EpiWux 2013 Munhälsa och tandvård i Dalarna En tvärsnittsstudie i Dalarna 2013 avseende 30-85 åringars munhälsa och attityder till tandvård samt analys av personalresurser inom tandvården i Dalarna. Birgitta Nordström Folktandvårdens kansli, Falun Kristina Edman Centrum Oral Rehabilitering, Falun
EpiWux2013 Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning... 3 Introduktion... 4 Material och metod... 6 Population och urval... 6 Metod... 6 Personalresurser... 8 Bortfall... 8 Etiska aspekter... 8 Statistisk metod... 8 Resultat... 9 Patientenkät... 9 Klinisk undersökning... 15 Beskrivning av munstatus i de olika åldersgrupperna... 18 Personalresurser... 20 Diskussion... 21 Referenser... 26 Ordlista... 28 Bilaga 1 Patientenkät... Bilaga 2 Bortfallsanalys... Bilaga 3 EpiTab 2013... Bilaga 4 Tandvårdspersonal i Dalarna... Bilaga 5 Utveckling under 30 år... < Sid 1/29 >
EpiWux2013 < Sid 2/29 >
EpiWux2013 EpiWux 2013, munhälsa och tandvård i Dalarna. En tvärsnittsstudie i Dalarna 2013 avseende 30-85 åringars munhälsa och attityder till tandvård samt analys av personalresurser inom tandvården i Dalarna. Sammanfattning Bakgrund: För att Landstinget Dalarna med sitt planeringsansvar för tandvården i Dalarna, ska kunna leva upp till Tandvårdslagens krav att ge hela befolkningen tandvård på lika villkor krävs ett gott planeringsverktyg. Det behövs aktuella fakta om befolkningens munhälsa, hälsoutveckling över tid, befolkningens attityder om tandvård och munhälsa samt analys av personalbehov. I Dalarna har därför tvärsnittsstudien EpiWux genomförts vart femte år sedan 1983. Studien år 2013 är den sjunde i ordningen. Metod: Tvärsnittsundersökningen baserades på en patientenkät och en efterföljande klinisk undersökning. Urvalet bestod av 2 243 individer slumpade ur Dalarnas befolkningsregister (samtliga mantalsskrivna personer i Dalarna i åldersintervallet 30-85 år, totalt 180 230 personer). För att möjliggöra jämförelser med tidigare EpiWux-undersökningar, delades urvalet in i fem åldersgrupper; 35, 50, 65, 75 och 85 år. Personalresurser inom tandvården i Dalarna kartlades för Folktandvårdens del via Landstinget Dalarnas personaladministrativa datasystem Heroma samt för privata vårdgivare via en postenkät. Resultat: Enkätundersökning De flesta av de svarande besöker tandvården regelbundet. Besök enbart vid akuta besvär uppgav 11 %. I 35-årsgruppen har dock var tredje individ inte besökt tandvården under de senaste två åren. Den främsta orsaken i alla åldersgrupper till att inte besöka tandvården regelbundet var ekonomi. Totalt var det 8 % som inte hade någon tandvårdskontakt. Tillgänglighet till tandvård upplevdes god i länet hos majoriteten av de svarande. Att bli kallad regelbundet uppgavs som det viktigaste i kontakt med tandvård oavsett åldersgrupp. Att få samma behandlare var mer viktigt för de äldre åldersgrupperna (65+). Att få ett gott bemötande var mycket viktigt för var tredje individ, de flesta fanns bland 35-, 50- och 85-åringarna. 95 % av samtliga upplever bra bemötande och ett gott omhändertagande hos tandvården. De flesta missnöjda med detta fanns i de yngsta åldersgrupperna. Majoriteten borstade tänderna dagligen och använde tandkräm med fluor, men 9 % uppgav att de ofta/ibland använder tandkräm utan fluor här fanns de flesta bland de äldre. Röker dagligen gjorde 10 % och 11 % var dagligsnusare. Med verktyget Oral Impact on Daily Performance (OIDP) som mäter munhälsorelaterad livskvalitet uppgav 32 % att de upplevde någon form av munhälsorelaterad påverkan i sitt dagliga liv. Klinisk undersökning Total tandlöshet fanns hos 2 % i hela urvalet och enbart bland 65-, 75- och 85-åringar. Bettdysfunktion av olika grad förekom hos 7 % av samtliga undersökta. Karies fanns hos en tredjedel. Individer som hade flest antal kariesangrepp per person (tre angrepp eller fler) fanns i den yngsta gruppen (13 %), i övriga åldrar låg denna siffra mellan 8-9 %. Tandstödd brokonstruktion oavsett utsträckning fanns hos 20 % av urvalet och flest hos de äldre. Implantat förekom hos 7 % av urvalet. Fästeförlust 6 mm på premolarer och molarer förekom hos 12 % och moderat parodontit diagnostiserades hos 35 %. Tandsten synlig på röntgenbild i sidopartiet förekom hos en tredjedel av urvalet. < Sid 3/29 >
EpiWux2013 Personalanalys En stor generationsväxling sker inom allmäntandläkarkåren, framför allt inom folktandvården. Tandläkare är idag mer lättrekryterade än tidigare. Även bland tandhygienister är en generationsväxling på gång. Rekrytering kommer att bli svårare i framtiden i Dalarna då utbildningen i Falun är nedlagd och närmaste utbildning vid Högskolan i Karlstad har beslutat lägga ned. Redan idag är det också svårt att rekrytera tandsköterskor. Även här kommer resursbristen att bli stor eftersom närmare 50 % av yrkeskåren kommer att uppnå pensionsålder inom tio år. Konklusion: Bland 35-,50- och 85-åringarna fanns flest individer som inte har regelbunden kontakt med tandvården. Det var i dessa grupper de mest kariessjuka individerna fanns. Moderat parodontit förekom hos 35 % av urvalet, mest utbrett i de tre äldre åldersgrupperna. En stor utmaning för att bibehålla/förbättra munhälsan i Dalarna är att motivera de yngre vuxna till goda munhygienvanor samt regelbundna tandvårdsbesök. En annan stor utmaning är att, för de s.k. sköra äldre, säkra en fortsatt regelbunden egenvård och fortsatt tandvårdskontakt. Här bör samarbete ske med de som finns runt dessa individer i deras dagliga tillvaro. Det finns starka skäl för att utföra en ny EpiWux-studie år 2018, dels för att långsiktigt följa tandhälsoutvecklingen i länet och befolkningens syn på sin munhälsa och dels följa utvecklingen av tillgång på personal. Introduktion Planering av tandvård Munhälsan är en del av allmänhälsan och bidrar till en god folkhälsa. För att Landstinget Dalarna med sitt planeringsansvar för tandvården i Dalarna, ska kunna skapa förutsättningar för en god munhälsa till befolkningen och leva upp till Tandvårdslagens krav att ge hela befolkningen tandvård på lika villkor (1), krävs ett gott planeringsverktyg. Ett verktyg som ger en tillförlitlig bild över munhälsoutvecklingen hos befolkningen samt visar en bild över befolkningens syn på tandvården och vad munhälsan betyder för den totala hälsan. I Dalarna har därför tvärsnittsstudien EpiWux genomförts vart femte år sedan 1983 (2-8). Tidigare EpiWux-studier har beskrivit aktuellt munhälsoläge, hälsoutveckling, befolkningens åsikter om munhälsa och befolkningens syn på tandvården. Förutom detta har en personalanalys genomförts, där nuläge analyserats och en bedömning gjorts av vad som kan ske på fem års sikt. Studien år 2013 är den sjunde i ordningen. Synen på hälsa/munhälsa har förändrats sedan EpiWux-studierna startade. Traditionellt har munhälsa beskrivits genom kliniska data som antalet tänder, förekomst av tandlossningssjukdom och kariessjukdom, alltså med biomedicinska mått. På senare år har patientperspektivet, d.v.s. människors upplevelse av den egna hälsan och livskvaliteten alltmer uppmärksammats. För den upplevda munhälsan krävs andra instrument än vad den kliniska undersökningen i de flesta fall ger, det vill säga intervjuer och/eller enkäter. Epidemiologiska studier om munhälsa hos vuxna, nationellt och regionalt i Sverige Nationella epidemiologiska studier om klinisk tandhälsa hos den vuxna befolkningen finns idag inte i Sverige. Däremot har ett Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) byggts upp sedan 2007 (10). Data rapporteras automatiskt till SKaPa-registrets databas från deltagarorganisationernas journalsystem. Trots det stora antalet individer så speglar data ännu < Sid 4/29 >
