmärksammades det ett antal brister gällande social dokumentation. Ett förberedande arbete under 2016 har gjorts där rutiner, instruktioner och utbildningsplan tagits fram. Arbetssättet att erbjuda möjligheten att påverka och bestämma uppstigning och sänggående har gett mer nöjda brukare inom vård och omsorgsboenden. Hemtjänsten har inte nått ända fram med att kunna erbjuda delaktighet, eftersom det funnits bemanningsproblematik framför allt vid sänggående. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Arbetet har genomförts med TES och kontakt med brukare för ökad delaktighet och så hög uppfyllelse av önskemål som möjligt. Fortsatt arbete med genomförandeplaner och uppföljning av dessa pågår i hela omsorgssektionen för varje individs största möjliga delaktighet. Kompetensen vad gäller social dokumentation ska stärkas. Utvecklingsarbete startas upp under hösten 2016 och utbildning kommer att ske under våren 2017. På vård- och omsorgsboende kommer vi att arbeta med att utveckla och strukturera med vår förslagslåda. Omsorgssektionens resurser skall användas på ett effektivt sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten Ej påbörjad Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 77,0 47,1 59,7 Kostnader -322,1-283,1-285,0 -varav personalkostnader -222,7-210,7-199,8 Verksamhetens resultat -245,1-236,0-225,3 Budgetanslag 236,0 236,0 225,2 RESULTAT -9,1 0,0-0,1 94 (144)

Omsorgssektionens resultat för 2016 landade på -245,1 mnkr, vilket ger ett underskott jämfört med budget med - 9,1 mnkr. Framförallt är det kostnader för placeringar i HVB och familjehem som medfört ett stort budgetunderskott med -5,2 mnkr. Under året har det dessutom varit brist på demensplatser, vilket i sin tur bidragit till kostnader för ökad beläggning på rehab- och korttidsenheten, vite samt utskrivningsklara patienter som fått stanna kvar på sjukhuset. I syfte att öka antalet demensplatser togs under året ett politiskt beslut om att omvandla ett somatiskt boende till ett demensboende, vilket har krävt en något förhöjd bemanning. Budgetunderskottet beror även på en ökad vårdtyngd inom hemtjänst, vård och omsorgsboenden samt boende enligt LSS. Ofrivilliga vakanser inom myndighetsfunktionen har medfört höga kostnader för konsulter. Vakanser har även funnits inom hälso- och sjukvården där tjänsterna inte har inte kunnat ersättas. Resultatet har därför påverkats positivt av detta, vilket dock har medfört en ökad risk för vårdskador samt höga övertidskostnader. Sektionen arbetar aktivt med att lösa rekryteringssvårigheterna inom såväl myndighetsfunktionen som inom hälso- och sjukvården. Personal Anställda per anställnings- och löneform Antal personer 735 Tillsvidareanställda 442 Visstidsanställda 71 Timanställda 222 Antal årsarbetare 455,3 Timanställda Antal timmar 116 664 Antal årsarbetare 58,92 Kön månadsavlönade Andel män 8,5 % Andel kvinnor 91,5 % Sjukfrånvaro Totalt 6,84 % Långtid (mer än 59 dgr) 2,63 % Personalomsättning Personalomsättning 17,2 % 95 (144)

Vård och omsorg Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 12,2 11,6 12,3 Kostnader -139,0-135,8-134,9 -varav personalkostnader -118,5-115,9-113,2 Verksamhetens resultat -126,8-124,2-122,6 Budgetanslag 124,2 124,2 122,2 RESULTAT -2,6 0,0-0,4 Resultatet för vård och omsorg landade på -126,8 mnkr. Jämfört med budget innebär det ett underskott med - 2,6 mnkr. I huvudsak beror avvikelsen på en ökad vårdtyngd inom hemtjänsten. Antalet beställda hemtjänsttimmar har ökat betydligt i jämförelse med såväl föregående års utfall som budget. Fortsatt implementering av planeringsverktyget TES (trygghet, enkelhet och säkerhet) inom hemtjänsten har också medfört tillfälligt ökade personalkostnader. Totalt redovisas ett underskott för hemtjänsten med - 2,3 mnkr. Under året har brist på demensplatser varit ett faktum, vilket har medfört ökad beläggning på rehab- och korttidsenheten, kostnader för utskrivningsklara patienter samt även kostnad för vite. I syfte att öka antalet demensplatser togs ett politiskt beslut om att omvandla en somatisk avdelning till ett demensboende. Ett demensboende kräver en högre bemanning och personalkostnaderna har därför ökat något på avdelningen. Bemanningen i kommunens vård- och omsorgsboenden har under året även fått höjas till följd av krav på förbättrad lokalvård samt oroliga brukare. Detta har medfört ett underskott jämfört med budget med -1,9 mnkr. Ofrivilliga vakanser inom hälso- och sjukvård har förbättrat det samlade resultatet med +1,5 mnkr jämfört med budget. Vakanserna innebär en ökad risk för vårdskador och sektionen arbetar därför aktivt med att tillsätta tjänsterna. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Antal beställda hemtjänsttimmar 68 163 64 126 60 035 96 (144)

Funktionsnedsättning och socialt stöd Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 44,6 35,4 28,5 Kostnader -109,2-98,3-84 -varav personalkostnader -83,2-74,3-66,9 Verksamhetens resultat -64,6-62,9-55,5 Budgetanslag 62,9 62,9 58,7 RESULTAT -1,7 0,0 3,2 För funktionsnedsättning och socialt stöd redovisas ett resultat med - 64,6 mnkr. I relation till budget innebär det en negativ avvikelse med - 1,7 mnkr. Vårdtyngden inom boende enligt LSS har under året ökat och det har därför varit nödvändigt med en ökad bemanning. Verksamheten har dessutom tillfälligt haft en kostnadskrävande placering som inte var känd när budgeten lades. Totalt redovisas ett underskott jämfört med budget med -1,7 mnkr för boende enligt LSS. Vidare har två nya HVB (hem för vård och boende) för ensamkommande barn startats upp, vilket har medfört tillfälligt ökade kostnader för inköp av inventarier samt bevakningskostnader inför öppnandet. De ökade kostnaderna har emellertid kompenserats med ökad budgetram. Det samlade resultatet förbättrades något av tillfälliga vakanser inom verksamhetsområdet samt genom en minskad vårdtyngd på kommunens korttidsboende enligt LSS. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Personlig assistans Antal ärenden enl SFB 15 15 14 Antal ärenden enl LSS 7 6 6 97 (144)

Myndighetsfunktion Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 20,2 0,1 18,9 Kostnader -61,2-36,6-54,8 -varav personalkostnader -14,6-14,7-14,1 Verksamhetens resultat -41,0-36,5-35,9 Budgetanslag 36,5 36,5 32,9 RESULTAT -4,5 0,0-3,0 Resultatet för myndighetsfunktionen uppgick till -41,0 mnkr, vilket innebär ett underskott jämfört med budget med -4,5 mnkr. Kostnader för placeringar i externa HVB (hem för vård och boende) samt konsulentstödda familjehem har ökat något och jämfört med budget redovisas ett underskott med -5,2 mnkr. I huvudsak beror det på att antalet dygn för vuxenplaceringar har ökat sedan föregående år. Ofrivilliga vakanser inom myndighetsfunktionen har dessutom medfört höga kostnader för konsulter. Sektionen arbetar aktivt med att försöka lösa rekryteringssvårigheterna och därmed sänka konsultkostnaderna. För försörjningsstöd redovisas istället en positiv budgetavvikelse. Genomsnittligt antal hushåll per månad håller sig i princip på samman nivå som under 2015, medan genomsnittlig månadsutbetalning per hushåll har ökat något. Resultatet har istället förbättrats genom bidrag från Migrationsverket som kan sökas för ensamkommande barn med ekonomiskt bistånd i åldern 18-21 år och som har eget hushåll. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Försörjningsstöd Försörjningsstöd i genomsnitt per månad (kr) 732 070 666 657 802 393 Antal hushåll i genomsnitt per månad 99 100 113 Genomsnittlig månadsutbetalning per hushåll 7 380 6 627 7 080 Familjehemsvård Antal vårddygn, barn 4 884 5 213 3 917 Genomsnittlig dygnskostnad, barn 805 957 878 Antal vårddygn, vuxna 635 385 359 Genomsnittlig dygnskostnad, vuxna 1 773 1 805 1 566 Institutionsvård (enligt SoL och LSS) Antal vårddygn, barn 2 185 2 184 2 044 98 (144)

Nyckeltal 2016 2015 2014 Genomsnittlig dygnskostnad, barn 5 048 5 454 5 765 Antal vårddygn, vuxna 1 533 1 103 723 Genomsnittlig dygnskostnad, vuxna 2 190 2 066 2 301 99 (144)

Teknisk sektion Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde Tekniska sektionen ansvarar för följande verksamhetsområden: * Övergripande verksamhet, säkerhetsarbete, bostadsanpassning och färdtjänst * Lokalförsörjning * Kost * Infrastruktur - gata, park, skog * Fjärrvärme, Vatten och avlopp, Renhållning Sammanfattning Sammanfattande resultat Alla mål utom ett uppnås helt eller delvis, det mål som inte uppnås under 2016 är "kommunens verksamheter ska vara fossilbränslefria". Inom fastighetsförvaltningen används fortfarande olja som primär värmekälla i en fastighet, och som spetsvärme i ett fåtal fastigheter. Budgetmässigt uppvisas ett sammanlagt underskott fördelat på flera olika verksamheter. De största underskotten återfinns på lokalförsörjning 1,1 mnkr, iordningställande av flyktingboenden 0,7 mnkr, bostadsanpassning 0,4 mnkr, färdtjänst 0,3 mnkr samt gata 0,3 mnkr. Samtliga affärsverksamheter redovisar överskott för 2016; VA 1,5 mnkr, renhållning 0,7 mnkr samt fjärrvärme 1,2 mnkr. VA-verksamhetens och renhållningsverksamhetens överskott förs till resultatfond, fjärrvärmens överskott ingår i tekniska sektionens sammanlagda resultat. Sammanfattande analys För både bostadsanpassning och färdtjänst har kostnaderna ökat de senaste åren, så även under 2016 då båda verksamheterna redovisade underskott. De nya reglerna och den nya taxan för färdtjänst som började gälla 2015 har inneburit ett ökat resande, och samtidigt en ökad nöjdhet hos kunderna. Fler äldre och fler som bor längre hemma kommer troligtvis att innebära att behovet av bostadsanpassning och färdtjänst kommer att fortsätta att öka. Även om detta innebär en högre kostnadsnivå för dessa verksamheter kan det medföra andra positiva effekter för kommunen. Möjlighet till bostadsanpassning av bostäder innebär att de som önskar bo kvar hemma längre kan göra detta, tillgång till färdtjänst kan också underlätta vardagen för de som annars har svårt att göra resor för att uträtta ärenden, sociala kontakter med mera. Lokalförsörjningen uppvisar ett stort ekonomiskt underskott, beroende på att driftkostnaderna blivit högre än budgeterat samtidigt som hyresintäkterna varit lägre på grund av vakanta lokaler inför och under ombyggnationer. Fler installationer samt digital teknik i fastigheterna kräver mer insatser, både i form av arbete och externa kostnader. Antalet barn i förskola och skola har ökat, fler personer på samma yta innebär ett högre slitage, samt högre elkostnader för ventilation m m. Målet om 100 (144)

att energiförbrukningen ska minska uppnås till viss del då värmeförbrukningen minskat men samtidigt har elförbrukningen ökat. Underhållsbehovet på ett flertal fastigheter är stort, även på de fastigheter där större investeringar gjorts relativt nyligen (t ex Tranängskolan) uppstår nu ett underhållsbehov för larm, köksmaskiner, ventilation med mera. Omvandlingen av Solbacken från äldreboende till trygghetsboende startade 2011, sedan 2013 är hela fastigheten trygghetsboende. Det har sedan dess varit oklart hur fastighetens framtid ska se ut, bland annat beslutades att fastigheten skulle säljas, men försäljningen genomfördes aldrig. Diskussioner har i flera omgångar förts om att återgå till äldreboende/demensboende på Solbacken. Osäkerheten gällande fastighetens framtida användande och därmed eventuella behov av ombyggnationer har lett till att endast mest akut underhåll har genomförts. Antalet vakanta lägenheter har ökat under 2016, just nu är 7 av 34 lägenheter vakanta. Ljungsarps före detta skola användes under slutet av 2015 som evakueringsboende för flyktingar. Under hela 2016 var fastigheten tom. Det finns inget behov av fastigheten för kommunal verksamhet och underhållsbehovet är stort. Rivningsbeslut bör därför fattas så snart som möjligt. För kostverksamheten har åtgärder gjorts för att öka utbudet och valfriheten, på samtliga skolor serveras två olika luncher varje dag. Budgetmässigt blev resultatet ett underskott beroende på ökade kostnader för livsmedel, främst på grund av höga priser. Intäkterna för försålda måltiderna blev dessutom lägre än budgeterat då antalet besökare på Solbackens restaurang minskat betydligt, även kunderna som köper kyld mat har blivit färre. Målet om att verksamheten ska vara fossilbränslefri uppnås inte, då det i kommunens fastighetsbestånd finns fastigheter som använder olja, både som primär och sekundär värmekälla. Det finns inga planer på att byta värmesystem under de närmsta åren i de fastigheter där olja används för spetsvärme. I Nittorps ishall är oljeförbrukningen relativt stor och det finns i nuläget inga passande alternativ till olja för den verksamheten. Entreprenaden för grönyteskötseln följde under 2015 inte uppställda krav, under 2016 har arbetet med kontroll av entreprenören och utfört arbete intensifierats vilket lett till att kvaliteten förbättrats och antalet klagomål minskat. De taxefinansierade verksamheterna; VA, renhållning och fjärrvärme, redovisar överskott. För fjärrvärmen beror resultatet på att priset på inköpt värme blivit lägre samt att mängden försåld värme ökat jämfört med närmast föregående år. För renhållning medförde en ny entreprenad att priset för hämtning av hushållsavfall minskade. För samtliga verksamheter har kapitalkostnaderna blivit lägre då internräntan sänkts. Affärsverksamheterna har fungerat väl utan några större driftstörningar mot kund. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling I 2017 års budget har tekniska sektionen fått sparbeting på 1,4 mnkr, vilket måste täckas inom de skattefinansierade verksamheterna lokalförsörjning, kost, gata/park. Då dessa verksamheter redovisar underskott för 2016 kommer besparingarna att innebära stora utmaningar och svårigheter att nå målen. Inom kostverksamheten kommer förändringar att göras på två förskolor under våren, Regnbågen i Uddebo samt Åsalyckan i Nittorp för att nå besparingskraven. Det kommer inte att finnas någon kostpersonal stationerad på dessa förskolor, utan personal från Tranängskolan respektive Ljungbackens förskola kommer istället att laga maten och köra ut samt servera denna på plats. Höga 101 (144)

