Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan
Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald och heterogenitet Ökade krav på hanteringsförmåga Flera aktörer, skilda roller Tjernobyl 1986 9/11 2001
Tre teman Normala beteenden under onormala betingelser att skilja myt från verklighet Individer och grupper att förstå skilda förutsättningar och behov Skilda typer av händelser den stora katastrofen? den lilla olyckan? att ställa social diagnos på händelsen
I Normala beteenden under onormala betingelser Om myt och verklighet - den neurotiska trygghetsnarkomanen? -den irrationelle risktagaren?
Risker underskattas: hör till vardagen svåra att föreställa sig så här har jag alltid gjort, det brukar gå bra det händer inte mig personlig osårbarhet feltolkning av erfarenheter tilltro till andra maktlöshet, fatalism
Risker uppmärksammas: risken är okänd, onaturlig rapportering i media, ökad tillgänglighet händelser inträffar -jag såg bilderna på TV det fick mig att tänka jag tänker mest på framtida generationer social påverkan upplevd ansvar
Myter om irrationellt beteende och panik vid hot och kris
World Trade Center 2001
Under akut hot är det vanligt att människor: m m m m m m följer sina vanor och rutiner agerar utifrån roller och förväntningar söker ledning söker sig till familj / närstående koncentrera på hotet - tunnelseende bibehåller sociala normer och konventioner
Grundläggande behov vid hot / kris Kontroll (Control) Förståelse (Coherence) Relationer (Connectedness)
Det ovanliga fenomenet panik Extrem rädsla Förlust av kontroll över beteende Irrationella handlingar som hindrar överlevande Social kontroll och normer upphör
Förekomst av panikbeteende kan relateras till: Extremt påtagligt hot Det finns en möjlighet att fly som upplevs snart upphöra Upplevelser av att vara ensam / övergiven Avsaknad av ledarskap
Hur tillförlitliga är våra föreställningar om människors beteende inför risk och kris? m Skildringar i media ett urval m Observationer vilka syns och märks? m Katastroffilmer m Personliga vittnesmål m Forskning
II Skilda förutsättningar och behov - vilka drabbas? -hur identifiera sårbarhet och resurser?
Exempel på olika reaktioner i samband med Gudrun Oro, otrygghet Ilska, frustration Apati, uppgivenhet Solidaritet, empati Självmordstankar Krav på myndigheter Hjälp till andra Söka uppmärksamhet, synlighet Självständighet, ratar hjälp Överlevnadsläge, chans att förse sig
Skilda reaktioner inför risk och kris Exemplet Barsebäck / Ringhals: introduktion av nytt larmsystem i beredskapszonen kring svenska kärnkraftverk Misslyckade provlarm Falsklarm Negativa rapporter i media Allmänhetens förtroende rubbat?
Intentioner vid larmsituation? 4 skilda reaktionsmönster Följa myndigheters rekommendationer Avvakta Vidta alla tänkbara åtgärder Lämna området
Några bakomliggande föreställningar och attityder I Följa myndigheters rekommendationer Tro på information Myndigheter förberedda Larm viktigt II Avvakta Myndigheter väl förberedda Inte intresserad av information Inte orolig III Vidta alla tänkbara åtgärder Larm viktigt Läser all information Oroad av kärnenergi IV Lämna området Individer kan själva agera Myndigheter dåligt förberedda Litar inte på information
III Skilda typer av händelser All disasters are social events.. (Quarantelli)
Reaktioner på en händelse / kris påverkas bl a av Typ av risk eller hot Uppfattningar om orsak och skuld Erfarenheter och sammanhang Hantering av händelsen ( krisen efter krisen ) Dramaturgin ( bilden av krisen )
Diffusa toxiska hot ( disaster without a footprint ) svåra att upptäcka med människans sinnen effekter kan uppstå långt senare beroende av information från andra ingen lågpunkt människan tappat kontroll över teknologi upplevelse av smitta, kontaminering
Socialt relaterade händelser (t ex våldsbrott mm) - utvecklas lätt till förtroendekriser Massivt mediaintresse Uppgifter sprids på nätet individer utpekade Förväntningar på myndigheter söker syndabockar Hotar grundläggande värden Utsatta individer (och medarbetare) så svåra att hantera, för det rör också så att säga tilliten till vårt samhälle också..
Diffusa och socialt svåra händelser: särskilda behov Stöd i tolkning av situationen Motverka stigmatisering Bearbeta skuld Spänning mellan skydd och öppenhet Milstolpar och avslut Återuppbyggnad och framtidstro
Avslutningsvis 1. Alla kriser/katastrofer har psykologiska och sociala effekter 2. Människor reagerar i kris i enlighet med hur de uppfattar situationen 3. Planering baserad på felaktiga uppfattningar om människors beteende kommer att misslyckas.