EpiWux2013 inte hela befolkningen, eftersom en klar majoritet är Folktandvårdens patienter. Inte heller finns data på den del av befolkningen som inte besöker tandvården. En annan brist är att patientupplevelser inte kan rapporteras, men här finns utvecklingsplaner. Socialstyrelsens tandhälsoregister innehåller information om tandvård inom det statliga tandvårdsstödet (11). Registret omfattar de individer som har tillgång till tandvård och fått ersättning genom tandvårdsstödet. Ingen data över patientupplevelser finns. Regionala studier finns sedan tidigare, till exempel de så kallade Jönköpingsundersökningarna där 3 80 åringar undersökts vart 10:e år sedan 1973 i Jönköpings kommun (12). I Norrbotten genomfördes en ny tvärsnittsstudie 2011 av EpiNorr, en undersökning vart 10:e år sedan 1991 (13). Västerbottenundersökningen 2002 (14) samt TE-studierna i Östergötland och Örebro där enkäter sänts ut vart femte år från 1992 och den senaste 2012 till personer födda 1942 (15). Dessa undesökningar har visat att tandlösheten och antalet avtagbara ersättningar minskat i den vuxna befolkningen, att tandlossningssjukdomen har minskat men att karies kvarstår, dock i något mindre omfattning. Personalresurser Tandvårdens personalresurser minskar i Sverige och de som finns är ojämnt fördelade. I Socialstyrelsens rapport Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2011 redovisas jämförelsetal över alla landsting angående legitimerad personal, med måttet antal tandläkare/100 000 invånare respektive antalet tandhygienister/100 000 invånare (16). För kategorin tandläkare (offentlig och privat vård sammanslaget) ligger Dalarna på tredje plats från slutet med lägst antal i landet, 67 tandläkare/100 000 invånare. Det kan jämföras med de tandläkartätaste områdena Stockholm och Västra Götaland med 87 respektive 89 tandläkare/100 000 invånare. Tillgången på tandhygienister är god i Dalarna jämfört med många andra delar av landet. Trots detta har tillgången minskat mot tidigare från 70 (2009) till 59 (2011) tandhygienister/100 000 invånare. Tandhygienisttätast är fortfarande Värmland och Gävleborg med 75 respektive 73 tandhygienister/100 000 invånare. Kronoberg har lägst antal, 29 tandhygienister/100 000 invånare. För att bedöma framtidens rekryteringsbehov krävs aktuell kunskap om befolkningens hälsa och vårdbehov och där utgör EpiWux-undersökningarna ett underlag vid planering av framtidens tandvårdsresurser. Syfte med EpiWux 2013: studera aktuellt munhälsoläge i Dalarnas vuxenbefolkning jämföra 2013 års resultat med tidigare års studier, för att följa den utveckling som skett under de senaste 30 åren och göra en bedömning av framtiden studera vuxenbefolkningens uppfattning om sin munhälsa och hur livskvaliteten påverkas studera vuxenbefolkningens uppfattning om den tandvård som erbjuds idag studera hur vissa faktorer t.ex. hälsobeteende, ekonomi m.m. påverkar munhälsan studera fördelningen av personalresurser, hur utvecklingen har skett över tid och bedöma hur den närmaste framtiden kan se ut kunna göra en bedömning av befolkningens framtida behov av tandvård < Sid 5/29 >
EpiWux2013 Material och metod Population och urval Urvalet bestod av mantalsskrivna personer i Dalarna i åldersintervallet 30-85 år. Totalt slumpades 180 230 personer ur Dalarnas befolkningsregister den 19 december 2012, d.v.s. samtliga individer i ålders-intervallet 30-85 år. Excel-filen från folkbokföringsregistret exporterades till en SPSS-fil och det slutliga slumpmässiga urvalet utfördes i IBM SPSS 19.0 (Inc, Chicago, IL, USA). Från det totala urvalet stratifierades för kön och geografiskt område (Falun, Borlänge, Västerbergslagen, Norra Dalarna, Södra Dalarna och Mellersta Dalarna). Urvalet delades in i elva åldersgrupper och samliga individer gavs ett slumpnummer varefter 204 individer i varje grupp slumpades fram. En (1) person i åldersintervallet 30-34 år fick exkluderas på grund av skyddad adress. Detta resulterade i 2 243 individer (1 121 kvinnor och 1 122 män) vilket utgör 1,2 % av Dalarnas befolkning i åldrarna 30-85 år. För att möjliggöra jämförelser med tidigare EpiWux-undersökningar delades urvalet vid analys in i åldersgrupper; 35, 50, 65, 75 och 85 år. Metod Undersökningen omfattade en patientenkät och en efterföljande klinisk undersökning hos ordinarie behandlare. Saknades tandvårdskontakt erbjöds ett fritt val inom tandvården i Dalarna och undersökningen var kostnadsfri för deltagande personer. Inför undersökningen inventerades vilken röntgenteknik som användes i länet. Samtliga folktandvårdskliniker använder digitalt system (Schick, Unident). Majoriteten, 86 %, av de privata vårdgivarna använder digital teknik. Innan utskick av enkäten genomfördes en pilotstudie på 20 personer, fyra individer i varje åldersgrupp. Avsikten var att undersöka förståelsen för formuleringarna i enkätens frågor och om tolkningssvårigheter förekom, justerades utformningen av frågan. Samtliga i urvalet erhöll tillsammans med enkäten ett följebrev med en inbjudan att delta samt information om studien. Informationen omfattade syftet med studien och att det förutom enkäten ingick en frivillig, kostnadsfri klinisk undersökning som inkluderade röntgenbilder. För att möjliggöra jämförelser med tidigare EpiWux-undersökningar användes i stort sett samma frågor som tidigare. Enkätformuläret (bilaga 1) omfattade 74 frågor rörande socioekonomiska förhållanden, tandvårds- och munhälsovanor, kost, alkohol och tobaksvanor. För att mäta munhälsorelaterad livskvalitet användes instrumentet Oral Impact on Daily Performance (OIDP) som utgjorde 9 av de 74 frågorna i enkäten. OIDP är ett av de internationellt vanligaste instrumenten för att mäta munhälsorelaterad livskvalitet och dessutom testat för svenska förhållanden (17). Syftet med OIDP är att mäta individens upplevelse av muntillståndets inverkan på det dagliga livet och innehåller frågor rörande fysiologiska (äta, tala, rengöra tänderna), psykologiska (sova, le) och sociala dimensioner (gå ut, arbeta). Yrkestillhörighet (nuvarande samt före eventuell pension) delades vid bearbetning in i sex olika grupper. Indelningen har utförts enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) socioekonomiska indelning, SEI (18). Två påminnelser skickades ut med tre veckors intervall. Med första påminnelsen sändes en ny enkät tillsammans med ett frankerat svarskuvert. Ofullständigt ifyllda enkätformulär kompletterades via telefonintervju. Den kliniska undersökningen genomfördes utifrån ett utsänt formulär. Olika förutsättningar fanns för insändande av kliniska data. På grund av detta användes två typer < Sid 6/29 >
EpiWux2013 av standardiserade formulär, ett inom folktandvården och ett inom privattandvården. Folktandvården i Dalarna använder sig av det digitala journalsystemet T4. Data avseende tidigare tandvård, kariesstatus och parodontalstatus sändes via en elektronisk remiss till en remissinstans som benämndes EpiWux 2013. De delar som inte kunde remitteras digitalt, sändes via ett undersökningsformulär per post. Eftersom andra digitala journalsystem än T4 används inom privattandvården, registrerade privata vårdgivare data på samtliga kliniska uppgifter i ett standardiserat undersökningsformulär som sändes per post. Registrering av kronkaries grundades på klinisk undersökning och den röntgenologiska diagnosen D3. Rotkaries omfattade endast aktiva skador. Primära och sekundära skador registrerades separat för både kron- och rotkaries. För att kunna jämföra 2013 års studie med tidigare EpiWux-studier, har samma underlag använts för klassificering av parodontal sjukdom. I den parodontala undersökningen ingick registrering av tandköttsfickor 6 mm, samt blödning vid sondering. De parodontala förhållandena med avseende på benförlust på molarer och premolarer diagnostiserades på bitewing röntgen. Resultatet har sammanförts i tre grupper: Frisk; normal benhöjd i molar/ premolar områden, d.v.s. 2 mm avstånd från emalj/cementgränsen och benkant enligt kriterier av Källestål med medarbetare (19). Moderat parodontit; benförlust som inte överskrider 1/3 av rotlängden, furkationer grad II och III, vertikal bendefekt vid 3 tänder i molar/premolarområdet. Avancerad parodontit; benförlust omfattande mer än 1/3 av rotlängden, vertikala benfickor, fästeförlust i furkationer vid > 3 tänder. Då molarer saknades sattes diagnosen avancerad parodontit vid benförlust > 2/3 av rotlängden och > 50 % av befintliga premolarer. Denna klassificering utfördes av en tandläkare och en tandhygienist i projektgruppen. Bettfysiologiska förhållanden undersöktes genom tre anamnestiska frågor som ställdes av behandlaren vid undersökningstillfället och avsåg att undersöka om individen någon gång/vecka eller oftare: 1: Ständig eller ofta återkommande har besvär av värk i käken eller ansiktet. 