livsmedelspriser kommer att vara ett fortsatt problem under 2017, det finns med nuvarande budget ingen möjlighet att täcka dessa kostnadsökningar utan omfattande åtgärder, vilket isåfall kommer innebära en försämring av verksamheten. Budgetanpassningar i kombination med en utökad lokalyta bl a genom utbyggnad av Bikupans förskola, Gudarpsgården och lägenheter på Lövängen kommer att medföra svårigheter för lokalförsörjningen att klara att hålla budget i balans och uppnå ställda mål. Osäkerheten i hur behovet av fastigheter för boende för bl a ensamkommande kommer att se ut kan innebära att fastigheter kan stå tomma, alternativt att ytterligare utökningar av fastighetsbeståndet kan behöva ske snabbt. På gata/park kommer underhållet att minskas, vilket innebär en försämring av standarden på gator och lekplatser. På fastighetssidan har underhållsbudgeten minskats under tidigare år, både genom besparingskrav samt för att täcka ökade driftkostnader. I nuläget är en så stor del av underhållet akuta åtgärder att det inte finns någon möjlighet att ytterligare minska budgeten utan risk för skador på fastigheterna och därmed ökade kostnader kommande år. Gång- och cykelvägarna har utökats de senaste åren, och så kommer även att ske under de kommande åren. Under 2017 kommer nya gator att byggas i samband med bostadsbyggnation. Budgeten för vinterväghållning och underhåll utökas inte för de tillkommande sträckorna, varför budgeten per kvadratmeter kommer att minska ytterligare utöver de besparingar som görs. Medborgarförslag har lämnats ang behovet av en gång- och cykelväg till Kroksjön. Projektet kommer nu att genomföras, under 2017 startar byggnation av etapp 1 längs med Lövstagatan, etapp 2 kommer att byggas under 2018. Projektet medfinansieras av Trafikverket. Öppettiderna på simhallen utökas från och med 2017 med 4 timmar/vecka. Då personalstyrkan är oförändrad kommer ett nytt schema att användas under en testperiod, efter detta får en utvärdering göras. Under året har stora problem med skadegörelse förekommit på sim- och idrottshallen. För att kunna uppnå en säker arbetsmiljö för de anställda, en trygg miljö för gäster samt för att säkerställa lokalernas skick anlitas vaktbolag, personlarm har installerats och andra säkerhetshöjande åtgärder har utförts. Uppföljning av sektionernas resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys Svar på medborgarförslag prioriteras. Snabb återkoppling ska ske till brukare och anhöriga. Matsedels- och receptbearbetning samt verksamhetsstödet är intensifierat. Riktlinjer är gjorda för vad som serveras till de som av etiska eller religiösa anledningar inte kan äta den mat som serveras. Besöksräknare installerades i simhallen under slutet av 2016, för resterande del av året saknas uppgift om antal badgäster. Dock har aktiviteter genomförts som t ex utökad tid för morgonsim, där antalet badgäster ökat något. Under 2016 har insynsskydd och låsbara skåp satts upp i simhallen för 102 (144)

att öka säkerheten och därmed förhoppningsvis också antal besökare. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Besöksräknare är nu installerad. Under 2017 kommer barnpool att installeras i simhallen. Öppettiderna utökas från januari 2017 Fler produkter på livsmedelsavtalet är på väg in som gör att vi får en större bredd och utbud av artiklar som motsvarar behoven hos de som av olika anledningar inte kan äta den ordinarie maten. Till våren 2017 kommer äldreomsorgens restauranger att erbjuda två dagens lunch. Dessutom kommer måltiderna att anpassas mer efter de äldres behov, bl a i form av fler måltider per dag, proteinberikade måltider m m. Inom äldreomsorgens kök kommer ansvarig kock delta vid introduktionssamtalet för en ny vårdtagare. Där presenteras vår verksamhet och behov av eventuell specialkost diskuteras. Invånaren skall uppleva att renhållning, VA, fjärrvärme, gata och park fungerar på ett tillfredsställande sätt. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Målet uppnås delvis Analys: Arbetet med en ny avfallsplan och nya renhållningsföreskrifter har inletts. Ett nytt insamlingssystem som ska kunna öka återvinningen av matavfall har utretts och beslutats. Detta beräknas vara i gång under 2018. Genom egenkontroll mot grönyteentreprenören har skötseln av kommunens parker blivit bättre jämfört med 2015. Dock kvarstår vissa förbättringsarbeten och utarbetande av rutiner. Utökningen av gc-vägar har fortsatt under 2016, med nya gc-vägar längs med Limmaredsvägen samt Tåstarpsgatan i Tranemo. Ny beläggning har lagts på Idrottsgatan Grimsås, Furugatan, Åsgatan i Limmared. Potthål och bättringar av beläggningar har gjorts i bland annat Dalstorp och Tranemo. Förvaltningen ser dock att underhållsbehovet är fortsatt stort. Ardagh i Limmared har gjort investeringar i en ny ugn vilket innebär att tillgången av värme säkerställs till fjärrvärmen. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling: Avslutande av avfallsplan och föreskrifter, samt förberedelse för införande av nytt insamlingssystem för hushållsavfall kommer att ske under 2017. Ny plan för underhåll och förnyelse av lekplatser samt behov av gatuunderhåll bör tas fram. Fortsatt kontroll och samarbete med entreprenören för att ytterligare förbättra skötselstandarden på kommunens grönytor. Reningsverket i Grimsås är i behov av renovering alternativt nybyggnation. För att utreda kapacitetsbehovet har ledningsnätet undersökts. Åtgärder för att minska inläckage påbörjas under 2017, när detta är klart kan arbetet med reningsverket påbörjas. 103 (144)

Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys Trygghetsvandring har genomförts i Ljungsarp under våren, vid denna framkom ett behov av främst trafiksäkerhetshöjande åtgärder. En del av åtgärderna har utförts. Trafiksäkerheten på Tåstarpsgatan har förbättrats genom hastighetssänkande åtgärder och en säkrare övergång för cyklister vid Kalvängsvägen/Tennisvägen i Tranemo. Utanför Tranängskolan har trafiksäkerheten ökat genom sänkt hastighet samt att miljön för bussresenärer säkrats genom ombyggnad av busshållplatser. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling I samverkan med polisen kommer insatser att göras för att minska hastighetsöverträdelser. På ÅVC Returen kommer hastighetsdämpande åtgärder att göras. Öka tillgänglighet till handläggare per telefon Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Uppnås delvis. Analys P g a en pressad arbetssituation är det ibland svårt att få kontakt med handläggare via telefon. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Personligt röstmeddelande ska finnas för samtliga mobila anknytningar, röstmeddelanden ska lyssnas av regelbundet och återkoppling ske så snart som möjligt. Tillgängligheten via epost hos handläggare ska vara på en hög nivå. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys Sektionen bedömer att e-posten i de flesta fall besvaras snabbt. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Bemötandet skall vara på en hög nivå. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås 104 (144)

Analys Sektionens bedömning är att bemötandet överlag på sektionen är gott. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Genom att arbeta med bemötandepolicyn samt tema "bemötande" på APT och vidare aktiviteter kommer målet att uppnås. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys För färdtjänst och parkeringstillstånd ska handläggningstiden vara högst tre veckor från det att fullständiga ansökningshandlingar lämnats tills att beslut fattas, vilket uppnås. Medborgarförslag har besvarats snabbare p g a bättre rutiner och ansvarsfördelning. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Sektionen arbetar för att upprätthålla handläggningstiderna. Kommunens verksamheter ska vara fossilbränslefria (Frisk luft) Kommer ej uppfyllas/är ej uppfylld Måluppfyllelse Uppnås ej Analys I kommunens fastighetsbestånd ingår fortfarande en fastighet där olja används som primär värmekälla. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Fastigheten kommer att läggas ut till försäljning under 2017. Oljepannor används fortfarande som spetsvärme i ett fåtal fastigheter och ett byte av värmesystem är inte aktuellt inom den närmsta framtiden på dessa fastigheter. Minska energianvändningen (Frisk luft) Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys Resultat mäts i slutet av året, energiförbrukningen beräknas fortsätta minska. 105 (144)

Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Arbetet med att utföra energibesparande åtgärder på kommunens fastigheter fortsätter. För att kunna uppnå besparingsmål till 2020 krävs dock att större åtgärder utförs. Utveckla och säkra avfallshanteringen (Giftfri miljö) Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse Kommer delvis att uppnås Analys Med ny matsedel med fler rätter där syftet är att använda råvaror utifrån tillgång ska andel slängd mat minska. När mätningarna började låg verksamheterna redan relativt lågt så en ytterligare sänkning kräver större insatser. Under 2016 har Returhuset fått ett bra genomslag. Många saker som normalt hade hamnat i containrarna har istället fått nya ägare och kommit till användning på nytt. En översyn av renhållningens del på hemsidan är påbörjad. Det ska vara lätt att hitta den information man söker. Ett nytt insamlingssystem som ska kunna öka återvinningen av matavfall har utretts och beslutats. Detta beräknas vara i gång under 2018. 2016 har nya, mer lättillgängliga hållplatser för miljöbilen tagits fram. Vi har även annonserat på facebook om miljöbilen. Fortsatt utökad information är viktig. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Ny utformning på skolmatsedel från HT 2016 där fler rätter är klimatanpassade samt större utrymme för att tillaga måltider från överblivna råvaror. Fortsatt utveckling av returhuset. Mer djupgående genomgång av hemsidan. Öka andelen ekologisk mat och produkter (Giftfri miljö) Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys Andelen ekologiska livsmedel som köps in av kostenheten uppgår till 34%. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Målet för 2017 är 35%. Det miljövänliga resandet ska öka (Giftfri miljö) Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås 106 (144)

Analys GC-vägar i Limmared, Tranemo och Grimsås har färdigställts under 2016. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling En plan för var laddstationer för elbilar ska finnas ska tas fram under 2017. Byggnation av fler gc-vägar kommer att ske, under 2017 sker första etappen på Lövstagatan i Tranemo. God dricksvattenkvalitet i kommunen (Vatten) Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys Dricksvattenkvaliteten är god. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Ett ökat färgtal syns vid ett av vattenverken, vattnet är fortfarande tjänligt men åtgärder behöver göras för att förebygga att vattenkvaliteten försämras. Öka andelen alternativa bränslesnåla fordon i den egna organisationen Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys Vid inköp av nya fordon prioriteras fordon med låg bränsleförbrukning där det är möjligt. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Information och kommunikation via hemsidan ska förbättras Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys Kostenheten har utvecklat informationen på hemsidan, nu finns förutom aktuella matsedlar för förskola/skola och äldreboende även information om hur verksamheten arbetar, kvalitets- och miljömässiga riktlinjer m m. Felanmälan för gator och parker samt blankett för schakttillstånd finns nu på hemsidan. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Utvecklingen av hemsidan fortsätter kontinuerligt. Sektionen kommer att sammanställa svar och information kring de vanligast förekommande frågorna för publicering på hemsidan samt för in- 107 (144)

formation till växel och reception. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Kommer att uppnås Analys Matråd hålls var till varannan månad i alla skolrestauranger där rektor och elever möter kock och måltidsutvecklare. På matråden tas följande upp: Åsikter om maten Önskemål om framtida maträtter Matsalsmiljön Förvaltningen har träffat pensionärsföreningarna, vid möten framkom synpunkter och önskemål. Åtgärder har vidtagits för att förbättra verksamheten, bl a har pensionärsföreningarnas ombytestid förlängts. Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 101,6 98,4 98,1 Kostnader -175,1-170,9-174,8 -varav personalkostnader -51,3-51,8-48,1 Verksamhetens resultat -73,5-72,5-76,7 Budgetanslag 72,5 72,5 75,2 RESULTAT -1,0 0,0-1,5 Det ekonomiska resultatet för tekniska sektionen är ett underskott på 1 mnkr. Underskotten härrör sig från ett flertal olika verksamheter; lokalförsörjning, kost, färdtjänst, bostadsanpassning, gata, GIS-verksamhet samt iordningställande av flyktingboenden. Lokalförsörjning inklusive lokalvård står för det största underskottet, 1,3 mnkr. Orsakerna till underskottet är bland annat lägre hyresintäkter på grund av tomma lokaler i Forumhuset (f d Postens lokaler), Tranehallen (f d restaurang) samt högre vakansgrad än tidigare på Solbackens trygghetsboende. Kostnaderna för grönyteskötsel var ca 0,2 mnkr högre än budgeterat. Ljungsarps f d skola skulle enligt tidigare planer rivits under 2016 men då rivningen inte utfördes innebar det att obudgeterade driftkostnader uppstod. Lokalvården blev ca 0,1 mnkr dyrare än beräknat då de tillkommande ytorna ökade i större omfattning än vad som budgeterats. Enligt beslut som kom under slutet av 2016 gällde avdragsförbud för moms på fastighetskostnader för HVB för ensamkommande flyktingbarn under perioden oktober 2015 - december 2016 vilket medförde extra kostnader på 0,1 mnkr för lokalförsörjningen. Iordningställande av bostäder för ensamkommande flyktingbarn (Sörgården i Sjötofta, moduler på Lövängen i Tranemo samt Blåsutvägen i Limmared) skulle enligt beslut finansieras genom välfärdsbidraget. Kostnaderna för modulerna blev högre än budgeterat på grund av tilläggsarbeten samt 108 (144)

anpassningar, även för Sörgården blev kostnaden högre än beräknat. Totalt underskott 0,7 mnkr. Kostenhetens underskott beror på att livsmedelskostnaden blev 0,8 mnkr högre än budget, resultatet hjälps dock till största delen upp av bidrag från migrationsverket för fler barn i förskola och skola. Totalt blev underskottet 0,2 mnkr. För både färdtjänst och bostadsanpassning blev kostnaderna högre än budgeterat, 0,3 mnkr respektive 0,4 mnkr. För båda dessa verksamheter är det troligt att kostnaderna kommer att fortsätta vara på denna nivå eller högre kommande år, både på grund av att antalet äldre ökar samt att man bor kvar hemma längre. Underskottet på gata härrör sig från en högre kostnad än budgeterat för vinterväghållning, då antalet insatser i form av halkbekämpning varit många både under början och slutet av året, Några verksamheter uppvisar överskott, varav det största finns på fjärrvärmeverksamheten; 1,2 mnkr. Sänkning av bränsleprisindex medförde lägre priser på inköpt värme, kostnaderna för personal blev lägre än budgeterat på grund av sjukskrivningar. Personal Anställda per anställnings- och löneform Antal personer 139 Tillsvidareanställda 107 Visstidsanställda 13 Timanställda 19 Antal årsarbetare 114,1 Timanställda Antal timmar 10 830 Antal årsarbetare 5,47 Kön månadsavlönade Andel män 41,7 Andel kvinnor 58,3 Sjukfrånvaro Totalt 7,72 Långtid (mer än 59 dgr) 4,31 Personalomsättning Personalomsättning 20,8 109 (144)

