Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning



Relevanta dokument
Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

Våld i nära relationer. Dialoga, Social resursförvaltning

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Våld i nära relationer

Att vara sin egen fiende

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Definition av våld. Per Isdal

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Läsförståelse. Mimmi, valpen och rånet. Kapitel 1. Elevmaterial. Elevmaterial. Under läsningen

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria

Utbildningspaket 2014

Definition av våld och utsatthet

Gammal kärlek rostar aldrig

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Barn och ungas utsatthet för våld

Relationsvåldscentru m

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Mäns våld mot kvinnor

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

Maria Jönsson Samordnare, ATV Täby.

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX BANKGIRO POSTGIRO

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med!

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

VÅLD I NÄRA RELATION

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Demokrati & delaktighet

Stöd till dig som söker Socialpsykiatrin. i Danderyds kommun

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Stoppa mäns våld mot kvinnor

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Hemtjänst Tabell B1- B29. Andel per fråga för. Totalt antal svarande i länet: 2018 Total andel svarande i länet: 65. Felmarginal ± Andel i procent

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Barnperspektivet inom Beroendevården

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Du - ett varumärke. Bygg ditt personliga varumärke och stärk ditt professionella rykte. Umeå mars 2010

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Frågor och svar om MFJ

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld

Missbrukande kvinnor

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Transkript:

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15

Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet Behandlingen 4. Gruppledarutbildningen 5. Pappagruppsprojektet 6. Utvärdering

Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld? Materiellt våld Latent våld

Hållning till våld Motstånd mot allt våld Våld är fel Våld skadar Våld är utövarens ansvar

Ekologisk förklaringsmodell Exempel på faktorer som ökar risken för partnerrelaterat våld Struktur Samhälle Relation Individ Strukturer som styrs av könstillhörighet och makt Överordning, underordning Maskulinitet associeras till dominans, heder och aggression Påfrestande sociala förhållanden - utanförskap, arbetslöshet mm. Umgänge med andra vars normer legitimerar våldet Otrygga anknytningsmönster Bristande förmåga att hantera relationer Konflikter i förhållandet Individualpsykologiska faktorer Bevittnat eller varit utsatt för våld under uppväxten Bristande omvårdnad under uppväxten Medicinsk/biologisk problematik Missbruksproblematik Delvis bearbetad efter originalet i Ending Violence Against Woman, Popular Reports, 1999.

Eklektiskt förhållningssätt Ex: Psykodynamiskt Kognitivt Systemiskt Traumapsykologiskt Anknytningsteoretiskt Övriga.. VÅLD

Utvägs Boende för män Här bor pappa

Varför Utvägs boende för män? Utgår från ett barnperspektiv Alla, inklusive barn, har rätt till ett hem utan våld Tidigare har mammor och barn tvingats lämna hemmet efter en våldshändelse nu ska de få en möjlighet att bo kvar medan pappan flyttar och tar tag i sin problematik Mannen, som är ansvarig för våldet, får också en möjlighet att visa att han tar ansvar för sina handlingar och för sina barns uppväxtmiljö

Målgrupp män Män som utövar våld i nära relationer och bor med kvinna och barn Folkbokförda i Göteborg Är motiverade att gå i regelbunden behandling Erhållit bistånd från Socialtjänsten till boende/behandling Inte ha ett aktivt missbruk eller lida av en allvarlig psykisk störning

Säkerhets- och riskbedömning Socialsekreteraren gör en riskbedömning Utväg Kvinnor kan vara behjälpliga vid bedömningen Partnerkontakt hos Utväg Män Om säkerheten inte är tillräcklig för kvinnan och barn, erbjuda skyddat boende på Kriscentrum för Kvinnor alternativt kvinnojour

Partnerkontakt Erbjuds till partners vars män är i boendet Målsättning: Säkerhetsrisk genom kontakten med Utväg Män? Är det OK att ringa till hennes telefon? Vet partnern om att hon är positiv till möte? Realistiskt/orealistiskt hopp Berätta om behandlingen..

RISK! Om det finns minsta risk att partnerkontakten kan innebära problem kring säkerhet för partner och barn AVSTÅ DENNA KONTAKT!