2: Ofta blir trött eller utmattad i käken av exempelvis tuggning. 3: Ständigt eller ofta har återkommande besvär med att käken hakar fast, låser sig eller av att det är svårt att gapa upp (20). De behandlare som använde analog röntgenteknik sände in bitewing röntgen från undersökningstillfället (alternativt tidigare röntgen, ej äldre än 6 månader) till projektgruppen som returnerade dessa efter granskning. Beroende på tandantal, har två alternativt fyra röntgenbilder i sidopartierna kompletterat den kliniska undersökningen (stående bitewing). I vissa fall har även sex bitewing röntgen tagits för att uppnå de utsatta kriterierna, d.v.s. synliga approximalytor från distalt på hörntänderna till sista molarens distalyta. Med hjälp av de insända röntgenbilderna har klinisk data kunnat verifieras i sidopartierna, t.ex. antal tänder, tidigare terapi, karies (till viss del), fästeförlust, tandsten m.m. Förutom aktuellt status insändes uppgifter angående kariesrisk, parodontitrisk och teknisk risk samt information om eventuell progression av karies och parodontit. Utförliga anvisningar avseende kliniska variabler sändes till undersökarna. Digitala röntgenbilder sändes till projektgruppen via C-Takt Link (ett krypterat e- postsystem där känsliga personuppgifter < Sid 7/29 >
EpiWux2013 kan skickas) eller CD-skiva. Bilder via CD-skiva lades i Schicks bildarkiv för granskning. Röntgenmaterial granskades av två personer i projektgruppen förutom ordinarie behandlare. Som hjälpmedel vid granskning av analoga röntgenbilder användes röntgenbetraktare med 1½ gångers förstoring (Mattson-kikare). Där tveksamheter förekom vid bedömning av materialet har dessa fall diskuterats, tills enighet uppnåtts. Data från den kliniska undersökningen sammanställdes på ett s.k. överföringsformulär. Samtliga enkäter och överföringsformulär skannades för databearbetning. Data från enkät och klinisk undersökning redovisas efter ålder och kön. Personalresurser Kartläggning av personalresurser har skett avseende tandläkare och tandhygienister i enlighet med tidigare års EpiWux-studier. I 2013 års undersökning har även tandsköterskor beskrivits. Uppgifter angående folktandvårdens personal har hämtats från det personaladministrativa systemet Heroma 2013-01- 01. Från privattandvården har motsvarande uppgifter inhämtats via enkät till privata vårdgivare, aktiva inom Dalarna (tandläkare samt egenföretagande tandhygienister). Bortfall patientenkät och patientundersökning Hela urvalet utgjordes av 2 243 personer, 1 122 män (50 %) och 1 121 kvinnor (50 %). Av urvalet svarade 1 366 personer (61 %) på utsänt enkätformulär. Vanligaste orsakerna till att avstå från att besvara enkäten var sjukdom. Den kliniska undersökningen omfattade 1 133 personer (83 % av ifyllda enkätsvar, 51 % av totala urvalet). Vanligaste orsaken till att avstå var sjukdom. En mer detaljerad sammanställning av bortfall och dess orsaker, avseende enkät och klinisk undersökning, framgår av bilaga 2. Privat vårdgivarenkät Enkäten till de privata vårdgivarna besvarades av 59 personer (av 64), d.v.s. 92 % av samtliga. Etiska aspekter Studiedeltagarna har informerats skriftligt om studien samt att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas utan att orsak behövde anges. Vid besök för klinisk undersökning har studiedeltagarna undertecknat ett samtycke till att medverka. Påskrivet samtycke sändes in till projektgruppen tillsammans med det ifyllda undersökningsformuläret. Deltagarna fick även information om vem som är personuppgiftsansvarig i Landstinget Dalarna samt att de kostnadsfritt kunde ta del av insamlad data gällande dem samt få eventuella fel rättade. Etiska kommittén i Uppsala har godkänt studien (diarienummer: 2012/405). Statistisk metod För statistisk dataanalys har programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS, version 19.0 Inc., Chicago, IL, USA) använts. Resultaten har i sin helhet bearbetats och sammanställts i form av frekvens- och korstabeller och i lämpliga fall har Pearson s chi-två test och t-test använts för analys av materialet. Ett p-värde <0.05 har ansetts som statistiskt signifikant. < Sid 8/29 >
EpiWux2013 Resultat Resultaten från både enkätundersökningen och den kliniska undersökningen redovisas även i tabellform EpiTab där antalet personer som svarat/blivit undersökt anges som (n=), se bilaga 3. I texten kommer Folktandvården att benämnas som FTV och Privattandvården med PT. Patientenkät Svarsfrekvens Enkäten sändes ut till 2 243 individer och besvarades av 1 366 personer, 732 kvinnor 54 %, 634 män 46 %, vilket motsvarar 61 % av totala urvalet. Svarsfrekvensen var högst bland 65- och 75-åringar (72 %) och lägst bland 35- åringar (49 %). Sociodemografiska data, vårdformstillhörighet Majoriteten, 97 %, har bott i Sverige i mer än 20 år. Samtliga 75- och 85-åringar har bott i Sverige i mer än 20 år liksom 91 % av 35-åringarna. Av 35-åringarna har 8 % bott i Sverige i maximalt 10 år. I urvalet är 48 % kunder hos FTV och 44 % kunder hos PT. De flesta i 35- och 50-årsgruppen är kunder hos FTV och från och med 65 år besöker majoriteten PT. En klar majoritet av deltagarna uppger sig ha en etablerad tandvårdskontakt, dock saknar 8 % helt tandvårdskontakt och de flesta återfinns bland 35-åringarna (13 %). Med stigande ålder ökar antalet som har tandvårdskontakt förutom i den äldsta gruppen där andelen åter minskar. Tandvårdsvanor besöksfrekvens Av de som svarat på enkäten besöker 79 % tandvården regelbundet d.v.s. minst vartannat år. På svarsalternativet enbart akut svarar 11 %. Bland 35-åringarna uppger 31 % att de inte besökt tandvården de senast två åren. Motsvarande siffra för 50-åringar är 26 %, 65- och 75-åringar är 13 % och i 85-årsgruppen 22 %. Av samtliga som inte besöker tandvården minst vartannat år uppger 32 % att främsta orsaken är av ekonomiska skäl. Jämförs åldersgrupperna, är ekonomin det vanligaste skälet i alla grupper, förutom bland 85-åringar. De två vanligaste orsakerna i den äldsta åldersgruppen är upplever inget behov av tandvård och annat (vardera 22 %). Under annat angav deltagarna, oavsett åldersgrupp, till exempel sjuk, ej blivit kallad, jobbar på annan ort, har löständer och tandläkarens förslag. Skillnad i orsak till färre besök när jämförelse sker mellan kunder hos FTV och kunder hos PT, ses i tabellen nedan (deltagarna kunde ange max tre olika orsaker, därför överstiger procenttalen 100). 469 personer uppgav att besöken blivit färre de senaste två åren (FTV: n=260, PT: n=110, Ej regelbunden tandvård n=99). Tabell 1 Främsta orsakerna till att tandvårdsbesök minskat (procent). Stjärna i tabellen anger signifikans mellan FTV och PT. Ej regelbunden FTV PT tandvård Svårt att få en tid 24 1* 3 Tandvårdsrädsla 12 9 24 Blir inte av 24 13* 29 Transportproblem 3 7 4 Ser inget behov 13 16 24 Prioriterar annat 5 9 11 Ekonomiska skäl 27 31 46 Annat 21 14 15 Upplevd tillgänglighet och service En klar majoritet upplever en god tillgänglighet till tandvård i länet. Ganska lätt/lätt att få tid upplever 74 %, ingen skillnad ses mellan könen och 15 % har ingen åsikt om detta. De som anser att det är ganska svårt/svårt att få tid, är totalt 11 %. Majoriteten finns i de två yngre < Sid 9/29 >
