Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Relevanta dokument
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

Från idé till våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Våtmarker och fosfordammar

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5

Examensarbete HGU

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Undersökning av tillflöden till södra Östen genom samtidig vattenprovtagning

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3: Preliminärhandling

Projektplan för anläggning av nya dammar samt befintliga dammar på Friibergs golfklubb.

Fosforfälla. Ett försök att minska fosforläckage från jordbruksmark. LOVA-projekt. Vattenrådet Snoderån Gotland

Näringsrening i anlagda våtmarker

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Våtmarker som sedimentationsfällor

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

PM Uppsala 15 mars Förprojektering av våtmarker vid Ensjön

Vad innebär vattendirektivet?

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Levande vatten & bygd

Greppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A-

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Medbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Dagvattenutredning för detaljplan för Tehuset 1, 2 och del av Berga 10:19 vid Karlssons äng

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Utkast. Vattenverksamhet Balingsholmsån. Teknisk beskrivning av åtgärder med syfte att förbättra vattenmiljöer och ekologisk status.

FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Miljöåtgärder i Rabobäcken

VATTENRENING I VÅTMARKER

Dagvattenanalys detaljplan Megaliten

Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet. Slutrapport från studiecirklar

Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?!

PM GEOTEKNIK OCH HYDROGEOLOGI

Exempel på olika avloppsanordningar

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

melica Dammar vid Anten Stefan Bydén Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder

Södra Infarten Detaljplan Etapp 1

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Vallkärrabäcken Norra Lunds avrinning

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun

VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3

Möte i fält med Danderyds kommun gällande Bergrum Anneberg och påslag Anneberg

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag

Rosersberg. Avgränsande av tre boplatser. Arkeologisk utredning

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Vattenrådet Snoderån Mästermyrs Vattenavledningsföretag Ringome Bevattningssamfällighet Överklagan mål dnr

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Exempel på olika avloppsanordningar

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

HYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE

Vattenvårdsprogram Kävlingeån, etapp 1 ( ) Totalt: - 22 hektar våtmarksyta, fördelat på 15 objekt - Översilningsprojektet Björka, cirka 50

V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

Myrsjön Behov av breddning samt rensning av utlopp

PM Hydrogeologi. Steninge Slott AB. Steninge Slottspark. Stockholm

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

Fältprotokoll. Oskarshamn maj-junu Småbåtshamnen.

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Åtgärder inom lantbruket kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

Kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m

Vad är ett vattenråd?

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Beslut om anmälningspliktig vattenverksamhet gällande anläggande av våtmark på fastigheten Ilingetorp 2:6 i Torsås kommun

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Beräkning av kanal för Väsbyån vid stationsområdet

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat

Dagvattenutredning. Pontarius AB Jönköping. Myresjöhus AB. Dagvattenutredning för Tahe 1:66, Taberg, Jönköpings kommun. Förhandskopia

Vrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,

Välkommen! Styrelsen Höje å vattenråd

Transkript:

Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i Slakmöres Bygdegårdförening) samarbetar i ett projekt som går ut på att stötta markägare att genomföra åtgärder som minskar näringsläckage till Östersjön. Målet är att komma med åtgärdsförslag för att minska näringslackage från kustbäckar till Kalmarsund. Vi tittar i första hand på redan genomförda åtgärdsplatser, undersöker hur de fungerar och om det finns ytterligare åtgärder man kan göra i anslutning till platsen. Under de senaste månaderna har vi tagit fram ett åtgärdsförslag i Slakmöre dike, som beskrivs nedan. Tack vara vattenrådets projekt, som får statligt bidrag genom LOVA, kan projektering och genomförande finansieras. För att komma vidare för att genomföra åtgärder behöver vi få in godkännande av markägare av planen. Vattenrådets huvudman, Kalmar kommun, kommer göra det här: - Anmäla åtgärdsförslag som vattenanmälan till länsstyrelsen - Skicka offertförfrågan för projektering och genomförande av åtgärder - Planera åtgärdsarbete med markägaren - Se till att kontakter mellan markägaren och anlitade entreprenör fungerar - Hantera fakturor och redovisning - Återrapportering/besiktning länsstyrelsen tillsammans med markägare - Tillsammans med markägaren göra anpassning i skötselplanen - Gör en uppföljningsplan och genomföra uppföljning cirka ett år efter genomförandet Fastighet: Slakmöre 3:3. Markägare: Anna-Lena och Ingemar Persson, SLAKMÖRE 116 39595 ROCKNEBY Serviceförvaltningen Adress Box 611, 39126 Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel 0480-45 00 00 vx renate.foks@kalmar.se

