domkretsen (O)lika som bär Domarbanan Internationella kansliet och tvillingarna i Baltikum omvälvande omdaning av historiskt system

nr 3 2003 Fritt fram i hovrätten Vera i Vänersborg Brister i bemötande Dramatik med teknik domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET (O)lika som bär Internationella kansliet och tvillingarna i Baltikum Domarbanan omvälvande omdaning av historiskt system DOMKRETSEN nr 3/2003 1

Fritt fram i hovrätten Vera i Vänersborg Brister i bemötande Dramatik med teknik nr 3 2003 EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET DOMKRETSEN nr 3/2003 1 LEDARE INNEHÅLL Viktigt vägval för domarrekryteringen I BÖRJAN av denna månad presenterade f.d. justitiekanslern Hans Regner sitt betänkande om den framtida domarrekryteringen. I detta föreslår han som de flesta säkert känner till en helt öppen rekrytering till de ordinarie domartjänsterna och ett avskaffande av den nuvarande domarutbildningen. Jag har själv deltagit i utredningen som sakkunnig och delar Hans Regners uppfattningar i allt väsentligt. En av experterna Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg presenterar sin syn på frågorna i detta nummer av Domkretsen. Diskussionen om domarrekryteringen är viktig och vilken väg som väljs kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av domarrollen i framtiden. Domarbanan med dess inslag av huvudsakligen praktisk utbildning har haft stor betydelse för rättskulturen i vårt land under lång tid. Domarbanan som var ett naturligt val för de främsta unga juristerna var kungsvägen som ledde till höga ämbeten och domartjänster. För unga jurister i karriären finns sedan flera år tillbaka andra väl så lockande alternativ. Risken är att domarutbildningen och domartjänsterna blir en av flera likvärdiga karriärer för en jurist. För mig är det självklart att domaren skall vara på krönet av juristvärlden. För att det skall bli så förutsätts att det är naturligt och attraktivt för de bästa från olika juristyrken att söka domartjänster. För mig är det vidare principiellt felaktigt att jurister som rekryteras på grundval av en välmeriterad notarietjänstgöring skall vara mer eller mindre självskrivna till domartjänster 10-15 år senare. I detta ligger ingen värdering av de duktiga jurister som är på domarbanan men i godtagandet av ett sådant system ligger en kraftig nedvärdering av domarämbetet. Vad man än tycker i denna fråga bör man engagera sig, för domstolsväsendet står här vid ett vägskäl! Stefan Strömberg domkretsen nr 3/2003 POSTADRESS Domstolsverket 551 81 Jönköping TELEFON 036 15 53 00 FAX 036 15 09 04 E-POST domkretsen@dom.se ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind REDAKTÖR Peder Jonsson REDAKTIONSRÅD Helen Sivertsson, Anna Kronander, Per Carlsson PRODUKTION Anne Hammarskjöld AB GRAFISK FORM Maria Ingelskog ORIGINAL Johanna Blomberg TRYCK Danagårds Grafiska AB UPPLAGA 6 900 ex Tryckt på miljövänligt papper. domkretsen (O)lika som bär Internationella kansliet och tvillingarna i Baltikum Domarbanan omvälvande omdaning av historiskt system Annika Sehlstedt, Maria Cederqvist, Ove Lindström och Kristina Ulgemo arbetar med Domstolsverkets internationella utvecklingssamarbeten. Läs mer på sidorna 27-29. FOTO Svante Örnberg Innehåll nr 3 2003 2 LEDARE 22 VERA välkomnas i Vänersborg 3 AKTUELLT Budgetsamarbetet 2 3 Hans-Jörgen Andersson PÅ NY TJÄNST 4 HANDIKAPPÅRET Svea hovrätt tillgängligt för alla 24 GÄSTTYCKARE Anne Ramberg 8 JURISTSTÄMMAN För- och 2 5 Domstolsverket i Haag nackdelar med ny teknik 2 6 En stilla julbetraktelse 10 PROJEKT Strategier mot diskriminering 2 7 E N D A G Internationella kansliet 12 AKTUELLT Ny domarbana rör om 30 KULTUR & HISTORIA Import bakom maktsymboler 14 AKTUELLT 3 2 Julgotter i bokform E U -arresteringsorder 3 4 Flagga för domstolsväsendet 16 AKTUELLT Ris och ros i Stockholm 3 4 Nämndemannaförbundet har ordet 19 PROJEKT Snabbfil för 35 NOTISER rättsprocessen 20 AKTUELLT Omdaning i Alingsås 3 6 Bertils bästa på julbordet VI FEM 2 DOMKRETSEN nr 3/2003

AKTUELLT Samarbete en tillgång i budgetarbetet Efter ökade anslag till domstolsväsendet är resultatet av höstens budgetarbete bättre än väntat. Generellt kommer domstolarna att klara neddragningarna, men det finns risk för ökade handläggningstider, sämre service till allmänheten och överansträngd personal. TEXT VIKTORIA EKBERG TACK VARE de ökade anslagen från regeringen har det akuta mardrömscenariot med ett stort antal uppsägningar och ett domstolsväsende i upplösning avvärjts. Efter beskedet i början av september har landets domstolar tillsammans med Domstolsverket under några intensiva månader arbetat för att ta fram nya budgetar.»domstolarna har varit väldigt lojala och verkligen ansträngt sig för att lösa situationen i möjligaste mån. De har verkligen ställt upp.«anna-carin Holmgren Resultatet har blivit att domstolsväsendet skall spara 90 miljoner på tre år, vilket är en halvering jämfört med hur det såg ut innan sommaren. Sedan påverkas vissa mer än andra, säger Ann Härelind, ekonomichef på Domstolsverket. De domstolar som har drabbats hårdast är dels de som har fått en stor målminskning, dels de som inte har kunnat genomföra tidigare besparingar. Möjligheten att med hjälp av överföringsbelopp skjuta besparingar framför sig har minskat eftersom procentsatsen har halverats. Ett problem har varit att domstolarnas kostnader till stor del är fasta. Domare kan inte sägas upp och administrativ personal har ofta väldigt lång uppsägningstid. Detta gör att det fanns en stor risk att uppsägningar drabbar de yngre. Istället har många valt att inte återbesätta tjänster i samband med pensionsavgångar. Tyvärr kan det påverka de domstolar som vill utveckla sin beredningsorganisation eftersom man inte kan fylla på med exempelvis beredningssekreterare, berättar budgethandläggare Anna-Carin Holmgren. FOKUS PÅ FRAMTIDEN Effekterna av att tjänster hålls inne kan bli att handläggningstider ökar och att personalen överansträngs, speciellt om det sker en ökning av antalet mål på en redan ansträngd domstol. Men målet med budgetarbetet har inte enbart varit att klara besparingarna för nästa år. En viktig faktor har varit att se till att domstolarna får ett så bra läge som möjligt vid utgången 2006, givet de ekonomiska förutsättningarna.»jag tycker att samarbetet med Stockholms tingsrätt är stimulerande, bland annat har vi kommit i kontakt med nya måltyper. Så vi har sagt att även om vi får balans i ekonomin vill vi gärna ha kvar samarbetet.«jan Vilgeus Det finns ingen anledning att göra en panikuppsägning nu och sedan behöva anställa under nästa år. Långsiktighet är ett nyckelord i arbetet, berättar Ann Härelind. Nacka tingsrätt är en av dem som har utnyttjat möjligheten att inte återbesätta tjänster för att klara sparkraven. Men tingsrätten har också gjort stora förändringar för att komma tillrätta med domstolens ekonomiska situation. År 2001 utreddes tingsrättens organisation av en konsultfirma i samarbete med Domstolsverket. Utredningen ledde bland annat fram till att tingsrättens organisation minskades. Idag arbetar vi med en beredningsorganisation med storrotlar där beredningssekreterare, notarier och fiskaler förbereder målen till domarna. Resultatet är bättre effektivitet och snabbare målhantering, berättar lagman Jan Vilgeus. Sedan 1999 samarbetar tingsrätten även med Stockholms tingsrätt för att minska sin överkapacitet. Nacka tingsrätt tar idag cirka 4 procent, eller cirka 250 mål, per år av Stockholms tingsrätts tvistemål. Från början var det för att få mer för oss att göra, men idag får vi viss kompensation för de här målen. Hade vi inte fått det hade ekonomin sett kärvare ut, säger Jan Vilgeus och avslutar: Med tanke på ekonomin kan det vara ett bra sätt att hjälpas åt. Det är aldrig bra psykologiskt att en domstol känner sig överansträngd och en annan understimulerad. Den 18 december avslutas arbetet när generaldirektör Stefan Strömberg tar det formella beslutet om domstolarnas budgetar. Vi kommer att följa upp resultatet och rapportera till regeringen om eventuella konsekvenser. Får vi indikationer på att verksamheten inte klarar av kraven kommer vi att trycka på igen, säger Ann Härelind. DOMKRETSEN nr 3/2003 3

