SODERTALJE. Stationen oppnades for allmdn trafik den i december i860. Staden hade dr i860 ett invdnarantal av ijip och dr igjy ett antal av

Relevanta dokument
SUNDSVALL. Stationen öppnades för allmän trafik år hade år 1874 ett invånarantal av 6541 och år 1937 ett antal av 18484,

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december Staden hade år igjy ett invånarantal av

ÖREBRO. Stationen öppnades för allmän trafik den i augusti Staden hade år 1860 ett invånarantal av Jjyy och år 1937 ett antal av

Utdrag ur Taubes»Karta for Plan till Utvidgning af Upsala stad* ar 1857

Figur 12. Principskiss, södra korridoren

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

TANNEFORS OCH JÄRNVÄGEN

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

Status. Södra Stambanan efter Nationell plan

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Två projekt som hänger samman

s : Vändplats Alme

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Ohs starten på resan

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE

TREDJE SPÅR GENOM SKÖVDE

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Stationer för realistisk trafik, anpassade för moduler

En ny generation järnväg

Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Påverkan av Nationell Plan (NP) Södra stambanan. Möte stambanan.com

Stadshuset, Sammanträdesrum 2, kl. 10:45-11:00

STOCKHOLMS CENTRALSTATION OCH ÖVRIGA BANGÅRDAR INTILL 1923 ÅRS RIKSDAGSBESLUT

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet

WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår


Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

2 kommuner, fem regioner och näringslivet i samverkan

Jk Trafikfönfaltningen

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

Motion till riksdagen 1989/90:1'209

Gröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj Oskar Fröidh.

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

REGERINGSRÄTTENS DOM

STOCKHOLMS CENTRALSTATION

Riktlinjer täthet mellan tåg

När järnvägen kom till Stockholms-Näs Av Gustav Axelsson

Koppling mellan bro och bangård

Riktlinjer täthet mellan tåg

Aktuella affärsmöjligheter i regionen Jörgen Simu, distriktschef

" SAMHÄllSBYGGNADSKONTORET

Malmö-Stockholm. En effektiv etapputbyggnad

UPPDRAGSLEDARE. Gunilla Wembe UPPRÄTTAD AV. Lars-Erik Jelcander. Sweco Rail AB

Göteborg med tre stora stationer för utbyggd tågkapacitet

Esbo stad Protokoll 25. Fullmäktige Sida 1 / Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset

Storregionala tågtrafiken i Mälardalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Riktlinjer täthet mellan tåg

Järnvägsstationen i Kopparberg

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010

Riktlinjer täthet mellan tåg

Nationell plan för transportsystemet AVSIKTSFÖRKLARINGAR OCH AVTAL

Restaurangvagnen inom byggnadsminnet Nora veteranjärnväg

Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling

Idéstudie - Persontrafik Haparandabanan

Kapacitetsplan Helsingborg-Ängelholm Kapacitetsrestriktioner vid planerat banarbete på sträckan Helsingborg-Ängelholm

Riktlinjer täthet mellan tåg

JIL tockholms läns landsting

.N D1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB

Vidbo kyrka. Lisa Sundström Rapport 2010:22

över förreglingsanordning vid Fogdhyttans station A bandelen Finnahyttan - Hagfors. 1. Ett rundap&r sed spärrar till ap&r#t8 båda växlar.

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö

Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Remissen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadens promemoria.

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

kulturmiljöer Nyköpings kommun Att: Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Nyköping

OBJEKTAVTAL KOLLEKTIVTRAFIK MALMÖPENDELN LOMMABANAN ETAPP 2

Järnvägsnätsbeskrivning. för. Jönköpings kommun

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Borgensåtagande för lån till SYVAB

Malung Sälen Förslag till återuppbyggnad

Roslagsbanans utbyggnad

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson.

Tegelbackens reglering

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar

Stockholm* Med stöd av till Kungl* väg- och vattenbyggnadeetyreisen. Ingiven rapport angående besiktning av provisorisk

Besök från trafikutskottet 30 mars Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer!