2 (6) Slakmöre dike Slakmöredike är en 3,5 km lång kustbäck som rinner ut i Kalmarsund, söder om Slakmöre Strand samhälle. Diket är ganska djupt utgrävt och rensats. En stor del av tillrinningsområdet används som åkermark. Slakmöre dike ingår i delavrinningsområde rinner mot Bockkärs skärgård som är 36 km2 och inkluderar bland annat Pikedala dike och Danesjö kanal. Slakmöre dikets tillrinningsområde är cirka 8 km2. Tillrinningsområdet består främst av sandig morän samt postglacial sand, med ett antal område med gyttja (bland annat vid våtmarken), lera och silt. Nedströms i området har en våtmark anlagts (Trollhagen), som fungerar som dikets naturliga reningsverk. Storleken på våtmarken är cirka 1 hektar. Under 2012 och 2013 har Kalmar Norra Miljösektion tagit ett antal vattenprover (tot-p och tot-n) i Trollhagen som indikerar höga till mycket höga fosforhalter (mellan 0,05 och 0,1 mg/l) och höga kvävehalter (1,4 till 3,0 mg/l). Tillrinning av vattnet i våtmarken sker genom att gamla diket har delvis spärrats genom en fördämning (ca 0,9 möh). I det flacka omtrådet hålls vattennivån i våtmarken på en ständig nivå. Våtmarkens botten ligger på 0,7 0,55 möh. Vid utloppet rinner vattnet ut i det gamla diket (ca 0,3 möh). Flöde Belastning area MQ m3/s MHQ m3/s Kg N/år Kg P/år Hela delavrinningsområde 36 0,14 0,69 17000 300 Slakmöre dike 8 0,04 0,16 3740 66 Uppskattade flöde och belastning efter SMHI Vattenwebb Åtgärdsförslag: Fosfordamm Våtmarkens reningsfunktion skulle förbättras om en fosforfälla anlades vid inloppet. Fällan kommer vara tillräcklig stor för att sänka vattenhastigheten och tillåta partiklar att sedimentera. Genom att sedimentet fångas i en djuphåla, minskar även risken att sedimentet spolas bort vid högflöde. Fosfordammen kommer också leda till att sedimentation- och igenväxningsprocessen i själva våtmarken minskar. Och därmed förlänga våtmarkens tekniska livslängd. Fosforfällan kommer vara 1,5 meter djup och med en ytan av cirka 400 m2. Den kommer vara lite bredare än nuvarande inloppsområdet och ha flacka (1:3) stränder. Massorna från fosforfällan (cirka 300 m3) kan läggas på kanten eller på åkrarna, därför att sedimentet i dammen kan innehålla redan mycket fosfor (det kommer undersökas) Så småningom kommer fällan slammas igen med sediment. Fosforfällan kommer ligga där det är lätt för maskiner komma ut för att ta bort sedimentet efter 5-10 år. Dessa åtgärder kommer ingå i skötselplanen för våtmarken. Sedimentet kan med fördel användas på odlingsmark som markförbättringsmedel. Vattnet kommer rinna jämnt genom fosfordammens yta så att inga genvägas bildas. Vid behov kommer stenar läggas vid inloppet för att sprida vattnet och minska vattenhastigheten.

3 (6) Schema fosfordamm Trollhagen Förebild utseende på en fosfordamm

4 (6) Bilder Sommarbild våtmarken Lokal för fosfordamm åkern gamla diket, fördämning inlopp

Karta 1: Översikt 5 (6)

karta 2: åtgärdsplats 6 (6)