EpiWux2013 åldersgrupperna (cirka 15 %). I de tre äldre grupperna anser mellan 4-8 % att det är ganska svårt/svårt att få tid. Bland kunder hos FTV är det 40 % som uppger sig ha minskat antalet tandvårdsbesök under de senast två åren. Majoriteten av dessa finns i de yngsta åldrarna och minskar sedan upp till 65-årsgruppen, därefter ligger andelen på samma nivå. Motsvarande siffra bland kunder hos PT är 18 %. Även här finns de flesta i den yngsta åldersgruppen för att sedan minska något i de övriga åldrarna förutom en halvering bland 65-åringarna. Öppettider, före 08.00 och efter 17.00 Tabell 2. Procentandel av befolkningen som har önskemål om öppettider utöver kontorstid. ( <66 år n=846, >65 n=520) Falun Före 08.00 Efter 17.00 Lördag Söndag 30-65 år 29 42 22 14 66-85 år 6 9 10 6 Borlänge 30-65 år 25 45 30 20 66-85 år 4 3 0 0 Norra Dalarna 30-65 år 24 44 19 12 66-85 år 7 14 10 5 Västerbergslagen 30-65 år 28 35 18 10 66-85 år 11 5 5 2 Södra Dalarna 30-65 år 29 35 31 15 66-85 år 5 6 2 2 Mellersta Dalarna 30-65 år 18 38 19 12 66-85 år 6 6 6 3 Dalarna 30-65 år 26 43 23 14 66-85 år 6 7 5 3 Viktigast i kontakt med tandvården På frågan Vad är viktigast i din kontakt med tandvården? fanns tio olika alternativ att välja mellan och deltagarna kunde välja maximalt tre av dessa. För hela urvalet ses resultatet i Figur 1 (sid 10). Att bli kallad regelbundet är det som de flesta i alla åldersgrupper ansett mest viktigt i kontakten med tandvården, från 52 % hos 35-åringarna till 60-75 % hos övriga. Trygg i behandlingsstolen anser 27 % av 85-åringarna är en av de tre viktigaste faktorerna i kontakten med tandvården, medan 50 % av 35-åringarna anger detta. Generellt kan sägas att betydelsen av detta minskar med ökad ålder. I 85-årsgruppen är det alternativet rankat som nummer fyra. Samma behandlare anser 19 % av 35- åringarna är ett av de tre viktigaste faktorerna i kontakten med tandvården. Få ett gott bemötande på kliniken anger mellan 26-38 % som det viktigaste i kontakten med tandvården. Omdömen om tandvårdsbesök avseende smärta, obehag, omhändertagande och bemötande På en femgradig skala angavs upplevelse vid det senaste tandvårdsbesöket angående smärta, obehag, omhändertagande i behandlingsstolen och bemötande. De allra flesta, 80 %, av samtliga upplevde senaste besöket smärtfritt/nästan smärtfritt, 1 % upplevde olidlig smärta. Åldersuppdelat upplevde de två yngsta grupperna mest smärta, 13 respektive 11 % upplevde någon form av smärta. Motsvarande siffra i 65-85-årsgruppen var 3-6 %. Tabell 2 redovisar önskemål om utökade öppettider, uppdelat dels i olika områden i Dalarna samt åldrar över eller under 65 år. < Sid 10/29 >
EpiWux2013 Vad är viktigast inom tandvården? Kallad regelbundet (65%) Trygg i behandlingsstolen (40%) Samma behandlare (33%) Gott bemötande (32%) Info kostnad (23%) Förebyggande (21%) Info behandlingsalternativ (20%) Snabb kontakt (18%) Påverka besökstiderna (11%) Kort tid i väntrummet (10%) 0 10 20 30 40 50 60 70 % Figur 1. Resultat av frågan: Vad är viktigast i din kontakt med tandvården? Maximalt tre alternativ fick fyllas i. Inga signifikanta skillnader kan ses mellan FTV och PT. Fyra av fem personer av samtliga upplevde inget/litet obehag vid senaste undersökningen. Obehagskänslor minskade med ökad ålder. Enbart ett fåtal, 3 %, uppger känslan stort obehag vid senaste tandvårdsbesöket. Även här minskar den känslan med stigande ålder, från 5-6 % hos de under 65 år till 0-2 % bland 65 år och äldre. Huvudparten av urvalet, 94 %, upplevde ett mycket gott/gott omhändertagande vid senaste tandvårdsbesöket, från 90 % bland 35-åringarna upp till 97 % i de högsta åldrarna. Mycket dåligt omhändertagande upplevde mindre än 1 % av deltagarna och enbart i 35- och 50-årsgruppen. En klar majoritet, 95 %, upplever tandvårdens bemötande gott/mycket gott. Nöjdheten ökar med stigande ålder, från 91 % i 35-årsgruppen till 98-99 % bland 75- och 85-åringar. Information vid senaste tandvårdsundersökningen Mer än hälften, 63 %, uppger att de vid den senaste undersökningen fått information angående munhygien, 12 % minns inte. Ju yngre åldersgrupp, desto större andel har fått munhygieninformation. Av 35-åringarna svarar 72 % att de har fått denna information. Motsvarande siffra hos 85-åringarna är 57 %. Information om kost svarar 12 % av samtliga att de har fått, 18 % minns inte. I 35- årsgruppen uppgav 19 % att de fått kostinformation. Andelen minskade sedan till 10 % bland 85-åringarna. Fluorinformation svarar nästan hälften av alla deltagare att de fått vid den senaste tandvårdsundersökningen, inga större skillnader kan ses mellan åldersgrupperna. Information om muntorrhet varierar från 12 % i 35-årsgruppen till 23 % i 85- årsgruppen. Tobaksinformation uppger 20 % av samtliga ha fått vid undersökningstillfället. Mest information, 28 %, har 35-årsgruppen svarat att de fått, för att sedan minska med stigande ålder till 8 % bland 85-åringarna < Sid 11/29 >
EpiWux2013 Behandlingsalternativ, uppger ungefär en tredjedel av samtliga att de fått vid senaste undersökningen. Förslag på behandlingskostnad anger cirka 40 % att de fått. Ingen skillnad kan ses mellan åldersgrupperna. Munhygienvanor I stort sett alla, 97 %, borstar tänderna minst en gång per dag. Minst två gånger per dag svarar 80 %. Nästan samtliga, 97 %, använder tandkräm med fluor. Tandkräm utan fluor använder 9 % ofta eller ibland. De mest frekventa användarna av tandkräm utan fluor finns bland de äldre. Extra fluor förutom i tandkräm några gånger per vecka eller mer (till exempel fluorsköljning, fluortuggummi, fluortabletter) nyttjar 43 %, användandet minskar med stigande ålder. Bland 85-åringarna är det 36 % som använder extra fluor. Motsvarande siffra bland 35-åringarna är 56 %. Fler kvinnor använder extra fluor, 50 %, än män, 35 %. Rengöring mellan tänderna, svarar 42 % att de utför minst en gång per dag. Daglig användning av approximala hjälpmedel ökar med stigande ålder, från 15 % av 35- åringarna till 62 % av 85-åringarna. Fluoranvändning hos tandförsedda individer Av de som undersöktes klinisk och hade egna tänder använder 95 % fluortandkräm minst en gång per dag. Ingen skillnad i användandet ses mellan åldersgrupperna. Tandkräm utan fluor använder ca 5 % av de med egna tänder. Användningen ökar med stigande ålder, från 3 % bland 35- åringarna och upp till 7-10 % bland 75- och 85-åringarna. Av dem som blivit bedömda att ha förhöjd kariesrisk är det 23 % som använder extra fluor utöver tandkräm dagligen. Ingen skillnad mellan de olika åldersgrupperna kan ses. Upplevd mun- och tandhälsa För att på olika sätt belysa faktorer som kan påverka den egenupplevda mun- och tandhälsan, ställdes frågor om upplevda besvär under de senaste sex månaderna när det gäller ilningar, smärta, tuggfunktion och muntorrhet. Ilningar i tänderna minst varje vecka under de senaste sex månaderna uppger 11 % av samtliga. Dessa besvär är mest vanliga bland 35- och 50-åringarna, 14 respektive 17 %. Besvären minskar med stigande ålder, 65-, 75- och 85-åringar; 9, 4 respektive 1 %. Smärta från tänderna minst varje vecka anger 5 %. Inga större skillnader mellan åldersgrupperna återfinns upp till och med 75 år. Bland 85-åringarna uppger enbart 2 % smärta varje vecka. Ömhet från tänderna minst varje vecka uppger 6 %. Ingen skillnad ses mellan åldersgrupperna. Besvär från käklederna minst varje vecka uppger 6 %. Ingen skillnad ses mellan åldersgrupperna, förutom i den äldsta gruppen där endast 2 % anger detta. En liten överrepresentation kan ses bland kvinnor. I stort sett alla, 93 %, anser att den egna tuggfunktionen är mycket/ganska bra. Ingen större skillnad ses mellan åldersgrupperna. Andelen som upplever sig muntorr dagtid varje eller nästan varje dag ökar med stigande ålder, från 8 % bland 35-åringarna till 19 % i 85-årsgruppen. Cirka 70 % av de muntorra uppger sig åtgärda sin muntorrhet. Majoriteten av dessa, 71 % dricker oftare, 28 % använder sig av salivstimulerande/ersättande medel och 1 % uppger sig göra annat. Ingen större skillnad ses mellan åldersgrupperna förutom att användning av < Sid 12/29 >