Utökning av antalet poströstningslokaler för att underlätta valdeltagandet Motion av Juan Carlos Cebrián (s) (2002:11)

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Projekt Göteborg Borås

Källa: Eniro. Mariestad centrum. Trafikbullerutredning

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar

Motion till riksdagen. 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

3. Avståndstavlor, lutningsvisare, kurvtavlor, hastighetstavlor,

Tomteboda stationshus

Motion till riksdagen. 1988/89: T705 av Kjell Johansson (fp) Lokaliseringen av en ny flygplats i stockholmsområdet. Järnvägsanslutning

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen Org.nr

Transkript:

SODERTALJE Stationen oppnades for allmdn trafik den i december i860. Staden hade dr i860 ett invdnarantal av ijip och dr igjy ett antal av 14458. a av Kungl. Maj:t ax 1855 tillsatta jarnvagskommitten foreslog, att fern stambanor skulle byggas daribland Vastra stambanan, som tanktes dragen fran Stockholm norr om Ma«laren over Vasteras till Koping, varifran den skulle sammanfalla med den enskilda jarnvagen Orebro Koping till Svarta bruk, darifran vidare over Falkoping till Goteborg samt Ostra stambanan, som skulle framga. fran Stockholm over Sddertalje, Katrineholm, Norrkdping, Linkdping och Mjdlby till Gota strdm a Sddra stambanan. Kommittens betankande remittee rades till bverste Ericson for yttrande. Denne foreslog emellertid, att Vastra stambanan skulle fdras sdder om Malaren i stallet for norr om denna sjd. Regeringen foljde Ericsons fbrslag och efter mycket heta och harda strider saval i riksdagen som i pressen besldt 1856 1858 ars riksdag, att Vastra stambanan skulle dragas fran Stockholm sdder om Malaren over

Sodertalje, Katrineholm och Falkbping till Gbteborg. 1 Ericsons ursprungliga forslag var banan ford over Fittja och Salem samt norr om Tumba pappersbruk igenom Sodertalje stad med overgang av Sodertalje kanal a. ungefar den plats, dar sedermera den s. k. Glasbergas linjen var fdreslagen att korsa kanalen. Emellertid gjordes framstallning av fullmaktige i riks? galdskontoret, att statens pappersbruk i Tumba skulle sattas i fprbindelse med jarnvagen, vilken framstallning foranledde, att banan drogs, under protest fran Sodertalje, over Tumba och darifran med korsning av kanalen sdder om sjdn Maren fram till Saltskog, dar station anlades, da for tiden benamnd Sodertalje ovre sedermera kallad Saltskog vilken station genom ett bispar sattes i fdrbindelse med en station i staden, vilken station da benamndes Sodertalje nedre, numera Sodertalje Central. Arbetena a. linjen Stockholm Sodertalje paborjades omedelbart, sedan riksdagen lattat beslut i fragan och voro fullbordade ar i860, da namnda linje den 1 december bppnades for allman trafik. Sparsystemet a Sodertalje ovre station utgjordes endast av huvudsparetochettrundspar. A bangarden uppfbrdes ett stationshus av tra och ett vattentorn med fristaende vattenkran. Vid Sodertalje nedre station anlades forutom huvudsparet tva rundspar, vilka samtliga stodo i lor* bindelse med varandra genom en vandskiva. A bangarden uppfordes ett stationshus av sten, ett mindre godsmagasin och ett lokomotivstall med plats for tva lokomotiv. Ar 1885 byggdes ett nytt stationshus av sten a Saltskogs station och samtidigt utvidga* des sparsystemet. I slutet av i88o«och i bbrjan av i890stalet verkstalldes undersbkningar for en jarnvag mellan Eskilstuna och Sodertalje, Norra Sbdermanlands jarnvag. I koncessionsansbkan for jarnvagen fbreslogs, att densamma skulle ansluta till statsbanan i Sodertalje. Emellertid lrams hbll jarnvagsstyrelsen i sitt yttrande over denna ansbkan, att jarnvagens indragande till staden skulle medfbra den olagenheten, att stationen darstades komme att ligga pa endast 105 m fran foten av en ling lutning 1:6o, vilket skulle medfbra svarigheter vid jarnvagens trafikering. Styrelsen fbrordade i stallet, att den enskilda banan skulle ansluta vid Saltskog, vilket aven blev Kungl. Maj:ts beslut. Den nya jarnvagen, som bppnades for allman trafik ar 1895, med* fbrde vissa utvidgningar av bade Saltskogs och Sodertalje stationer, till vilken senare det den enskilda jarnvagen tillhbrande bisparet till Igelstaviken, Sodertalje uthamn, anslbt. Norra Sbdermanlands jarnvag inkbptes sedermera ar 1931 av staten. Av det ovanstaende framgar, att tva. ganger hade det fbreslagits, att Sodertalje skulle fa. en jarnvag dragen igenom staden, men bada gangerna utan resultat. Ar 1910 ifragasattes for tredje gangen, att en jarnvag skulle fbras genom samhallet, men aven denna gang utan pafbljd. Vid sistnamnda ars riksdag fbreslog namligen Kungl. Maj:t, att den da. aktuella dubbelsparsanlaggningen Rbnninge Sodertalje skulle utfbras elter den s. k. Glasbergalinjen, med vilket forslag avsags, att dubbelsparet fran trakten av Rbnninge skulle fbras over Dan? viken och Glasbergasjbn fram till Sodertalje kanal, vilken skulle korsas nagot norr om kanah slussen. Linjen skulle sa hava fortsatts genom staden med ny station fbrlagd pa de s. k. Ekenbergska gardena, vilken station skulle ersatta de davarande stationerna i Sodertalje och