EUROPEISKA HANDIKAPPÅRET 2003 Tillträde tillåtet Tillgänglighet till rättsväsendet och öppenhet i domstolarna är en självklarhet inom domstolsväsendet. Frågan är bara för vem. I gamla lokaler med långa trappor eller tunga dörrar kan domstolarna snarare verka stängda för människor med funktionshinder. Wrangelska palatset är dock ett lysande undantag.

EUROPEISKA HANDIKAPPÅRET 2003 I varje ombyggnad, tillbyggnad eller nybyggnad så har dessa frågor funnits med. Därför är det nog inte så många domstolar som inte kan ta emot handikappade till åtminstone någon eller några förhandlingssalar. Däremot är det sällsynt att vi når de nya kraven som säger att man utan assistans skall kunna ta sig in och runt i byggnaderna. Hans Karlsson Wrangelska palatset; toppmoderna lokaler med anrik historia. TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO CARL JOHAN ERIKSON PÅ RIDDARHOLMEN i Stockholm håller Statens fastighetsverk sedan drygt ett år tillbaka på att bygga om Wrangelska palatset. När allt är klart kommer personal och besökare inte bara att vistas i toppmoderna lokaler med anrik historia. Lokalerna rymmer också många bra exempel på lösningar som gör att människor med funktionshinder kan röra sig obehindrat in, i och ut ur hovrätten. Bara en sådan detalj som att alla numera kommer att kunna använda samma entré är ovanligt. Jag tyckte inte att det var värdigt att en rullstolsbunden skulle behöva använda samma ingång som en häktad. Tidigare var det byggnadens enda handikappanpassade ingång, säger Lisbeth Söderhäll, projektledare på Statens fastighetsverk och ansvarig för ombyggnaden. Lisbeth Söderhäll har arbetat mycket med handikappfrågor och för henne var det självklart att ta upp frågan tidigt i diskussionerna kring projekteringen. HÅRDARE KRAV Samtidigt har regeringen genom handikapppolitiken fokuserat på tillgänglighetsfrågorna. Begreppet tillgänglighet har breddats, vilket betyder att alla, såväl allergiker som rullstolsburna, skall ha samma tillgänglighet till samhället. Och genom att slå fast att det är miljöer som gör människor handikappade har myndigheterna fått ett mycket större ansvar. Från och med 2010 skall människor med funktionshinder kunna röra sig obehindrat i offentliga och allmänna lokaler. För Statens fastighetsverk som förvaltar många offentliga byggnader blev Wrangelska palatset därför en möjlighet att prova nya lösningar. Arbetet började med en genomgripande inventering för att se vilka möjligheter som fanns och vad som behövde göras. Wrangelska palatset visade sig ha, trots byggnadens ålder, förhållandevis jämna plan och få nivåskillnader inom samma våning, vilket har gett bra förutsättningar för att öka tillgängligheten. Vi satte oss ned och gick igenom vad vi ville genomföra och vad som var en rimlig nivå. Målet var funktionella och tillgängliga lokaler för alla plus hög säkerhet. När allt är klart kommer 90 procent av byggnaden vara nåbara för dem som sitter i rullstol, berättar Martin Weyler, hovrättsassessor och kontaktperson från Svea hovrätt. UNIK HISS OCH TALAT LARM Handikappanpassade hissar med knappar i rätt höjd och talat våningsutrop, handikapptoaletter på varje våning, lyftbord vid entrén, talat larm och förstärkta hörslingor i rättssalarna är några av lösningarna som är resultatet av tillgänglighetsarbetet. Vissa lösningar är unika. Till exempel kommer Wrangelska palatset att bli första byggnad i Sverige med en hiss som är säker vid brand. Det betyder att vid utrymning kan den som sitter i rullstol eller på annat sätt har nedsatt rörelseförmåga ta sig ur byggnaden själv via hissen. I vanliga fall används hisschakt för att föra ut rök genom taket och därför kan inte hissar användas vid brand. Här sätts istället hisschaktet under övertryck och då fungerar den. Med automatiska dörrar skapas rökfria och säkra väntrum utanför hissen, berättar Lisbeth Söderhäll. Under hela arbetet har Statens fastighetsverk haft en referensgrupp med funktionshindrade för att få synpunkter och tankar om lösningarna. Det kan tyckas ganska självklart att man vänder sig till dem som har mest praktisk kunskap inom området men så är inte alltid fallet. Tyvärr så använder sig företag sällan av funktionshindrades erfarenheter. Det hade gjort mycket nytta om de hade tagit hjälp DOMKRETSEN nr 3/2003 5

