Den psykiatriska viljeyttringen

Den psykiatriska viljeyttringen

2 Förord Lapplands delprojekt i Tervein mielin Pohjois-Suomessa samt Lapplands sjukvårdsdistrikt har i ungefär ett par år utvecklat den psykiatriska viljeyttringen i samarbete med en mångprofessionell arbetsgrupp. Till den här arbetsgruppen har hört förmän för vårdarbetet inom Lapplands sjukvårdsdistrikt, specialister i psykiatri, patientombudsmannen, den ledande sjukhuspastorn, representanter för anhöriga från Balanssi ry och en jurist från Centralförbundet för Mental Hälsa. Dessutom har många sakkunniga inom det praktiska arbetet kommenterat utkastet till viljeyttringen. Även Mielen avain-projektet i Vanda har deltagit i utvecklingsarbetet. I beredningsarbetet har man tagit i beaktande Psychiatric advance directive -blanketterna som utarbetats av Bazelon Center for Mental Health Law-centret i USA samt Alzheimer Centralförbundets allmänna viljeyttring. Den psykiatriska viljeyttringens text har gjorts tydligare enligt anvisningar från Klarspråkscentret. Den psykiatriska viljeyttringen är något nytt och har utvecklats för att stärka patientens självbestämmanderätt i situationer där hen är oförmögen att själv fatta beslut. Den psykiatriska viljeyttringen ingår för närvarande inte i den nationella lagstiftningen och ska därför tolkas som en del av patientens goda vård. Distribution: alla enheter som vårdar patienter, patientombudsmannen, överskötarna, informationsplaneraren

3 1. Vad betyder den psykiatriska viljeyttringen? I den psykiatriska viljeyttringen tar en person upp sina önskemål om sin vård för möjliga framtida behov. Önskemål som framförts på förhand är viktiga i en situation där patienten inte kan själv bestämma om sin vård. Med hjälp av den psykiatriska viljeyttringen får personalen information om patientens värden i livet och kan bättre ta dem i beaktande i vården. Den psykiatriska viljeyttringen stärker patientens självbestämmanderätt eftersom de yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården måste respektera patientens viljeförklaringar. De yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården måste ta den psykiatriska viljeyttringen i beaktande alltid när det är möjligt. Enligt lagen är det dock läkaren som i sista hand beslutar vad som är god vård för patientens bästa. 2. När är den psykiatriska viljeyttringen giltig? Förutsättningen för att en giltig psykiatrisk viljeyttring ska kunna göras är att den som gör den förstår viljeyttringens betydelse och innehåll tillräckligt bra. Därför är det bra att göra viljeyttringen vid så god hälsa som möjligt. Vid de svåraste sjukdomarna rekommenderas det att patienten diskuterar med den vårdande läkaren för att bedöma när hälsotillståndet är tillräckligt bra för att den psykiatriska viljeyttringen ska kunna göras. 3. När kan man avvika från viljeyttringen? Man kan avvika från viljeyttringen när: 1. patientens vilja har ändrats, 2. personalen har en stark misstanke om att viljeyttringen baserar sig på patientens felaktiga uppfattning, 3. sjukdomens karaktär och omständigheterna kring den kräver det eller 4. för att vården av patienten förutsätter vårdåtgärder som mentalvårdslagen hänvisar till som är oberoende av patientens vilja. Dessa begränsningar av självbestämmanderätten används endast när de är absolut nödvändiga.