EpiWux2013 salivstimulerande/ersättande ökar något med stigande ålder. På frågan om hur viktig en god munhälsa är svarar 98 % att det är ganska viktigt/ mycket viktigt. Ingen skillnad ses mellan åldersgrupperna. Däremot anser majoriteten kvinnor, 83 %, att det är mycket viktigt, jämfört med 58 % av männen. Upplevd allmänhälsa, läkemedel Majoriteten av deltagarna upplever sig må bra/oftast ganska bra. Det svarar 80 % av samtliga. Mår inte så bra, krasslig då och då uppger 9 % och mår ofta dåligt svarar 3 %. I den yngsta gruppen ses ingen könsskillnad, men med ökad ålder är tendensen att kvinnor mår sämre än män bland 85-åringar mår 1 % av männen dåligt och 6 % av kvinnorna. Dagligt intag av receptbelagda mediciner ökar kraftigt med stigande ålder, från 38 % av 35-åringarna till 88 % av 85-åringarna. Minst tre mediciner per dag intas av en knapp tredjedel av deltagarna. Andelen ökar med stigande ålder från 8 % hos 35- åringarna till 59 % hos 85-åringarna. Minst fem mediciner varje dag intar 2 % av 35- åringarna, en ökning ses med stigande ålder till 32 % av 85-åringarna. Vid frågan om orsak till medicinering fanns åtta olika alternativ att välja mellan samt annat. Totalt i urvalet är hjärtkärlsjukdom den vanligaste anledningen bland de som medicinerar. Uppdelat i åldersgrupper varierar orsakerna. I 35- årsgruppen dominerar alternativet annat med 38 % följt av preventivmedel tillsammans med psykisk ohälsa med vardera 21 %. Under annat finns bland annat orsakerna smärtstillande och sköldkörtelproblematik. Bland de som intar mediciner dagligen ökar intag av läkemedel mot benskörhet med stigande ålder, framför allt bland kvinnor. Från 2 % bland dagligmedicinerande 50-åriga kvinnor upp till 29 % bland 85-åriga kvinnor. Psykisk orsak till intag av läkemedel minskar med stigande ålder, från 21% bland 35-åringar som dagligen intar mediciner till 5 % bland dagligmedicinerande 85-åringar. Kostvanor Mellanmål är viktiga för att undvika småätande som är olyckligt ut kariologisk synvinkel. I totala urvalet uppger 46 % tre huvudmål om dagen och en klar majoritet, 83 %, mellanmål 1-3 gånger/dag. Vissa variationer finns mellan de olika åldersgrupperna. Tre huvudmål äter 67 % av 35-åringarna, jämfört med ca. 30 % av 75- och 85-åringarna. Bland 75- och 85- åringar är det vanligast med två huvudmål och 1-3 mellanmål. Färre än 1 % av samtliga äter >6 mellanmål/dag dessa individer finns bland 35- och 75-åringar. Tobaksvanor I hela urvalet är 10 % dagligrökare. De flesta finns till och med 65-årsgruppen. Bland 75-åringarna röker 7 % dagligen och motsvarande siffra bland 85-åringarna är 5 %. Upp till och med 65-årsgruppen röker fler kvinnor än män. Av samtliga rökare röker 50 % mindre än 10 cigaretter/dag, 47 % röker mer än tio cigaretter per dag och 3 % mer än 20 cigaretter/dag. Av de som röker eller tidigare har rökt har 35-åringen i genomsnitt rökt i cirka 12 år och 85-åringen i 27 år. Totalt i urvalet är 11 % dagligsnusare och majoriteten är män. Främst nyttjas snus av 35-, 50- och 65-åringar. Ungefär hälften av snusarna, 42 %, snusar 2-3 dosor i veckan. Största konsumenterna av snus finns bland 50-åriga män där nästan hälften, 46 %, snusar mer än tre dosor/vecka. Alkoholvanor Som mått på alkohol definierades en drink med 50 cl starköl/cider/alkoläsk, 15 cl vin eller 5 cl starksprit. < Sid 13/29 >
EpiWux2013 Medeltalet drinkar/månad är 6,6 i hela gruppen. Alkoholkonsumtionen är lika stor i de tre yngre åldersgrupperna (cirka 7,5 drinkar/månad) och halveras nästan i de två äldsta grupperna (cirka 4 drinkar per månad). Män dricker jämförelsevis nästan dubbel mängd jämfört med kvinnor, 8,7 drinkar i medeltal hos män jämfört med 4,8 drinkar/månad hos kvinnor. Inget samband kunde ses angående alkoholkonsumtion och tandsjukdom eller slemhinneförändring. Huvudsaklig sysselsättning Flest förvärvsarbetande finns av naturliga skäl i grupperna under 65 år, 79 % bland 35-åringar och 88 % bland 50-åringar. Bland 65-åringar svarar 38 % att de huvudsakligen förvärvsarbetar. Bland 35-åringar är det 21 % som inte förvärvsarbetar. De vanligaste orsakerna är föräldraledighet (12 %), studier (8 %) eller arbetssökande samt långtidssjukskriven (>1 månad alternativt sjukersättning) med vardera 5 %. Bland 50-åring som inte förvärvsarbetar är ungefär hälften sjukskrivna/har sjukersättning (totalt 8 %) och knappt en fjärdedel är arbetssökande (totalt 5 %). Yrkestillhörighet I enlighet med SCBs Socioekonomiska indelning kategoriserades yrkestillhörighet (före pensionering). Majoriteten av de svarande är Tjänstemän på mellannivå, 27 %, samt Arbetare ej facklärda / Arbetare, facklärda, 22 respektive 21 %. En jämn fördelning ses mellan åldersgrupperna. Utbildningslängd På förfrågan om vilken den högsta utbildningen är som personen har genomfört svarar deltagarna enligt Tabell 3. Civilstånd, boende, daglig hjälp Största delen av urvalet, 72 %, är sammanboende/gift. Ensamboende ökar med stigande ålder, från 22 % bland 35- och 50- åringar till 50 % bland 85-åringar. De allra flesta, 94 %, av de svarande klarar sig utan hjälp i vardagen och i stort sett alla har eget boende, 99 %. Behov av hjälpinsatser ökar med stigande ålder. I 85- årsgruppen uppger 18 % ha någon form av hjälp i hemmet. Tabell 3. Utbildning, procentuell fördelning Utbildning Folk-/ Grundskola/ Realskola Folkhögskola/ Gymnasium/ Eftergymnasial utbildning Högskola/ Universitet 35 år 50 år 65 år 75 år 85 år 11 19 52 68 72 47 55 27 20 14 42 26 21 13 14 Ekonomi Hela hushållets totala gemensamma inkomst varierar med hur stort hushållet är och hur många av dessa som har en inkomst, men det kan vara en fingervisning om s.k. köpkraft av exempelvis tandvård. Av dem som vet hushållets gemensamma inkomst uppger 25 % maximalt 239 000 kr, 23 % mellan 240 000 349 000 kr, 13 % mellan 350 000 479 000 kr, 23 % mellan 480 000 760 000 kr och 6 % uppger 761 000 kr. Alternativet Vet ej anges av 9 %. Ekonomi, tandvårdskostnader, val av tandvård Av dem som har svarat om sina tandvårdskostnader det senaste året, svarade 53 % att de maximalt betalat 3,000 kr. Tandvårdskostnad mellan 3,001 15,000 kr uppger 13 % och 2 % uppger att de betalat mer än 15,000 kr. 25 % uppger att de inte betalat något alls och 9 % minns inte. De flesta som betalat mer än 3,000 kr för tandvård det senaste året finns bland de äldre. 20 % av 65- och 85-åringarna uppger detta samt 25 % av 75-åringarna. I de två yngsta grupperna är det ungefär 10 % som har haft de kostnaderna. < Sid 14/29 >
