5 Stora. försök att minska övergödningen

Relevanta dokument
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Norra Östersjöns vattendistrikt

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Syfte- att bidra till miljömålen

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Uppföljning av åtgärder

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Bakgrundsinformation vattendirektivet

2.2 Miljöproblem Övergödning

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Projekt Greppa Fosforn

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

LOVA. Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön. Lokala Vattenvårdsprojekt. Sofie Palmquist


Enligt sändlista Handläggare

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Så här fortsätter Greppa Näringen

Krafttag för bättre vatten

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Referensgruppsmöte JordSkog

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Synpunkter på Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt

Ramdirektivet för f r Vatten

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Maria Åslund Projektledare. Länsstyrelsen Östergötland

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Grisbäckens avrinningsområde

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

16 Ett rikt växt- och djurliv

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Referensgruppsmöte Jord och skog

Handlingsprogram Rädda Östersjön

ett pilotprojekt inom Greppa näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

INGEN ÖVERGÖDNING. Sammanfattning

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning

Vad innebär vattendirektivet?

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Lokala Vattenvårdsprojekt - LOVA

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Deltagande i EU-projektet LIFE IP Rich Waters

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

Miljödepartementet Stockholm

Åtgärder mot övergödning synpunkter från Stockholms universitets Östersjöcentrum

Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde

Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Transkript:

5 Stora försök att minska övergödningen

Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet. För att minska transporten av näringsämnen till havet arbetar Länsstyrelsen i Södermanland och lokala lantbrukare med att genomföra olika åtgärder i åns avrinningsområde Söderköpingsån Projektområdet ligger uppströms i Söderköpingsåns avrinningsområde och omfattar drygt 700 hektar varav ungefär 400 hektar är åkermark. Dominerande jordarter är mellan- och styv lera. LRF och WWF har gemensamt initierat projektet och LRF är projektägare. Samverkan sker med Länsstyrelsen, Jordbruksverket, SLU och SMHI. Vattenprovtagningar vid områdets utlopp sedan 20 år tillbaka. Området ingår sedan tidigare i Greppa fosforn och ligger i det område som omfattas av projekt Slätbaken. Tommarpsån och Tullstorpsån Tommarpsån rinner ut i Östersjön i Simrishamn och för med sig stora mängder kväve och fosfor. För att minska utsläppen från lantbruket tar brukarna i samråd fram ett åtgärdsprogram. Åtgärderna utförs med start sommaren 2011. I Tullstorpsåns avrinningsområde har omfattande åtgärder för att restaurera ån redan genomförts inom Tullstorpsånsprojektet.

4a 2, 4b 1 5 4c 3 1 Svärtaån 2 Söderköpingsån 3 Tommarpsån och Tullstorpsån 4a, 4b, 4c Greppa Fosforn 5 Slätbaken

Greppa Fosforn Projektet startade 2006 och bedrivs i tre avrinningsområden i Västmanland, Östergötland och Halland. Syftet är att utveckla arbetssätt för att minska fosforförlusterna från jordbruket och praktiskt prova om de åtgärder vi känner till i dag kan påverka fosforförlusterna från åkermarken. För att ingå i projektet skulle områdena, vara lagom stora (500 1 500 hektar), ha en stor andel åkermark, höga fosforförluster, liten inverkan från andra källor än jordbruk, bra mätstationer för vattenföringsmätning och känd historik när det gäller växtnäringsförluster. Sedan 2010 ingår även arbete mot kväveförluster i området i Halland. Slätbaken Slätbaken är det kustområde i Östergötland som har sämst vattenkvalitet. Havsviken är kraftigt övergödd och påverkad av vattenföroreningar från land. För att förbättra förutsättningarna för växt- och djurliv i Slätbaken arbetar Länsstyrelsen för att genomföra ett brett åtgärdspaket som omfattar förbättrad hantering av avlopp och dagvatten, åtgärder inom jordbruket, skapande av våtmarker och skapande av fria vandringsvägar för fisk. Projektet startade 2010 och ska pågå i tre år.

Övergödning hotar värdefull miljö Ett av de största hoten mot våra havs- och vattenmiljöer är övergödningen. Sedan början av 1900-talet har tillförseln av näringsämnen till havsmiljön mångdubblats. Effekten av det är försämrade livsmiljöer och levnadsvillkor för många organismer. Dessutom leder det troligen till stora ekonomiska förluster då mycket pekar på att det samlade värdet av havens ekosystemtjänster är så högt att vi inte har råd att låta dem gå förlorade. Vi som bor i länderna runt Östersjön har en stor utmaning i att minska utsläppen av kväve och fosfor i tillräcklig omfattning. Mycket har redan gjorts för att förbättra situationen, men mycket återstår innan vi kan nå de mål som satts upp i det svenska miljömålet Ingen övergödning och Helsingforskommissionens (HELCOM:s) aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). År 2007 beslutade regeringen om en särskild budget som skulle gå till insatser för att förbättra, skydda och bevara Östersjön och Västerhavet. Den kallas för havsmiljöanslaget och hanteras av Naturvårdsverket fram till den 1 juli 2011 då den nya myndigheten för hav och vatten slår upp dörrarna i Göteborg. Hittills har anslaget finansierat nästan 600 projekt inom ett brett spektrum av ämnesområden i vårt avlånga land. Under 2010 gick 27 % specifikt till insatser som ska motverka övergödningen.

Fem pilotprojekt Under 2010 satsade Naturvårdsverket bland annat på fem större pilotprojekt som ansökt om finansiering från Havsmiljöanslaget. Den gemensamma nämnaren för projekten är att man kommer att genomföra omfattande åtgärder i jordbruksdominerade pilotområden för att ta reda på hur belastningen från jordbruk kan minska ytterligare. Man kommer att mäta och utvärdera nyttan av de genomförda åtgärderna och utveckla metoder och arbetssätt för genomförande där jordbrukare och andra aktörer som påverkar vattenmiljöerna arbetar tillsammans. Resultaten från projekten bedöms kunna ge ett bättre underlag för vidare åtgärdsinsatser för att förbättra miljötillståndet i havet De fyra första projekten arbetar i mindre avrinningsområden med stor andel jordbruksmark, medan det femte projektet, Slätbaken, innefattar ett större land- och vattenområde. Utförligare information och länkar till projektens egna hemsidor kan du hitta på www.naturvardsverket.se. ISBN 978-91-620-8518-6