VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För Ellinge Avloppsreningsverk(1285-50-001) år: 2015 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: VA SYD Organisaionsnummer: 222000-2378 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1285-50-001 Anlaggningsnamn: Ellinge Avloppsreningsverk Posnummer: 24138 Or: ESLÖV Besöksadress för anl.: Ellingevägen 32 Fasighesbeeckningar: Ellinge 36:3 Kommun: Eslöv Huvudverksamhe och verksamheskod: 90.10 (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder: 40.10 (Gas- och väskeformiga bränslen) Huvudsaklig indusriusläppsverksamhe och huvudsaklig BREF: Sidoindusriusläppsverksamhe och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhe: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvaen från äbebyggelse) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfaas av Förordning 2013:252: Nej Produkionsenheer: Tillsynsmyndighe: Länssyrelse Miljöledningssysem: 14001. REVAQ cerrifika. 9001. Koordinaer: 6187483 x 393578 Länk ill anläggningens hemsida: www.vasyd.se Inlämnad:2016-08-17 15:34:44 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 1 / 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För Ellinge Avloppsreningsverk(1285-50-001) år: 2015 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Michael Efernamn: Kjellberg Telefonnummer: 040-635 06 09 Telefaxnummer: E-posadress: michael.kjellberg@vasyd.se c/o: Gau-/boxadress: Box 191 Posnummer: 201 22 Posor: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efernamn: Nyberg Telefonnummer: 040-635 03 59 Telefaxnummer: E-posadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gau-/boxadress: Box 191 Posnummer: 201 22 Posor: Malmö Inlämnad:2016-08-17 15:34:44 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 2 / 2

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnä... 9 Pumpsaioner... 10 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 10 Lokalisering... 10 Reningsprocessen... 11 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 16 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 16 EGENKONTROLL... 17 Verksamhesledningssysem... 17 REVAQ... 17 Sysemaisk brandskyddsarbee... 17 Cenral krisledning... 18 Usläppskonroll och drifkonroll... 19 Funkion hos mäurusning... 19 Drif- och underhållsysem... 19 Riskvärdering... 20 GÄLLANDE BESLUT...21 TILLSTÅNDSBESLUT... 21 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 21 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 21 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING... 21 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 22 EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 25 BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN... 25 ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN... 26 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR...27 REGN... 27 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 27 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 27 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING... 29 UTSLÄPP TILL VATTEN... 29 UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR... 32 FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET... 33 KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING... 33 5

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 33 MOTTAGNING AV EXTERNSLAM... 34 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 35 ENERGIANVÄNDNING... 35 HANTERING AV AVFALL... 37 LUKT... 38 BULLERMÄTNING... 38 KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR... 38 PERIODISK UNDERSÖKNING... 38 RECIPIENTKONTROLL... 38 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET...39 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 39 Ledningsnä... 39 Avloppsreningsverk... 40 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR... 41 Ledningsnä... 41 Avloppsreningsverk... 41 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ... 41 Ledningsnä... 41 Avloppsreningsverk... 42 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN... 42 ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER... 43 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL... 43 UPPSTRÖMSARBETE... 43 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR...45 6

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Inledning Denna rappor ugör exdelen i Miljörapporen för Ellinge avloppsreningsverk avseende 2015. Ellinge avloppsreningsverk ligger i södra Eslöv och är de sörsa av oal åa reningsverk i kommunen. 7

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Verksamhesbeskrivning Organisaion VA SYD är en regional organisaion i sydväsra Skåne som levererar frisk dricksvaen och renar avloppsvaen å mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 ansällda. VA SYD är e kommunalförbund vilke innebär a vi är en poliisk syrd organisaion som besår av våra medlemskommuners VA-verksamheer och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheen. Organisaionen ugår från re huvudprocesser, A illhandahålla dricksvaen, A a hand om avloppsvaen och A a hand om hushållsavfall och preseneras i figur 1 nedan. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpsaioner för dag- och avloppsvaen ingår organisaorisk i Avloppsvaenavdelningen. Avdelningen är indelad i vå drifområden. I drifområde Mi ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I drifområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk sam e anal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhe för Miljö och Kvalie sam en enhe för Planering och Uppdrag. Miljö och Kvalie arbear exempelvis med kvaliessäkring av avloppsslam enlig REVAQ, illsåndsprövning enlig Miljöbalken sam framagande av miljö- och årsrapporer. Planering och Uppdrag arbear med övergripande projek och uppdrag på avdelningen med onvik på modernisering och ubyggnad av verk och saioner. Figur 1. VA SYDs organisaion 8

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tillsynsmyndighe Tillsynsmyndighe för Ellinge avloppsreningsverk är Länssyrelsen i Skåne. Verksamhesområde Uppagningsområde för Ellinge avloppsreningsverk ugörs av äorerna Eslöv, Gullarp, Ösra Asmundorp, Sabbarp, Väsra Srö, Kungshul, Marieholm och Örofa, se figur 2. Figur 2. Uppagningsområde för Ellinge avloppsreningsverk Ledningsnä och pumpsaioner Ledningsnä Ellinge avloppsreningsverks verksamhesområde ugörs av ca 1 260 ha. Ungefär 14 % besår av kombinera avloppsledningsnä och reserande är duplikasysem, se abell 1. Den oala spillvaenförande ledningslängden är 160 km varav 29 km är ryckledningar. Ledningarna ransporerar avloppsvaen från cirka 20 000 personer. 9

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 1. Avloppssysem inom Eslövs avloppsområde Avloppsområde Kombinera avloppssysem, ha Duplikasysem, ha Eslöv 148 884 Marieholm 0 113 Väsra Srö 0 5 Gullarp 0 7 Ö. Asmundorp 0 10 Kungshul 0 24 Sabbarp 0 7 Örofa 0 62 Summa 148 1 112 Fördelning på sysem 11,7 % 88,3 % Pumpsaioner På ledningsnäe för spillvaen finns 21 pumpsaioner kopplade ill Ellinge avloppsreningsverk. En föreckning över vikiga pumpsaioner inom Ellinges uppagningsområde framgår av bilaga 2. Överordna syr- och övervakningssysem (Uniview) är implemenera under 2014 och där kommer pumpsaionerna inom drifområde succesiv läggas ill. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Ellinge avloppsreningsverk är lokalisera i södra Eslöv vid recipienen Eslövsbäcken som mynnar u i Bråån. Närmase bosadsområde ligger ca 1 000 meer väser om anläggningen. Nordos om anläggningen ligger e indusriområde. I övrig är anläggningen omgärdad av jordbruksmark. Avloppsreningsverke har vari placera på samma plas sedan de byggdes på 1930-ale. E flygfoo där anläggningens placering i förhållande ill närliggande bebyggelse och verksamhe visas i figur 3. 10

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Figur 3. Flygfoo över anläggningen och den närmase omgivningen Reningsprocessen Vaenbehandling Ellinge avloppsreningsverk har en illsåndsgiven belasning enlig abell 2 nedan. Tabell 2. Tillsåndgiven belasning Parameer Värde Anal personekvivalener (pe) 330 000 Medeldygnsflöde (m 3 ) 20 000 Dimensionerande illrinning (m 3 /h) 1 145 Dimensionerande förorening 1) (kg BOD/dygn) 23 100 Dimensionerande förorening 1) (kg P/dygn) 255 1) Toal inkommande före ujämning. Avloppsvaen behandlas genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. E förenkla flödesschema redovisas i figur 4. 11