Boendet i praktiken Projekttid sept. 2009 till sept. 2011 Kostnadsfritt under projekttiden Bistånd, i form av boende, från socialtjänsten Max 4 månader Fyra insprängda lägenheter Behandling obligatoriskt, individuellt/grupp Boendestöd tillsyn Obligatoriskt samråd på Barnhuset

Samråd på Barnhuset Ordförande: socialsekreterare från barnhuset Utväg kvinnor - kvinnosamordnare Utväg barn - barnsamordnare Utväg män manssamordnare Placerande socialsekreterare i stadsdelen Vid behov deltar även: Familjerättens samordnare för umgängesstöd Polis och/eller åklagare Psykolog från Barnhuset

Mannen bor i lägenheten Erhåller en stödjande samtalskontakt Får hjälp att söka nytt eget boende vid behov Går i behandling hos Utväg Män ca en gång/vecka Utväg Män har kontinuerlig kontakt med socialtjänsten där mannen bor Uppföljande samråd hålls Kvinnan erbjuds partnersamtal hos Utväg Män

Stödjande kontakt. Målsättning Stödja den fungerande delen av personligheten. Etablera en positiv kontakt Ge insikt i mannens egen problematik, medverka till konfliktlösning. Stärka adekvata skuldkänslor Förbättra ångest- och frustrationstolerans Stärkande av självkänsla och självständighet Stärkande av tillit till omgivningen Realitetsorientering. Konkreta insatser etc.

Utväg Mäns gruppbehandling av män som utövat våld i nära relationer

Inklusion & exklusionskriterier Vilka kan gå i behandling? Inse att han har våldsproblem i nära relationer Vara motiverad att ta tag i sin problematik Ej ha drogproblem Inte ha allvarliga psykiska problem Kunna språket bra (grupp) Ska ha gått i minst tre individuella samtal

Gruppens grundstenar 1. Gruppens form 2. Det direkta arbetet med våldet 3. Fokus på tema 4. Användning av positiv feedback

Gruppens form Halvstrukturerad modell: Start, slut, gruppledarna som leder. 6 deltagare Öppen grupp 24 Gruppmöten (8x3) Möjlighet att gå längre (individuellt) Gruppkontrakt som innefattar tystnadsplikt

Det direkta arbetet med våldet Fokusera på våldet Göra våldet till ett problem i mannens liv Fokus på egen problematik

Fokus på tema Alternativ till våld Vad är våld? Våldets konsekvenser Far och barn BEHANDLING 8 TEMAN Psykiskt våld Sexualitet/intimitet Orsaker till våld Ansvar

Användning av positiv feedback Ge positiv feedback när en man har öppnat sig inför gruppen Trygghet och frihet att dela med sig Stoppa negativ feedback

Hur tala om våld? Direkta frågor. Vara konkret: Vem, var, hur, när Undvik varför frågor Inte fördömande, visa respekt Förståelse, värme, lyssna, vara intresserad Fråga om mycket, fråga om detaljer Vara villiga att lära av våldet, prata om det, undersöka det, sätta ord på det

Presentation Vem är jag? Erfarenheter jag har som är viktiga för gruppen Mitt personliga förhållande till våld

Samma öppning och avslutning varje gång Öppning: Lappar 1-8 alt. Känslolappar Berätta om hur du har det just nu och hur ditt förhållande till våld varit under veckan Avslutning: Hockeycirkeln Vad var det viktigaste för dig i dag?

Övningar/uppdrag 1. Instruktion. Hur övningen görs 2. Arbetsfas 3. Dela med de övriga i gruppen. Allas lösningar ska höras/ses 4. Reflektion. Vad skedde här, vad lärde vi av detta?

Att laga en våldsman Övning: Att laga en våldsman. Gör ett recept till en kokbok på hur du ska göra för att skapa en våldsman. Din uppgift är att laga en våldsman. Som grundingrediens får du ett nyfött gossebarn. Uppgiften består av att du ska göra ett recept på hur denna pojke ska växa upp till en vuxen man med våldsproblem. En man som utövar våld i nära relationer Hur ska du göra för att uppfostra pojken så att detta ska ske? Vad ska du lägga speciell vikt vid?

Heta stolen Varje medlem ska, inför gruppen, vid ett tillfälle under behandlingsperioden gå igenom sin första, senaste och värsta våldsepisod.

När en gruppmedlem slutar Avslut med kaffe och tårta Den som slutar ska ha huvudrollen Ny genomgång av hans situation Samtal om den förändring som skett: Hur hantera framtida problem? Fokus på relationen till partner och barn Feedback från gruppen och gruppledarna Vanlig avslutning med hockeycirkel

Gruppledarutbildning För r behandling av män m n med våldsproblematikv Utväg Män Göteborg

Socialstyrelsens utvärdering På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen utvärderat behandling av män som utövar våld i nära relationer. Utvärderingen visar att många män som sökte sig till behandling minskade sitt våld under uppföljningstiden och resultaten tyder på att behandling av män kan vara ett verksamt medel för att bekämpa våld mot kvinnor i nära relationer. Publiceringsår: 2010 Artikelnummer: 2010-6-34 ISBN: 978-91-86585-40-2 Antal sidor: 54 Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontaktuppgifter: anders.danell@socialresurs.goteborg.se 031-3679302, 0767-691223 tommy.sjolund@socialresurs.goteborg.se 031-3679305, 0767-647764