EUROPEISKA HANDIKAPPÅRET 2003 Den nya lagen angående tillgänglighetsfrågorna förpliktigar. Det har blivit ett tryck och vi får mycket mer frågor. Ett exempel är vi har blivit engagerade av Statens fastighetsverk för att hjälpa till som referensgrupp, vilket är otroligt positivt. Per-Olof Bengtsson, Neurologiskt Handikappades Riksförbund av oss, då hade många förargliga missar undvikits. Det är ofta ramper blir för branta eller dörrar blir för smala, berättar Per-Olof Bengtsson från Neurologiskt Handikappades Riksförbund som ingått i referensgruppen. Wrangelska palatset är en kulturminnesmärkt byggnad, som många andra domstolar. Så när arbetsgruppen ville sänka golvet för att få bort ett par onödiga trappsteg upp till en av husets hissar, skulle åtgärden först godkännas av Riksantikvarieämbetet. En annan aspekt av tillgänglighetsfrågorna är att de ofta krockar med de säkerhetskrav som domstolarna har. En handikappdörr kanske är en säkerhetspassage större delen av tiden och är då låst. Ett annat problem är hörbarhet i salarna. Under stängda förhandlingar kan till exempel fasta hörslingor innebära en säkerhetsrisk. Omfattande förändringar är också en fråga om pengar. Hela domstolsväsendet är satt under stor ekonomisk press och då är det klart att det sätts pris på angelägna önskemål eftersom de prioriteras mot kärnverksamheten. Det gäller tillgängligheten såväl som säkerhetsfrågor, säger Hans Karlsson, chef för lokalförsörjningssektionen på Domstolsverket. STÖRRE KRAV PÅ DOMSTOLARNA Regeringens krav på full tillgänglighet år 2010 innebär bland annat att varje myndighet måste inventera miljön för att se vad som måste förbättras och skriva en handlingsplan för tillgänglighetsfrågorna. Vi har fått i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur man skapar tillgängliga lokaler och vad som krävs. De var klara i april, berättar Hans von Axelson, verksamhetschef på Tillgänglighetscentret. Tillgänglighetscentret, som är en enhet»jag tyckte inte att det var värdigt att en rullstolsbunden skulle behöva använda samma ingång som en häktad.«lisbeth Söderhäll under Handikappombudsmannen, har bland annat till uppgift att driva tillgänglighetsfrågorna och informera om de krav som snart skall vara verklighet. Extra skjuts har frågorna fått eftersom det i år är det Europeiska Handikappåret. I samband med detta har Handikappombudsmannen bland annat arrangerat olika seminarier om tillgänglighet för att sprida kunskap till myndigheterna. Det finns rätt mycket okunskap, och många tror att det inte går att göra kulturhistoriskt värdefulla byggnader tillgängliga. Med det här projektet har man visat att det går att göra väldigt mycket, säger Hans von Axelson. Tillgänglighetscentret har också fått i uppdrag att ta reda på hur det ser ut hos dagens myndigheter och hur långt arbetet med de här frågorna har kommit. Därför har en enkät nyligen skickats ut. Generellt kan man säga att domstolarna inte har kommit igång. Bara 19 procent av de myndigheter som ligger under justitiedepartementet har börjat. Positivt är att många lagmän har hört av sig angående enkäten och ställt frågor. Det finns en vilja att komma igång, men många tycker det är svårt, säger Birgitta Mekibes, utredare på Tillgänglighetscentret. Domstolsvärlden är väldigt viktig för funktionshindrade, framförallt förvaltningsdomstolen. Många människor med funktionshinder behöver väldigt mycket stöd och socialförsäkringsförmåner, därför är det inte ovanligt att människor med funktionshinder processar i domstolar. Det är ofta muntliga förhandlingar och då blir tillgänglighetsfrågorna viktiga. Birgitta Mekibes, utredare, och Hans von Axelson, verksamhetschef, Tillgänglighetscentret 6 DOMKRETSEN nr 3/2003

EUROPEISKA HANDIKAPPÅRET 2003 Wrangelska palatsets unika hiss är ett pilotprojekt som Statens fastighetsverk har drivit i samarbete med NHR, Neourologiskt Handikappades Riksförbund, och andra organisationer. Per-Olof Bengtsson arbetar som koordinator på NHR och är själv rullstolsburen. Det är helt nytt att jag som rullstolsbunden kan manövrera mig ut helt själv vid brand. Nu behöver jag inte lita på att någon annan skall hjälpa mig som inte har råkat i panik. Porttelefoner sitter normalt på 1,40 m höjd. Det gör telefonen omöjlig att nå för en rullstolsburen. 1,10 är en bättre höjd. POLICY PÅ GÅNG För att hjälpa domstolarna i arbetet med tillgänglighetsfrågorna har Domstolsverket tillsatt en grupp som kommer att ta fram en policy för hela domstolsväsendet. Arbetet är en direkt följd av regeringens mål år 2010. Vi ser det som en absolut nödvändighet, dels för att tillgodose regeringens krav, dels för att vi vill göra någon sorts prioritering inom vårt område. Vi kommer också att försöka etablera ett samarbete med Handikappsombudsmannen för att få hjälp därifrån, säger Hans Karlsson. Eftersom domstolsväsendet är mitt i en omfattande omorganisationen ser Hans Karlsson problem i att starta ombyggnader av lokaler som i framtiden inte kommer att användas. Istället tror han att resurserna kommer att koncentreras till nybyggen eller omfattande ombyggnationer. Därför finns en överhängande risk att domstolsväsendet inte kommer att hinna nå regeringens mål. Tillgänglighet är en demokratisk fråga, och i tanken om att domstolarna skall vara öppna och neutrala rum där alla kan få en rättvis prövning finns en stark humanistisk grundsyn. Trots det glöms funktionshindrade ofta bort. Lisbeth Söderhäll och Martin Weyler tycker att med sunt förnuft kan mycket förbättras ganska enkelt. Försök tänka dig in hur det är att vara funktionshindrad. Fundera på hur man kommer in i lokalen och hur skyltarna ser ut i lokalen. Kontrollera om högtalarna fungerar. En enkel åtgärd för att hjälpa en synskadad till receptionen är till exempel att låta mattorna visa vägen, säger Martin Weyler. Det bästa är om domstolar kan samarbeta och dela på resurserna. Vi kan till exempel inte ha en säkerhetssal här i Wrangelska palatset utan får ta den förhandlingen hos någon som har det. Man borde ha samma strävan i de här frågorna också, så att det finns lokaler för alla. Lisbeth Söderhäll, Statens fastighetsverk, Martin Weyler, Svea hovrätt För att den funktionshindrade säkert skall kunna ta sig ut vid utrymning, krävs speciella skyltar. Den femte november var det dags att testa. Lisbeth Söderhäll från Statens fastighetsverk och Per-Olof Bengtsson från NHR diskuterar med förste brandingenjör Karl Henriksson och arkitekt Andreas Heymowski. Fakta Europeiska Handikappåret 2003 är ett kampanjår i EU:s regi. Under året har tusentals evenemang arrangerats runt om i Europa. Ett exempel är den bussturné som organiseras av EU-kommissionen och kommer att gå genom alla femton medlemsländer. Syftet med året är att uppmärksamma rätten till skydd mot diskriminering som människor med funktionshinder har, och att uppmuntra till diskussion om vilka åtgärder som kan ge funktionshindrade lika möjligheter i samhället. Det svenska temat under året är mänskliga rättigheter. Andra viktiga frågor är bemötande och tillgänglighet. Mer information finns på webbplatsen www.handikapparet2003.nu DOMKRETSEN nr 3/2003 7