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Ellinge avloppsreningsverk Vaenfas Slam Regnvaenbassäng Bräddvaenmagasin Brädd ill Eslövsbäcken Rejek-/ slamvaen Rens Gas Kemslam Slam från yre reningsverk Kommun inlopp Rensgaller Sandfång Försed Slamlufning Slamanox Akivslam Anox Lufning NO3 Mellansed Fällning/ flockning Slused Ugående rena avloppsvaen Trekammarbrunnslam Överskoslam Reurslam Blandslam Rens Förjockare Procordia inlopp Försedimenering/ förjockare Ujämningsmagasin Aciflo Slamvaen Mek förj Rejekujämning Acifloslam Procslam Blandslamsilo Rökammare Röslamsilo Röslamförjockare Cenrifug Slamlager Rejek cenrifug Särkelseslam silrens Gas ill uppvärmning och fordon Slam ill jordbruk Figur 4. Flödesschema över Ellinge avloppsreningsverk Reningsverke har vå inkommande ledningar, en från Orkla Foods Sverige och en från kommunens invånare och övriga påkopplade indusrier. Orkla Foods Sverige hee idigare Procordia Foods AB. Processvane från Orkla Foods passerar en egen försedimeneringsbassäng och pumpas sedan ill en lufad veckoujämningsbassäng från vilken e insällbar konsan flöde as u och därefer i normalfalle leds direk ill slamanoxbassängen. Vane kan även leds via en aciflo-anläggning om behov uppsår. Aciflo-anläggningen fungerar så a suspendera maerial avskiljs genom a avloppsvane reagerar med fällningskemikalier, polymer och finkornig sand. Slamme leds ill en mekanisk avvanare före ranspor ill rökammarna. Sanden leds illbaka ill processen och de renade avloppsvane leds ill slamanoxbassängen som kolkälla. En slamlufningsbassäng med eferföljande slamanoxbassäng har byggs före befinlig akivslambassäng (se figur 5). Till slamlufningsbassängen leds reurslam från mellansedimeneringen illsammans med rejekvaen från cenrifugen. Avloppsvane från slamlufningen leds vidare ill slamanoxbassängen där avloppsvaen från ujämningsbassäng/ aciflo-anläggning används som kolkälla. De finns möjlighe a 12

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 illsäa eanol som kolkälla vid behov. De kommunala spillvane renas grov i maskinrensade galler för a därefer ledas genom e lufa sandfång ill försedimeneringsbassängen där sörre pariklar sedimenerar. Vaenfasen leds direk ill akivslamanläggningen där den blandas med avloppsvaen från slamanoxbassängen (se figur 6). Figur 5. Slamlufning och slamanoxbassäng Figur 6. Lufare i akivslamanläggningen Vane från akivslamanläggningen leds ill mellansedimeneringen där yerligare sedimenering sker. Slamme åergår ill ledningscenralen mellan slamanoxbassängen och slamlufningsbassängen och vidare in ill slamlufningsbassängen medan vaenfasen leds ill kemsege. Avloppsvane renas sluligen kemisk genom uflockning av fosfor med hjälp av i försa hand fällningskemikalien järnklorid. Polyaluminiumklorid kan användas vid behov. Förbiledning och bräddning Vid höga flöden finns de möjlighe ill ujämning från vå punker på Ellinge avloppsreningsverk, före galler sam efer försedimeneringsbassängen. Vane ujämnas ill en regnvädersbassäng på ca 100 000 m 3. Därifrån kan vane ledas illbaka ill processen då flöde åerigen är lägre. De är förs om vane bräddar från regnvädersbassängen ill recipienen, Eslövsbäcken, som de ine kan åerföras processen. På de bräddade vane finns koninuerlig flödesmäning och flödesproporionell provagning. Slambehandling Kommunal primärslam förjockas i försedimeneringsbassängen illsammans med överskosslam och kemslam och leds via en mekanisk avvanare ill en slamsilo, kallad blandslamsilon (se figur 7). Där blandas slamme med de övriga slamfrakionerna och med exern avfall från Orkla Foods innan blandslamme pumpas in i rökammare 1. Slam som avskils från Orkla Foods processvaen pumpas från en cirkulär försedimeneringsbassäng ill en i bassängen koncenrisk placerad förjockare och leds därefer vidare ill blandslamsilon. Överskosslam som bildas i de biologiska processerna as u från reurslamsrömmen och leds ill den kommunala försedimeneringen. Kemslam från den kemiska reningen pumpas ill den kommunala försedimeneringen. 13

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Från blandslamsilon pumpas slamme via röslam/råslamvärmeväxlare, där värmeväxling sker mellan varm ugående röslam och kall ingående råslam, ill de vå seriekopplade rökamrarna. Upumpa slam leds via e slammagasin varefer de förjockas i röslamförjockare och sedan avvanas i en cenrifug. Vid avvaning i cenrifugen används olika yper av polymerer. Avvana slam pumpas ill slamlager 1 eller ransporeras med skruvar ill en slamsilo varifrån de körs med lasbil ill de inerna slamlagre, lager 2, på Ellinge avloppsreningsverk för långidslagring. Långidslagring är den meod som idag används för hygienisering av slamme. Den indikaorbakerie som konrolleras är salmonella. Figur 7. Blandslamsilo och biogasanläggning Rejekvaenbehandling Rejekvaen från slamavvaningen leds via en ujämningsbassäng ill slamlufningsbassängen där de blandas med reurslam från mellansedimeneringen och lufas. Moagning av exernslam Organisk avfall i form av särkelseslam, silrens och fe från Orkla Foods levereras regelbunde ill en moagningsficka kopplad ill blandslamsilon före rökammaren. De exerna resprodukerna blandas i slamsilon med övriga slamfrakioner från avloppsvaenreningen innan de pumpas in ill rökammare 1. Slam från avloppsreningsverken i Flyinge, Hurva, Löberöd, Sockamöllan och Öslöv ransporeras efer förjockning ill rökamrarna på Ellinge avloppsreningsverk. Trekammarbrunnsslam ransporeras ill Ellinge avloppsreningsverk av Ohlssons AB. Trekammarbrunnsslamme rycks in i en moagningsank med senfång. 14

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Kemikaliehanering Järnklorid för kemisk rening levereras av bilar för ADR-ranspor. Reningsverke har oal re järnkloridankar på sammanlag 45 m 3 och en ank för aluminiumklorid på 15 m 3. Evenuell spill vid lossning hamnar i en gjuen invallning vid lossningssälle och pumpas sedan ill flockningen. Polymerer används vid avvaning av slamme i cenrifugen och i den mekaniska förjockaren. Pulverpolymeren ransporeras med ryckluf ill en blandningsanordning där vaen illsäs för upplösning. Polymeren ill vaenreningen på aciflo-anläggningen levereras som pulver i sorsäckar. Eanol levereras med ankbil och haneras som kolkälla ill kvävereningsprocessen. De finns en skydds- och haneringsinsrukion på varje sälle där kemikalier haneras. Säkerhesdaablad finns inlagda i VA SYDs kemikaliesysem Eco Online som finns illgänglig för alla medarbeare. Alla kemikalier som används i drifen finns lisade i en kemikalieföreckning i digial form. Alla kemikalier på labbe finns lisade i en kemikalieföreckning på labbe. De finns specialillverkade lock s.k. äingar a lägga på dagvaenbrunnar för a förhindra a spill hamnar i dagvaenbrunnarna. De finns åa porabla uppsamlingskärl som kan samla upp en volym på 1 000 lier. Dessa kärl används vid illfälliga lösningar och vid drifförsök. Dagvane från reningsverksområde leds ill bräddningsdammar. Energi och gasanvändning Energibehove vid Ellinge avloppsreningsverk avser elenergi för drif av pumpar och maskiner och allmänna behov. Biogasen som produceras i rökammarna används både ill uppvärmning av egna byggnader och ill uppvärmning ue på fjärrvärmenäe. En del av gasen genomgår en uppgraderingsanläggning för a kunna används som fordonsgas. Reningsverkes behov av uppvärmning av lokaler illgodoses av inern fjärrvärmenä där biogas används som bränsle. Värmeenergi produceras i Krafringens regi från en sorskalig värmepumpanläggning där ugående avloppsvaen ugör värmekällan. Hanering av avfall Hushållssopor soreras i maavfall och brännbar. Övrig avfall soreras som konorspapper, pappersförpackningar, wellpapp, övriga plasförpackningar, dunkar, fa och burkar i plas, meallförpackningar och glas (se figur 8). Merab är ansvariga för avfallshanering i Eslöv, Höör och Hörby. Hämning av de olika avfallsfrakionerna skös av Ohlssons AB. Meallskro lämnas på Sena Gohards i Eslöv. Farlig avfall förvaras i LOTS miljösaion som hyrs av Sysav. Vid ömning konakas Sysav i Malmö som ombesörjer hämning. I miljösaionen finns behållare för spillolja, lysrör, baerier, sprayburkar, isocyanaer, färgburkar, kvicksilverhalig avfall, kadmiumhalig avfall, glödlampor sam el- och elekronikavfall. Tillsånd ufärda av Länssyrelsen i Skåne län finns för ranspor av olika yper av farlig avfall inom verksamhesområde. Tillsånde gäller ill och med den 4 juni 2017. 15