4 4. Vad innefattar den psykiatriska viljeyttringen? Den här blanketten består av två huvuddelar: Bindande viljeyttringar I den här delen bemyndigar personen någon närstående att delta i beslutsfattandet om vården. När vårdpersonalen vet vilka av patienternas närstående som är befullmäktigade, är det lättare för dem att bygga upp ett samarbete med de närstående. Önskemålen om vården och omvårdnaden I den här delen kan personen framföra önskemål om sin vård. Önskemålen bör iakttas om det är möjligt, så att patientens självbestämmanderätt respekteras i vården. Viljeyttringsblanketten kan fyllas i till de delar som man anser nödvändiga. 5. Vem kan jag be om råd när jag gör den psykiatriska viljeyttringen? När du gör den psykiatriska viljeyttringen kan det infinna sig frågor som har att göra med din vård och din sjukdom. För att reda ut frågorna lönar det sig att diskutera dem med den vårdande läkaren och den övriga vårdpersonalen. De yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården har som uppgift att ge råd även i dessa frågor. Det lönar sig att också diskutera viljeyttringen även med de anhöriga och närstående, så att de kan vid behov tolka den i oklara situationer.

5 MIN PSYKIATRISKA VILJEYTTRING Namn: Personbeteckning: Jag har gjort denna psykiatriska viljeyttring ifall jag skulle p.g.a. en psykiatrisk sjukdom som försämrar min funktionsförmåga vara oförmögen att förstå och fatta beslut om min psykiatriska vård och omvårdnad. Med denna blankett framför jag mina önskemål om min kommande psykiatriska vård. Jag förstår att min psykiatriska viljeyttring tas i beaktande om jag är själv oförmögen att fatta beslut om min psykiatriska vård. Min psykiatriska viljeyttring är giltig endast när jag är oförmögen. Underskriften av den som gjort denna psykiatriska viljeyttring Ort, datum och underskrift Vittnenas underskrifter och kontaktuppgifter Ort och datum underskrift och namnförtydligande underskrift och namnförtydligande Kontaktuppgifter För viljeyttringen krävs inga vittnen. Det är ändå bra att ha vittnen, så att de kan vid behov tolka viljeyttringen. Vittnena måste vara myndiga.

6 1. MINA BINDANDE VILJEYTTRINGAR Enligt 6.2 i patientlagen måste patientens lagliga företrädare, en nära anhörig eller någon annan närstående person höras före ett viktigt vårdbeslut i avsikt att utreda hurudan vård som bäst motsvarar patientens vilja. Obs! Om du nämner en närstående person, försäkra dig om att hen förstår din önskan. 1. Den närstående som ska höras Den följande personen/de följande personerna kan få information om min sjukdom och höras när viktiga vårdbeslut fattas och jag är själv oförmögen att delta i vården. (en anhörig, en närstående eller en vän som jag litar på och som jag diskuterat mina önskemål ifråga om vården med kommer på fråga). Den person/de personer jag nämner bör höras när min vilja inte framgår tydligt ur detta dokument. 2. Utlämnande av journalhandlingar till den person/de personer ja nämnt den person som nämns under punkt 1. har rätt att få se mina journalhandlingar.

7 2. MINA ÖNSKEMÅL GÄLLANDE VÅRDEN 1. Jag önskar att mina värden i livet respekteras vid min vård 2. Jag önskar att man i min grundläggande omvårdnad hör mig ifråga om saker som är viktiga för mig (

8 3. Jag önskar att man i den vård som är oberoende av min vilja tar i beaktande följande önskemål ( 4. Om jag är agiterad, lugnar jag bäst ner mig på följande sätt ( 5. Jag önskar få tillräckliga och medicinskt goda undersökningar och vård för mina fysiska och psykiatriska sjukdomar: Kryssa för rutan om ditt svar är JA.

9 JAG HAR ÄNDRAT MIN VILJEYTTRING Datum och underskrift Datum och vittnets underskrift Datum och vittnets underskrift Min ändrade viljeyttring:

10 Tilläggssida för sådant jag vill berätta mer om.

11 JAG HAR DISKUTERAT MIN VILJEYTTRING MED FÖLJANDE PERSONER: Namn och datum Den ursprungliga blanketten har gjorts av: LAPIN SAIRAANHOITOPIIRIN KUNTAYHTYMÄ Tervein Mielin Pohjois-Suomessa -hanke