Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Relevanta dokument
Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

En av Sveriges största folkrörelser

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

BESLUT Ärendenr: NV Stockholms ornitologiska förening

Sportfiskarna. En av Sveriges största folkrörelser

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Mellanskarven i Norden; ett ställningstagande

Förvaltningsplan för skarv

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

A. Skyddsjakt för fiskare och deras medhjälpare. B. Skyddsjakt i fredningsområden för fisk - mynningsområden

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Markus Lundgren. med underlag från

Stöd till fiskevården

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Fiskerienheten Jordbruksverket Jönköping. Ert Diarienummer: /16 Vårt dnr: 2016/0106

Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om viss skyddsjakt efter storskarv i Östersjön, länsstyrelsens dnr

Sportfiskarna region Värmland

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Sportfiskarna region Värmland

Naturvårdsverket. Ulriksdal Ulrika Hagbarth

Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management

Policy Brief Nummer 2019:5

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Sälens matvanor kartläggs

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

BESLUT Ärendenr: NV Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Tillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Hjälmaren

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Tillstånd att utföra skyddsjakt efter storskarv i Mälaren

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Västra Götaland, Halland och del av Skåne län

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

Yttrande

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Tillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Hjälmaren

Riktlinjer för Sportfiskarnas verksamhet

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Beskrivning av använda metoder

SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017

Fiskguiden Frågor & svar

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

Policy Brief Nummer 2010:1

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Beslut om skyddsjakt efter vikaresäl i Norrbottens län

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Fördelningsmall för bygdemedel

Naturvårdsverket avslår överklagandena i övrigt.

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Detta beslut gäller även om det överklagas.

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Forum Östersjön HELCOM

DOM Meddelad i Stockholm

Räkna fisk i havet - så här går det till

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Transkript:

Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna

En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8 miljarder kr Viktigaste fritidsintresset för över 400 000 svenskar 100 000 sportfiskare deltar i vatten och fiskevårdsarbete - 920 000 ideella arbetsdagar/år

Ideell organisation Ca 45 anställda Omsätter 45 milj. HK + 9 regionkontor 60 000 medlemmar Tre huvudområden: den: -Främjande -Fiskevård och förvaltningf -Påverkan

Gålö fiskefritt område Fiskefritt område sedan 2010 (omfattande sport- och husbehovsfiske, inget yrkesfiske) viktigaste lek och uppväxtområdet i detta skärgårdsområde Resultat biologisk utvärdering: - positiv effekt på lekbestånden av gös och gädda - Ingen tydlig effekt för abborre antas bero på ett väldigt stort predationstryck från skarv. Sannolikt är uttaget av abborre större än produktionen. Ingen båttrafik som stör = mycket skarv. I referensområdet var uttaget från skarv betydligt lägre. Sammantaget är det sannolikt att uttaget av abborre från skarv innebär att man inte ser en beståndsökning av abborre.

7000 tonnes in 2000 Historik Kattegatts torskbestånd: Beståndet av torsk i Kattegatt har under de senaste 25 åren uppvisat tydliga tecken på överfiske lekbiomassan har varit alarmerande låg sedan början av 2000-talet. Beståndet anses ha varit under biologiskt hållbara gränser sedan 2000. 29. January 2016

1992: första kolonin noteras i Roxen 1999: 908 häckande par (mars september) Förändringar i fiskbeståndens art- och storleksdistribution Fisket kraftigt reglerat (bag limit, fönsteruttag.). En yrkesfiskare kvar.

The Swedish Roxen report Rekommenderat uttag av fisk: 3-6 kg/ha (100 x 100 m) Yrkesfiske: 0,85 kg/ha Skarv: 7,50 kg/ha Slutsats: skarven skulle möjligen kunna vara den huvudsakliga orsaken till att andelen fiskar som uppnår reproduktiv ålder är liten Förslag: förvalta skarven för att få tillbaka uttaget av fisk till hållbara nivåer: - reducera häckningsframgången - Skrämma bort migrerande skarvar (grön laser) - God dokumentation av åtgärder viktigt

Problembild God beståndsstatus för säl och skarv (snävt artskyddsperspektiv vs. ekosystembas. förv.) Skarv upptagen på EU:s fågeldirektiv (artikel 9 ger MS stora möjligheter att tillåta åtgärder med syfte att begränsa skarvpopulationer genom avskjutning, störning samt insamlande eller prickning av ägg) Ingen licensjakt, endast skyddsjakt baserad på skadebild (skydd av fiskeredskap) Skarvförvaltningen i stort delegerad till länsstyrelserna = regionala skillnader i bedömning förvaltningsplanen mer av en vägledning

Sportfiskarnas anser att: Skyddet av fiskbestånd och hotade fiskarter ska väga tyngre än skyddet av arter med positiv beståndssituation, så som bestånden av säl och skarv. Förvaltningen av skarv måste vara adaptiv och innebära att jakt eller andra åtgärder snabbt kan sättas in vid behov, exempelvis där fiskbestånden är svaga eller under återuppbyggnad. Förvaltningen av säl måste bli mer adaptiv och innebära att jakt inte bara ska användas för att skydda fiskeredskap. Fokus bör även ligga på att skydda svaga fiskbestånd.

Sportfiskarnas anser att: I områden som är av stor betydelse för fisket, särskilt sportfiske och fisketurism, ska mer aktiva förvaltningsåtgärder tillämpas om säl och skarv kan ha en väsentlig påverkan på fiskbestånden. Det ska inrättas ett nationellt råd där Sportfiskarna och andra berörda intressen aktivt medverkar till den nationella säl- och skarvförvaltningen. Det saknas skäl att skydda mellanskarven med EU:s fågeldirektiv, med hänsyn till beståndssituationen. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska ges ett uttalat uppdrag att följa upp sälens och skarvens påverkan på fiskbestånden.

- a pan-nordic position paper REGIONAL SKARVFÖRVALTNINGSPLAN?!