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Figur 8. Saion för avfallssorering på Ellinge avloppsreningsverk Sand från sandfånge väas och ransporeras i conainrar av Flexilas ill Merabs åervinningscenral Rönneholm uanför Sehag. Rens väas i en väpress innan de ransporeras ill Sysav för a brännas i deras anläggning. Verksamheens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheens påverkan på den yre miljön ugörs framför all av usläpp av behandla avloppsvaen ill recipienen Eslövsbäcken som mynnar u i Bråån. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, usläpp ill luf sam ransporer av råvaror och avvana slam. Verksamheen bedöms ine ha negaiv påverkan på människors hälsa. I verksamheen finns en sor medveenhe om miljöpåverkan och fokus ligger på a minimera den sam även förbära arbesmiljön för människor som kommer i konak med avloppsvaen och avloppsslam. Usläppen ill luf och vaen redovisas i emissionsdeklaraionen. Aval finns mellan VA SYD och Orkla Foods, för a konrollera de vikigase paramerarna och för a ine överbelasa verke. Möen hålls ca 1 gång per kvaral för a följa upp drif och drifresula sam uförda ågärder och undersökningar. Verksamhesförändringar under åre Under åre har vå nya pumpsaioner, Örofa och Bråån, agis i drif med anledning av nedläggningen av Örofa avloppsreningsverk. Vane från Örofa pumpas nu ill Ellinge avloppsreningsverk för behandling. I övrig har inga sörre förändringar av verksamheen genomförs under åre. 16

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Egenkonroll Verksamhesledningssysem VA SYDs verksamhesledningssysem är e inegrera ledningssysem som är uppbygg med beakande av miljö, kvalie, sysemaisk arbesmiljö AFS 2001:1 sam sysemaisk brandskyddsarbee. Verksamhesledningssyseme ugår från lagsifning och myndigheskrav sam VA SYDs vision och affärsidé. VA SYD är miljöcerifierade enlig 14001:2004 sedan 2013 och kvaliescerifierade enlig 9001:2008 sedan 2014. Nya kvalies- och miljösandarder ukom hösen 2015 och under våren 2016 påbörjas arbee med a införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö- och kvaliesledningssyseme ill 14001:2015 och 9001:2015. Verksamhesledningssysemes dokumensrukur besår av ruiner, syrande och redovisande dokumen som finns illgängliga på VA SYDs inranä. I verksamhesledningssyseme finns en ruin för Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll. Här dokumeneras de organisaoriska ansvare, ruiner för usläppskonroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en akuell föreckning över kemiska produker och lagar. Lagar och föreskrifer följs upp årligen. Miljöaspeklisan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheen har på miljö och människors hälsa. Varje drifområde/enhe på Avloppsvaenavdelningen har egna specifika ruiner. De finns ruiner för a forlöpande konrollera a urusning för drif och konroll hålls i go skick så a olägenheer för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Ellinge avloppsreningsverk är REVAQ-cerifiera sedan 2008. Cerifieringen påvisar a VA SYDs hanering av inkommande vaen och avloppsslam lever upp ill specificerade krav för a uppnå en hög kvalie och sändig förbäring. Dea möjliggör a näringsämnen kan åerföras från sad ill land för a slua kresloppe av näringsämnen. Fokus för REVAQ arbee ligger på e långsikig och srukurera arbee för a uppnå en god slamkvalie. Uppsrömsarbee är en av de vikigase delarna och målsäningen är a minska illförseln av icke nedbrybara eller oxiska ämnen ill reningsverke. En bäre kvalie på avloppsvane som ska behandlas i reningsverke leder i sin ur ill förbärad kvalie på både producera slam och ugående vaen. VA SYD har ruiner för a syra upp arbee enlig REVAQs regelverk. Sveriges Tekniska Forskningsinsiu, SP, konrollerar a kraven uppfylls genom granskning av arbee med ansluna verksamheers usläpp, provagning, analys och slamhanering. Den årliga besikningen enlig REVAQ ufördes i november 2015. Sysemaisk brandskyddsarbee En brand medför, borse från de skador som uppsår, ine sällan långa drifavbro. Om branden har ske vid någo sraegisk vikig processeg kan sörningen leda ill negaiva konsekvenser för miljön. 17

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 VA SYD illämpar därför sysemaisk brandskyddsarbee, SBA, enlig en för organisaionen anpassad modell. Varje anläggning uför kvaralsvis brandsyn enlig e give prookoll och ansvarar för a brandfaror/uppkomna risker löpande haneras. De finns en SBA-samordnare, som bl.a. södjer brandskyddskonrollanerna i deras arbee och se ill a medarbearna vid VA SYD får relevan ubildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvaenavdelning har även e brand- och gasråd som har bildas för a ge möjligheer ill erfarenhesubye och framagande av gemensamma arbessä avseende haneringen av brandfarlig vara. Råde arbear också med a sprida informaion ill medarbearna om riskerna med främs gashaneringen vid avloppsreningsverken. Cenral krisledning VA SYDs verksamheer är kriiska samhällsfunkioner som måse hållas igång även då de inräffa allvarliga och/eller exraordinära händelser som orsaka eller riskerar a orsaka sörningar. Dea kräver a VA SYD har en god krishaneringsförmåga och a VA SYD dessuom kan biså ägarkommunernas krishaneringsfunkioner på de sä som eferfrågas vid en allvarlig händelse i respekive kommun. Vidare är de av vik a VA SYD i en kris kan hanera informaionsflöde på e bra sä. VA SYD har en cenral krishaneringsplan och krishaneringsorganisaion. Den cenrala krishaneringsorganisaionen ska klara av a hanera olika yper av sörningar som kan drabba verksamheen, däribland sörre miljöincidener. VA SYDs krisplan måse därför ge organisaionen förusäningar a: Hanera kriser av olika karakär (ej enbar VA-relaerade kriser) Hanera kriser som omfaar hela eller enbar en del av VA SYDs geografiska område Vid kris fungera illsammans med krisorganisaionen i respekive ägarkommun Hanera kriskommunikaion och informaionsflöden Den cenrala krisplanen skall ses som e komplemen ill respekive avdelnings inerna nödlägesplaner. Den cenrala krisplanen förbäras löpande och en ny version anogs i början av 2014. En krisövning i samarbee med Livsmedelsverke och Lunds kommun genomfördes under hösen 2015 som en nödvaenövning för a öva en sor sörning på dricksvaenförsörjningen i Lunds sad med omnejd. Övningen genomfördes en hel dag den 19 okober med uppföljning och uvärdering en halv dag den 20 okober. Övningen var lärande, ine konrollerande och genomfördes ill sor del som en prakisk seminarieövning med mospel som simulerade delar av omvärlden,.ex. media, Livsmedelsverke och allmänheen. Syfe med övningen var a lära och uveckla förmågan a nödvaenförsörja och samverka med olika akörer som berörs i samband med en nödvaenförsörjningssiuaion i Lunds kommun. Måle med övningen var a: Tydliggöra och uveckla rollfördelningen mellan olika funkioner i samhälle som berörs av en krissiuaion Tydliggöra funkioner, ansvar, befogenheer i samband med en kris. 18