SVENSK JURISTSTÄMMA 2003»Snus är snus om och i gyllne dosor«stort intresse i Älvsjö för ny presentationsteknik De flesta yrkesgrupper inom rättsväsendet har nog diskuterat möjligheter och risker med ny presentationsteknik i domstolsprocessen. Domstolsverkets seminarium på ämnet drog också fullt hus under Juriststämman på Stockholmsmässan i Älvsjö. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO CARL JOHAN ERIKSON PANELEN MED LAGMAN Lars Dahlstedt, advokat Johan Eriksson och kammaråklagare Martin Tidén redogjorde inlevelsefullt och pedagogiskt för sina erfarenheter av PowerPoint-presentationer som hjälp och stjälp under förundersökningar och förhandlingar. Moderator var Charlotte Brokelind, chefsjurist på Domstolsverket. Modern presentationsteknik i samband med i första hand brottmålsprocesser har nog både anhängare och belackare i alla berörda yrkeskårer. Att döma av panelen på Juriststämman är dock åklagare och domare överens om fördelarna med den nya tekniken. Till exempel att en mer överskådlig sakframställan i komplicerade mål bidrar till bättre processekonomi. Advokaterna är å sin sida betydligt mer avvaktande. Det finns till exempel en oro för att åklagarna medvetet kan komma att presentera bilder och annat grafiskt material som spelar på rättens känslor. På så sätt skulle ledamöterna kunna övertygas om att fälla den åtalade trots en för övrigt svag bevisning. Martin Tidén har erfarenhet av ny teknik i samband med flera eko-mål, men också från arbetsgruppen bakom Riksåklagarens förslag till riktlinjer kring användningen av modern presentationsteknik i brottmålsprocesser. Han ser introduktionen av ny teknik som en naturlig utveckling i skuggan av att brottsligheten blir allt mer komplicerad. Till exempel tunga eko-brott och brott som omfattar flera jurisdiktioner. När brottsligheten blir allt mer avancerad och därmed mer abstrakt och svårförklarad är en PowerPoint-presentation ett värdefullt pedagogiskt hjälpmedel. Framställan måste fortfarande bevisas men brottets upplägg och genomförande förtydligas och förklaras. Det är en stor fördel i stora och komplicerade mål. OFFENTLIGHETSPRINCIPEN UR SPEL Martin Tidén poängterade också att det förekommer fall som är så komplicerade, till exempel eko-brott, att offentlighetsprincipen i praktiken är satt ur spel utan de möjligheter att förklara och förtydliga bevisningen som presentationstekniken erbjuder. Advokat Johan Eriksson ser å sin sida risker i åklagarens möjligheter att förtydliga. PowerPoint-presentationer innehåller inte bara kontrollerbara uppgifter ur förundersökningen utan till viss del åklagarens åsikter. När rätten ser de fina bilderna på den stora skärmen är det lätt att invaggas i känslan att åklagaren har allt på fötterna och att allt är klart. På så sätt förenklas verkligheten. Lagman Lars Dahlstedt tyckte att Johan Eriksson överdrev riskerna. Den nya tekniken förändrar inte lagen eller dess innehåll. Rättegångsbalkens principer gäller fortfarande. Den nya tekniken ställer dock krav på ökad varsamhet»presentationsteknik ställer höga krav på etik och moral för den erbjuder också stora möjligheter att laborera med verkligheten. Bilder från en brottsplats som är tagna digitalt kan förbättras i datorn hos polisen och åklagaren. Jag säger inte att det är så, men risken finns och hur kontrolleras hanteringen?«johan Eriksson så att rättegångsbalken inte urholkas. Enligt Lars Dahlstedts erfarenheter erbjuder modern teknik i domstol större koncentration i sakframställan. Bland annat för att rätten nu kan ägna sig mer åt redogörelsen och mindre åt att teaterviskande bläddra sig igenom materialet, menade lagmannen. FÖRNUFT ELLER KÄNSLA Suggestionseffekter är ett begrepp som varit återkommande i diskussionerna om modern presentationsteknik. Från att tidigare kanske 8 DOMKRETSEN nr 3/2003

SVENSK JURISTSTÄMMA 2003 låta mordvapnet ligga framme på sitt bord kan åklagaren nu åstadkomma starka effekter med bilder och på så sätt manipulera fram känslomässiga reaktioner från rätten. Reaktioner som förskjuter fokus från kärnan i målet om den åtalade begått brottet, resonerade advokat Johan Eriksson. Ett aktuellt exempel var att visa en bild av brottsoffret innan händelsen. Och att visa en 4x4-meters bild från obduktionen är det bevisföring eller jakt på reaktioner? Kammaråklagare Martin Tidén tyckte att Riksåklagarens förslag på riktlinjer borde lugna Johan Erikssons alla farhågor. Han framhöll också att alla vet att verkligheten inte är klinisk. Därför kan ingen hindra verkligheten från att komma in i domstolen. Det är klart att känslor inte får ersätta bevisningen. Men är det fel att både hjärta och hjärna påverkas, till exempel genom att visa ett mordoffer i livet? Så såg offret ut! Om målsägande har en bruten arm efter misshandeln som prövas, skall hon då förhöras bakom ett skynke? Johan Eriksson undrade också om det inte finns en risk att åklagarna använder suggestionseffekter för att skyla över svag bevisning. Åklagaren tror på sin sak och vill vinna. Det präglar också vad som presenteras i materialet. Genom att åklagaren förenklar verkligheten förflyttas fokus, ibland medvetet, från de delar i materialet där bevisningen är svagare. Rätten tror på presentationen och därmed blir det lättare att gå på åklagarens linje. Martin Tidén framhöll den motsatta effekten ett svagt resonemang presenterat på en stor bild ter sig ännu svagare när det krossas av en uppmärksam försvarare. För att bemöta farhågorna om möjligheterna att kamouflera svag bevisning tog lagman Lars Dahlstedt litteraturen till hjälp Jag säger som Gustaf Fröding: strunt är strunt och snus är snus, om och i gyllne dosor. Domare är tekniker i bemärkelsen att vi sorterar och analyserar fakta. Som grupp är vi inte så lättsuggererade. Men det skall sägas, med all respekt, att nämndemännen har inte samma kyla inför presenterat material och därför är det viktigt att det är fakta som presenteras. TEKNIK KRÄVER RESURSER Förutom frågor om etik och moral finns det mer jordnära aspekter på den nya presentationstekniken. Från försvararhåll menar man att många advokatbyråer saknar de ekonomiska resurser som krävs för nödvändiga investeringar i utbildning, utrustning och programvara. Tid är en annan resurs som saknas, framhöll Johan Eriksson, och den moderna tekniken gör detta gamla problem ännu tydligare.»om målsägande har en bruten arm efter misshandeln som prövas, skall hon då förhöras bakom ett skynke?«martin Tidén Tillgången på resurser förskjuter styrkeförhållandet mellan parterna. Åklagaren har ofta 3-4 månader på sig att välja ut och presentera materialet. Försvaret har cirka en vecka. Generellt får vi inte heller tillgång till åklagarens PowerPoint-material innan rättegången utan vi får förundersökningen på papper. I bästa fall får vi en utskrift på papper av PowerPoint-presentationen när vi kommer till rätten. Den korta tiden gör det i praktiken omöjligt att invända mot materialet. Martin Tidén och Lars Dahlstedt var överens om att frågan om resurser är överdriven. Ny presentationsteknik kommer i första hand att användas i samband med komplicerade och spektakulära mål och för dem finns det alltid mer resurser hos alla parter, sa Martin Tidén. Det finns redan idag en viss obalans i tillgången till resurser. Exempelvis har åklagaren tillgång till polisens utredningsapparat. Användningen av ny presentationsteknik förändrar inte den nuvarande equality of arms, var Lars Dahlstedts kommentar. I sitt förslag till riktlinjer för användning av modern presentationsteknik i brottmålsprocessen konstaterar Riksåklagaren att Vad som kan uttalas är att ett väl använt presentationsstöd ger möjlighet till en bättre förståelse av ofta komplicerade sakförhållanden. Detta kan göra det lättare för domstolen att komma fram till en materiellt riktig utgång i målet samtidigt som själva processen blir både tydligare och mer effektiv. Diskussionen om för- och nackdelar med ny presentationsteknik i domstol lär fortsätta. Men att tekniken är här för att stanna kan nog alla vara överens om. Förnuft eller känsla? Chefsjurist Charlotte Brokelind, advokat Johan Eriksson, kammaråklagare Martin Tidén och lagman Lars Dahlstedt diskuterade modern presentationsteknik. DOMKRETSEN nr 3/2003 9