EpiWux2013 Totalt uppger 15 % att de avstått helt eller delvis från tandvård på grund av ekonomi. I hela urvalet ses ingen skillnad beroende på kön, förutom i den yngsta åldersgruppen där dubbelt så många kvinnor avstår tandvård, 26 %, mot 13 % av männen. Av 35-åringarna uppger 20 % förändrade tandvårdsvanor på grund av ekonomiska orsaker. Billigare behandlingsalternativ väljer 6 % och 14 % avstår helt från att söka tandvård. Ungefär motsvarande värden ses hos 50-åringarna, dock något färre i den grupp som helt avstår från tandvård. Bland 65- och 75-åringarna är det 11 % respektive 15 % som uppger att de avstått tandvård. I 85-årsgruppen minskar andelen ytterligare till 9 % som avstått tandvård helt eller tvingats välja billigare behandlingsalternativ av ekonomiska skäl. Glesbygd Med Tillväxtverkets (f.d. Glesbygdsverkets) definition av glesbygd d.v.s. ett område som har mer än 45 minuters bilresa till tätort med mer än 3,000 invånare, bor 84 % av urvalet inte i glesbygd, 8 % bor i glesbygd och 8 % vet ej. Vid en närmare analys av de som upplevde dålig tillgänglighet och de som bor i glesbygd, kunde inget samband ses. Samband mellan munhälsa och upplevd munhälsorelaterad livskvalitet (OIDP) I urvalet uppgav 32 % minst en påverkan på den dagliga munhälsorelaterade livskvaliteten de senaste sex månaderna. Den vanligaste påverkan var att inte kunna äta och njuta av mat, 5 %, skratta och visa tänderna utan att bli generad, 5 % samt rengöra tänderna, 4 %. Individer med färre tänder, bettfysiologiska besvär och karies rapporterade i signifikant högre grad en munhälsorelaterad påverkan på livskvaliteten jämfört med individer med fler kvarvarande tänder, kariesfria och individer utan bettfysiologiska besvär. Inget samband kunde dock ses mellan munhälsorelaterad livskvalitetet och moderat eller avancerad parodontit. Klinisk undersökning Bortfall klinisk undersökning Av de som besvarade enkäten, 1 366 personer, undersöktes 1 133 personer kliniskt hos sin ordinarie behandlare. Det motsvarar 83 % av dem som svarat på enkäten och 51 % av det ursprungliga urvalet. Av de undersökta var en något större andel kvinnor, 53 %. Till klinisk undersökning kom 41 % av totala urvalet av 35-åringar, 48 % av 50-åringar, 61 % av 65-åringar, 58 % av 75-åringar och 46 % av 85-åringar. Av samtliga undersökningar utfördes 53 % inom FTV och 47 % inom PT. Antal tänder/ tandlöshet Total tandlöshet finns hos 2 % i hela urvalet. Uppdelat i åldersgrupper finns ingen total tandlöshet i de två yngsta grupperna, hos 1 % i 65-årsgruppen, 3 % i 75- årsgruppen och hos 8 % i 85-årsgruppen. 20 tänder eller fler är ett äldre begrepp för ett värde där tuggfunktion och estetik med stor sannolikhet är tillräcklig. Av 35- åringarna har 99 % minst 20 tänder, liksom 98 % av 50-åringarna, 89 % av 65- åringarna, 61 % av 75-åringarna och 54 % av 85-åringarna. Av dem som har egna tänder har 35- åringen i medeltal 29,6 tänder, 50-åringen 27,7 tänder, 65-åringen 24,7 tänder, 75- åringen 20,5 tänder och 85-åringen 19,2 tänder. Förekomst av avtagbar protes Avtagbara tandersättningar finns från 50- årsgruppen och äldre. När det gäller överkäken har 1 % av 50-åringarna löstagbar tandersättning. Andelen ökar med stigande ålder upp till 20 % av 85-åringarna. När det gäller underkäken har 1 % av 50-åringarna löstagbar partialprotes/konuskonstruktion, inga helproteser förekommer. Förekomst av partialprotes/konus i underkäken i 65-årsgruppen är 2 % och i 75- och 85-årsgruppen 10 %. < Sid 15/29 >
EpiWux2013 Hos de med minst en käke totalt tandlös, dominerar löstagbara ersättningar. Hel protes i överkäken har 2 % av 65-åringar, 6 % av 75-åringar och 14 % av 85-åringar. Avsaknad av minst 12 tänder, orsak Av alla undersökta saknade 14 % minst 12 tänder. Från 1 % av 35-åringarna, 4 % av 50-åringarna, 11 % av 65-åringarna, 35 % av 75-åringarna och 41 % av 85- åringarna. Ingen skillnad sågs mellan könen. Det var betydligt vanligare med tandförluster orsakade av karies i 75- och 85-årsgrupperna jämfört med övriga åldersgrupper. Tandförluster av parodontala skäl var vanligast i 65-, 75- och 85- årsgrupperna. Bedömning av bettdysfunktion Bettdysfunktion förekommer hos 7 % av samtliga undersökta, med en spridning mellan 3 9 % i de olika åldersgrupperna. De äldsta grupperna, 75- och 85-åringar samt 35-åringar upplevde minst besvär 3-4 %. Bland 50- och 65-åringar upplevde 8 % respektive 9 % funktionsstörningar av något slag. Vanligast är smärta 4 %, följt av trötthet i käkarna 3 % och minst vanligt är låsningar 2 %. Bedömning av munslemhinna Munslemhinneförändringar finns hos 13 %. Spridningen mellan åldersgrupperna är liten, mellan 11-14 % förutom hos 85-åringar där förekomsten är något högre, 18 %. Av de kliniskt undersökta hade 143 personer slemhinneförändringar. Det är vanligast med vita förändringar, 64 % och en majoritet finns bland män. Röda förändringar förekommer hos 40 % och öppna sår hos 6 %. Av undersökaren bedömd progression av karies och parodontit sedan förra undersökningen Av alla undersökta bedömdes 20 % ha progression av karies. Störst andel finns bland 85-åringarna med 24 % och lägst bland 75-åringarna med 15 %. Bland 35-, 50- och 65-åringar bedömdes progressionen i respektive åldersgrupp till 22 %, 20 % och 19 %. Motsvarande siffror för progression av parodontit var för hela gruppen 13 %. Andelen med progression bland 35-åringar var 8 % och bland 50-, 65-, 75 och 85- åringar 14 %. Bedömning av karies-, parodontit- och restaurationsrisk Vid den kliniska undersökningen bedömdes förhöjd risk för karies, parodontit och s.k. teknisk risk (Tabell 4). Tabell 4. Riskbedömning avseende karies, parodontit och teknisk risk. Procent.. Förhöjd Förhöjd Förhöjd Åldersgrupp kariesrisrisk risk parodontit- teknisk 35 32 17 14 50 24 27 34 65 26 37 60 75 24 32 57 85 35 35 58 Totalt 27 30 43 Den bedömda kariesrisken är marginellt högre i den äldsta och den yngsta åldersgruppen. Den bedömda parodontitrisken och den tekniska risken ökar med stigande ålder till 65 år, för att sedan vara relativt konstant. Tänder antal samt intakta tänder Av de tandförsedda individerna har i stort sett alla 35- och 50-åringar samtliga tolv framtänder. Tandantalet minskar något med stigande ålder. Även i sidopartierna ökar tandförlust med stigande ålder. Karies En klar majoritet inom varje åldersgrupp är fri från aktiv karies, totalt 66 %. Hos individer med karies har majoriteten maximalt två aktiva kariesangrepp. En liten grupp individer har många kariesskador, det vill säga fler än sex angrepp. < Sid 16/29 >
EpiWux2013 Tabell 5. Kariesskador och mått per individ (medelvärden) Kron prim Kron sek Rot prim Åldersgrupp 35 50 65 75 85 Totalt 0,5 0,4 0,2 0,1 0,1 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 0,7 0,5 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Rot sek 0,0 0,0 0,1 0,1 0,4 0,1 DT 0,8 0,8 0,7 0,6 1,2 0,8 DFT 6,5 11,6 15,7 15,0 14,7 12,6 DFSa 4,1 10,7 21,3 23,6 23,7 15,6 Bland 85-åringarna är det 4 % som har > 6 kariesangrepp. I hela urvalet har 34 % aktiv karies, något fler män än kvinnor, 41 % respektive 28 %. Tabell 5 visar fördelning av karies inom hela urvalet. Rotfyllda premolarer och molarer I de två yngsta åldersgrupperna saknar majoriteten rotfyllningar. I de två äldsta åldersgrupperna har 75 respektive 80 % av alla tandförsedda, en eller flera rotfyllningar. Bland 65-åringar har 58 % minst en rotfylld premolar eller molar. Kron- och broprotetik Majoriteten av fast tandstödd protetik (kronor, broar) finns i 65-årsgruppen och äldre. Alla typer av tandstödd fast protetik ökar med stigande ålder. Enstaka kronor förekommer hos 38 % av totala urvalet, hos 6 % av 35-åringarna och hos 71 % av de äldsta. Av alla individer med singelkronor har 90 % maximalt fyra kronor. Tandstödd brokonstruktion oavsett utsträckning finns hos 20 % av urvalet, från 2 % av 35-åringar till 44 % av 85-åringar. Mindre broar (maximalt tre led) finns hos 2 respektive 3 % av 35- och 50-åringar för att sedan öka till 28 % i den högsta åldersgruppen. Större brokonstruktioner ( 6 led) förekommer hos 1 % av 35- och 50-åringar och ökar till 11 % hos 85-åringar. Antalet Tand- och Implantat Stödd Bro (TISB) är väldigt få i hela urvalet. Totalt sju personer och dessa finns bland 65 85- åringar. Implantat Av de kliniskt undersökta har 7 % dentala implantat, vilket betyder 77 personer. Uppdelat per åldersgrupp förekommer implantat hos 4 % av 35-åringar, 1 % av 50-åringar, 8 % av 65-åringar, 15 % av 75-åringar och hos 14 % av 85-åringar. Helt tandlösa i bägge käkarna och med implantatstödda broar var totalt fem personer: två 75-åringar (män) och tre 85- åringar (två män och en kvinna). Implantatbroar 2-3 led förekom hos 2 % av urvalet, 4-6 led hos 1% och > 6 led hos 1 % av urvalet (exklusive helt tandlösa individer). Parodontal förändring/ tandsten synligt på röntgen i sidopartierna Tänder med fördjupade tandköttsfickor ( 6 mm) finns i samtliga åldersgrupper, totalt 22 %. Frekvensen ökar med stigande ålder, från 8 % hos 35-åringar till cirka 30 % i de äldsta åldersgrupperna. Implantat med fördjupade tandköttsfickor ( 6 mm) är väldigt få, enbart hos fyra av de totalt 77 personer som har implantat. Parodontal fästeförlust vid premolarer och molarer, 6 mm förekommer hos 12 % av samtliga, 3 % hos 35-åringar och upp till 26 % av 85-åringar. Vanligast är maximalt två drabbade tänder. Fästeförlust 6 mm på fler än 6 tänder finns enbart hos 1 % av 65- och 85- åringarna. Åldersfördelningen bland dem som diagnostiserats ha moderat eller avancerad parodontit visas i Figur 2 och 3 (sidan 17). Tandsten i sidopartierna förekommer hos 33 % av urvalet och är vanligast hos män. Variationerna mellan åldersgrupperna är 24 39 %. < Sid 17/29 >