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Öka försåelsen för komplexieen i samband med en kris i samhälle. Lära, öva och uvärdera befinliga planer i respekive organisaion. Idenifiera förbäringsområden. Usläppskonroll och drifkonroll Usläppskonrollen uförs av laboraorier vid Källby och Ellinge. Analysverksamheen vid Källby och Ellinge omfaar e begränsa anal paramerar och för paramerar som laboraorie ine är ackrediera för används VA SYDs Miljölaboraorium, lokalisera på Bullofa VV. De innebär bl.a. a samliga analyser på avvana slam sam meallanalyser på avloppsvaen analyseras där. Laboraorierna ingår organisaorisk i Dricksvaenavdelningen på VA SYD och är ackredierade enlig 17025: 2. Under hösen 2015 sängdes VA SYDs Miljölaboraorium illfällig ner för omfaande renovering av lokalen. För a klara av laboraories åagande och för a från underleveranör få samliga hos Miljölaboraorie ackredierade paramerar ackredierade användes både Eurofins och ALconrol som underleveranörer from sepember ill december. De finns fyra provagningspunker på Ellinge ARV: inkommande vaen från kommunen inkommande vaen från Orkla ugående vaen brädda ugående vaen Flöde mäs koninuerlig och prov as u flödesproporionell för in- och ugående vaen. Brädda flöde mäs koninuerlig vid bräddning och prov as u flödesproporionell. De finns även nivåmäning av ujämningsmagasine. Usläppskonrollen uförs en gång per vecka och i samband med den konrolleras samliga reningsseg inom verke. Den dagliga drifkonrollen sker på e anal vikiga provpunker på anläggningen. On-line insrumen för syrning och konroll av olika paramerar används. De finns e fleral mäare för syre, suspenderande ämnen, nira, ammoniumkväve, fosfafosfor och ph. Funkion hos mäurusning Ruiner finns för konroll och kalibrering av insrumen, flödesmäare och provagare. De finns serviceaval för flerale insrumen med årlig exern kalibrering av flödesmäare sam årlig konroll av nivågivare m.m. En hög illgänglighe av provagare garaneras av a e sor anal av lika fabrika finns på verke. Rengöring och ubye av slangar sker regelbunde enlig ruin. Flödesuppgiferna lagras illsammans med övriga mädaa i e daorsysem för mävärdebearbening. Överföring av daa från olika undersysem i verke sker koninuerlig. Drif- och underhållsysem E regelbunde förebyggande underhåll genomförs för a drifsörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av de förebyggande underhålle grundar sig på drif- och underhållsinsrukioner sam erfarenhe rörande de olika urusningarna. E underhållssysem (IDUS) som bygger på a informaion 19

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 rörande urusning och komponener lagras i en daabas används. Planeringen och uppföljningen av de förebyggande underhålle underläas härigenom då all informaion såsom riningar, sprängskisser, underhållsinsrukioner, manualer m.m. länkas ill respekive urusning vid en bildbaserad översik av anläggningen. Drifingenjören har ansvare för planering, uförande och uppföljning av underhållsågärder. Avdelningen har vå projekingenjörer som har de övergripande ansvare för a IDUS implemeneras och uvecklas. Riskvärdering Arbee inom VA SYDs Avloppsvaenavdelning innebär ine bara risker och faror för individen uan även för miljön. De är vikig a ha kännedom om och beaka, eliminera och mildra evenuella förekommande risker sam a eferfölja lagkraven och uföra riskbedömningar av sin verksamhe ur hälso- och miljösynpunk. VA SYD har en ruin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligas uvärderas och sammansälls i en handlingsplan med evenuella ågärdsförslag ill verksamheen och följs sedan upp koninuerlig. 20

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Gällande beslu Tillsåndsbeslu Daum Dnr / Mål nr Beslusmyndighe Tillsånde avser 1996-12-20 Dnr 192-279-95 Koncessionsnämnden för miljöskydd Koncessionsnämnden för miljöskydd har lämna Eslövs kommun illsånd enlig miljöskyddslagen a dels ill Eslövsbäcken släppa u avloppsvaen från Eslövs cenralor sam äorerna Gullarp, Kungshul och Marieholm, dels a emo 70 000 m3 exern slam och anna organisk maerial per år för behandling i avloppsreningsverkes biogasanläggning sam dels genomföra ansöka ubyggnader och förändringar. 1998-06-25 M97/277/8 Regeringen Regeringen ändrar beslue från 1996-12-20 så a de begränsningar som gäller för illsånde i fråga om mängden avloppsvaen som får släppas u upphävs. 2002-04-05 M 331-99 Miljödomsolen Dom som föreskriver yerligare sluliga villkor 13-14. 2003-02-21 M 4606-02 Miljööverdomsolen Dom som ändrar villkor 13. Anmälningsärenden besluade under åre Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser - - - (Inga anmälningar gjorda under 2015) Andra gällande beslu Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 2015-09-04 - Länssyrelsen Skåne Beslu om klassificering och underlag för avgif för prövning och illsyn enlig miljöbalken. Verksamheen har idigare bedöms omfaas av verksamheskod 90.10 enlig miljöprövningsförordningen (2013:251). Länssyrelsens bedömer efer yerligare granskning a bolage ska klassas enlig kod 90.10 och 40.10. Tillsåndsgiven och fakisk belasning Tillsåndsgiven belasning för Ellinge avloppsreningsverk är 330 000 pe och 23 100 kg BOD/d varav 21 540 kg BOD från indusrin. BOD-belasningen har under 2015 vari 7 000 kg/dygn, mosvarande 100 000 pe, BOD-belasningen från Orkla Foods har under 2015 vari 4 807 kg/dygn, mosvarande 68 670 pe. Anale ansluna personer 2015-12-31 var ca 21 070 personer. Yerligare informaion om beräkning av anal ansluna och fakisk belasning åerfinns under avsni Resula av mäningar och undersökningar. 21

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Avloppsvane skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk-kemisk rening, uförd och driven i huvudsaklig överenssämmelse med vad kommunen angivi i ansökningshandlingarna eller i övrig åagi sig, dock med beakande av de undanag som eferföljande villkor kan föranleda. Även övriga anläggningar skall drivas på mosvarande sä. Kommenar: Villkore är uppfyll. Ubyggnad av kvävereningen har ge goda resula. Åres redukion av oalkväve var 84 %. Usläppe av oalkväve ill recipienen har minska från 73 ill 30 on från 2006 ill 2015 och usläppe av ammoniumkväve har minska från 11 on ill 8,5 on 2015. Villkor 2 Anläggningen skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås sam så a miljöpåverkan blir minsa möjliga. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 3 Vid drifsörningar i reningsverke eller avloppsledningsnäe eller om del av anläggningarna as ur drif för ombyggnad, underhåll m.m. ska kommunen vida lämpliga ågärder för a moverka förorening av vaen och andra olägenheer i omgivningen. Kommunen skall vid sådana illfällen snaras underräa illsynsmyndigheen, som får medge a usläppsvillkor illfällig överskrids. Kommenar: Villkore är uppfyll. Under 2015 inräffade inga drifsörningar i verksamheen som bedöms kunna leda ill förorening av vaen och andra olägenheer i omgivningen. Inga drifsörningar har därför anmäls ill illsynsmyndigheen under åre. Villkor 4 Slamhaneringen vid reningsanläggningen skall ske på sådan sä a olägenheer för omgivningen ine uppkommer. Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga olägenheer inrapporerade. Villkor 5 Indusriell avloppsvaen får ej illföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs, a slamme ine kan användas för jordbruksändamål eller särskilda olägenheer uppkommer för omgivningen eller i recipienen. 22

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Kommenar: Ellinge avloppsreningsverk cerifierades 2008 enlig Svensk Vaens cerifieringssysem REVAQ och måle är a minska ungmealler och andra miljösörande ämnen både i slam och i ugående vaen. Se avsnie Uppsrömsarbee. Villkore bedöms därmed vara uppfyll. Villkor 6 Avloppsledningsnäe skall forlöpande ses över och underhållas i syfe a så lång som möjlig dels begränsa illflöde ill reningsanläggningen av grund- och dräneringsvaen och dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig behandla bräddvaen. Kommenar: VA SYD rapporerar genom miljörapporerna om vidagna ågärder för ledningsnäe ill länssyrelsen, se vidare under rubriken Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner i kapile Ågärder som genomförs under åre. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 7 Buller från anläggningen skall begränsas så a verksamheen ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå uomhus vid närmase bosadsbebyggelse än: Tider Efer ubye av kompressorer 1 Dagid, kl. 07-18 Kvällsid, kl. 18-22 Naeid, kl. 22-07 50 db(a) 45 db(a) 40 db(a) Kommenar: En bullermäning ufördes under 2012 och den visade a verksamheen klarade uppsaa krav. Inga klagomål på buller har inkommi under åre. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 8 All meangas skall samlas upp och förbrännas eller försäljas. Kommenar: Villkore är uppfyll. Sörsa delen producerad meangas förbränns i en ill fjärrvärmenäe ansluen panncenral i bosads-område Sallerup. En del biogas förbränns i egna biogaspannor, dels för a få den illskosenergi som behövs för röprocessen sam dels för a värma upp byggnaderna inom område. En lien mängd biogas renas, orkas och komprimeras i en anläggning varefer de används som fordonsbränsle. Reserande mängd förbränns i en fackla vid verke. Villkor 9 För omgivningen besvärande luk får ej uppkomma. 1 Nu gällande villkor 23