PROJEKT Bred satsning på bemötandefrågor Arbetet mot diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet samt sexuell läggning är högt prioriterat av regeringen. Domstolsverket har fått i uppdrag att redovisa kompetensstrategier inom domstolsväsendet. Kompetensstrategin kan domstolarna använda sig av i arbetet kring diskrimineringsfrågor. Ett flertal domstolar har under arbetets gång fått förslaget för att kunna kommentera det. TEXT PETRA MEYER FOTO MARC OEDER OCH MAGNUS BERGSTRÖM/PRESSENS BILD RIKTLINJER FÖR HUR man skall arbeta när det gäller diskrimineringsfrågor har efterfrågats från domstolarnas sida. Eftersom varje domstol är en självständig myndighet kan vi inte gå ut med en generell handlingsplan, säger Christina Helldén, jurist på Domstolsverkets Personalenhet, som har arbetat fram materialet. När det handlar om förändringsoch attitydfrågor bygger också mycket på lokalt arbete utifrån varje enskild domstols förutsättning och behov. Det svenska rättsväsendet är betydligt mer homogent än det svenska samhället i stort. År 2015 kommer 27 procent av den svenska befolkningen ha utländsk bakgrund, på vissa orter kommer siffran att vara betydligt högre, men antalet anställda med ickesvensk bakgrund inom domstolsväsendet är mindre än två procent. Just denna aspekt av problematiken är svår att omedelbart komma tillrätta med enligt Christina Helldén, eftersom juridiskt arbete, framförallt i domstol, ställer mycket höga krav på kunskaper i svenska språket. Dessutom är rättssystemen specifika från land till land. Det är därför svårt för utländska jurister som flyttar till Sverige att ta sig in på arbetsmarknaden. Men det är viktigt att vi jobbar långsiktigt ute i gymnasieskolorna och skapar ett intresse för juristutbildningen. STRUKTURELL DISKRIMINERING Det finns ytterst lite forskning om förhållningssätt gentemot invandrare, religiösa grupper och bi- och homosexuella inom rättsväsendet. Samtidigt är attityder erkänt svåra att mäta. Föreställningar, normer och fördomar ligger djupt förankrade på ett omedvetet plan där de färgar sättet att bedöma omvärlden. Om normen är en svensk, heterosexuell individ betraktas per automatik invandrare och homosexuella som avvikande. De anmälningar som görs angående upplevd diskriminering i domstolarna rör ofta uttalanden om etnisk eller religös tillhörighet. Det kan handla om formuleringar i domen och uttalanden som gjorts av domaren. Christina Helldén tror inte att domstolsväsendets föreställningsvärld skiljer sig så markant från samhällets i stort och hon tycker därför att det är viktigt att arbetet mot diskriminering inom rättsväsendet sker öppet och aktivt. 10 DOMKRETSEN nr 3/2003

PROJEKT»Inom rättsväsendet finns det ett stort intresse och mycket kunskap om juridiken, men så kallade mjuka frågor ägnas av tradition inte så mycket tid.«christina Helldén Man måste ta upp de här frågorna och prata om dem och det måste ske kontinuerligt. Handlingsplaner gör ingen nytta om de är en ren skrivbordsprodukt, därför måste de här frågorna integreras i den dagliga verksamheten. Ofta behövs det inte så mycket för att skapa ett första steg till förändring. Ett vardagsexempel kan vara att man frågar hur ett namn uttalas om man är osäker på det. EN LEDARSKAPSFRÅGA För Stephan Rapp, utbildningschef på Domstolsverket, är arbetet mot diskriminering en viktig ledarskapsfråga. Om ledarna tar tag i det här och tydligt visar att de anser att det är en viktig fråga sprider sig intresset i resten av organisationen. Vi får inte heller glömma att diskrimineringsfrågor är ena sidan av ett mynt där den andra är jämställdhet och bemötandefrågor. Hur bemöter och behandlar rättsväsendet de människor som kommer till domstolarna? I slutändan bör man nog vända på frågeställningen; i vilken mån kan domstolarna förvänta sig ett förtroende från allmänheten om de inte tar diskrimineringsfrågor på allvar? Fakta Den 1 juli 2003 trädde en ny lag (2003:307) i kraft gällande förbud mot diskriminering. Målen kommer att behandlas som tvistemål och har en ny bevisregel som skall göra det lättare att bevisa upplevd diskriminering. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) vill driva mål av denna typ för att skapa prejudikat. Dessa myndigheter kan även bistå med information och kunskap. För mer information se www.do.se och www.homo.se För dig som arbetar inom domstolsväsendet finns redovisningen för kompetensstrategier på domstolsväsendets intranät. DOMKRETSEN nr 3/2003 11

AKTUELLT Dramatisk omdaning av domarrekryteringen Ett förändringsarbete pågår inom domstolsväsendet. Ett förslag är att domarrekryteringen skall ändras från ett i praktiken slutet system till en öppen rekrytering. Som en konsekvens av detta föreslås att dagens domarutbildning läggs ned. Fördelarna med en öppen domarrekrytering är många anser den särskilde utredningsmannen, före detta justitiekanslern Hans Regner. TEXT PETRA MEYER FOTO CARL JOHAN ERIKSON, FREDRIK PERSSON/PRESSENS BILD, KAMERAREPORTAGE I TEORIN är det redan i dag möjligt för utomstående jurister att söka ordinarie domartjänster, i praktiken är det ytterst få som blir anställda. Tendensen är att de med domarutbildning gynnas vid utnämningar av nya domare och en bredare erfarenhetsbakgrund bland domare har då inte kunnat realiseras. Jag tror att en domarutbildning av dagens snitt och rekrytering av jurister med annan bakgrund är två oförenliga storheter, säger Hans Regner. Om domarutbildning skall vara attraktiv för unga jurister måste utsikterna att bli ordinarie domare vara ljusa. Går man på linjen att domarrekryteringen skall vara öppen blir utbildningen mindre attraktiv. Bakom förslaget om en öppen domarrekrytering ligger även andra faktorer. Redan idag är det svårt att rekrytera domare till domstolar som inte ligger nära hov- och kammarrätter medan det i storstäderna är ett omvänt förhållande. En bieffekt av förslaget är att hov- och kammarrätternas ansvar för assessorer kommer att upphöra. I Göteborg och Malmö finns det ett överskott»vi kommer aldrig ha någon bra domarförsörjning i Sverige om det finns en massa smådomstolar kvar. Unga människor är helt enkelt inte intresserade av att flytta till någon glesbygdsort där det kulturella utbudet är litet och där det finns små möjligheter för partnern att få jobb.«hans Regner av assessorer. Varken budget eller organisation är anpassade till detta arbetsgivaransvar. Gunnel Wennberg, hovrätträttspresident i Hovrätten för Västra Sverige, håller med om att det nuvarande systemet måste förändras. För närvarande är det ett stort bekymmer och det är tråkigt, för det handlar om oerhört duktiga jurister som vill jobba. Jag har en grundläggande positiv inställning till att någonting måste göras. Vi kan inte i längden ha kvar anställningsansvaret för en stor grupp unga jurister som vi utbildar, men inte kan ha kvar anställda hos oss. ÖKADE KRAV PÅ SPECIALISERING Ytterligare en aspekt av förändringskravet är efterfrågan på mer specialiserade domare. Det finns flera aspekter på frågan om specialisering. Diskussionen handlar om att 12 DOMKRETSEN nr 3/2003