Kost Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde Kostverksamheten tillagar goda, varierade och näringsrika måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Tillagning av kyld mat till ordinärt boende i kommunen sker i Dalstorp. 22 kök fördelat på 5 mottagnings- och 17 tillagningskök vilket är en stor ökning av antalet tillagningskök jämfört med förra året, och ligger i linje med verksamhetens inriktning. Sammanfattning Sammanfattande resultat Resultatmålen nås, budgeten är dock inte i balans främst på grund av höga livsmedelspriser. Sammanfattande analys År 2016 har alla i verksamheten vart involverade och ansvarstagande för budgetarbetet. Alla medarbetare har haft möjlighet att påverka och vara med och driva förbättringsåtgärder, fått uppföljningsrapporter och möjlighet att på APT påverka utfallet. Åtgärder och rutiner för personalfrågor har löpande justerats utifrån budgetens resultat. Med rätt organisation kan vi lättare sortera frågorna och utföra uppföljningsarbete. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Fler och fler kommunala kostverksamheter upptäcker de positiva delarna att laga maten på plats nära gästen av bra råvaror, Tranemo kommun är i framkant i denna utveckling och inspirerar troligen fler att våga utvecklas. Den stora miljöpåverkan som våra livsmedel har beroende på våra val är en betydande aspekt vid planering av måltider och vi som ansvarar för offentliga måltider har en enormt stor möjlighet men även ansvar att göra förändringar som är gynnsamma för miljön. Priserna på frukt och grönt stiger mycket under 2017 p.g.a. extremt väder i Italien och Spanien som är de två länder vi importerar mycket från. Priserna på svenskt obehandlat kött har stigit med ca 20 %, priserna på färsk fisk 15 % vilket vurmar för stora utmaningar. Med en fortsatt ökad kompetens hos våra medarbetare kan vi fortsätta utveckla tillagningsmetoder och öka kvalitén ytterligare. 110 (144)

Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 9,3 9,2 9,0 Kostnader -29,8-29,5-28,3 -varav personalkostnader -19,4-19,4-18,3 Verksamhetens resultat -20,5-20,3-19,3 Budgetanslag 20,3 20,3 20,1 RESULTAT -0,2 0,0 0,8 Kostenhetens resultat är ett underskott på 0,2 mnkr. Livsmedelskostnaden blev 0,8 mnkr högre än budgeterat beroende på höga livsmedelspriser samt fler barn i förskola och skola. Intäkterna för externt sålda måltider blev 0,5 mnkr lägre än budgeterat. De största enskilda avvikelserna finns på Solbackens kök samt för kyld mat till ordinärt boende, ca 0,1 mnkr på respektive verksamhet. Totalt ökade dock de internt försålda måltiderna, motsvarande ett överskott på 0,2 mnkr. Det totala underskottet hjälps till största delen upp av bidrag från Migrationsverket för nyanlända barn i förskola och skola. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Antal luncher/dag i barnomsorg och skola/gymnasie (elever) 2 400 2 240 2 150 Antal luncher/dag i äldreomsorgens kök 250 * * Kyld mat antal abon 70 76 75 Råvarukostnad per portion skolmat 12 10 * 111 (144)

Lokalförsörjning Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde Verksamheten ska tillhandahålla lokaler för kommunal verksamhet, vilket kan ske antingen genom att bygga och förvalta egna lokaler eller genom inhyrning av lokaler. I lokalförsörjningen ingår förvaltning av följande typer av fastigheter: * Förvaltningsfastigheter (kommunkontor m m) * Sim- och idrottshallar * Skolfastigheter * Barnomsorgsfastigheter * Omsorgsfastigheter * Affärs- och industrifastigheter * Trygghetsboende Sammanfattning Sammanfattande resultat De flesta målen uppnås helt eller delvis. För några av målen är arbetet inte påbörjat eller mätning inte gjord. Budget i balans uppnås inte under 2016, verksamheten uppvisar ett underskott på 1,3 mnkr. Hyresintäkterna blev lägre än budgeterat, bland annat på grund av att lokalen i Tranehallen där Posten nu flyttat in stod tom under ombyggnation del av året. Även i Forumhuset blev intäkterna lägre än budgeterat då del av Postens före detta lokaler står tomma i väntan på ombyggnation för IM-språk/integrationsenheten. Kostnaden för grönyteskötsel var högre än budgeterat under 2016. Sammanfattande analys Värmeenergiförbrukningen minskade jämfört med 2015, dock ökade elenergiförbrukningen vilket medförde att den totala förbrukningen per kvadratmeter fastighetsyta ökade något. Ökningen av elenergi beror på en ökad förbrukning under ombyggnaden av Dalstorpskolan samt Gudarpsgården. Ett av målen handlar om att verksamheten ska vara fossilbränslefri, en kommunal fastighet är dock fortfarande den primära värmekällan olja. Då fastigheten inte behövs för någon kommunal verksamhet diskuterades möjligheten till försäljning av fastigheten till nuvarande hyresgäst. Hyresgästen valde dock att inte köpa fastigheten, varför denna annonserats ut till försäljning under januari 2017. Målet uppnåddes inte under 2016, då det i några fastigheter används olja som spetsvärme kommer målet förmodligen inte att uppnås under de närmaste åren. 112 (144)

Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Under 2017 kommer det att innebära en utmaning för lokalförsörjningen att uppnå budget i balans. Budgetanpassningar i kombination med en utökad lokalyta bl a genom utbyggnad av Bikupans förskola, Gudarpsgården och lägenheter på Lövängen kommer att medföra svårigheter. Osäkerheten i hur behovet av fastigheter för boende för bl a ensamkommande kommer att se ut kan innebära att fastigheter kan stå tomma, alternativt att ytterligare utökningar av fastighetsbeståndet kan behöva ske snabbt. Under 2017 utökas öppettiderna i simhallen med 1 timme/dag 4 dagar i veckan. Personalstyrkan har inte utökats, under en testperiod kommer istället ett nytt schema att användas. Under året har stora problem med skadegörelse förekommit på sim- och idrottshallen. För att kunna uppnå en säker arbetsmiljö för de anställda, en trygg miljö för gäster samt för att säkerställa lokalernas skick anlitas vaktbolag, personlarm har installerats och andra säkerhetshöjande åtgärder har utförts. Dessa åtgärder kommer att medföra extrakostnader under 2017. Värmeförbrukningen per kvadratmeter fastighetsyta beräknas fortsätta minska, vid större ombyggnationer syns i många fall en lägre energiåtgång per kvadratmeter. Dock är det svårt att nå samma besparing gällande elförbrukningen. Då det blir fler personer i lokalerna, som till exempel fler barn i förskola och skola, ökar också elförbrukningen. Under 2017 sker en upphandling av hantverkstjänster i samarbete med Ulricehamns kommun, förhoppningen är att denna upphandling ska leda till lägre kostnader. Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 16,3 16,5 16,7 Kostnader -43,7-42,7-49,2 -varav personalkostnader -12,9-12,9-12,6 Verksamhetens resultat -27,4-26,2-32,5 Budgetanslag 26,1 26,2 32,2 RESULTAT -1,3 0,0-0,3 Resultatet för lokalförsörjningen är ett underskott på 1,3 mnkr. Hyresintäkterna har blivit lägre än budgeterat, då lokaler i kommunhuset och Tranehallen varit tomma i väntan på och under ombyggnation. Vakansgraden på Solbackens trygghetsboende har varit högre än tidigare vilket medfört lägre intäkter. Kostnaderna för grönyteskötsel var ca 0,2 mnkr högre än budgeterat. Ljungsarps f d skola skulle enligt tidigare planer rivits under 2016 men då rivningen inte utfördes innebar det att obudgeterade driftkostnader uppstod. Enligt beslut som kom under slutet av 2016 gällde avdragsförbud för moms på fastighetskostnader för HVB för ensamkommande flyktingbarn under perioden oktober 2015 - december 2016 vilket medförde extra kostnader på 0,1 mnkr för lokalförsörjningen. Lokalvården blev ca 0,1 mnkr dyrare än beräknat då de tillkommande ytorna ökade i större omfattning än vad som budgeterats. 113 (144)

Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Förvaltad fastighetsyta kvm 91 500 96 300 99 000 114 (144)

Gata/Park Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde I verksamhetsområdet ingår följande: * Drift och underhåll av kommunala gator och vägar samt gatubelysning * Skötsel av kommunens parker, grönytor, naturområden, allmänna lekplatser och badplatser * Skötsel av kommunens skogar * Tillhandahållande av poolbilar för kommunens anställda samt transport av gods inom den kommunala verksamheten och transport av kyld mat till kunder i ordinärt boende. * Exploateringsfastigheter Sammanfattning Sammanfattande resultat Målen uppnås helt eller delvis, med ett ekonomiskt överskott på 0,3 mnkr. Sammanfattande analys Totalt för verksamhetsområdet uppnås budget i balans. Vinterväghållningen blev dyrare än budgeterat, trots att det inte varit några stora snömängder under året. Istället har halkbekämpning fått utföras under ovanligt många tillfällen, både under början och slutet av året. Gång- och cykelvägarna har utökats med nya sträckor i Tranemo under 2016, längs med Limmaredsvägen samt mellan Tranehovs idrottsplats och Larssons Trä. Entreprenaden gällande grönyteskötsel utfördes under 2015 inte på ett sätt som uppfyllde ställda krav. Under 2016 har därför uppföljning av entreprenaden samt kontroll av och samarbete med entreprenören prioriterats, vilket har medfört en förbättring av skötseln och färre klagomål från kommuninvånare. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Till 2017 innebär besparingskrav att mindre resurser kommer att kunna läggas på underhåll av gator och parker/lekplatser, vilket kan medföra att måluppfyllelsen gällande invånarnas upplevelse av dessa verksamheter blir sämre. Kontrollerna av grönyteentreprenaden kommer att fortsätta under 2017 för att säkerställa att upphandlade tjänster utförs på ett bra sätt. Medborgarförslag har lämnats ang behovet av en gång- och cykelväg till Kroksjön. Projektet kommer nu att genomföras, under 2017 startar byggnation av etapp 1 längs med Lövstagatan. Etapp 2, vilken omfattar sträckan från tätortsgränsen fram till avfarten till Kroksjöns camping, kommer att byggas under 2018. Projektet medfinansieras av Trafikverket. 115 (144)

Diskussioner pågår gällande ett samarbete om GIS-frågor tillsammans med Svenljunga och Ulricehamns kommuner. Styr- och arbetsgrupper har tillsatts för att kartlägga behov och möjligheter. Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 8,8 6,9 5,6 Kostnader -22,8-21,2-20,3 -varav personalkostnader -6,0-5,8-5,7 Verksamhetens resultat -14,0-14,3-14,7 Budgetanslag 14,3 14,3 14,8 RESULTAT 0,3 0,0 0,1 För gata/park redovisas ett överskott på 0,3 mnkr. Park, bad-och lekplatser samt skogsverksamheten uppvisar ett sammanlagt överskott på 0,6 mnkr, där den största delen kommer från intäkter för skogsavverkning. Kostnaden för vinterväghållning blev högre än budgeterat då det under både början och slutet av året krävdes ett flertal insatser i form av halkbekämpning. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Gator (km) 91 91 91 GC-vägar (km) 65 64 63,5 Vinterväghållning kostnad/km 11 006 8 410 7 119 116 (144)

Fjärrvärme/Fiber Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde Fjärrvärmeverksamheten ska ombesörja leverans av fjärrvärme till kontrakterade kunder. Verksamheten ska lägga fiber i och mellan kommunens orter på uppdrag av kommunens sektioner. Sammanfattning Sammanfattande resultat Resultatmålen nås, budgetmässigt redovisas ett överskott på 1,2 mnkr. Sammanfattande analys Bränsleindexet vilket till stor del styr priset på inköpt fjärrvärme har under de senaste åren varit lågt. Till 2016 blev priset på inköpt värme lägre än beräknat som en följd av ytterligare sänkning av indexet. Detta i kombination med en högre mängd såld värme (ökning med 8% jämfört med 2015) än de senaste åren innebar ett ekonomiskt överskott. Andelen värme som köps från Ardagh minskade 2016 som en följd av att värmeproduktionen stod still under del av hösten då Ardagh installerade en ny ugn med tillhörande ombyggnadsarbeten. Detta innebar att ca 70% av den inköpta värmen för Tranemo och Limmared kom från E-On, till skillnad från 2015 då motsvarande siffra var ca 55%. I fjärrvärmeanläggningarna används inget fossilt bränsle, och arbetet pågår ständigt med att följa utvecklingen för att kunna göra förbättringar i rening av rökgaser och därmed minska utsläppen. Fjärrvärmen har under året inte haft några driftstörningar som drabbat kund. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Fjärrvärmetaxan är oförändrad till 2017, kostnadsökningar beräknas kunna täckas av lägre kapitalkostnader som en följd av en sänkning av internräntan. Det finns i nuläget inga planer på någon större utbyggnad av fjärrvärmenätet. Utbyggnaden av fiber samt uthyrning av kommunens nät till externa aktörer beräknas fortsätta under 2017. 117 (144)

Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 25,7 22,2 23,9 Kostnader -24,5-22,2-23,5 -varav personalkostnader -2,4-2,5-2,4 Verksamhetens resultat 1,2 0,0 0,4 Budgetanslag 0 0 0 RESULTAT 1,2 0,0 0,4 Fjärrvärmeverksamhetens resultat är ett överskott på 1,2 mnkr. Till största delen beror överskottet på ett lågt pris på inköpt värme då bränsleprisindex varit lågt. Mängden såld värme har också varit ca 8 %högre än under 2015. Personalkostnaderna blev lägre än budgeterat på grund av sjukskrivningar. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Antal centraler 710 710 705 Köpt värme (MWh) 45 663 42 573 41 311 Såld värme (MWh) 37 520 34 635 33 476 Värmeförlust % 17,8 18,6 19 118 (144)

RESULTATRÄKNING FJÄRRVÄRME (mnkr) Not 2016 2015 Intäkter Brukningsavgifter 1 25,7 24,0 Summa intäkter 25,7 24,0 Kostnader Kostnader 2-18,4-16,6 Interna kostnader inom koncernen 3-1,2-1,2 Avskrivningar* -3,3-2,9 Summa kostnader -22,9-20,6 Verksamhetens nettokostnad 2,8 3,3 Finansiella kostnader Intern ränta* -1,6-2,9 UTFALL 1,2 0,4 Kommunbidrag 0,0 0,0 RESULTAT 1,2 0,4 *År 2016 ändrade man beräkningsmetod för kapitalkostnader gällande fjärrvärme från real annuitetsmetod till nominell linjär metod. BALANSRÄKNING FJÄRRVÄRME (tkr) 161231 151231 Materiella anläggningstillgångar 4 59,4 61,2 Totala anläggningstillgångar 59,4 61,2 Fordringar Kundfordringar 4,0 3,9 Totala fordringar 4,0 3,9 SUMMA TILLGÅNGAR 63,4 65,2 Eget kapital Ackumulerat resultat 5 6,6 5,4 Avsättningar Pensioner 1,2 1,4 Totala avsättningar 1,2 1,4 Långfristiga skulder Avräkning kommunen 52,2 55,8 Totala långfristiga skulder 52,2 55,8 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3,4 2,6 Totala kortfristiga skulder 3,4 2,6 NOTER (mnkr) Fjärrvärmeverksamheten 2016 2015 Not 1 Intäkter Externa brukningsavgifter 19,5 18,8 Kommunen 4,4 4,4 Tranemobostäder AB 0,0 0,0 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Övriga externa intäkter 1,2 0,5 Övriga interna intäkter 0,7 0,2 Summa intäkter 25,7 23,9 Not 2 Kostnader Driftkostnader -15,3-13,9 Underhållskostnader -1,6-1,1 Personalkostnader* -1,5-1,6 Summa kostnader -18,4-16,6 Not 3 Administrationskostnader Tekniska sektionen -0,9-0,8 Central administration -0,3-0,3 Summa administrationskostnader -1,2-1,1 Not 4 Materiella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 61,2 63,6 Justerat ingående värde 0,0 0,0 Årets anskaffningar 1,9 0,5 Årets avskrivningar -3,8-2,9 Nedskrivningar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 59,4 61,2 Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 95,5 93,6 Ackumulerade avskrivningar -36,1-32,3 59,4 61,2 Utgående bokfört värde Verksamhetsanläggningar 58,9 60,7 Inventarier, fordon, mätare etc 0,5 0,6 59,4 61,2 Not 5 Eget kapital Tidigare års resultat 5,4 5,0 Årets resultat 1,2 0,4 Utgående eget kapital 6,6 5,4 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 63,4 65,2 119 (144)

VA Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde Vatten- och avloppverksamheten ska leverera dricksvatten, avleda spill- och dagvatten samt rena spillvatten på ett kvalitets- och miljömässigt bra sätt. På verksamheten åligger även skydd av vattentäkter samt hantering av slam. Sammanfattning Sammanfattande resultat Resultatmålen nås med budget i balans. Sammanfattande analys Vattenkvaliteten i kommunens vattenverk är god med få störningar i leveransen till kunder. Under 2016 har stora resurser lagts på att renovera och förnya vatten- och avloppsledningsnätet. bland annat har arbete gjorts med ledningar i Limmared, Tranemo och Ambjörnarp. Åtgärderna minskar in- och utläckaget i ledningarna vilket i sin tur medför lägre kostnader för vatten- och reningsverken då mängden vatten som behöver produceras respektive renas minskas. Ett ledningsnät i gott skick säkerställer dessutom att leverans till kund kan ske utan onödiga störningar. Det finns även kommande år ett stort behov av att fortsätta arbetet med befintligt ledningsnät. Reningsverket i Grimsås är i stort behov av renovering/ombyggnad. Innan dessa åtgärder kan påbörjas måste ledningsnätet renoveras för att undvika inläckage och därmed för stor mängd inkommande spillvatten till reningsverket. Under 2016 har därför avloppsledningsnätet i Grimsås undersökts med brunnsinventering och filmning av hela nätet för att klargöra vilka åtgärder som bör göras. En ny VA-taxa började gälla vid halvårsskiftet 2016. Den nya taxan togs fram för att bättre följa gällande lagstiftning vilken innebär att varje brukare ska betala utifrån nyttan av de vattentjänster man använder. Taxeförändringen medförde att kostnaden för enbostadshus blev lägre och att större förbrukare såsom industrier och flerbostadshus fick en något högre kostnad. Den nya taxan innebär en mer rättvis fördelning av kostnaderna på olika kundkategorier. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Under 2017 fortsätter arbetet med att renovera vatten- och avloppsledningsnätet, bland annat i Grimsås. Nya vattenledningar med tillhörande serviser kommer att byggas i Limmared, Ambjörnarp, Nittorp och Dalstorp som en följd av planerad bostadsbebyggelse på dessa ställen. Två högreservoarer kommer att renoveras under 2017, i Dalstorp samt i Länghem. Reservoaren i Länghem är i dåligt skick och ett flertal synpunkter har inkommit från kommuninvånare om behovet av en yttre renovering. I Tranemo ska hanteringen av externslam förändras, projektering utfördes under 2016 och byggna- (144) 120

tion kommer att ske 2017. Åtgärderna kommer att innebära att processen i reningsverket kommer att fungera avsevärt bättre, det kommer dessutom att förbättra miljön för kringboende då problemen med lukt från reningsverket kommer att minska, Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 26,1 26,1 26,5 Kostnader -25,0-26,5-25,8 -varav personalkostnader -4,8-4,8-4,3 Verksamhetens resultat 1,1-0,4 0,7 Budgetanslag 0,4 0,4 0,4 RESULTAT 1,5 0,0 1,1 VA-verksamhetens resultat 2016 är ett överskott på 1,5 mnkr. Genom sänkningen av internräntan minskade kapitalkostnaderna med ca 2,2 mnkr. Från och med halvårsskiftet 2016 förändrades VA-taxan för att ge en mer rättvis fördelning av kostnaderna mellan olika kundgrupper (hushåll, företag m fl). För att till viss del kompensera för de lägre kapitalkostnaderna sänktes taxan för hushållen, vilket medförde att intäkterna för brukningsavgifter minskade med ca 0,4 mnkr jämfört med 2015. Årets överskott förs till VA-verksamhetens resultatfond, vilket innebär att det ackumulerade resultatet uppgår till ett överskott på 2,7 mnkr. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Producerade kbm vatten 891 000 865 000 830 000 Debiterade kbm vatten 551 000 551 000 523 000 Förlustprocent 38 36 37 121 (144)

RESULTATRÄKNING VA (mnkr) Not 2016 2015 Intäkter Brukningsavgifter 1 26,0 26,5 Summa intäkter 26,0 26,5 Kostnader Kostnader 2-15,4-14,4 Interna kostnader inom koncernen 3-1,9-1,8 Avskrivningar -4,9-4,8 Summa kostnader -22,3-21,0 Verksamhetens nettokostnad 3,7 5,5 Finansiella kostnader Intern ränta -2,6-4,8 0,0 0,0 UTFALL 1,1 0,7 Kommunbidrag 0,4 0,4 RESULTAT 1,5 1,1 Avsättning till VA-fond -1,5-1,1 Resultat efter avsättning 0,0 0,0 BALANSRÄKNING VA- VERKSAMHETEN (tkr) 161231 151231 Materiella anläggningstillgångar 4 117,2 106,0 Totala anläggningstillgångar 117,2 106,0 Fordringar Kundfordringar 3,6 4,6 Totala fordringar 3,6 4,6 SUMMA TILLGÅNGAR 120,8 110,7 Eget kapital Ackumulerat resultat 5 11,3 1,2 Avsättningar Pensioner 3,4 3,7 Totala avsättningar 3,4 3,7 Långfristiga skulder Avräkning kommunen 104,6 104,1 Totala långfristiga skulder 104,6 104,1 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1,5 1,6 Totala kortfristiga skulder 1,5 1,6 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 120,8 110,7 NOTER (mnkr) VA-verksamheten 2016 2015 Not 1 Intäkter Externa brukningsavgifter 21,2 21,7 Kommunen 1,7 1,4 Tranemobostäder AB 3,0 2,9 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Övriga externa intäkter 0,1 0,0 Övriga interna intäkter 0,1 0,5 Summa intäkter 26,0 26,5 Not 2 Kostnader Driftkostnader -7,3-6,2 Underhållskostnader -3,1-3,3 Personalkostnader -5,0-4,9 Summa kostnader -15,4-14,4 Not 3 Administrationskostnader Tekniska sektionen -1,5-1,4 Central administration -0,5-0,5 Summa administrationskostnader -1,9-1,8 Not 4 Materiella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 106,0 106,8 Justering av ingående bokf värde 0,0 0,0 Årets anskaffningar 16,1 4,0 Årets avskrivningar -4,9-4,8 Nedskrivningar 0,0 0,0 Överfört till omsättningstillgångar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 117,2 106,0 Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 189,3 173,3 Ackumulerade avskrivningar -72,1-67,2 117,2 106,0 Utgående bokfört värde VA-nät 58,3 47,6 VA-verk, byggnader 26,5 25,2 Pumpstationer 30,9 32,0 Pågående investering 1,0 0,6 Inventarier, fordon, mätare etc 0,5 0,6 117,2 106,0 Not 5 Eget kapital Tidigare års resultat 1,2 0,1 Årets resultat 1,5 1,1 Utgående eget kapital 2,7 1,2 (144) 122

Renhållning Sektionernas måluppfyllelse och ekonomi Verksamhetsområde Renhållningsverksamheten ska ombesörja omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, drift och skötsel av återvinningscentral samt omhändertagande av slam från enskilda avlopp. Sammanfattning Sammanfattande resultat Resultatmålen uppnås med budget i balans. Sammanfattande analys Returhuset är numera etablerat och en naturlig del av återvinningscentralen. Samtidigt som det innebär en ökning av återanvändandet minskas andelen avfall till förbränning eller deponi. Detta ger ökade förutsättningar för att minska hushållens avfall och samtidigt sträva uppåt i den så kallade avfallstrappan. Beslut har tagits kring vilket framtida insamlingssystem för hushållsavfall som ska finnas i kommunen. Valet föll på ett system som innebär att varje hushåll har två kärl, ett för matavfall och ett för brännbart hushållsavfall. Det ger en stor flexibilitet för framtiden, då det i nuläget inte fattats något beslut om hur ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningar skulle kunna se ut eller när det eventuellt ska införas. Det nya hämtningssystemet kommer att startas under 2018, nuvarande entreprenad för insamling av hushållsavfall har därför förlängts till att gälla fram till och med april 2018. Det nya systemet kommer att ge kommunen en möjlighet att nå de nationella mål som finns om att 50% av hushållens matavfall ska samlas in till biologisk återvinning samt att man i 40% även tar tillvara energin. Arbetet med information, bl a på hemsidan, har inte kunnat bedrivas i önskad omfattning på grund av att fokus lagts på utredningen om framtida avfallshantering samt att personalstyrkan varit mindre vid sjukskrivning. Framtiden/ åtgärder för fortsatt utveckling Under 2017 kommer avfallsplan och föreskrifter att färdigställas. Det kommer samtidigt att krävas mycket förberedelser inför införandet av nytt insamlingssystem. Informationssatsningar samt noggrann planering är av största vikt för ett lyckat resultat. En ny upphandling för entreprenaden för hämtning av hushållsavfall måste göras och en ny omarbetad taxa ska tas fram. (144) 123

Ekonomiskt resultat Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 13,3 13,3 13,5 Kostnader -12,6-13,3-12,9 -varav personalkostnader -2,6-2,6-2,6 Verksamhetens resultat 0,7 0,0 0,6 Budgetanslag 0 0 0 RESULTAT 0,7 0,0 0,6 Renhållningsverksamhetens resultat är ett överskott på 0,7 mnkr. Orsaken till överskottet är främst att entreprenaden för hämtning av hushållsavfall blev billigare än beräknat, vilket medfört lägre hämtningskostnader. Årets överskott förs till renhållningens resultatfond, där det ackumulerade överskottet då uppgår till 2,6 mnkr. Nyckeltal Nyckeltal 2016 2015 2014 Hämtning var 14:e dag, antal abon 1 533 1 544 1 567 Hämtning var 4:e vecka, antal abon 2 593 2 604 2 578 Hämtning var 8:e vecka, antal abon 566 542 532 RESULTATRÄKNING, mnkr 2016 2015 Intäkter Avgifter 11,4 11,5 Övrigt 1,9 2 Summa intäkter 13,3 13,5 Kostnader Drift och underhåll -9,4-9,4 Personalkostnader -2,2-2,3 Skatt på deponerat avfall 0 0 Avsättning till sluttäckning 0 0 Summa kostnader -11,6-11,7 Resultat före kapitalkostnader 1,7 1,8 Kapitalkostnader -1-1,2 UTFALL 0,7 0,6 Kommunbidrag 0 0 RESULTAT 0,7 0,6 Avgår avsättning till renhållningsfond 0,7 0,6 Resultat efter avsättning 0 0 Ackumulerat resultat 2,6 1,9 Kostnadstäckning (%) 105 105 124 (144)