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Kommenar: VA SYD har ine agi emo några klagomål på luk under åre. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 10 Möjlighe ill desinfekion av de ugående, renade vane skall finnas. Kommenar: Villkore är uppfyll. En porabel doseringsurusning finns på Ellinge reningsverk, om behov uppsår kommer lämplig medel för desinfekion omgående a hämas hem. Dosering osv kommer a ske i samråd med illsynsmyndighe. Villkor 11 Flyande kemikalier som förvaras i eller i ansluning ill reningsverke skall förvaras inom avloppslös invalla område på sådan sä a avledning ill spill- eller dagvaennäe eller spridning ill omgivningen i övrig förhindras. Kommenar: Villkore är uppfyll. Alla kemikalier som används permanen i drifen förvaras i invallade områden eller på plaser där avlopp saknas. Vid provisoriska lösningar finns åa porabla uppsamlingskärl som ska användas för dessa ändamål. De finns specialillverkade lock ill dagvaenbrunnarna som ska användas vid spill och olyckshändelser. En omkoppling av dagvaennäe på reningsverke har gjors för a minimera risken för usläpp från verksamheen ill Eslövsbäcken. Dagvane på område leds ill dammarna. Villkor 12 E förslag ill revidera konrollprogram för verksamheen skall inges ill illsynsmyndigheen inom den id som myndigheen besämmer. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 13 Reshalen av föroreningar i de behandlade avloppsvane får, uöver vad som följer av gällande föreskrif om rening av avloppsvaen från äbebyggelse(snfs 1994:7), ine översiga följande koncenraioner. Parameer Villkor från 2006-01-01 BOD 7 P-o NH 4-N 10 mg/l, rikvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde 0,3 mg/l, rikvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde 3 mg/l, rikvärde och medelvärde för perioden juni om okober 5 mg/l, rikvärde och årsmedelvärde 6 mg/l, gränsvärde och månadsmedelvärde (juni-okober) Föroreningar som sker genom bräddning skall inberäknas i angivna begränsningsvärden. 24

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Kommenar: Villkore är uppfyll och följs upp i bilaga 3. Villkor 14 Kommunen skall uppräa en arbesplan för a minimera bräddning sam för a minska mängden ovidkommande vaen som leds ill avloppsreningsverke. Planen skall omfaa ågärder för iden fram ill år 2012 och skall inges ill illsynsmyndigheen senas den 31 december 2003. Kommenar: Villkore är ine akuell. Eferlevnad av Naurvårdsverkes föreskrifer Konroll av usläpp sker enlig SNFS 1990:14. Ruiner i verksamheen säkrar a föreskrifen följs, vilka beskrivis ill viss del under rubriken Egenkonroll. Provagningsfrekvensen är för de flesa paramerar högre än vad som krävs i föreskrifen. Analyserna uförs i huvudsak av ege eller andra ackredierade laboraorium. I bilaga 3 redovisas anal uagna prov med godkända analyser under åre. När de gäller SNFS 1994:2 är de framför all inom ramen för arbee med REVAQ som VA SYD säkersäller a föreskrifen följs. Uppgifer finns främs under rubrikerna Hanering av slam respekive i emissionsdeklaraionen. Verksamheen på Ellinge avloppsreningsverk berörs ej av Naurvårdsverkes föreskrifer och förordningar om förbränningsanläggningar, dvs NFS 2002:26, NFS 2002:28, 2013:252 och 2013:253, eller av förordning 2013:254 om användning av organiska lösningsmedel. Beakande av de allmänna hänsynsreglerna enlig 2 kap Miljöbalken Kunskapskrave Kunskapskrave illgodoses genom a VA SYDs medarbeare forlöpande delar i exerna och inerna ubildningar anpassa efer krav och behov. Alla medarbeare har en kompeensuvecklingsplan och målsäningen är a dela i ubildning mins 5 dagar/år. Specialiskompeens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehanering, avfallshanering, mäning och provagning, REVAQ sam uppsröms- och nedsrömsarbee. Uöver dea informeras VA SYD genom branschidningar och omvärldsbevakning genom delagande i konferenser och olika forsknings- och uvecklingsprojek. Försikighesprincipen VA SYDs avloppsreningsverk syrs och övervakas med hjälp av e överordna övervakningssysem vilke minskar risken för drif- och processörningar. Reningsverke är bemanna på dagarna och under helger och näer finns de beredskap. För a säkersälla drifen finns de också drifsinsrukioner över anläggningen och förebyggande underhåll skös i e drif- och underhållssysem. Genom egenkonroll och a uöva regelbunden illsyn anläggningen vidas de försikighesmå som anläggningen kräver. Ågärder för a förbära anläggningens och urusningens ekniska saus sker forlöpande och på e sådan sä a riskerna för evenuella sörningar och usläpp minimeras. Sammanage är den eknik som används för avloppsvaenbehandlingen allmän vederagen och kan anses uppfylla kraven på bäsa möjliga eknik. Riskanalyser genomförs regelbunde, se avsnie om riskvärdering under kapile om Egenkonroll. 25

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Lagring av processkemikalier sker i invallade ankar och övrig förekommande flyande kemiska produker i dunk och fa förvaras invalla inomhus (gallerdurk över spillråg). Porabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvaenbrunnar med s.k. äingar och dagvaensyseme inom reningsverke är koppla ill våra dammar. Produkvalsprincipen Ruiner finns för a säkersälla a inköp, hanering och förvaring av kemiska produker har så lien effek på människor och miljö som möjlig, a kunskapen om de kemiska produker som används yrkesmässig ökar sam a miljöpåverkan från förvaringen och haneringen minimeras. Nya kemiska produker ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkerna regisreras i e verkyg för hanering av kemiska produker och säkerhesdaablad. Säkerhesdaablad för alla kemiska produker som används finns inlagda och uppdaeras auomaisk när leveranören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verkyge. Hushållnings- och kresloppsprinciperna VA SYD arbear sändig för a minska energiförbrukningen. Dea sker exempelvis a de vid moderniseringsprojek as hänsyn för a minska energiförbrukningen och vid inköp av ny urusning och maskiner väljs urusning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där de finns möjlighe används egenproducerad energi för.ex. uppvärmning sam a biogas används för framsällning av fordonsgas. Slamme är cerifiera enlig cerifieringssyseme REVAQ, vilke medför a slammes kvalie säkersälls. Slamme sprids i möjligase mån på åkermark. Härigenom nyiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnie om REVAQ under kapile om Egenkonroll och kapile om uppsrömsarbee. Avfall källsoreras och omhänderas för åervinning, se vidare under Hanering av avfall. Ågärdsplan/saneringsplan Arbee med a a fram en ågärdsplan för Eslövs kommuns avloppsnä pågår och ska vara klar under 2016. Denna plan har ill syfe a invenera och allsidig belysa avloppsförhållandena inom verksamhesområde för den allmänna avloppsanläggningen. Uifrån dea syfe ska ydliga mål för förbäringsarbee as fram. Ågärdsplanen kommer sedan ugöra beslusunderlag för inveseringsbehove avseende förbäringar på de befinliga avloppsnäe inom Ellingeverkes uppagningsområde. 26