AKTUELLT domarna kan behöva särskilda kunskaper om de juridiska reglerna på ett visst område, men den handlar också om att domarna skall ha kännedom om olika förhållanden som är relevanta för vissa måltyper. Det kan gälla kunskaper om barns situation som är av betydelse i vårdnadsmål. Båda slagen av specialisering går visserligen att åstadkomma genom utbildning, men särskilt beträffande kunskaper om olika förhållanden är det bättre att rekrytera jurister som redan har de kunskaperna, menar Hans Regner. Gunnel Wennberg kan dock se vissa problem med en alltför stor specialisering. professionellt sätt. Idag är det nästan helt och hållet ett skriftligt förfarande och för mig som i många år arbetat utanför domstolsväsendet känns det skrämmande att man anställer domare endast genom pappersexercis. Gunnel Wennberg håller med om att dagens system är bristfälligt, inte minst därför att de vitsord som lämnas är försiktiga med kritik och på det stora hela är tämligen intetsägande. Samtidigt har hon vissa att påverkas av de föreslagna förändringarna. Inte heller förändras deras framtidsutsikter. Med start år 2005 och 10-15 år framåt kommer många ordinarie domartjänster bli lediga över hela landet. För dem som nu går juristutbildningen kommer däremot nya möjligheter att öppna sig. Till skillnad från det nuvarande systemet behöver man inte bestämma sig vid unga år för vilken karriärväg man vill ha i framtiden utan kan pröva olika juristyrken. Märit Bergendahl tror»men det måste jag säga, den dag man inte längre har unga jurister som kommer och går kommer jag att sakna dem. För det är en mycket stor stimulans med de unga, de är väldigt duktiga och har fullt med idéer. De är en väldigt trevlig grupp medarbetare.«gunnel Wennberg. Om man rekryterar folk från en annan bakgrund så gäller det att de inte är för specialiserade. De måste ha möjlighet att vara generalister också. För Märit Bergendahl, hovrättsassessor och för närvarande utredningssekreterare vid Jordbruksdepartementet, känns det främmande att lägga ned en välfungerande utbildning och i framtiden ersätta utbildade domare med jurister utifrån. Det är ett yrke där man behöver erfarenhet och där man behöver komma in i tankesättet genom att arbeta med äldre kollegor. NY DOMARNÄMND En av de förändringar som Hans Regner föreslår är att den gamla Tjänsteförslagsnämnden skall ersättas med en ny Domarnämnd och att systemet för beräkning av meriter vid domaranställning ändras. Det skall ske en helhetsbedömning av meriterna och domstolstjänstgöring, inklusive domarutbildning, skall på ett mer jämbördigt sätt kunna jämföras med annan utbildning och andra yrkeserfarenheter. De som har varit föräldralediga skall inte missgynnas. Arbetet att välja ut kandidater till domartjänsterna måste också ändras. Domarnämnden skall arbeta på ett Gunnel Wennberg, hovrättspresident i Hovrätten för Västra Sverige farhågor för att kvaliteten på de domare som anställs utifrån inte skall nå upp till den nivå som finns i dag. Man kan inte vara säker på hur det går med ett nytt system. Om rekryteringarna inte lyckas, om vi inte får in rätt personer som domare, då är det allvarligt.»jag är orolig för att jag i framtiden kanske skall jobba som rådman med domarutbildning i en domstol där de flesta av mina kollegor kanske inte har det. Vad skall det bli för domstol frågar jag mig.«märit Bergendahl LÅNGSAMMA FÖRÄNDRINGAR Det är radikala förändringar som föreslås för framtidens domarrekrytering, men processen kommer att ta lång tid. Förhållandena för de unga juristerna på domarbanan kommer inte Hans Regner, särskild utredningsman och före detta justitiekansler dock att det nya systemet kommer att missgynna dem som tidigt vet vilken bana de vill gå. De som satsar på domarbanan hamnar ju inte där av en slump. Det är ett medvetet val. Skall vi som vill bli domare behöva jobba som advokater i 20 år innan vi får bli domare? Hans Regner förstår att hans förslag har rört upp känslor. Det är förståeligt. När vi ifrågasätter om domarutbildningen skall vara kvar ifrågasätter vi den bana de har valt vid unga år, men vi ifrågasätter inte deras duglighet och skicklighet. Det här handlar om ett väldigt stort systemskifte. Det nuvarande systemet har sina rötter i mitten av 1600-talet och att nu göra någonting helt annat är nog svårt att acceptera. DOMKRETSEN nr 3/2003 13

NYTT FRÅN EU Öppnare förslag om överlämnande Utlämning av misstänkta eller dömda för brott har hittills varit ett tämligen slutet förfarande som har skötts på regeringsnivå. I maj 2002 godkände riksdagen en proposition om att avskaffa det formella utlämningsförfarandet mellan länder inom EU och istället ersätta detta med ett förenklat överlämnande, en EU-arresteringsorder. Om de nya bestämmelserna godkänns av riksdagen kommer de att träda i kraft den 1 januari 2004. TEXT PETRA MEYER FOTO MAGNUS BERGSTRÖM/PRESSENS BILD MISSTÄNKTA OCH DÖMDA brottslingar utlämnas i princip dagligen mellan länder i EU och även mellan de nordiska länderna. Ytterst få invänder egentligen emot att någon som är misstänkt för ett brott i ett land skall föras tillbaks till det landet för rättegång. Inte heller finns det något större motstånd emot att förrymda brottslingar återbördas till det land de har rymt ifrån. Trots detta har förslaget om en EU-arresteringsorder dragit på sig kritik både från media och från politiskt och juridiskt håll. En av anledningarna till kritiken är att själva rambeslutet med lagförslaget presentererades den 19 september 2001, endast en vecka efter attacken i New York. Den presenterades tillsammans med ytterligare ett rambeslut om terroristbekämpning. Inte helt förvånande uppstod en debatt om att båda rambesluten hade hastats fram i panik efter den 11 september. Enligt Joakim Zetterstedt, kansliråd på Justitiedepartementet, finns det inget samband mellan händelserna i USA och de två rambesluten. Det fanns redan 1999 ett uppdrag att ta fram nya regler på det här området och det fanns även en tidtabell om när de skulle vara genomförda och det var före utgången av september månad 2001. Men det är två väsensskilda rambeslut som har helt skilda funktioner. EU-arresteringsordern är en generell reglering som helt enkelt skall lösa en hantering som sker dagligdags mellan Sverige och länder vi samarbetar med. Kritik mot själva lagstiftningsproceduren har kommit från Lagrådet. Vad gäller Lagrådets kritik så är den intressant, säger Charlotte Brokelind, chefsjurist på Domstolsverket. De kritiserar proceduren där man låter riksdagen ta ställning till ett övergripande rambeslut innan man har»utlämning inom Norden sköts väldigt smidigt och det har varit en inspiration till det nya förfarandet där man stärker rättssäkerheten genom att införa ett tvåpartsförfarande i domstol.«joakim Zetterstedt gjort den omfattande remissomgången som vi är vana vid här i Sverige. När vi på myndigheterna får remissen är beslutet redan taget. Vi hänvisade till Lagrådets yttrande i vårt remissvar och påpekade att den kritiken var viktig. FÖRENKLAT ÖVERLÄMNANDE I och med EU-arresteringsordern kommer beslut om överlämnade av misstänkta och dömda att flyttas till myndighetsnivå. Det blir ett tvåpartsförfarande som prövas i domstol och ärendet skall avgöras inom 60 dagar, men kan undantagsvis förlängas till 90 dagar. Den som har begärts överlämnad har rätt till en försvarare och det finns även möjlighet att överklaga beslutet. Både Joakim Zetterstedt och Charlotte Brokelind kan se många fördelar med systemet. Det här rambeslutet har, bland annat, sin förebild i det nordiska förfarandet där det i huvudsak är åklagare som fattar beslut om utlämning. Vi har haft det systemet sedan 50-talet och det har fungerat utmärkt, säger Joakim Zetterstedt. Fördelen med den här lagen är att rekvisiten blir tydligare. När regeringen har fattat beslut har det varit ett mer slutet förfarande. Det har varit svårt att veta vilka förutsättningar regeringen har tillämpat och systemet har varit stängt för insyn. Nu blir det mycket tydligare och öppnare, menar Charlotte Brokelind. ÖVERLÄMNANDE AV SVENSKA MEDBORGARE Huruvida svenska medborgare skall kunna utlämnas till ett annat land för rättegång är en känslig fråga. Under den nya lagen kommer det inte att göras någon skillnad på egna och andras medborgare, däremot kan Sverige kräva att svenska medborgare får 14 DOMKRETSEN nr 3/2003