Samverkansnämnder Miljö- och byggnämnden Ulricehamn och Tranemo kommun har sedan september 2013 en gemensam miljö- och byggnämnd. Miljö- och byggenheten arbetar aktivt med att säkerställa en rättssäker och effektiv myndighetsutövning med kunden i fokus. Miljö- och byggenheten har delats upp i två enheter med varsin enhetschef från och med 2016-01-01. Målsättningen med den nya organisationen är att förbättra ärendeprocesser, uppnå en högre måluppfyllelse samtidigt som att arbetsmiljön förbättras inom miljö och bygg. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 9,2 6,9 10,5 Kostnader -18,4-17,9-15,1 -varav personalkostnader -14,7-14,7-12,5 Verksamhetens resultat -9,2-10,9-4,6 Budgetanslag 10,9 10,9 6,3 RESULTAT 1,8 0 1,7 Tranemo kommuns andel av nämndens resultat är 0,4 mnkr Miljöenheten fick ett överskott på intäktssidan, vilket är ett resultat av det kvalitetsarbete som genomförts gällande faktureringen, samt överskott för personalkostnader beror på sjukskrivningarna, främst de långtidssjukskrivna som utgör en stor procentuell andel. Byggenheten har erhållit mer externa samt interna intäkter i form av bygglovsavgifter än vad som budgeterats, detta med anledning av att fler avgifter fakturerats än vad som beräknats. Den interna intäktssidan har också ett överskott, men har minskat sedan föregående uppföljning. Personalkostnaderna visar ett underskott med anledning av förstärkningar i form av överanställningar inom både bygglov och administrationen som inte var budgeterade för 2016. Rekryteringarna vara nödvändiga med anledning av rådande arbetssituation på enheten och är ett strategiskt val för att möta ökad efterfrågan och ärendemängd på enheten. De ökade personalkostnaderna finansieras via ökade intäkter och finns med som ett tillkommande behov i 2017 års budget. 125 (144)

Arbetsmarknadsnämnden Svenljunga kommun och Tranemo kommun har sedan maj 2015 en gemensam arbetsmarknadsenhet. Svenljunga är värdkommun för enheten. Arbetsmarknadsenheten arbetar mot personer som skall gå till egen försörjning/eget arbete/studier i samarbete med arbetsförmedling, individ-och familjeomsorg, försäkringskassan, skolan, samordningsförbundet, närhälsan, näringslivet, föreningar och frivilligverksamhet. Arbetsmarknadsenheten är en verksamhet som fungerar som en stödfunktion gentemot den kommunala verksamheten då det gäller praktik och anställningar genom bidrag som slussas via arbetsförmedlingen till den kommunala organisationen. Mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 6,9 6,1 Kostnader -16,4-16,0-6,3 -varav personalkostnader -12,8-13,3 Verksamhetens resultat -9,5-9,9-6,3 Budgetanslag 9,9 9,9 7,2 RESULTAT 0,4 0,0 0,9 Tranemo kommuns andel av resultatet är 0,2 mnkr. Samverkan startade under 2015. Siffrorna för 2015 är därför inte jämförbara med 2016. Under 2016 har arbetsmarknadsenheten startat upp en gemensam plattform, vilket innebär att de som kommer till enheten slipper att gå till flera olika instanser. Arbetsmarknadsenheten, arbetsförmedlingen och studie- och yrkesvägledare finns under samma tak. Satsningar har gjorts på utbildning av personalen, vilket har inneburit att enheten har kunnat starta fler aktiviteter än annars. Inför 2017 kommer verksamheten att försöka nå de som fysiska eller psykiska funktionshinder eftersom den gruppen har ökat. Ett nytt projekt Nytänk kommer också att startas upp, vilket är ett projekt för att bättre kunna möta gruppen språksvaga. 126 (144)

IT-nämnden Ulricehamn och Tranemo kommun har sedan 2010 en gemensam IT-enhet. IT-enheten är lokaliserad till Ulricehamns kommun och Ulricehamn är värdkommun. IT-enheten är en resultatenhet, vilket innebär att de kostnader enheten har ska faktureras ut till de båda kommunernas verksamheter. Kommunernas verksamheter är beställare av varor och tjänster från IT-enheten och köper support och hyr datorer och applikationer från IT-enheten enligt en prislista. Mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 40,2 35,7 32,5 Kostnader -38,0-35,6-31,7 -varav personalkostnader -7,3-8,1-7,2 Verksamhetens resultat 2,2 0,1 0,8 Budgetanslag -0,1-0,1-0,1 RESULTAT 2,1 0 0,7 Tranemo kommuns andel av resultatet är 0,7 mnkr. Efter en utredning under 2015 infördes inför budget 2016 en ny kostnadsfördelningsmodell för ITverksamheten. Ett gediget arbete genomfördes för att genomlysa samtliga IT-kostnader samt fördela dessa bland annat på de system och den IT-utrustning som är anslutna i respektive kommuner. Under 2016 har antalet enheter som kostnaderna fördelas på ökat, varför både intäkter och kostnader ökat jämfört med budget. Kostnaderna är dock lite mer trögrörliga än intäkterna. Detta tillsammans med bland annat vakanser under del av året har bidragit till överskottet på 2,1 mnkr. Personalnämnden Tranemo och Svenljunga kommuner har sedan 2013 ett samarbete på personalsidan med gemensam personalfunktion. Tranemo är värdkommun. Mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter 0,5 0,4 0,4 Kostnader -9,3-9,4-8,7 -varav personalkostnader -7,0-7,2-6,6 Verksamhetens resultat -8,8-9,0-8,3 Budgetanslag 9,0 9,0 8,8 RESULTAT 0,2 0 0,5 Tranemo kommuns andel av personalsamverkans resultat är 0,1 mnkr Personalsamverkan redovisar ett mindre överskott på 0,2 mnkr. Detta beror till viss del av vakanser. 127 (144)

Finansiella rapporter Resultaträkning, Mnkr Not Koncernen Kommunen Bokslut 2016 Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter 1,11 265,4 222,7 151,5 218,4 178,3 Verksamhetens kostnader 1,11-832,9-751,4-744,8-799,3-720,6 Avskrivningar 12-45,0-44,5-37,2-37,6-37,6 Verksamhetens nettokostnader -612,5-574,2-630,5-618,6-579,9 Skatteintäkter 13 474,5 458,9 478,3 474,5 458,9 Generella statsbidrag 13 170,9 147,3 162,4 170,9 147,3 Finansiella intäkter 2,14 0,9 0,2 1,4 2,3 1,7 Finansiella kostnader 2,14-4,9-7,2-3,7-3,3-5,0 Skatt på årets resultat -1,0-1,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 28,0 25,0 8,0 25,9 23,0 128 (144)

Kassaflödesanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not Koncernen Kommunen Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter 1,11 265,4 222,7 218,4 178,3 Verksamhetens kostnader 1,11-832,9-751,4-799,3-720,6 Skatter, generella statsbidrag 13 645,4 606,2 645,4 606,2 Finansiella intäkter 2,14 0,9 0,2 2,3 1,7 Finansiella kostnader 2,14-4,9-7,2-3,3-5,0 Skatt på årets resultat -1,0-1,0 0,0 0,0 Ej kassaflödespåverkande poster 3,15-12,8-7,1-13,3-7,3 Justering rörelsekapital 4,16-27,1 22,2-16,3 12,4 Kassaflöde löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN 33,1 84,6 33,9 65,7 Inköp av värdepapper 17 0,0-7,0-6,0-7,0 Avyttrande värdepapper 18 0,0 0,0 11,0 0,0 Investeringar, maskiner och inventarier 5,19-8,4-9,3-8,3-9,0 Avyttrade maskiner och inventarier 6,20 0,2 0,3 0,2 0,1 Investeringar, fastigheter och anläggningar Avyttrade fastigheter och anläggningar 5,19-72,0-103,0-67,9-91,2 6,20 1,1 1,3 1,1 0,8 Investeringsbidrag 0,0 0,2 0,0 0,2 Kassaflöde investeringsverksamheten -79,1-117,5-69,9-106,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning 21 0,0 0,0 0,0 0,0 Återbetald utlåning 21 4,6 0,0 4,6 2,5 Upplåning 22 70,0 30,0 60,0 30,0 Amortering 22 0,0-35,0 0,0-30,0 Kassaflöde finansieringsverksamheten 74,6-5,0 64,6 2,5 Årets kassaflöde 28,6-37,9 28,6-37,9 Likvida medel vid årets början 47,1 84,9 47,0 84,9 Likvida medel vid årets slut 75,7 47,0 75,7 47,0 Förändring av likvida medel efter justering för jämförelsestörande poster 28,6-37,9 28,6-37,9 129 (144)

Balansräkning, Mnkr Not Koncernen Kommunen 161231 151231 161231 151231 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 23 919,3 887,4 709,4 674,5 Maskiner och inventarier 24 28,4 25,4 27,8 24,8 Summa 947,7 912,8 737,1 699,4 Finansiella anläggningstillgångar 7,25 14,4 19,0 61,5 71,1 Summa anläggningstillgångar 962,1 931,8 798,6 770,5 Omsättningstillgångar Förråd m m 26 13,2 13,3 12,9 12,9 Fodringar 27 67,8 53,9 64,0 54,0 Kassa och bank 28 75,7 47,0 75,7 47,0 Summa omsättningstillgångar 8 156,7 114,2 152,6 113,9 Summa tillgångar 1 118,8 1 046,0 951,2 884,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 29 206,0 178,0 192,2 166,4 därav årets resultat 28,0 25,0 25,9 23,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner 30 296,2 309,4 295,0 308,3 Andra avsättningar 9 3,2 2,5 0,0 0,0 Summa 299,4 311,9 295,0 308,3 Skulder Långfristiga skulder 10,31 446,7 376,4 291,7 231,4 Kortfristiga skulder 10,32 166,6 179,7 172,3 178,2 Summa 613,4 556,1 464,0 409,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 118,8 1 046,0 951,2 884,3 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser, panter och därmed jämförliga säkerheter 33 0,2 0,2 220,2 145,2 Övriga ansvarsförbindelser 34 11,4 10,8 11,4 10,8 Summa 11,6 11,0 231,6 156,0 130 (144)

Noter Koncernen 2016 2015 2 016 2 015 Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Eliminering koncerninterna intäkter -9,9-9,5 koncerninterna kostnader 9,9 9,5 Elimineringsdifferens 0,0 0,0 Not 2 Finansiella intäkter och kostnader Eliminering av koncerninterna finansiella intäkter -1,5-1,6 av koncerninterna finansiella kostnader 1,5 1,6 Elimineringsdifferens 0,0 0,0 Not 3 Ej kassaflödespåverkande poster Tranemo kommun -13,3-7,3 Tranemobostäder AB 0,5 0,2 Summa -12,8-7,1 Not 4 Justering av rörelsekapitalets förändring Tranemo kommun -16,3 12,4 Tranemobostäder AB -4,2 10,5 Tranemo Utvecklings AB 0,7-0,6 Elimineringsdifferens -13,4 0,0 Summa -27,1 22,2 Not 5 Investeringar Maskiner och inventarier Tranemo kommun -8,3-9,0 Tranemobostäder AB -0,1-0,2 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Summa -8,4-9,3 Fastigheter och anläggningar Tranemo kommun -67,9-91,2 Tranemobostäder AB -3,0-11,8 131 (144)

Koncernen 2016 2015 Tranemo Utvecklings AB -1,0 0,0 Elimineringsdifferens 0,0 0,0 Summa -72,0-103,0 Not 6 Avyttrade maskiner och inventarier Tranemo kommun 0,2 0,1 Tranemobostäder 0,0 0,2 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Summa 0,2 0,3 Avyttrade fastigheter och anläggningar Tranemo kommun 1,1 0,8 Tranemobostäder AB 0,0 0,5 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Elimineringsdifferens 0,0 0,0 Summa 1,1 1,3 Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Tranemo kommun 61,5 71,1 Tranemo Forum AB 11,0 0,0 Tranemobostäder AB 0,1 0,1 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Eliminering av koncerninterna poster Långfristiga skulder -41,2-41,2 Aktiekapital -17,0-11,0 Summa finansiella anl tillg 14,4 19,0 Not 8 Omsättningstillgångar Tranemo kommun 152,6 113,8 Tranemo Forum AB 4,9 0,0 Tranemobostäder AB 10,2 10,9 Tranemo Utvecklings AB 6,4 3,8 Eliminering av koncerninterna poster Kommunen kortfristiga fordringar 0,0-2,7 Tranemo Forum AB -4,9 0,0 Tranemobostäder AB -7,6-9,8 Tranemo Utvecklings AB -4,9-1,8 Summa omsättningstillg 156,7 114,1 132 (144)

Koncernen 2016 2015 Not 9 Andra avsättningar Kommunen deponier 0,0 0,0 Tranemobostäder uppskjuten skatt 3,2 2,5 Summa andra avsättningar 3,2 2,5 Not 10 Skulder Långfristiga skulder Kommunen 291,7 231,4 Tranemo Forum AB 10,0 0,0 Tranemobostäder AB 145,0 145,0 Tranemo Utvecklings AB 41,2 41,2 Eliminering av koncerninterna poster Tranemo Utvecklings AB -41,2-41,2 Summa långfr skulder 446,7 376,4 Kortfristiga skulder Kommunen 172,3 178,2 Tranemo Forum AB 0,0 0,0 Tranemobostäder AB 10,9 15,1 Tranemo Utvecklings AB 0,8 0,7 Eliminering av koncerninterna poster Kommunen -17,4-11,6 Tranemobostäder AB 0,0-2,7 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Summa kortfr skulder 166,6 179,7 Summa skulder 613,4 556,1 133 (144)

Kommunen 2016 2015 Not 11 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Avgifter, hyror 86,3 84,7 Bidrag 102,7 68,1 Försäljning 28,6 25,2 Övriga intäkter 0,8 0,3 Summa intäkter 218,4 178,3 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 476,0-819,7 Pensionskostnader 35,0 35,5 Bidrag 25,1 64,0 Material, tjänster och avgifter 263,2-6,9 Summa kostnader 799,3-720,6 Jämförelsestörande poster Årets resultat enligt resultaträkning 25,9 23,2 Återbetalning från AFA 0,0-5,0 Nedskrivning fastigheter 0,0 2,9 Summa 25,9 21,1 Not 12 Avskrivningar/Nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -37,6-34,8 Nedskrivningar -0,1-2,9 Summa avskrivningar -37,6-37,6 Not 13 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatt 476,4 459,3 Slutavräkning 0,5-0,9 Preliminär avräkning -2,4 0,5 Mellankommunal kostnadsutjämning 0,0 0,0 474,5 458,9 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 111,5 104,8 Strukturbidrag 0,0 1,2 Regleringsbidrag -0,4-0,5 Kostnadsutjämning 19,6 16,5 Bidrag för LSS-utjämningen 7,3 3,8 Kommunal fastighetsavgift 19,6 19,4 134 (144)