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Resula av mäningar och undersökningar Regn VA SYD har 5 mäare i Eslövs kommun som koninuerlig mäer nederbörd, en av dessa är placerad i cenrala Eslöv. SMHIs närms belägna saion finns i Sehag. I abell 3 visas uppmä nederbörd i Sehag och Eslöv 2015 sam referensvärde för Sehag perioden 1961-90. Den uppmäa årsnederbörden vid SMHIs saion i Sehag uppgick ill 811 mm, vilke är 75 mm mer än normalvärde. VA SYDs regnmäare i Eslöv regisrerade 836 mm. Tabell 3. Uppmä nederbörd i Sehag och Eslöv SMHI, Sehag 1961-90 (mm) SMHI, Sehag (mm) VA SYD, Eslöv (mm) Januari 64 112 105 Februari 38 28 27 Mars 52 70 71 April 45 32 11 Maj 42 55 74 Juni 58 43 62 Juli 79 69 83 Augusi 64 65 50 Sepember 72 62 74 Okober 71 18 29 November 79 168 153 December 73 89 98 Summa 736 811 836 Bräddningar på ledningsnäe De finns inga bräddpunker på ledningsnäe i Eslövs kommun. Avloppsvaenflöde och belasning på anläggningen En uppskaning av vaenbalansen för avloppsreningsverke redovisas i abell 4. Renvaenprodukionen bedöms som hög, ca 250 l/p, d. Andelen illskosvaen är 32 %. 27

Medelflöde (m 3 /d) VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 4. Vaenbalans för Ellinge avloppsreningsverk Typ av vaen Spillvaen 1 - varav processvaen Orkla Foods Sverige 1 Flöde (m 3 /år) 2 710 600 (778 400) Dagvaen 2 304 100 Tillskosvaen 1 418 300 Toal mängd inkommande vaen 4 433 000 1 Spill-/processvaen anas mosvara renvaenförbrukningen 2 Basera på ansluen hårdgjord ya Inkommande flöde och belasning på verke avseende BOD 7, oalfosfor och oalkväve visas i abell 5. Tabell 5. Inkommande flöde och belasning Parameer Kommun Orkla Foods Medel dygn Max dygn Medel dygn Max dygn BOD 7 (mg/l) 217 450 2 360 3 850 P-o (mg/l) 4,1 8,8 18 47 N-o (mg/l) 29 51 71 120 Flöde (m 3 /d) 10 110 36 750 2 040 4 580 Anm. Vid beräkning av medelvärdena har deekionsgränsen använs. Inkommande dygnsmedelflöde under period 2010-2015 visas i figur 9. De inkommande flöde visare inga sörre variaioner de senase fem år. Inkommande kommunal flöde ökar flera gånger med nederbörden. Under 2015 var maxflöde för de kommunala inkommande flöde 36 750 m 3 /d och medelflöde var 10 109 m 3 /d. Orklas inkommande flöde har dygnsvariaioner under en vecka men en marginell nederbördspåverkan. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 9. Inkommande dygnsflöde, 2010-2015 28

pe VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Fakisk belasning i förhållande ill illsåndsgiven belasning Ellinge avloppsreningsverk är dimensionera för 330 000 pe, 23 100 kg BOD/d varav 21 540 kg BOD från indusrin. BOD-belasningen har under åre vari 7 000 kg/dygn, mosvarande 100 000 pe, max 17 0500 kg/dygn och min 1 880 kg/dygn. BOD-belasningen från Orkla har under åre vari 4 810 kg/dygn, mosvarande 68 670 pe, max 14 840 kg/dygn och min 9 kg/dygn. Den maximala dygnsbelasningen är basera på 70g BOD 7/p,d och uppgår ill 243 600 pe varav 212 470 pe från Orkla. Medelflöde för åre har vari 12 150 m 3 /d. Anale ansluna personer 2015-12-31 var ca 21 070 personer. I figur 10 visas den genomsniliga veckobelasningen under åre. Maximal genomsnilig veckobelasning var ca 167 900 pe och inräffade vecka 42. Under vecka 42 inkom normal flöde men BOD-belasning från Orkla var hög. BOD provas och analyseras en gång i veckan som dygnsprov. För de dygnen där de saknas daa för BOD-hal har värdena ersas med månadsmedelvärde. 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Usläpp ill vaen Usläppa haler och mängder avseende BOD 7, COD-Cr, P-o, N-o, NH 4-N sam TOC under åre visas i abell 6. Ugående haler avseende de paramerar som har rik- och gränsvärden, visas månadsvis i figur 11-14. Ugående meallhaler kan suderas i bilaga 3 som innehåller en sammansällning av vaen- och slamanalyser. Tabell 6. Ugående haler och mängder sam reningsgrad max GVB 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 Vecka Figur 10. Genomsnilig veckobelasning under 2015 Parameer Ugående hal årsmedelvärde (mg/l) Ugående mängd (on/år) Reningsgrad (%) BOD 7 4,5 19,4 99 COD-Cr 37 159 96 TOC 1 12 50 P-o 0,16 0,68 98 29

BOD 7 (mg/l) VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 N-o 7,0 30 84 NH 4-N 2 2,0 8,5 90 1 Beräkna med fakor COD/3,2 2 Medelhalen för NH4-N under juni-okober var 1,0 mg/l Ugående haler av BOD 7 visas i figur 11. Årsmedelvärde uppgick ill 4,5 mg BOD 7/l och reningsgraden var över 99 %. Deekionsgränsen för BOD 7 analysen är 3 mg/l. Uppmä BOD 7-hal har vid flera illfälle vari under 3 mg/l men har då sas ill 3 mg/l. 12 10 8 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 11. Ugående haler av BOD 7 2015 Ugående haler av oalfosfor visas i figur 12. Månadsmedelvärdena var under 0,3 mg/l och årsmedelvärde var 0,16 mg/l. Reningsgraden för oalfosfor var 98 %. 30

Toalkväve (mg/l) Toalfosfor (mg/l) VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 12. Ugående haler av oalfosfor 2015 Ugående haler av oalkväve visas i figur 13. Årsmedelvärde för oalkväve var 6,9 mg/l och reningsgraden var över 84 %. Månadsmedelvärde i februari var 11 mg/l men rikvärde som årsmedelvärde har under den perioden vari under 10 mg/l. Orsaken ill de förhöjda månadsvärde var problem med syresäningen i akivslam i början av februari. Probleme ågärdades genom uppsar av acifloanläggningen vilke minskade belasningen från Orkla in ill verke och ledde ill a kvävereningen åerigen fungerade normal. 12 10 8 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som årsmedelvärde Figur 13. Ugående haler av oalkväve 2015 31

Ammoniumkväve (mg/l) VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Ugående haler av ammoniumkväve visas i figur 14. Månadsmedelvärdena var under rikvärdena under hela åre uom i februari månad, men årsmedelvärden var som rikvärde under den perioden 5 mg/l. Orsaken ill den förhöjda halen ammoniumkväve var problem med syresäning i akivslamanläggning. Aciflo-processen sarades vilke gjorde a Orklas belasning in ill verke minskade och nirifikaionen åerigen fungerade normal. 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Gränsvärde som månadsmedelvärde jun-ok Rikvärde och medelvärde jun-ok Rikvärde som årsmedelvärde Figur 14. Ugående haler av ammoniumkväve 2015 Usläpp av mealler och andra föroreningar Uöver mäningar av reningsverkes radiionella usläppsparamerar har VA SYD vid e illfälle under åre låi analysera föroreningar enlig bilaga 1 ill Naurvårdsverkes föreskrifer (NFS 2006:9) (konsoliderad version) om miljörappor och bilaga 2 ill Europaparlamenes och rådes förordning (EG) nr 166/2006. Triklormean (kloroform) har uppmäs i inkommande men ine i ugående vaen från reningsverke. Vi har gjor anagande a ämne har avdunsa ill luf och mängden översiger röskelvärde för usläpp som skall rapporeras i emissionsdeklaraionen. I ugående vaen översiger cyanid röskelvärde för usläpp som skall rapporeras i emissionsdeklaraionen. När de gäller mealler i ugående vaen ligger koppar, kvicksilver och zink över röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. Dessa beräkningar grundar sig på resula från den ordinarie usläppskonrollen (se bilaga 3). 32