NYTT FRÅN EU avtjäna sitt straff i Sverige. Charlotte Brokelind har svårt att se varför just denna aspekt har utsatts för kritik. Kräver vi av andra länder att de skall lämna ut sina medborgare, då får vi också lämna ut våra medborgare. Bakgrunden till den djupt rotade oviljan att överlämna svenska medborgare kan ha sin grund i ett svenskt insulärt tänkande som automatiskt tar för givet att andra länders rättssystem är mindre säkra än det svenska. Det finns ingen anledning att tro att andra länders domare inte har samma höga rättsideal som de svenska, säger Joakim Zetterstedt. Människor kommer inte att överlämnas för några småbrott, det är alldeles för stora kostnader involverade. När någon begärs överlämnad kommer det att vara för grova brott. Frågan är om vi önskar oss att Sverige blir en plats där brottslingar ges en fristad. Även ordföranden i Justitieutskottet, Susanne Eberstein, anser att Sverige bör skaka av sig sin tilltro till den egna ofelbarheten. Ibland känns det som att Sverige alltid tror att vi ligger i framkant när det gäller rättssäkerhet och modern lagstiftning, och det är inte alltid så. Jag tycker kanske att vi ska sluta vara så främlingsfientliga. (Folkets Nyheter, sommaren 2003) DUBBEL STRAFFBARHET För att en person skall utlämnas till ett annat land har det tidigare krävts att brottet det gäller även är ett brott i Sverige. Under den nya lagen försvinner kravet på dubbel straffbarhet för vissa typer av brott som finns i en lista med grova brott. Majoriteten av brotten på listan är brott även i Sverige, men det»det kommer handla om grova brott och även gränsöverskridande brott. Det skall man ha klart för sig, gränsöverskridande brott är någonting som ökar.«charlotte Brokelind finns ett par undantag som kan komma i konflikt med de svenska grundläggande friheterna, främst föreningsfriheten, tryckfriheten och yttrandefriheten. Det första brottet på listan, deltagande i en kriminell organisation, är ett intressant brott, säger Charlotte Brokelind. Jag kan känna att det inte kan bli så enkelt för en svensk domstol att lämna ut en person som är medlem i en kriminell organisation. I Sverige har vi ju föreningsfrihet. Vissa politiska organisationer är dock kriminaliserade i sina hemländer och det kan finnas ett visst fog för att politiska oppositionella kan begäras överlämnade med stöd av denna brottsrubricering. Men domstolarna har möjlighet att vägra ett överlämnande om det finns skäl att tro att personen kommer att straffas för sin politiska uppfattning. Svenska domstolar kommer alltså inte behöva gå emot den svenska grundlagen eller Europakonventionen. DEN PRAKTISKA HANTERINGEN Formaliseringen av utlämningprocessen innebär att mycket av det administrativa arbetet kommer att läggas på polis och åklagare. Domstolarna kommer i själva verket bara ta ställning till om ett överlämnande skall ske. Charlotte Brokelind hade dock gärna sett en begränsning i antalet domstolar som skall handlägga dessa mål. Vi hade önskat att det hade blivit koncentrerat till färre domstolar, till exempel i residensstäderna. Det kan bli svårt för en liten domstol att hantera verksamheten om en domare blir upptagen med ett överlämningsmål i en månad. Joakim Zetterstedt tror inte att domstolarna kommer att översvämmas av krav på överlämning. Antalet utlämningar ligger idag på omkring 20 stycken per år i varje riktning, förenklingen kommer nog att innebära en liten ökning. DOMKRETSEN nr 3/2003 15

AKTUELLT Helhetslösning eller halvmesyr för Stockholm? Efter stormen kring Stockholmsutredningen framstår reaktionen på regeringens förslag som en mild västanfläkt När antalet domstolar i Stockholms län minskar från nio till sju kanske medarbetarnas tro på visionerna om ökad service och flexibilitet ökar. Men ännu väntar några viktiga frågor på svar. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD ILLUSTRATION LARS REHNBERG STOCKHOLMSUTREDNINGEN, Stefan Strömbergs utredningsförslag, rekommenderade att Stockholms läns nio domstolar skulle bli fyra vilket inkluderade att Norrtälje tingsrätt skulle vara kvar oförändrad. Regeringens förslag innebär att de nio i stället blir sju. Den 12 november tog riksdagen ställning till denna lösning, som i korthet innebär att Stockholms tingsrätt delas, samtidigt som Handens respektive Södra Roslags tingsrätt försvinner. För att samordna frågorna kring organisationsförändringarna i Stockholm har Domstolsverket bildat en projektorganisation. Den leds av rådman Inger Söderholm, som betonar att målet för de yttre organisationsförändringarna är att bana väg för en ny inre organisation. Större enheter ger betydligt bättre förutsättningar för beredningsorganisationer och ökade möjligheter för specialisering. Helheten kommer att gagna både medarbetare och medborgare. Inger Söderholm, som också ingick i arbetsgruppen bakom Stockholmsutredningen, tycker att regeringens förslag har fördelar även om möjligheterna till vissa synergieffekter inte blir lika goda. Samverkan rörande administration och utbildning hade till exempel kunnat ordnas enklare med färre och större enheter men det finns en vilja i organisationen att hitta en lösning för den organisation som det nu blir.»sedan fortsatte dialogen med kriminalvården, polisen och åklagaren. Tillsammans med dem kommer vi att presentera ett förslag någon gång kring årsskiftet.«tre OBESVARADE FRÅGOR Regeringen lämnar tre frågor öppna för förslag från Domstolsverket. En är hur söderortsmålen skall fördelas mellan Nacka och Södertörn. En annan är att diskutera placeringen av 16 DOMKRETSEN nr 3/2003