Kommunen 2016 2015 Generella bidrag från staten 13,4 2,0 170,9 147,3 Summa skatter och statsbidrag 645,4 606,2 Avräkningsbelopp per invånare Slutavräkning 0,0-0,1 Preliminär avräkning -0,2 0,0 Summa -0,2-0,1 Not 14 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 0,7 0,7 Räntor på långfristig utlåning 0,0 0,0 Räntebidrag 0,0 0,0 Kommunal borgen 0,9 0,9 Utdelning på aktier och andelar 0,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,7 0,0 Summa finansiella intäkter 2,3 1,7 Finansiella kostnader Kostnadsräntor lån -2,8-4,3 Ränta pensionsskuld -0,4-0,6 Övriga finansiella kostnader -0,1-0,1 Summa finansiella kostnader -3,3-5,0 Not 15 Ej kassaflödespåverkande poster Avsättning pensioner -13,3-7,3 Summa justering -13,3-7,3 Not 16 Justering av rörelsekapitalets förändring Förråd, exploateringsfstgh mm 0,0 0,3 Fordringar -10,1-4,9 Kortfristiga skulder -6,0 17,0 Övrigt -0,2 0,0 Summa justering -16,3 12,4 Not 17 Inköp av värdepapper Kommuninvest medlemsinsats 0,0-7,0 135 (144)

Kommunen 2016 2015 Aktier i Tranemo Forum AB -6,0 0,0 Summa -6,0-7,0 Not 18 Avyttrade värdepapper Aktier i Tranemobostäder AB 5,0 0,0 Aktier i Tranemo Utvecklings AB 6,0 0,0 Summa 11,0 0,0 Not 19 Investeringar Maskiner och inventarier -8,3-9,0 Fastigheter och anläggningar -67,9-91,2 Summa investeringar -76,2-100,2 Not 20 Avyttrade maskiner och inventarier 0,2 0,1 Avyttrade fastigheter och anläggningar 1,1 0,8 Summa avyttrade anläggningstillgångar 1,3 0,9 Not 21 Återbetald utlåning Vidareutbildning barnskötare 0,0 0,0 Tranemo Utvecklings AB 0,0 2,5 Borås Stad, RV 27 4,6 3,5 Summa återbet utlåning 4,6 2,5 Not 22 Upplåning Reverslån Kommuninvest 60,0 30,0 Summa upplåning 60,0 30,0 Amortering Reverslån Kommuninvest 0,0-30,0 Summa amortering 0,0 30,0 Not 23 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 674,5 616,8 Nyanskaffningar 67,9 91,2 Årets avskrivningar -32,4-30,2 Årets nedskrivningar 0,0-2,9 Utrangering/försäljning -0,7-0,4 Överfört till omsättningstillgångar 0,0 0,0 136 (144)

Kommunen 2016 2015 Utgående bokfört värde 709,4 674,5 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 1 217,9 1 152,7 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar -508,6-478,1 709,4 674,5 Anskaffningsvärde Markreserv 22,6 22,7 Verksamhetsfastigheter 771,6 699,2 Fastigheter för affärsverksamhet 293,8 277,9 Publika fastigheter 85,0 79,8 Fastigheter för annan verksamhet 35,3 37,8 Övriga fastigheter 0,6 0,6 Pågående investeringar 9,1 34,8 1 217,9 1 152,7 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar Markreserv -10,3-10,4 Verksamhetsfastigheter -336,3-315,5 Fastigheter för affärsverksamhet -111,4-102,6 Publika fastigheter -37,6-36,0 Fastigheter för annan verksamhet -13,0-13,7-508,6-478,1 Not 24 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 24,9 20,6 Nyanskaffningar 8,3 9,0 Årets avskrivningar -5,2-4,5 Utrangering/försäljning -0,1-0,2 Utgående bokfört värde 27,8 24,9 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 67,1 59,2 Ackumulerade avskrivningar -39,4-34,3 27,8 24,9 Not 25 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i kommunens koncernföretag 6,0 11,0 Aktier och andelar i övrigt* 8,2 8,2 Förlagsbevis Kommuninvest 2,4 2,4 Vidareutbildning barnskötare 0,0 0,0 137 (144)

Kommunen 2016 2015 Tranemo Utvecklings AB 41,2 41,2 Borås stad RV 27 3,7 8,3 Summa 61,5 71,1 * Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 2 989 tkr för Tranemo kommun. Utöver det betalade Tranemo kommun in en särskild insats om 6 958 tkr år 2015. Tranemo kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2016-12-31 till 10 476 tkr. Not 26 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Oljeförråd 0,1 0,1 Exploateringsfastigheter som ska avyttras 12,8 12,8 Summa 12,9 12,9 Not 27 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 13,0 14,5 Interimsfordringar (utgiftsförskott, inkomster) 39,2 26,1 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Övriga kortfristiga fordringar 11,9 13,3 Summa kortfr fordringar 64,0 54,0 Not 28 Kassa och bank Kassa 0,0 0,0 Bank 75,7 47,0 Summa kassa o bank 75,7 47,0 Not 29 Eget kapital Ingående eget kapital 166,4 143,4 Årets resultat 25,9 23,0 Utgående eget kapital 192,2 166,4 Anläggningskapital Anläggningstillgångar 798,6 770,5 Långfristiga skulder, avsättningar -586,7-539,7 Summa anläggningskapital 211,9 230,8 Rörelsekapital Omsättningstillgångar 152,6 113,8 Kortfristiga skulder -172,3-178,2 138 (144)

Kommunen 2016 2015 Summa rörelskapital -19,7-64,4 Summa eget kapital 192,2 166,4 Not 30 Avsättning för pensioner Ingående avsättning 308,3 315,6 Utbetalningar -12,4-11,5 Intjänade pensioner 0,9 3,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning 3,4 4,6 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 0,0 Bromsen 0,0 0,0 Övriga poster -2,5-2,3 Förändring av löneskatt -2,6-1,4 Utgående avsättning 295,0 308,3 Aktualiseringsgrad 88 % 86 % Intjänat t o m 1997 - anställda 209,7 220,4 Visstidspension förtroendevalda 0,7 0,9 Förmånsbestämd ålderspension 20,1 19,6 PA-KL pensioner 3,4 3,7 Pensionsskuld till förtroendevalda (3 st) 2,9 2,7 Särskild avtalspension 0,0 0,0 Efterlevandepension 0,7 0,9 Pensionsavsättning 237,4 248,1 Särskild löneskatt 57,6 60,2 Pensionsavsättning inkl. löneskatt 295,0 308,3 Årets avsättning 98-0,2 1,4 Avsättning löneskatt 98-0,1 0,3 Årets avsättning -97-10,9-7,3 Avsättning löneskatt -97-2,7-1,8-13,3-7,3 Not 31 Långfristiga skulder Låneskuld Ingående låneskuld 230,0 230,0 Nyupplåning under året 60,0 30,0 139 (144)

Kommunen 2016 2015 Årets amorteringar 0,0-30,0 Summa låneskuld 290,0 230,0 Genomsnittsränta 1,07 % 1,88 % Genomsnittlig räntebindningstid 591 dgr 507 dgr Analys över upplåningens förfallostruktur Uppsägningsbara lån 10-60 dgr 0 0 Förfall inom ett år 115 mnkr 85 mnkr Förfall inom 1-3 år 145 mnkr 115 mnkr Förfall inom 3-5 år 30 mnkr 30 mnkr Summa 290 mnkr 230 mnkr Kommunens och de kommunala bolagens finansverksamhet ska bedrivas på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Finansverksamheten skall medverka till att kapitalanskaffning och kapitalanvändning i kommunen och dess företag blir effektiv. Med beaktande av de riskbegränsningar som angivits i kommunens finanspolicy är målsättningen att uppnå bästa möjliga finansnetto för kommunkoncernen. Operationella leasingavtal Avgifter inom ett år 4,9 4,8 Avgifter senare än ett år men inom fem år 4,2 4,4 Avgifter senare än fem år 0,0 0,0 Summa 9,0 9,3 Finansiella leasingavtal Samtliga leasingavtal i Tranemo kommun klassificeras som operationella. Skuld för ersättningar, avgifter och bidrag Gatukostnadsersättningar 0,3 0,2 Anläggnings-/anslutningsavgifter 0,9 0,6 Investeringsbidrag 0,6 0,6 Summa skulder för ersättningar, avgifter o bidrag 1,7 1,4 Summa långfristiga skulder 291,7 231,4 Not 32 Kortfristiga skulder Individuell del, pensioner 17,5 15,5 Individuell del, löneskatt 4,2 3,8 Leverantörsskulder 38,8 44,7 140 (144)

Kommunen 2016 2015 Semesterlöneskuld 33,1 31,6 Övertidsskuld 2,4 2,4 Interimsskulder (inkomstförskott, utgiftsrester) 43,3 56,3 Övriga kortfristiga skulder 8,5 9,2 Resultatfond VA 2,7 1,2 Resultatfond renhållning 2,6 1,9 Skuld till Tranemo Forum AB avs checkräkningskredit 5,0 0,0 Skuld till Tranemobostäder AB avs chekräkningskredit 8,6 9,3 Skuld till Tranemo Utvecklings AB avs chekräkningskredit 5,1 1,8 Skuld till fonderna 0,5 0,5 Summa kortfr skulder 172,3 178,2 Not 33 Borgensförbindelser Helägda/delägda bolag 145,0 145,0 Egna hem och småhus 0,2 0,2 Summa borgensförbindelser 145,2 145,2 Tranemo kommun har i november 2001, KF 86, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tranemo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 091 313 278 kronor och totala tillgångar till 338 153 308 936 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 531 951 471 kronor och andelen av de totala tillgångarna till 519 869 616 kronor. Not 34 Förvaltade stiftelser F A Nordqvists Donation 0,8 0,7 Brunkes Donation 0,0 0,0 Brunkeparkens Fond 0,0 0,0 Lindgrens Donation 0,0 0,0 Samfond inom skolan 0,2 0,2 Social samfond 0,1 0,1 Gunnar Johanssons Fond 0,0 0,0 141 (144)

Kommunen 2016 2015 Stiftelsen Bengt Claessons Minne 10,3 9,7 Thomas Rundqvists 90-årsfond 0,0 0,0 Summa förvaltade stiftelser 11,5 10,8 142 (144)

Redovisningsprinciper Kommunen Tranemo kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR) eller dess företrädare. Vissa avvikelser görs dock. Dessa kommenteras nedan. Periodisering av skatteintäkter Kommunalskatten har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal redovisning och baseras på SKL:s decemberprognos. Redovisning av vissa lönekostnader Timlöner, OB-ersättningar och vissa andra ersättningar som tjänats in i december 2016 kostnadsredovisas 2016. Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas skulden som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar påbörjas när tillgångarna tas i bruk. Tillgångarna skrivs av med linjär avskrivning, det vill säga tillgångarna skrivs av med lika stora belopp varje år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Fr o m år 2015 tillämpar Tranemo kommun komponentavskrivning på samtliga nya investeringar. Beträffande äldre objekt har man valt att enbart ändra till komponentavskrivning på Tranängskolan, som är den största investeringen på senare år. I 2015 års budget flyttades 4 mnkr från driftbudgeten till investeringsbudgeten för de åtgärder som tidigare klassats som underhåll på fastigheter, park- och lekplatser samt gator och som enligt komponentavskrivningsmetoden ska bokföras som investering. Avskrivningstider Licenser och IT-system redovisas bland maskiner och inventarier. Inventarier av ringa värde (22 000 kr) har kostnadsförts direkt. Utgifterna för lån kostnadsförs löpande och ökar följaktligen inte anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna. Under året har inga emissionsutgifter eller andra transaktionsutgifter i samband med upptagande av lån förekommit. Exploateringstillgångar Kommunens exploateringstillgångar är bokförda som omsättningstillgångar. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar VA-/fjärrvärmeanslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar bokförs initialt som en skuld. I takt med att motsvarande investeringsanläggningar skrivs av intäktsförs inkomsterna. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen medan VA-konsumtionsavgifter faktureras kvartalsvis. 143 (144)

Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Flyktingbidrag periodiseras till den period då kostnaderna är bokförda (RKR 18:1). Redovisning av pensioner Kommunfullmäktige i Tranemo kommun har beslutat att samtliga kommunens pensionsåtaganden ska redovisas i balansräkningen som avsättning. Beslutet överklagades till länsrätten i Vänersborg som under 2005 avgjorde ärendet till kommunens fördel. Rätten bedömde att det inte föreligger några hinder för en högre ambitionsnivå än den miniminivå som regleras i den kommunala redovisningslagen. Redovisningen är dock inte i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Hade redovisningen av pensionskostnaderna 2016 skett enligt den så kallade blandmodellen hade kostnaderna varit 13,6 mnkr högre. Värderingen av kommunens pensionsförpliktelser görs med tillämpning av RIPS 07. Avtal om alternativ pensionslösning har träffats för vissa förvaltningschefer och andra medarbetare med motsvarande befattning. Avtalet är tecknat med utgångspunkt från PFA och är kostnadsneutralt för kommunen. Utbetalda premier under 2016 uppgår till 757 tkr (2015: 522 tkr). Tranemo kommun har ingen pensionsförsäkring med överskottsmedel. Leasing Kommunen redovisar sina leasingavtal i allt väsentligt i enlighet med RKR 13.1. Tranemo kommun har inga finansiella leasing- eller hyresavtal av betydande värde överstigande tre år. Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella. Uppgift om ej uppsägningsbara operationella avtal, med en avtalstid överstigande tre år, lämnas i not. Koncernen Den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) upprättas enligt den kommunala redovisningslagen och utformas enligt god redovisningssed. Koncernredovisningen omfattar kommunen samt bolag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett väsentligt inflytande över. Ett väsentligt inflytande anses enligt praxis föreligga då kommunen har en röstandel överstigande 20 %. De redovisningsenheter, utöver kommunen, som ingår i koncernredovisningen är Tranemo Forum AB, Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Enligt förvärvsmetoden värderas, vid förvärvstidpunkten, de övertagna nettotillgångarna i dotterföretaget till ett pris som motsvarar priset för dotterföretagsandelarna i moderföretaget. Dotterföretagsandelarnas anskaffningspris har avräknats mot förvärvat eget kapital. Kommunen tillämpar i allt väsentligt RKR:s rekommendation 8.2 om sammanställd redovisning. Dock görs ingen anpassning av avskrivningsprinciper. (Tranemo Utvecklings AB tillämpar inte komponentavskrivning). Avvikelsen innebär ingen väsentlig påverkan på det ekonomiska resultatet. 144 (144)