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Förbiledning och bräddning på verke Under åre har de ine ske någon bräddning. Omkring 800 m 3 vaen förbileddes före galler sam 276 000 m3 efer försedimeneringsbassänger ill regnvädersbassängen. Förbiledning av vaen har enbar ske i samband med regnväder då den hydrauliska belasningen överskreds. Under åre leddes cirka 280 000 m 3 vaen illbaka ill processen då flöde var lägre. Konroll av flödesmäning och provagning Provagningsurusningen har fungera illfredsällande under åre. För a kunna a helgens dygnsprover ogs provagare med provväxlare i drif för inkommande kommun och inkommande Orkla sam ugående provagning. Tidigare ogs helgens prover in vid helgens illsynsrundor vilka därmed ine är akuella längre. Hanering av avvana slam Toal producerades 5 979 on slam vid Ellinge avloppsreningsverk under åre med en genomsnilig TS-hal på 21,7 % och GF-hal av 62,4%. Massbalans över hanerade mängder framgår av abell 7. 1 949 on slam har spridis på åkermark under åre. E krav för a cerifiera slam ska kunna användas på åkermark är a slamme hygieniseras innan de används. Hygieniseringen innebär a slamme långidslagras i mins 6 månader på VA SYDs anläggningar. Efer lagring analyseras de för salmonella. Analyssvare ska påvisa a ingen salmonella finns i slamme. Efersom spridningssäsongen ill sor del är i samband med vår- och hössådd har slam som produceras både under 2014 och 2015 spridis under åre. Som framgår av abellen sämmer ine massbalansen efersom avdunsning sker under långidslagringen. Tabell 7. Massbalans över produkion och avsäning av avvana slam Lager, avsäning och produkion Mängd (on) Ingående lager Ellinge 2015-01-01 1 853 Slamprodukion 2015 5 979 Spridning på åkermark 2014 års produkion Spridning på åkermark 2015 års produkion 1 242 707 Jordillverkning 2 282 Deponiäckning 0 Ugående lager Ellinge 2015-12-31 2 760 Slamspridningen på åkermark har ske på fodergrödor, energigröda sam olika spannmålssorer. I en daabas redovisas all informaion kring användningen av akuella slamparier. Slammes sammansäning av näringsämnen och mealler har besäms genom proporionella månadsprov. Resulae av besämningen har sammanfaas i abell 8 nedan, i bilaga 3 och 6 sam i emissionsdeklaraionen. Gränsvärdena för a få sälja och överlåa avloppsslam för jordbruksändamål har ine överskridis under åre. 33

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 8. Årsmedelvärden för avvana slam och gränsvärden för a sälja slam för jordbruksändamål Parameer Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde enlig SFS 1998:944 (mg/kg TS) Bly 15 100 Kadmium 1,0 2 Kvicksilver 0,18 2,5 Krom 26 100 Nickel 15 50 Koppar 250 600 Zink 390 800 Silver 2,0 - Tenn 8,8 - Moagning av exernslam En sammansällning över moage exernslam finns i abell 9. Mängden moage slam från enskilda avlopp uppgick ill sammanlag 4 982 m 3. Mängden moage slam från andra reningsverk uppgick ill 2 963 m 3. Tabell 9. Mängd moage exernslam från avloppsreningsverk, Orkla och enskilda avlopp 2015 Exernslam Slammängd (m 3 ) Slammängd (on TS ca) Flyinge ARV 1 548 36 Örofa ARV 103 1,7 Hurva ARV 72 2,0 Sockamöllan ARV 65 7,8 Löberöd ARV 1 175 27 Orkla särkelseslam 6 897 620 Orkla silrens 3 350 740 Orkla fe 265 133 Enskilda avlopp 4 982 55 34

PIX,PAX (on) VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Förbrukning av kemiska produker Fällningskemikalier Kemiska produker som ingår i verksamheen framgår av abellen i bilaga 4. För fosforfällning har 273 on PIX 111 och 51 on PAX från Kemira använs. I figur 15 redovisas förbrukningen av fällningskemikalier under de senase 5 åren. Under 2015 används mer fällningskemikalie än 2014 vilke förklaras av en periodvis ojämn mängd fosfor efer biologin som kommer ill fällningen. Idag doseras fällningskemikalie efer onlinemäning av orofosfa. Vissa perioder har fakorn mellan oro-och oalfosfor variera. För a undvika förhöjda oalfosforusläpp har viss överdosering av fällningskemikalier ske. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 PIX 111 PAX Figur 15. Förbrukning av PIX 111 (röd sapel) och PAX (blå sapel), 2011 ill 2015 Köldmedia Vid verke finns e aggrega innehållande en mängd köldmedia som översiger 3 kg. Den oala mängden i dea aggrega är 8,6 kg R407C. Energianvändning Sedan 2006 värms Ellinges byggnader med egenproducerad energi. Elanvändningen har under åre uppgå ill 3 403 MWh. En sammansällning över energianvändning och energiprodukion finns i abell 10 och 11. Ingen exern fjärrvärme har används under åre. Under åre facklades 39 % av den producerade biogasen. Sallerups gaspanna var ine i drif från den 7 juli ill den 9 november och under den perioden facklades överbliven gas. 35

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 10. Energianvändning och energiprodukion Energislag Mängd El (kwh) 3 403 823 Energianvändning Fjärrvärme (kwh) 0 Biogas (kwh) 1 596 400 Toal (kwh) 5 000 220 Energiprodukion Biogas (kwh) 11 956 930 Värmeåervinning ur spillvaen (kwh) 4 103 000 Toal (kwh) 16 059 930 Tabell 11. Fördelning av energi i producerad biogas Meanhal 60 % Nm 3 rågas kwh Fordonsgas 80 368 ( Ger 33 851 m 3 renad gas) 480 760 Gaspanna 266 870 1 596 400 Sallerups gaspanna 870 260 5 205 900 Toal nyogjord biogas 1 217 500 7 283 080 Förluser (fackling) 781 320 4 673 860 Producerad biogas 1 998 820 11 956 930 Figur 16 visar elanvändningen på Ellinge 2010-2015. 36

Biogas (Nm 3 /år) Elförbrukning (kwh/år) VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Elförbrukning kwh kwh/pe 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Figur 16. Årlig elanvändning på Ellinge ARV 2010 ill 2015 Figur 17 visar biogasprodukionen under de sex senase åren. Under 2012 och 2013 ömdes och renoverades både rökamrarna vilke ge en ökad gasprodukion under senase vå åren. 2 500 000 22 2 000 000 17 1 500 000 12 1 000 000 7 500 000 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Biogas (Nm3/år) Biogas (Nm3/Pe) -3 Figur 17. Årlig biogasprodukion på Ellinge ARV, 2010 ill 2015 Hanering av avfall Verksamheen på reningsverken har under åre ransporera iväg 1,1 on farlig avfall. 36 on rens och 15 on sand ransporerades bor under åre. 37

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Mängden farlig avfall och övrig avfall som uppkommi från verksamheen under åre uppdela på olika avfallsslag redovisas i bilaga 5. Luk Inga klagomål på luk har inkommi under åre. Bullermäning Ingen bullermäning har genomförs under åre. Konroll av uloppsledningar Uloppsledningar har ine konrolleras under åre. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning genomfördes under åre. Recipienkonroll Recipien ill Ellinge avloppsreningsverk är Eslövsbäcken som efer cirka 300 m mynnar u i Bråån, som i sin ur mynnar u i Kävlingeån för vidare färd u i Öresund. Kävlingeån och Bråån omfaas ine av EU:s fisk- och mussel-vaendirekiv, men vane är inressan ur fiskesynpunk på grund av förekoms av bl.a. öring. Bråån hade en oillfredssällande ekologisk saus 2009 och måle är god ekologisk saus 2027. Den kemiska sausen (exklusive kvicksilver) var god 2009. Även Kävlingeån hade en oillfredssällande ekologisk saus 2009 medan den kemiska sausen (exklusive kvicksilver) var god. Den oillfredssällande ekologiska sausen orsakas främs av övergödning sam fysiska förändringar. En samordnad recipienkonroll sker i både Bråån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vaenråd där VA SYD är akiv medlem. Under åre har Alconrol ansvara för konrollen som besår av både fysikaliska och kemiska paramerar sam boenfauna. I konrollprogramme finns 13 provpunker i Kävlingeån och dess biflöden, varav en är belägen srax uppsröms reningsverke och en dryg 8 km nedsröms. Årsrappor för recipienkonrollen 2015 färdigsälls under våren 2016. 38