AKTUELLT Solna tingsrätt samt om kommunerna Upplands-Bro och Järfälla skall tillhöra Solna eller den nu föreslagna Attunda tingsrätt. När det gäller de öppna frågorna hade vi tänkt komma med ett snabbt underlag till regeringen. Redan i maj mötte vi lagmännen och diskuterade de här tre frågorna. Sedan fortsatte dialogen med kriminalvården, polisen och åklagaren. Tillsammans med dem kommer vi att presentera ett förslag någon gång kring årsskiftet. MEDARBETARNAS MEDVERKAN AVGÖR Inger Söderholm ser medarbetarnas engagemang som nyckeln till en lyckad omorganisation i Stockholm. Det gäller egentligen allt, personalfrågorna, formandet av den inre organisationen av de nya tingsrätterna och förstås byggnaderna. God tillgång till aktuell information skall bidra till att underlätta processen för medarbetarna. Personalfrågorna har högsta prioritet i vårt arbete. Alla 600 domstolsanställda i Stockholm påverkas på ett eller annat sätt, vare sig de flyttar geografiskt eller får nya arbetskamrater från andra domstolar. Enligt den ursprungliga tidplanen skulle omorganisationen av tingsrätterna i Stockholms län vara avslutad 2006. Någon försening kan det bli men det faktiska genomförandet kommer sannolikt att ske stegvis och börja tidigare än så. Medan riksdagen tagit ställning till regeringens förslag pågår arbetet med att lösa lokalfrågorna för Stockholms nya domstolsorganisation. forts. på nästa sida DOMKRETSEN nr 3/2003 17

AKTUELLT Några röster om regeringens förslag DYSTER ÖVER KOMPROMISSANDET Vi på Stockholms tingsrätt är nöjda men för regionen i stort hade det varit önskvärt med en tydligare förbättring. Det är också ett bekymmer att regeringens förslag är oklart på flera punkter, varje oklarhet påverkar tidplanen. Eventuella förseningar påverkar oss mest eftersom de andra domstolarna behöver vara beredda för att ta emot vår miljödomstol och så vidare. Vi förordade Stockholmsutredningens tre-alternativ, och jag är för egen del dyster över kompromissandet på politisk nivå. Det är viktigt med en långsiktig lösning och därför hade jag önskat ett mer radikalt grepp och en tydligare struktur. Målen skiljer sig inom Stockholms kommun och för oss är en uppdelning bra. Vårt stora problem idag är mängden förtursmål som försvårar planeringen. Genom förslaget får vi mindre brottmål. Det förbättrar våra möjligheter att planera och vi får en bättre beredningsorganisation. Nu diskuterar vi hur avdelningarna skall sättas samman. Idag har vi ett cirkulationssystem för domarna, där de dömer brottmål i tre år och tvistemål i fem år. Men vid varje byte tappar vi kontinuitet. I framtiden kommer vi att ha blandade avdelningar med brott- och tvistemål. Då minskar behovet av cirkulation och det ser vi som ytterligare en fördel. Det är också ett stort plusvärde för oss att rymmas i ett hus. Personalen hoppas att det blir Rådhuset som är något av en symbol för Stockholms tingsrätt. Lokalfrågan har hög prioritet och vi arbetar tillsammans med personalen när vi diskuterar de olika förslag som finns. Lena Berke, lagman, Stockholms tingsrätt 100 MEDARBETARE ÄR ETT OPTIMALT ANTAL Själv har jag varit mest positiv till tre jämnstora tingsrätter men regeringens förslag har också fördelar. Samtidigt tycker jag att man stannar på halva vägen när man låter Nacka och Södertälje vara kvar. Genom att slå ihop Sollentuna och Södra Roslags tingsrätt får man en hel del positiva synergieffekter. En större organisation är självklart mindre sårbar, samtidigt blir målen allt större och krävande. På en mindre enhet kan exempelvis ett stort eko-brottsmål slå ut all annan verksamhet i flera månader. Det måste domstolen själv ta hand utan att hela verksamheten blir lidande och utan att behöva ställa in mål. Det blir lättare att hantera ju fler domare det är. Specialiseringen är en annan fördel med större domstolar. Ekobrotts-målen är ju ett exempel, och sedan kan man tänka sig att arbetsrättsliga mål och entreprenadmål läggs på specialister. Det tror jag att domarna är positiva till eftersom alla har sina favoritområden. Visst finns det risk att större domstolar blir mer opersonliga arbetsmiljöer. Jag vet av egen erfarenhet från Högsta Domstolen att 100 medarbetare är ett optimalt antal och det är aktuellt för vår del. Jag tycker att tillgången på information har varit god och mina medarbetare vet lika mycket som jag. Idag förbereder vi sammanslagningen på flera olika sätt. För att lära känna varandra och för att få organisationen att fungera på samma sätt på båda ställena har vi personalutbyte, en gemensam ledningsgrupp och vi skall ha gemensam julfest. Hela organisationen skall vara klar när vi år 2006 flyttar ihop och bildar Attunda tingsrätt som vi hoppas får ett nytt tingshus i Sollentuna. Erik Ternert, lagman, Sollentuna och Södra Roslags tingsrätt VI KÄNNER OSS BESVIKNA På Södra Roslags tingsrätt har vi diskuterat båda förslagen många gånger, och jag talar för majoriteten av mina kollegor när jag säger att vi inte tycker att något av förslagen är bra. Nackdelarna med Stockholms tingsrätts storskaliga organisation förs nu över och fördelas på sju tingsrätter. Förslaget innebär att bara för att en stor organisation dras med problem slår man sönder de mindre och välfungerande organisationerna. Under lång tid har vi pendlat mellan hopp och förtvivlan. Inte minst för att vårt eget förslag inte fått något gehör. Vi är inte emot förändringar, men hur skall vi kunna ställa oss bakom förändringar som inte innebär förbättringar? Vi tycker att utredare och beslutsfattare missbrukat vårt förtroende genom att ignorera vårt förslag och vi känner oss besvikna och svikna. Maritza Bozo, domstolssekreterare, Södra Roslags tingsrätt AVVAKTANDE PÅ GRÄNSEN TILL ACCEPTERANDE ST Domstol ställer sig positiva till regeringens förslag, och tycker att sju domstolar gör det möjligt att behålla den nuvarande effektiviteten på de mindre tingsrätterna. Samtidigt blir organisationerna mer flexibla vid sjukdom och semester. Våra medlemmar har reagerat lite olika. Det finns de som varit väldigt negativa och nu ändrat sig och är positiva. Men en hel del frågar sig fortfarande varför man skall genomföra en stor omorganisation bara för att man har en för stor arbetsbelastning på Stockholms tingsrätt. Placeringen i Flemingsberg är inte heller så populär. Sammanfattningsvis kan nog reaktionerna beskrivas som avvaktande på gränsen till accepterande, men det är inga som direkt jublar. Vi tycker att det är viktigt att alla de sammanslagna domstolarna får helt nya lokaler, som markerar en tydlig omstart för alla medarbetare. Anette Jellve, förste vice ordförande, avdelningsstyrelsen ST Domstol Juseks representant Gunilla Carle framhåller att man från fackligt håll är glada över att vara inkopplad i ett så tidigt skede, men vill återkomma med ytterligare kommentarer när arbetet kommit längre. Fakta I sin skrivelse till riksdagen i maj 2003 om Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen uttalade regeringen att antalet tingsrätter i Stockholms län minskas från nio till sju och att Stockholms tingsrätt bör minskas genom att de delar av Stockholms kommun som utgör västerort och söderort förs från tingsrättens domkrets. Minskningen av antalet tingsrätter föreslås ske genom en sammanläggning i söder av Handens och Huddinge tingsrätter och i norr av Södra Roslags och Sollentuna tingsrätter. Tingsrätten i söder placeras i Flemingsberg och benämns Södertörns tingsrätt och tingsrätten i norr förläggs till Sollentuna och benämns Attunda tingsrätt. De delar av Stockholms tingsrätt som utgörs av västerort föreslås sammanlagd med Solna tingsrätt och söderortsmålen föreslås fördelade mellan Nacka och blivande Södertörns tingsrätter. Källa: Domstolsväsendets intranät 18 DOMKRETSEN nr 3/2003