PROTOKOLLSUTDRAG Budgetberedningen 2017-02-25 4 Ombudgeteringar av 2016 års investeringar (KS/2017:183) Budgetberedningen förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen få i uppdrag att upprätta en lokalförsörjningsplan. Redovisning av resterande behov av ombudgeteringar 2017 sker till kommunstyrelsen i samband med redovisning av lokalförsörjningsplan. Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar Godkänner ombudgetering enligt bifogad lista. Ärendet Förslag till ombudgeteringar till 2017 års investeringar diskuteras. En översyn av lokalerna har gjorts och funnit några fastigheter som uttrycks kritiska som t.ex. simhallen och matsalen på Tranängskolan. Beslutsunderlag Lista på ombudgeteringar Föredragning och debatt Sektionschef Karl-Johan Ohlin föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Crister Persson (C) föreslår att en lokalförsörjningsplan ska upprättas. Beslutsgång Ordföranden finner att budgetberedningen beslutar enligt Persson förslag. Tony Hansen (S) bifaller förslaget. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Kommunchef

Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Lista på ombudgeteringar Status Kommunstyrelsen 2 (2)

FÖRSLAG TILL OMBUDGETERINGAR AV 2016 ÅRS INVESTERINGAR Budget Utfall Beslutshänvisning Verksamhet 2016 2016 Återstår Ombudgetering (senaste budgetanslag) PÅGÅENDE OBJEKT TEKNISKA SEKTIONEN 9201 Ombyggnad Forum fd Posten 5 250 000 169 668 5 080 332 5 080 332 KF 138/2016 9204 Lägenheter Lövängen 13 175 000 150 524 13 024 476 13 024 476 KF 89/2016 9207 Simhallen - barnpool m m 130 000 0 130 000 130 000 KF 72/2016 9208 Ombyggnad Prästgården förskola -1 615 000 358 078-1 973 078-1 973 078 Investeringsbudget 2016 9212 Ombyggnad Dalstorps skola 11 346 000 11 176 056 169 944 169 944 Investeringsbudget 2016 9223 Ombyggnad Gudarpsgårdens kök 8 500 000 5 527 514 2 972 486 2 972 486 Investeringsbudget 2016 9237 Nytt bibliotek 4 427 000 8 533 4 418 467 400 000 Investeringsbudget 2016 9239 Renovering gamla folkskolan Tranemo 2 554 000 4 697 693-2 143 693-2 143 693 Investeringsbudget 2015 9272 Tillbyggnad Parkhagen 11 617 000 10 921 829 695 171 695 171 Investeringsbudget 2016 9275 Energibesparande åtg ridanläggn Berg 285 000 0 285 000 285 000 KS 195/2015 9278 Utökad förskola Länghem 25 800 000 1 658 598 24 141 402 24 141 402 KF 106/2016 9355 Omb slamhantering Tranemo arv 2 300 000 961 675 1 338 325 1 338 325 Investeringsbudget 2012 9362 Gata, gc-väg, p-plats Samhallstomten 2 000 000 12 000 1 988 000 1 988 000 investeringsbudget 2016 9370 VA- Samhallstomten 1 000 000 0 1 000 000 1 000 000 Investeringsbudget 2015 TOTALT TEKNISKA SEKTIONEN 86 769 000 35 642 168 51 126 832 47 108 365

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2017-02-09 19 Anslutning Kroksjöns camping (KS/2016:903) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner analysen Anslutning till Kroksjöns camping version 3 Ger förvaltningen i uppdrag att verka för: 1. Stängning av anslutningen Gamla Gislavedsvägen/Lövstagatan med riksväg 27. 2. Byggandet av tvärförbindelse mellan riksväg 27 och gamla Gislavedsvägen/Lövstagatan Återkomma med kostnadsfördelning mellan stat och kommun samt en totalkostnad för projektet. Förvaltningen får även i uppdrag att återkomma med uppgift om eventuella avtal med fastighetsägare i området att ta hänsyn till. Sammanfattning av ärendet Kroksjöns camping har i dagsläget anslutningar som inte fungerar tillfredsställande ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För närvarande ligger det i Trafikverkets intresse att särskilja rasplatsen från campingen (dvs. stänga anslutning mellan västra rastplatsen och campingen) varför nya anslutningar till campingen behöver ses över. Förvaltningen ser att en ny anslutning till tätorten är nödvändig. Detta kan ske genom att förlägga en ny väg mellan Gamla Gislavedsvägen/Lövstagatan och riksväg 27. I och med detta kommer Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen att stängas för trafik i enlighet med markerad sträcka i figur 3 (se Anslutning till Kroksjöns camping version 3 s. 8). En ny väg mellan Lövstagatan/gamla Gislavedsvägen och riksväg 27 är en kommunal angelägenhet och finansieringen åligger därmed Tranemo kommun. Den föreslagna förskjutna trevägskorsningen kan vara föremål för gemensam finansiering mellan stat och kommun. En tvärförbindelse uppskattas kosta 1,5 till 1,6 miljoner kronor. Ärendet Kroksjöns camping har i dagsläget anslutningar som inte fungerar tillfredsställande ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Vidare är gränsdragningen mellan rastplats och campingen otydlig. Det är besvärligt för både skyddade och oskyddade trafikanter att ansluta campingen. Tillsammans med Trafikverket har

Tranemo kommun utarbetat en ÅVS på riksväg 27 sträckan Kroksjön-Limmared. I denna ÅVS har potentiella anslutningar till Kroksjöns camping varit föremål för genomlysning. För närvarande ligger det i Trafikverkets intresse att särskilja rasplatsen från campingen (dvs. stänga anslutning mellan västra rastplatsen och campingen) varför nya anslutningar till campingen behöver ses över. Trafikverket har också öppnat upp för en förskjuten trevägskorsning i höjd med Hässelåsvägen vilket åter öppnar upp möjligheter till en tvärförbindelse mellan Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen och riksväg 27. Förvaltningen ser att en ny anslutning till tätorten är nödvändig. Detta mot bakgrund av den redan idag relativt stora trafikmängden på Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen ut på riksväg 27 och det faktum att översiktsplanen nämner del av Kroksjön som framtida bostadsområde. Detta kan ske genom att förlägga en ny väg mellan Gamla Gislavedsvägen/Lövstagatan och riksväg 27. Tranemo sportfiskeklubb yttrade sig över Detaljplan Kroksjöns Camping Gudarp 24:1 m.fl. (Upphävande av detaljplan för delar av Gudarp 24:1 och 24:22) lagakraftvunnen 2001-12-20. De konstaterade i sin skrivelse bland annat följande; Klubbens ambition är att vidmakthålla karaktären av fiskecamp och den miljö som idag är skapad. Vi har ingen ambition att utveckla campingen till en fullvärdig campingplats, dels har vi inte en sådan ekonomi och dels tror vi inte att det finns företagsekonomiska förutsättningar för att klara en sådan investering (Göran Eksberg) Efter samtal med Kroksjöns fiskecamping (styrelsen) ställer de sig positiva till föreslagen trafiklösning. Ett nytt möte är planerat med fiskecampingen där detaljerna i utformningen diskuteras (mötet ska äga rum innan mars månad 2017). I och med detta kommer Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen att stängas för trafik i enlighet med markerad sträcka i figur 3 (se Anslutning till Kroksjöns camping version 3 s. 8). Det finns cirka 5-10 hushåll (inklusive fritidsboende) kring byarna Valhyttan, Sjöbo och Lillaskog som i dagsläget nyttjar vägen (dvs. nyttjar den del av Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen som är föremål för stängning). Dessa hushåll får en något längre sträcka att köra ut till riksväg 27. Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen är i den markerade delen (se Anslutning till Kroksjöns camping version 3 s. 8, figur 3) en väg byggd på mosse. På grund av att mossen är i rörelse med bland annat sättningar som följd så krävs ett ständigt underhåll av vägsträckan vilket leder till höga kostnader för kommunen. 2 (3)

Förvaltningen har tidigare hävdat att anslutningar till riksväg 27 bör ske restriktivt. I och med att Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen stängs för fordonstrafik och att en ny anslutning tillkommer bedöms trafiklösningen som acceptabel. En ny väg mellan Lövstagatan/gamla Gislavedsvägen och riksväg 27 är en kommunal angelägenhet och finansieringen åligger därmed Tranemo kommun. I detaljplanen I Detaljplan Kroksjöns Camping Gudarp 24:1 m.fl. (Upphävande av detaljplan för delar av Gudarp 24:1 och 24:22) lagakraftvunnen 2001-12-20 anges det att Den nya förbindelsevägen mellan riksväg 27 och gamla Gislavedsvägen anläggs och bekostas av Tranemo kommun. Den föreslagna förskjutna trevägskorsningen kan vara föremål för gemensam finansiering mellan stat och kommun. En tvärförbindelse uppskattas kosta 1,5 till 1,6 miljoner kronor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-01-16 Anslutning till Kroksjöns camping version 3 Föredragning och debatt Samhällsplanerare Markus Nyström föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Näringsliv och strategisektionen Tekniska sektionen Status Kommunstyrelsen 3 (3)

Vår ref: Markus Nyström Samhällsplanerare Datum:2017-01-16 Dnr: KS/2016:903 Tjänsteskrivelse gällande anslutning till Kroksjöns camping Förslag till beslut Godkänner analysen Anslutning till Kroksjöns camping version 3 Ger förvaltningen i uppdrag att verka för: 1. Stängning av anslutningen Gamla Gislavedsvägen/Lövstagatan med riksväg 27. 2. Byggandet av tvärförbindelse mellan riksväg 27 och gamla Gislavedsvägen/Lövstagatan Återkomma med kostnadsfördelning mellan stat och kommun samt en totalkostnad för projektet. Sammanfattning av ärendet Kroksjöns camping har i dagsläget anslutningar som inte fungerar tillfredsställande ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För närvarande ligger det i Trafikverkets intresse att särskilja rasplatsen från campingen (dvs. stänga anslutning mellan västra rastplatsen och campingen) varför nya anslutningar till campingen behöver ses över. Förvaltningen ser att en ny anslutning till tätorten är nödvändig. Detta kan ske genom att förlägga en ny väg mellan Gamla Gislavedsvägen/Lövstagatan och riksväg 27. I och med detta kommer Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen att stängas för trafik i enlighet med markerad sträcka i figur 3 (se Anslutning till Kroksjöns camping version 3 s. 8). En ny väg mellan Lövstagatan/gamla Gislavedsvägen och riksväg 27 är en kommunal angelägenhet och finansieringen åligger därmed Tranemo kommun. Den föreslagna förskjutna trevägskorsningen kan vara föremål för gemensam finansiering mellan stat och kommun. En tvärförbindelse uppskattas kosta 1,5 till 1,6 miljoner kronor. Ärendet Kroksjöns camping har i dagsläget anslutningar som inte fungerar tillfredsställande ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Vidare är gränsdragningen

mellan rastplats och campingen otydlig. Det är besvärligt för både skyddade och oskyddade trafikanter att ansluta campingen. Tillsammans med Trafikverket har Tranemo kommun utarbetat en ÅVS på riksväg 27 sträckan Kroksjön-Limmared. I denna ÅVS har potentiella anslutningar till Kroksjöns camping varit föremål för genomlysning. För närvarande ligger det i Trafikverkets intresse att särskilja rasplatsen från campingen (dvs. stänga anslutning mellan västra rastplatsen och campingen) varför nya anslutningar till campingen behöver ses över. Trafikverket har också öppnat upp för en förskjuten trevägskorsning i höjd med Hässelåsvägen vilket åter öppnar upp möjligheter till en tvärförbindelse mellan Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen och riksväg 27. Förvaltningen ser att en ny anslutning till tätorten är nödvändig. Detta mot bakgrund av den redan idag relativt stora trafikmängden på Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen ut på riksväg 27 och det faktum att översiktsplanen nämner del av Kroksjön som framtida bostadsområde. Detta kan ske genom att förlägga en ny väg mellan Gamla Gislavedsvägen/Lövstagatan och riksväg 27. Tranemo sportfiskeklubb yttrade sig över Detaljplan Kroksjöns Camping Gudarp 24:1 m.fl. (Upphävande av detaljplan för delar av Gudarp 24:1 och 24:22) lagakraftvunnen 2001-12-20. De konstaterade i sin skrivelse bland annat följande; Klubbens ambition är att vidmakthålla karaktären av fiskecamp och den miljö som idag är skapad. Vi har ingen ambition att utveckla campingen till en fullvärdig campingplats, dels har vi inte en sådan ekonomi och dels tror vi inte att det finns företagsekonomiska förutsättningar för att klara en sådan investering (Göran Eksberg) Efter samtal med Kroksjöns fiskecamping (styrelsen) ställer de sig positiva till föreslagen trafiklösning. Ett nytt möte är planerat med fiskecampingen där detaljerna i utformningen diskuteras (mötet ska äga rum innan mars månad 2017). I och med detta kommer Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen att stängas för trafik i enlighet med markerad sträcka i figur 3 (se Anslutning till Kroksjöns camping version 3 s. 8). Det finns cirka 5-10 hushåll (inklusive fritidsboende) kring byarna Valhyttan, Sjöbo och Lillaskog som i dagsläget nyttjar vägen (dvs. nyttjar den del av Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen som är föremål för stängning). Dessa hushåll får en något längre sträcka att köra ut till riksväg 27. Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen är i den markerade delen (se Anslutning till Kroksjöns camping version 3 s. 8, figur 3) en väg byggd på mosse. På grund av att mossen är i rörelse med bland annat sättningar som följd så krävs ett ständigt underhåll av vägsträckan vilket leder till höga kostnader för kommunen.