EpiWux2013 Figur 2. Fördelning av sjukdom bland de med diagnos moderat parodontit i urvalet (n=390). tänder i fronten, i stort sett alla är intakta (11,3 dvs 96 %). I sidopartierna finns 17,7 tänder av maximalt 20. Dessa finns jämnt fördelade i bägge käkarna. Mer än hälften av premolarer och molarer är intakta (11,7 tänder d.v.s. 66 %). 35-åringen har få protetiska restaurationer i sin mun, 5 % har en singelkrona, 2 % har en liten bro (maximalt tre led) i sin mun och 4 % har minst ett implantat. Inga löstagbara proteser finns bland 35-åringarna. Antalet karierade och fyllda tänder (Decayed Filled Teeth, DFT), är 6,5 vilket betyder 22 % av befintliga tänder. Karierade och fyllda approximalytor dvs mellanrumsytor (Decayed Filled Surfaces approximal, DFSa) är 4,1 %. Figur 3. Fördelning av sjukdom bland de med diagnos avancerad parodontit i urvalet (n=78). Parodontalt status/rökvanor Av de personer som aldrig rökt uppvisar 3 % diagnosen avancerad parodontit. Motsvarande värde för dagligrökare är 17 % (Tabell 6). Tabell 6. Procentuell fördelning av parodontal sjukdom i förhållande till rökvanor Rökvanor Parodontal sjukdom Aldrig Slutat Röker rökt Frisk 71 41 34 Moderat benförlust 26 47 49 Avancerad benförlust 3 12 17 Beskrivning av munstatus i de olika åldersgrupperna 35-åringens munstatus Samtliga 35-åringar har i medeltal 29,6 tänder, varav 23,0 är intakta. Det motsvarar 78 % av befintliga tänder. 35-åringen har i genomsnitt 11,8 (av maximalt 12) I genomsnitt är få tänder angripna av karies (0,8), men 33 % av 35-åringarna har aktiv kariessjukdom i sin mun. Där karies finns är det övervägande primärkaries på kronytor. Var tredje 35-åring är bedömd att ha förhöjd risk för karies och 14 % bedöms ha förhöjd teknisk risk d.v.s. risk för komplikationer utan sjukdomsorsak. Parodontal sjukdom (moderat eller avancerad parodontit) har 5 % av 35-åringarna. Var fjärde individ har tandsten synlig på röntgen i sidopartierna och nästan var femte individ bedöms ha förhöjd risk för parodontal sjukdom. Minst en rotfyllning i sidopartierna har 16 %. Symtom på bettfysiologisk funktionsstörning finns hos 4 %. Slemhinneförändringar har 11 %, övervägande vita. 50-åringens munstatus Den tandförsedda 50-åringen (d.v.s. samtliga) har i medeltal 27,7 tänder. Av dessa är 16,0 intakta, vilket motsvarar 58 % av befintliga tänder. Antalet tänder i fronten är 11,8 av maximalt 12. Av fronttänderna är 85 % intakta, d.v.s. 10,0 tänder. I sidopartierna finns 15,9 tänder av maximalt 20. Dessa finns jämnt fördelade i bägge käkarna. I sidopartierna är 6,0 tänder intakta, < Sid 18/29 >
EpiWux2013 d.v.s. 38 % av befintligt antal premolarer och molarer. Knappt en tand är karierad (0,8). Aktiv karies har 33 %. Det är lika ofta primärkaries som sekundärkaries på kronytor. Antalet karierade, fyllda tänder (DFT) är 11,6 vilket betyder 42 % av befintliga tänder. DFSa är 10,7 d.v.s. 19 % av befintliga approximalytor. Var fjärde 50-åring är bedömd att ha risk för karies och var tredje är bedömd att ha förhöjd teknisk risk. Minst en singelkrona har 21 %, en liten bro har 3 % och minst ett implantat har 1 %. Löstagbar protetisk konstruktion finns hos 1 % (partialprotes). Parodontal sjukdom (moderat eller avancerad parodontit) finns hos 30 % och tandsten synlig på röntgen finns hos 31 %. Av 50-åringarna har 27 % blivit bedömd att ha förhöjd risk för parodontit. Minst en rotfylld premolar/molar har 34 %. Symtom på bettfysiologisk funktionsstörning finns hos 9 % och 14 % har en slemhinneförändring, mest frekvent är en vitaktig förändring. Den tandförsedda 65-åringens munstatus I medeltal har den tandförsedda 65-åringen d.v.s. 99 % av alla 65-åringar, 24,7 tänder, varav 9 tänder är intakta (36 %). I fronten finns 11,2 tänder och drygt hälften (62 %) är intakta. I sidopartiet finns 13,5 tänder, varav 2,1 är intakta (16 %). Drygt hälften (55 %) har minst en singelkrona, 14 % har minst en liten bro och 8 % har minst ett tandimplantat. 59 % har minst en rotfylld tand i sidopartierna. Löstagbar partialprotes har 2 %, 1 % har en hel protes i någon käke. DFT är 15,7 vilket betyder 64 % av befintliga tänder. DFSa är 21,3. Av samtliga 65- åringar har 35 % minst en karierad tand. I medeltal är 0,7 tänder karierade lika ofta primär- som sekundärkaries. Bedömda att ha förhöjd kariesrisk är 26 %. Ökad teknisk risk bedöms 60 % ha. Parodontal sjukdom (moderat eller avancerad parodontit) har 61 %, synlig tandsten på röntgen i sidopartierna har 39 %. En ökad risk för parodontal sjukdom bedöms 37 % ha. Bettfysiologiska symtom har 8 % och 12 % har någon slemhinneförändring. Det är lika vanligt med röda som vita förändringar. Den tandförsedda 75-åringens munstatus Den tandförsedda 75-åringen (97 % av alla 75-åringar) har 20,5 tänder i medeltal, av dessa är 5,4 intakta d.v.s. 26 %. I fronten finns 10,5 tänder och 44 % av dessa är intakta. I sidopartierna finns 10 tänder, 9 % är intakta (0,9 tänder). Tre av fyra 75-åringar har minst en rotfylld tand i sidopartierna. Singelkronor finns hos 59 % och minst en treledsbro finns hos 23 %. Minst ett implantat har 16 %. Löstagbara delproteser finns hos 10 % och en hel protes i minst en käke har 2 %. Karies i minst en tand finns hos 28 % av 75-åringarna, i medeltal är 0,6 tänder karierade. Förhöjd kariesrisk bedöms 24 % ha. DFT är 15,0 vilket motsvarar 73 % av samtliga tänder. DFSa är 23,6. En förhöjd tekninsk risk anses 57 % ha. Parodontal sjukdom, moderat eller avancerad parodontit har 64 % och hos 34 % ses tandsten på röntgen i sidopartierna. Ökad parodontitrisk bedöms 32 % ha. Symtom på bettfysiologisk dysfunktion har 3 % och hos 12 % finns slemhinneförändringar (majoriteten vita). Genomsnittlig bild av den tandförsedda 85-åringens munstatus I medeltal har den tandförsedda 85-åringen (92 % av alla 85-åringar) 19,2 tänder, varav 4,5 är intakta vilket motsvarar 23 % av befintliga tänder. < Sid 19/29 >
EpiWux2013 Totalt antal fronttänder är 10,1 och av dessa är 4,0 (40 %), intakta. I sidopartierna finns i genomsnitt 9,0 tänder och av dessa är 0,5 intakt, d.v.s. 6 % av befintligt antal premolarer och molarer. Drygt en tand (1,2) är karierad, övervägande sekundärkaries på kronytor. I genomsnitt finns minst en singelkrona hos 72 % av 85-åringarna och minst en treledsbro har 28 %. Tandimplantat finns hos 14 %. Löstagbara protetiska ersättningar finns hos 10 %. Hel löstagbar protes i någon käke har 5 % av 85-åringarna. DFT är 14,7 vilket betyder 76 % av befintliga tänder. DFSa är 23,7 d.v.s. 62 % av befintliga approximalytor. 35 % är bedömda att ha en förhöjd kariesrisk och en teknisk risk är 58 % bedömd att ha. Parodontal sjukdom (moderat eller avancerad parodontit) har 64 % och tandsten i sidopartierna är synligt på röntgen hos 31 %. 