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Ågärder som genomförs under åre Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner Ledningsnä VA SYD arbear med a så effekiv som möjlig lösa vaen- och avloppsfrågorna inom verksamhesområdena oberoende av kommungränser. Under åre har VA SYD invesera i olika förnyelseoch förbäringsågärder sam nyläggningar på Eslövs kommuns ledningsnä. Toal har de resulera i 5 181 meer spillvaenförande ledningar, 1 269 meer dagvaenledning och 3 282 meer vaenledning i förnyelse- och förbäringsprojek. Nedan lisas förbäringsprojek som pågå under åre. Eslöv-Örofa, Eapp 3 Projeke påbörjades 2014 och avsluades under åre. En ryckspillvaenledning lades från Väg 104 ill Örofa avloppsreningsverk, enlig figur 18 nedan, och kopplades ihop med idigare lagd ryckspillsledning från Ellinge avloppsreningsverk fram ill väg 104. Projeke omfaade även vå pumpsaioner för spillvaen som nu pumpar all vaen som idigare gick ill Örofa avloppsreningsverk ill Ellinge avloppsreningsverk. Ågärden medför a spillvane renas på e effekivare sä i e sörre och modernare avloppsreningsverk och a Örofas avloppsreningsverk har lags ner. Figur 18. Projek Eslöv- Örofa, eapp 3 Möllegränd De planeras för en separering av dag- och spillvaennäe i Möllegränd i Eslöv. Under åre har denna ågärd projekeras och byggsaren sker våren 2016. Ledningsnäe separeras för a minska belasningen nedsröms och på så vis förebygga källaröversvämningar och bräddning u i recipienen vid krafiga regn. Tidigare ingick även Per Håkanssons väg och Hanverkarvägen i projeke men Möllegränd har priorieras då projeke blir e samarbee med Eslövs kommun. Södergaan Eslöv Projeke påbörjades i okober 2014 och var klar våren 2015. Eslövs kommun byggde om Trehäradsvägen och Södergaan i Eslöv för a underläa för kollekivrafiken. I samband med dea arbee var de lämplig a VA SYD byggde u VA-ledningsnäe i Södergaan med en ny dagvaenledning. Effekerna av projeke 39

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 är a Södergaan i Eslöv blivi separerad och kommer därför a i framiden, när yerligare separeringsågärder är genomförda, a minska belasning på Ellinge avloppsreningsverk. Tåbelundsvägen Projeke påbörjades 2014 och var klar våren 2015. I samband med a Tåbelundsvägen i Eslöv byggdes om lades avloppe om från kombinera ill duplika sysem. Ledningsnäe separerades för a minska belasningen nedsröms och på så vis förebygga källaröversvämningar och bräddning u i recipienen vid krafiga regn. Solvägen Under åre lades en ny dagvaenledning från korsningen Tåbelundsvägen/Solvägen ill en befinlig dagvaenledning ca 140 m öseru. Den nya ledningen är en förusäning för a separeringen av Tåbelundsvägen ska kunna bli verksam i framiden. Avloppsreningsverk E regelbunde förebyggande underhåll genomförs vid anläggningen för a drifsörningar och haverier ska undvikas. Bassängerna öms ned en i age i varje processeg och en okulär besikning av bassängen sam genomgång av maskinell urusning sker en gång per år. Moorer och pumpar ill lufarna i Orklas ujämningsbassäng konrolleras. Verke är uppbygg av flera parallella linjer för respekive reningsseg vilke medför a de förebyggande underhålle normal kan genomföras uan sörningar. Underhållsarbee uförs normal under sommarmånaderna då Orklas belasning på reningsverke är minimal. En sammanfaning av åerkommande underhållsarbee visas i abell 12. Tabell 12. Underhållsarbee på Ellinge avloppsreningsverk under 2015 Anläggningsdel Akivie Daum Slamlufning och slamanox Översyn dysor och omrörare Juni-augusi Akivslambassänger Sedimeneringsbassänger Mek-, bio- resp. kemsegen Översyn av membran och omrörare Bye av vå blåsmaskiner Översyn av skrapor och kedjor och ubye vid behov Två pumpar har bys u i mellansedimeneringsbassängerna Juni-augusi Maj-augusi Orklas ujämningsbassäng Översyn och reparaion av omrörare och moorer, bye av luffiler Juli-sepember Orklas Försedimenering/ förjockare Rökammare/slambehandling Översyn av skrapor och pumpar Renovering av bonen i förjockare Nedömning och inspekion var 10:e år Två cenrifuger med illhörande pumpar och ansluningar har bys En kompressor har bys u Juli-sepember Juli-sepember Rejekledning 40 m rejekledning har bys u April-maj Lufledningar Rörledningar har lags mellan blåsmaskiner och sandfång En kompressor och cenralryckluf har insalleras Okober Drifrum Ubyggnad av drifrum December 40

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Ågärder på pumpsaioner Pumpsaionen Gullarp har blivi helrenoverad med avseende på pumpar, auomaik, byggnad och kommunikaion. Två nya pumpsaioner, Örofa och Bråån, har illkommi med anledning av nedläggningen av Örofa avloppsreningsverk. Pumpsaionerna Marieholm, Örofa och Bråån har även förses med fas reservkraf. Ågärder med anledning av drifsörningar eller olyckor Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Under åre har uryckningar gjors ill oal 66 miljöincidener i samliga medlemskommuner, varav 6 i Eslöv. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsni Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Under åre inräffade inga drifsörningar i verksamheen som bedöms kunna leda ill olägenheer för människors hälsa eller miljön. Inga drifsörningar har därför anmäls ill illsynsmyndigheen under åre. Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Samarbee sker med räddningsjänsen och vid sörre usläpp konakas även pumpsaioner och miljöförvalningen. I miljövagnen finns en pärm med informaion om farliga verksamheer (enlig lag (2003:778) om skydd mo olyckor 2 kap 4 ), riskanläggningar sam informaion om avlopps- och dagvaennäe inom VA SYDs verksamhesområde. Vagnen är urusad med proppar i olika dimensioner för a soppa flöde från serviser och ryckavlopp sam huvudledningar. Miljövagnen är även urusad med bland anna dränkbara pumpar, mä- och provagningsurusning, äingar, länsar och olika sorers absorben för a omhändera föroreningar. I vagnen finns också skyddsurusning, syrgas och urusning för nedsigning i brunnar. Beredskapspersonalen har under åre gå ubildning i avloppsvaenprovagning och haf en gemensam övning i länsning, proppning, pumpning och fallskyddsurusning. Beredskapspersonalen har även vari ue och visa upp miljövagnen på arbesplasräffar på VA SYD och Miljöförvalningar sam vari med på indusrinaen. 41

VA SYD MILJÖRAPPORT - ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Figur 19. VA SYDs miljövagn från usidan och insidan Avloppsreningsverk För a förhindra avvikelser bedrivs e koninuerlig arbee med förebyggande underhåll vid Ellinge avloppsreningsverk och ruiner finns för nödlägen. Sörre underhållsågärder beskrivs under sycke Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner. För a upprähålla nödvändig kompeens genomgår personalen koninuerlig erforderliga ubildningar. Ellinge bedriver e sysemaiska brandskyddsarbee. Skyddsronder har genomförs på Ellingeverke under åre och avvikelserna har införs i handlingsplan. Ågärder för a minska energianvändningen VA SYD arbear akiv för a minska elförbrukningen för hela verksamheen och a använda el som är producerad på e miljömässig bra sä. E avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el ill 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidusläpp i produkionsskede. Fördelningen är 95 % vaenkraf och 5 % vindkraf. Vi har i våra mål a minska vår energiförbrukning med 1 % oberoende av ökningen av befolkningsökningen. Energiförbrukning är e uvärderingskrierierna vid upphandling av ny urusning. I abell 13 redovisas de energibesparande ågärder som genomförs vid avloppsreningsverke under åre. Tabell 13. Energibesparande ågärder 2015 Ågärd Beskrivning Energislag Ubye av blåsmaskiner Modernisering av maskinhuse De nya blåsmaskinerna är energieffekivare och den insallerade effeken har reduceras från 110 KWh ill 75 KWh. De nya maskinhuse är urusa med 4 sycken arbesplaser, e gym och en elverksad. Fasaden har isoleras, fönser är bya ill energiglas och ny venilaionsaggrega har insalleras. El El 42