Förvaltningen har tidigare hävdat att anslutningar till riksväg 27 bör ske restriktivt. I och med att Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen stängs för fordonstrafik och att en ny anslutning tillkommer bedöms trafiklösningen som acceptabel. En ny väg mellan Lövstagatan/gamla Gislavedsvägen och riksväg 27 är en kommunal angelägenhet och finansieringen åligger därmed Tranemo kommun. I detaljplanen I Detaljplan Kroksjöns Camping Gudarp 24:1 m.fl. (Upphävande av detaljplan för delar av Gudarp 24:1 och 24:22) lagakraftvunnen 2001-12-20 anges det att Den nya förbindelsevägen mellan riksväg 27 och gamla Gislavedsvägen anläggs och bekostas av Tranemo kommun. Den föreslagna förskjutna trevägskorsningen kan vara föremål för gemensam finansiering mellan stat och kommun. En tvärförbindelse uppskattas kosta 1,5 till 1,6 miljoner kronor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-01-16 Anslutning till Kroksjöns camping version 3 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomifunktionen Näringsliv och strategisektionen Tekniska sektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status Pernilla Kronbäck Sektionschef Markus Nyström Samhällsplanerare

Datum: 2016-12-14 Dnr: KS/2016:903 Analys Anslutning till Kroksjöns camping Markus Nyström Samhällsplanerare Kommunstyrelsen /Eget_Funktion/ Postadress: 514 80 Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-771 32 Direkt: 0325-576122 E-post: markus.nystrom@tranemo.se www.tranemo.se 1 (10)

1 Inledning, bakgrund och syfte Kroksjöns camping har i dagsläget anslutningar som inte fungerar tillfredsställande ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Vidare är gränsdragningen mellan rastplats och campingen otydlig. Det är besvärligt för både skyddade och oskyddade trafikanter att ansluta campingen. Syftet med denna analys är att översiktligt belysa de problemområden som hänger samman med Kroksjöns camping men också ge förslag på åtgärder till förbättringar. Analysen tar sin utgångspunkt i ÅVS riksväg 27, befintlig detaljplan över Kroksjön, Tranemo kommuns översiktsplan samt inspel från intressenter. Nedan följer en kortare sammanfattning från ovanstående dokument. Översiktsplanen för Tranemo kommun anger bland annat att: Möjligheterna till rekreation i tätortsnära natur finns i de flesta tätorterna. Populära rekreationsområden är exempelvis Hagatorpet och Kroksjön i Tranemo och Hofsnäs utanför Länghem Öster om samhället ligger Kroksjön, som är ett populärt besöksmål för fiskare av ädelfisk och som årligen besöks av tusentals campare Övriga nya bostadsområden som föreslås är Ljungsnäsområdet norr om samhället och Järpesboområdet i anslutning till samhällets östra delar. Det finns även möjligheter att omvandla ett redan detaljplanelagt område vid Kroksjön för bostadsändamål Tillsammans med Trafikverket har Tranemo kommun utarbetat en ÅVS på riksväg 27 sträckan Kroksjön-Limmared. I denna ÅVS har potentiella anslutningar till Kroksjöns camping varit föremål för genomlysning. Tre anslutningar presenteras i utredningen: Anslutning A: Anslutning till Kroksjöns Camping via Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen och åtgärder på denna och dess korsning med riksväg 27. Anslutning B: Cirkulationsplats på riksväg 27 Anslutning C: Ny väg mellan Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen och riksväg 27. ÅVS riksväg 27 förordar alternativ A. Detta innebär en stängning av anslutning från rastplatsen till campingen på dess västra sida. Besökare norrifrån får en omväg (de måste passera campingen och göra en högersväng vid Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen), besökare söderifrån måste göra en vänstersväng in på Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen. 2 (10)

C B A Figur 1: Anslutningar som studerats i ÅVS riksväg 27. Källa: Tranemo kommuns översiktsplan Kroksjöns camping berörs av två detaljplaner. Detaljplan Kroksjön Gudarp 24:1 m.fl. lagakraftvunnen 1990-03-15 och Detaljplan Kroksjöns Camping Gudarp 24:1 m.fl. (Upphävande av detaljplan för delar av Gudarp 24:1 och 24:22) lagakraftvunnen 2001-12-20. Detaljplan Kroksjön Gudarp 24:1 m.fl. lagakraftvunnen 1990-03-15 anger under Program för planområde i planbeskrivningen att: Under fem års tid har frågan om anordnande av en permanent campingplats diskuterats kommunalt. Fritidsnämnden och byggnadsnämnden har i plandiskussioner, samråd och på senare tid också med etableringsintressen klarlagt att programmet ska innehålla husvagnscamping och 70-80 tomter och 15-25 stugor. Detta mål ska nås utan att områdets vildmarkskaraktär äventyras. Likaså ska pågående sportfiske i Tranemo sportfiskeklubbs regi understödjas som en huvudattraktion. Tillkommande önskemål om etablering av ett värdshus har betraktats som möjligt att tillgodose under förutsättning att markförvärv norr om det ursprungliga avsedda strandområdet kan ske. Programutredningar och planskisser har i hög grad påverkats av markförvärvsdiskussioner liksom möjligheten av att anordna en bra tillfartslösning. 3 (10)

Samma detaljplan anger att syftet med planen är följande: När riksväg 27 flyttades från sin gamla sträckning (gamla Gislavedsvägen) till banken som delar Stora Kroksjön togs grus ur kullar i anslutning till stranden. På de så uppkomna plana ytorna mellan riksvägen och stränderna har Vägverket byggt rastplatser. Längre ifrån vägbanan och med tillfart från rastplatsen har uppkommit vild camping. Vid B-sjön (den västra delen av sjön) har också Tranemo sportfiskeförening startat kortfiske (put and take). Planens syfte är att organisera redan befintlig verksamhet på ett sådant sätt, att byggrätt för servicebyggnader och campingtomter/övernattningsstugor samt ett mindre värdshus kan ges och att dessa funktioner kan ges tillfart utan att nuvarande trafikrisker kvarstår. Detta innebär att infarten flyttas till gamla Hässelåsvägen. Verksamhet kan därefter ej pågå på östra sidan av riksvägen. Det innebär att ingen fordonstrafik får förekomma från rastplatserna till angränsande strandområde. I Detaljplan Kroksjöns Camping Gudarp 24:1 m.fl. (Upphävande av detaljplan för delar av Gudarp 24:1 och 24:22) lagakraftvunnen 2001-12-20 anges i planbeskrivningens syfte och bakgrund följande: Rastplatsen vid Kroksjön planeras att byggas om och utvidgas. Detta inkräktar på gällande detaljplan för campingverksamheten varför denna måste ändras. I samband med rastplatsombyggnaden har önskemål framförts om att anlägga en mindre restaurang i anslutning till denna. Förutsättningarna för detta och placeringen av en sådan byggnad utreds i planen. Slutligen är det inte längre aktuellt att bygga ut den i gällande plan angivna anslutningsvägen parallellt med väg 27. Detta markområde bör i stället kunna utnyttjas för husvagnsuppställning. Under rubriken Trafik i planbeskrivningen för Detaljplan Kroksjöns Camping Gudarp 24:1 m.fl. Upphävande av detaljplan för delar av Gudarp 24:1 och 24:22 anges följande: Idag finns en oönskad genomfartstrafik från rastplatsen genom fiskecampingens område. För att hindra denna har i planen utfartsförbud lagts utmed rastplatserna på de ställen där inte skyddsplantering hindrar utfart. Innebörden av detta är att restaurangen inte kan nås med bil från rastplatsen. Gästerna till restaurangen kan ställa bilarna på rastplatsen vilket ger ett gångavstånd på 10-20 meter. De gäster som vill köra ända fram, liksom varuleveranser till restaurangen, får ta vägen genom fiskecampingen. En särskild bestämmelse har införts i planen som tillförsäkrar restaurangen denna rättighet. Den lokalgatan som lagts in i den tidigare planen (Detaljplan Kroksjön Gudarp 24:1 m.fl) parallellt med väg 27 är inte längre aktuell att bygga ut och slopas därför. Avfarten från väg 27 till campingplatsen är tänkt att ske cirka 150 meter norr om rastplatsen mitt emot avfarten till Hässelås. Här finns idag en mindre grusväg som förbinder väg 27 med gamla Gislavedsvägen. Denna har mycket låg standard och måste byggas om för att kunna tjäna som tillfart till campingen. Vägen med anslutning har medtagits i planen och betecknats lokalgata. I detaljplanen återfinns en lokalgata som skulle fungera som tvärförbindelse mellan riksväg 27 (i höjd med Hässleåsvägen) och Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen. Tranemo kommun åtog sig att finansiera förbindelsen. Projektet genomfördes inte på grund av markägares restriktiva inställning till en ny väg (Fastighetsägare till GUDARP 24:22) 4 (10)

samt att Trafikverket (dåvarande Vägverket) inte kunde finna lösningar på hur den nya vägen skulle anslutas till riksväg 27. För närvarande ligger det i Trafikverkets intresse att särskilja rasplatsen från campingen varför nya anslutningar till campingen behöver ses över. Trafikverket har också öppnat upp för en förskjuten trevägskorsning i höjd med Hässelåsvägen vilket åter öppnar upp möjligheter till en tvärförbindelse mellan Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen och riksväg 27. 5 (10)

1.1 Väg 27 Väg 27 går mellan Göteborg och Karlskrona via bland annat Borås och Växjö. Vägen passerar genom Tranemo kommun och strax norr om Tranemo tätort. Vägen är av riksintresse och utgör förbindelse mellan regionala centra. Länsstyrelsen i Västra Götalands län påtalar i granskningsyttrandet till gällande översiktsplan (Översiktsplan 2009) att vägen är ett viktigt stråk mellan västra och sydöstra Sverige, har stor betydelse för turist- och handelscentra i västra och södra Sverige samt är rekommenderad transportväg för farligt gods. Trafikintensiteten på väg 27 är tidvis relativt omfattande med upp till drygt 6 000 fordon per dygn vid högtrafik. De senaste 15 åren har trafiken ökat med cirka 30 % där framförallt andelen personbilar ökat stadigt. Väg 27 är på sträckan en vanlig tvåfältsväg med ett flertal enskilda in- och utfarter längs med sträckan vid Tranemo tätort. Vid Tranemo finns det två väganslutningar till väg 27. Båda utgör viktiga kommunikationsstråk, dels in mot Tranemo centrum och dels mot angränsande tätorter och områden. Trafikverket har aviserat hastighetssänkningar inför 2019. Högsta tillåtna hastighet på riskväg 27 blir då 80 km/h. 1.2 Kroksjöns fiskecamping Kroksjöns fiskecamping drivs på ideell bas av Tranemo sportfiskeklubb. Den invigdes 1983 och är sedan dess ett av Tranemo kommuns besöksmål Kroksjöns fiskecamping har 43 platser med el och 12 platser utan el för husvagn och husbil. Toaletter och duschar finns i servicebyggnaden nedanför stugorna. Flertalet campingplatser har delats in med häckplantering. Det finns 8 campingstugor för uthyrning, 6 st ca 15-16 m² och 2 st ca 24-26 m². Utöver detta erbjuds kaffestuga, rastplatser med grill samt grillkåta. Sjö A har ett naturligt fiskbestånd och sjö B har put-and-take fiske med regnbåge och öring. Campingen har i dagsläget en anslutning via den västra rastplatsen och via Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen. Fiskeklubben uppger att sålda fiskekort/besök uppgår till cirka 3275 st. och campingnätterna är cirka 2305 st. årligen. Stugnätterna uppgår till cirka 715 st. Utöver ovanstående tillkommer besök till kaffestugan samt övriga besök till grillstugor runt sjön. Dessutom förekommer promenader runt sjön. Tranemo sportfiskeklubb yttrade sig över Detaljplan Kroksjöns Camping Gudarp 24:1 m.fl. (Upphävande av detaljplan för delar av Gudarp 24:1 och 24:22) lagakraftvunnen 2001-12-20. 6 (10)

De konstaterade i sin skrivelse bland annat följande; Klubbens ambition är att vidmakthålla karaktären av fiskecamp och den miljö som idag är skapad. Vi har ingen ambition att utveckla campingen till en fullvärdig campingplats, dels har vi inte en sådan ekonomi och dels tror vi inte att det finns företagsekonomiska förutsättningar för att klara en sådan investering (Göran Eksberg) Efter samtal med Kroksjöns fiskecamping (styrelsen) ställer de sig positiva till föreslagen trafiklösning. Ett nytt möte är planerat med fiskecampingen där detaljerna i utformningen diskuteras (mötet ska äga rum innan mars månad 2017). 2 Analys anslutning Anslutningen till Kroksjöns fiskecamping har diskuterats under en lång tid i Tranemo kommun. ÅVS riksväg 27 menar att anslutningen till campingen bör ske via Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen, detaljplanerna redogör för en tvärförbindelse mellan Hässelåsvägen och Lövstagatan/gamla Gislavedsvägen Tranemo kommun har idag två huvudsakliga anslutningar till tätorten från riksväg 27. Dessa åskådliggörs nedan. A B Figur 2: Väg 27 och väganslutningar vid Tranemo tätort, d.v.s. korsningen med Limmaredsvägen/Rosenlundsvägen, samt trafikplatsen för väg27/väg 156. Utöver dessa anslutningar finns en mängd mindre vägar som ansluter riksväg 27. 7 (10)

Förvaltningen ser att en ny anslutning till tätorten är nödvändig. Detta mot bakgrund av den redan idag relativt stora trafikmängden på Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen ut på riksväg 27 och det faktum att översiktsplanen nämner del av Kroksjön som framtida bostadsområde. Detta kan ske genom att förlägga en ny väg enligt punkt C i figur 1. I och med detta kommer Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen att stängas för trafik i enlighet med markerad sträcka i figur 3. Det finns cirka 5-10 hushåll (inklusive fritidsboende) kring byarna Valhyttan, Sjöbo och Lillaskog som i dagsläget nyttjar vägen (dvs. nyttjar den del av Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen som är föremål för stängning). Dessa hushåll får en något längre sträcka att köra ut till riksväg 27. Figur 3: Röda trianglar markerar vägavsnitt som stängs på Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen är i den markerade delen en väg byggd på mosse. På grund av att mossen är i rörelse med bland annat sättningar som följd så krävs ett ständigt underhåll av vägsträckan vilket leder till höga kostnader för kommunen. Förvaltningen har tidigare hävdat att anslutningar till riksväg 27 bör ske restriktivt. I och med att Lövstagatan/Gamla Gislavedsvägen stängs för fordonstrafik och att en ny anslutning tillkommer bedöms trafiklösningen som acceptabel. 8 (10)