Sddertdlje pa 1860-talet S'ddertalje nedre stationshus dr i860

Saltskogs stationshus ar 1885

S'ddertalje S'ddra stations hus dr ipjy frdn gave In Saltskog. Sodertalje stad visade stort intresse for forslaget och erbjod sig, ifall beslut om Glasbergalinjens utforande fattades vid 1910 ars riksdag, att kostnadsfritt overlamna for jarn* vagen erforderlig staden tillhorig mark avensom ett kontant belopp av 200.000 kr. for inlosen av annat behovligt omrade. Riksdagen bifoll propositionen efter mycket ingaende debatter i bada kamrarna och beviljade for paborjande av arbetena for ar 1911 500.000 kr. med ratt for Kungl. Maj:t att redan under ar 1910 forskottsvis utanordna 200.000 kr. Det synes emellertid ha vilat ett oblitt ode over Sodertaljes stravanden att fa jarnvag dragen igenom staden. Vid 1911 ars riksdag vidtogs namligen den pa sin tid mycket upp^ seendevackande atgarden^ att det under foregaende ar fattade beslutet upprevs genom bifall till en motion om verkstallande av fornyade utredningar i fraga om linjestrackningen. Sedan dessa utredningar utforts genom en av Kungl. Maj:t tillsatt sarskild kommission, beslot 191 2 ars riksdag, att dubbelsparet skulle utforas enligt den s. k. Naslinjen, som icke ar dragen genom staden. Enligt detta beslut slopades Saltskogs bangard och ersattes med en ny station forlagd a Naset och sedan benamnd Sodertalje Sodra. Till denna station indrogs ocksa da* varande Norra Sodermanlands jarnvag, varjamte den nya stationen genom ett bispar sattes i forbindelse dels med Sodertalje davarande station, som utvidgades, dels med Sodertalje uthamn.

A Sodertalje Sodra station hava utforts sex tagspar, av vilka tva aro avsedda for trafiken mellan Stockholm och Jarna, tva for lokaltag mellan Stockholm och Sodertalje, ett for pendel* tag till och fran Sodertalje samt ett for tagen till och fran Eskilstuna. Mellan sparen hava anlagts tre st. mellanplattformer, vilka sta i forbindelse med stationshuset medelst gangtunnel. For godstagen hava anordnats tva spar samt erforderliga ranger* och uppstallningsspar. For vagnvaxlingar har bangarden forsetts med utdragsspar i bada andar. Forbindelsesparet till uthamnen har forts under huvudsparen och sparet till Eskilstuna. I norra andan av ban* garden har anordnats en mindre godsbangard med godsmagasin, lastkaj och frilastspar. A bangarden har uppforts ett stationshus och i narheten av detsamma sex bostadshus. I ban* gardens sodra anda har forlagts omformarstation for elektrifieringen och ett bostadshus for omformarstationens personal. Huvudsparen och sparet till Eskilstuna hava medelst vagport forts over landsvagen till Sodertalje. Sparsystemet a Sodertalje Central har efter hand vasentligt utvidgats. For persontagen hava utlagts tre spar med tva mellanplattformer samt tva passagespar for rundgang av loko* motiven. Nytt stationshus, forlagt mitt for andan av plattformssparen, har uppforts ar 1918, avensom ett nytt godsmagasin a ungefar samma plats, dar det forutvarande var belaget. I det gamla stationshuset har i undre vaningen inretts godsexpedition och i den ovre overligg* ningsrum. Landsvagsbron over bangarden har forlangts. Sparsystemet for godstrafiken har betydligt utokats. Tva lastspar med lastkajer och ett frilastspar hava anordnats soder om namnda landsvagsbro. For vagnrangeringar har utlagts ett sparknippe jamte stickspar. Nytt lokomotivstall med plats for fyra lokomotiv har byggts i bangardens sodra anda. Stationerna elektrifierades ar 1926.