35 % bedöms ha en förhöjd risk för parodontit. Bettfysiologiska symtom finns hos 4 % av 85-åringarna och slemhinneförändringar finns hos 18 % (mestadels rodnade förändringar). Personalresurser (se även bilaga 4) Tandsköterskor Tillgång på tandsköterskor i länet är tidigare inte kartlagt via EpiWux-studierna. Därför kan inga jämförelser med tidigare EpiWuxundersökningar ske. Antalet tandsköterskor (ortodontiassistent, operationssköterska, första tandsköterska inräknat) i Dalarna är 319 personer, 224 inom FTV och 95 inom PT. Av dessa har 10 personer passerat pensionsålder. Under den kommande femårsperioden kommer 72 personer 60 inom FTV och 12 inom PT att fylla 65 år. Inom 10 år kommer ytterligare 73 tandsköterskor, 54 från FTV och 19 från PT att fylla 65 år, d.v.s. 47 % av yrkeskåren passerar pensionsåldern inom en 10-årsperiod, 53 % inom FTV och 33 % inom PT (se Figur 4). Figur 4. Antal tandsköterskor inom tandvården Dalarna 2013, samt beräknade pensioneringar inom fem och tio år. Tandhygienister I Dalarna finns 160 tandhygienister, 95 inom FTV och 65 inom PT. För Dalarnas del betyder det 58,2 tandhygienister per 100 000 invånare (räknat på antalet personer, ej på antalet heltidstjänster). Genomsnittsåldern bland tandhygienister inom FTV är 48 år och inom PT 46 år. Antal 200 150 100 50 0 Tandhygienister 2003-2013 2003 2008 2013 År Folktandvården Privattandvården Totalt Figur 5. Antal tandhygienister inom tandvården Dalarna 2003-2013. Under den kommande femårsperioden kommer 18 tandhygienister att uppnå pensionsåldern, vilket motsvarar drygt 9 % av den totala yrkeskåren. Majoriteten av dessa, 14 personer, arbetar inom FTV. Allmäntandläkare Det finns sammanlagt 138 allmäntandläkare i Dalarna (till och med 65 år), 85 inom FTV och 53 inom PT. Dessutom tillkommer 8 allmäntandläkare som är över 65 år samt 6 tandläkare inom PT som inte uppgivit sin ålder (Figur 6). Totala antalet allmäntandläkare, oavsett ålder, är 152 personer. < Sid 20/29 >
EpiWux2013 Av dessa arbetar 91 inom FTV och 61 inom PT. Medelåldern i allmäntandläkarkåren (exkl. de över 65 år) inom FTV är 40 år och inom PT 52 år. Antal 200 150 100 50 0 Allmäntandläkare 2003-2013 2003 2008 2013 År Folktandvården Privattandvården Totalt Figur 6. Antal allmäntandläkare tandvården Dalarna 2003-2013. Under den närmaste femårsperioden kommer 17 tandläkare inom allmäntandvården att ha uppnått 65 år, 7 inom FTV och 10 inom PT. Det motsvarar 12 % av hela kåren (upp till 65 år). Inom PT är det 7 personer av de 10 som uppger sig sluta helt inom den närmaste femårsperioden. Tandläkare inom specialisttandvård Totalt i länet arbetar 19 specialisttandläkare (sjukhustandläkare inräknat), 16 inom FTV och 3 inom PT (Figur 7). Inom FTV s specialistvård arbetar också allmäntandläkare med extra kompetens. Dessa räknas här in bland allmäntandläkare. Medelåldern uppgår till 49 år. Ingen övertandläkare inom specialisttandvård och sjukhustandvård har passerat pensionsåldern. En övertandläkare når pensionsåldern inom den närmaste femårsperioden. Antal 30 25 20 15 10 5 0 Specialisttandvården 2003 2008 2013 År Folktandvården Nisch + ST Ftv Privattandvården Figur 7 Antal tandläkare inom specialisttandvården Dalarna 2003-2013. Diskussion Det är idag väl känt att andelen äldre ökar i befolkningen och att fler tänder behålls allt högre upp i åldrarna. Liksom andra studier i Sverige visar EpiWux att munhälsan förbättrats över tid i alla åldrar. Men når vi alla i tvärsnittsstudier? Speglar dessa hela befolkningen eller missar vi någon väsentlig del? Vid bortfallsanalysen för EpiWux ses att årets bortfall är stort trenden genom åren har varit att bortfallet har ökat för varje EpiWux-studie som skett. Bortfallet på enkäten år 1983 var 9,9 % och 2013 39 %. Största bortfallet finns bland de yngre individerna och bland de allra äldsta. När det gäller de äldsta har vi tappat 43 % i enkäten och i den kliniska undersökningen är det ytterligare 11 % (av samtliga i urvalet) som väljer att avstå, trots att enkäten är inskickad. Med stor sannolikhet är dessa individer de mest sjuka, men även de som vi ibland kallar den sköra äldregruppen. Individer som i allt större utsträckning behöver stöd i sitt dagliga liv av anhöriga eller hemtjänst och som av olika anledningar inte orkar med en undersökning. En grupp det är viktigt att tandvården inte tappar kontakt med, eftersom omständigheterna kan leda till snabbt försämrad munhälsa som skapar stort mänskligt lidande och i ett senare skede kräver stora resurser. Det finns en risk att det är just dessa individer som vi missar i vår rapport. Det är inte enbart de äldre som avstår tandvårdskontakter, det sker i alla åldrar och den största orsaken är ekonomi. Det nuvarande tandvårdsstödet i Sverige infördes den 1 juli 2008 (21) och med en utökning av stöd till vissa patientgrupper den 1 januari 2013. Stödet består av: ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB), ett särskilt tandvårdsbidrag (STB) och ett högkostnadsskydd. Högkostnadsskyddet innebär att individen betalar hela kostnaden upp till 3 000 kr. Kostnader mellan 3 001 15 000 kr ersätter staten med 50 % och kostnader < Sid 21/29 >
EpiWux2013 överstigande 15 000 kr ersätts med 85 % (efter en referensprislista). Stödet är avsett att upprätthålla en god tandhälsa och ge tandvård till en rimlig kostnad, för de med stora behov. Högkostnadsskyddet kräver att individen ska kunna betala minst 3 000 kr och upp till 15 000 kr för att få ta del av skyddet. I urvalet är det enbart 15 % som anger att de har kunnat ta del av högkostnadsskyddet senaste året 13 % har betalat mellan 3 000 15 000 kr och 2 % har betalat över 15 000 kr (Figur 8). Figur 8. Tandvårdskostnader det senaste året. De stora folksjukdomarna i munnen, karies och parodontit, utveckling. 2013 års EpiWux-studie visar att var tredje vuxen individ (33 %) har minst ett aktivt manifest kariesangrepp. Utvecklingen från tidigare studier visar en förbättring. För 10 år sedan var andelen 40 %. Drygt var tredje person har tandsten synlig på röntgen i sidopartierna, var fjärde 35- åring och minst var tredje i övriga åldrar. Diagnosen moderat parodontit har ökat sedan EpiWux-studien 2008 (se även rubrik Parodontal sjukdom, sidan 24). En av tandhygienistens huvuduppgifter d.v.s. patientundervisning och sjukdomsbehandling är av yttersta vikt för att både bibehålla och ge befolkningen ökade möjligheter att förbättra sin munhälsa. Eftersom de äldre behåller sina tänder allt högre upp i åldrarna och även sjukdomserfarenheter följer med, kommer behovet av lagningar av tekniska orsaker att finnas kvar under lång tid framåt. Men framtidens äldre kommer också med stor sannolikhet att ha allt fler tänder som är intakta. Här kommer ett stort behov av tandvård att finnas inom tandhygienistens specialområde. Det gäller att bibehålla kontakt med patienten och det blir extra viktigt den dag då individen hamnar i det s.k. sköra stadiet när munhälsan av olika anledningar snabbt kan raseras. Då kommer sannolikt tandläkarkompetens med rehabiliterande åtgärder åter att öka, parallellt med tandhygienistens huvuduppgifter. Teamarbetet med patienten i fokus kommer att bli av yttersta vikt framöver, så personalresurser nyttjas på bästa sätt och där en noggrann planering, prognosbedömning och uppföljning för varje individ sker. Under de senaste 20 åren har indextalet Decayed, Filled Teeth (DFT) följts upp via EpiWux-studierna. DFT beskriver karierade och fyllda tänder, d.v.s. en blandad bild av nuläge och historik. Följs utvecklingen i de olika åldersgrupperna exempelvis 35-årsgruppen så har DFT-talet minskat det har mer än halverats från DFT:13,5 år 1993 till 6,5 år 2013. Bland de äldre (65 år och uppåt) har DFTtalen inte minskat utan det har istället ökat. De äldre har mest sannolikt inte blivit mer sjuka utan fler tänder finns kvar i munhålan, som kunnat lagas i stället för att ha tagits bort. EpiWux-studierna är inga longitudinella studier utan upprepade tvärsnittsundersökningar. Det betyder att det är samma åldersgrupper, men inte samma individer. Här kan man med viss försiktighet bilda sig en uppfattning om hur utvecklingen sker för respektive åldersgrupp. I Tabell 7 är åldersgrupper sammankopplade med varandra (efter födelseår) och man kan jämföra hur förändringar av DFT-tal skett under årens lopp. < Sid 22/29 >