Peter Berger. The Sacred Canopy

Relevanta dokument
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

För mera information: Peter Nynäs, ,

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Sociologi. 1. Läran om människan som samhällsvarelse. 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Etik- Modet att välja!

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

LPP i religion vt. 2016

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon

Teoretiska skäl att tro på Gud

LPP i religion ht. 2015

Föreläsningar i religionsfilosofi

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

Block 4 Tematiska tvärsnitt

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Kulturella skillnader

SCHOPENHAUER ( )

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Hinduism och Buddhism

Världens största religion

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Etnografi

Religion som ett. maktmedel i USA. Högskolan Kristianstad Beteendevetenskapliga institutionen Sociologi C uppsats 10p HT-04

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Teoretiska skäl att tro på Gud

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Etik & Moral. Kopplingen till religionen

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Teologiska argument mot IS. Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen

Religiös praxis i två församlingar

Vågar du prata om kulturella skillnader i ledarskapet?

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Revolutionernas tidevarv

Perspektiv på kunskap

Internationell politik 1

Hinduismens utbredning i världen

OMG! religion!

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Varför är människor religiösa? Individer och grupper. Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 3 Marta Axner

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Kommunikationens krockkuddar i vården. Mirella Forsberg Ahlcrona.

Den som är född av Gud syndar inte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Pedagogikens systemteori

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Fastställande av examensbenämningar och deras engelska översättningar för utbildningsprogram inom humaniora och teologi

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Identitet i Bosnien och Hercegovina Hur identitet har skapats utifrån begreppen nationalitet, etnicitet och religiös åskådning

Sociologi GR (B), 30 hp

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Religioner och andra livsåskådningar

Älska din nästa! Nr 7 i serien Kristusvägen

Religion Livsfrågor och etik

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

Självständigt arbete på grundnivå

Vår anläggning som arena för vår berättelse. Peter Ström, producent

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Dialoger om naturlig religion.!

GUD. Religionsfilosofi Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden,

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Grupper, roller och normer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

M E D I A I N M O T I O N

Transkript:

Peter Berger The Sacred Canopy

Peter Berger & Thomas Luckmann

Utkom, 1966

Utkom, 1967

Viktiga inspirationskällor

Den mänskliga existensen

Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld som annars skulle vara kaotisk. Ting tillskrivs värden, klassificeras och delas in i strukturer. Allt måste ha en mening och en förklaring. Detta gäller både materiella saker, men även det immateriella, som språket, moral, sexuallitet.

Objektifiering Genom objektifiering så får allt som ordnats och strukturerats en objektiv verklighet. Ting upplevs som att de är som de är, inte för att de tillskrivits ett värde av oss människor utan vi tror att verkligheten faktiskt ser ut som den gör oberoende av oss.

Internalisering Den objektifierade ordning som skapats, internaliseras. Vi upplever det som vi skapat som att det skulle vara något som fanns där oavsett mänskligheten. Vi ser inte själva processen, utan tror att det som finns i vår omgivning har en självständig, given plats. En ordning som inte alls ha med oss människor att göra. Utan given av naturen.

NOMOS Den ordning som mänskligheten påtvingar världen. Genom socialisationen skapas ett NOMOS. Detta objektiva NOMOS som tidigare har skapats genom objektivieringen kommer sedan att internaliseras genom socialiseringen. En dialektisk process, utan början eller slut

Hur kommer då religion in i bilden i allt detta? Två aspekter av religion intresserar Berger: 1. Religion och världsbyggande. Dvs. hur människan tillskriver både världen och kosmos mening. 2. Religion och världsuppehållande Dvs. hur upprätthålls och legitimeras dessa system?

Religion och världsbyggande Religion utökar den mänskliga existensen till att omfatta hela kosmos. Religion är mänsklighetens försök/företag att etablera ett heligt kosmos. Genom religionen så skapas ett heligt kosmos. Religion spelar (har spelat) en mycket viktig roll i samhället när det gäller att skapa/konstruera den värld vi lever i.

Religion och världsuppehållande Religion skapar inte bara mening och besvarar de yttersta av frågeställningar vi människor har, utan dess andra sida är att legitimera den sociala ordning som råder i ett samhälle. Det råder ett samband mellan den kosmiska ordningen och den som finns i samhället. Den sociala ordningen upprätthålls genom religiös praktik.

Teodiceproblemet Ondskan/kaoset måste förklaras inom nomos Den värld som människan har byggt upp hotas ständigt av död och kaos, därför måste detta förklaras och ges en mening.

Religion och alienation Alienation är den process som leder till att det dialektala förhållandet mellan individen och dennes sociala värld går förlorat Den essentiella skillnaden mellan den sociokulturella världen och naturen blir obskyr, dvs. att människan har skapat den förstnämnda Människan glömmer att den sociala världen är och alltid skapas av honom

De-alienering Konfrontationen mellan den sociala ordningen och en allt för transcendent gud kan få digra konsekvenser och leda till att ordningen kommer att uppfattas som en enbart mänsklig konstruktion. Därmed öppnas vägen till något som inte alls var meningen

Sekularisering By secularization we mean the process by which sectors of society and culture are removed from the domination of religious institutions and symbols. the decline of religious contents in the arts, in philosophy, in literature and most important of all, in the rise of science as an autonomous, thoroughly secular perspective on the world.

Element som möjliggör sekularisering: 1. Radikal monoteism 2. Moralisk rationalism 3. En transendent gud 4. Avståndstagandet från mystiken 5. Pluralism

J. Calvin & M. Luther

Sekularisering och plausibilitet Religionens beskrivning av kosmos och människans plats i detta har haft en hög trovärdighet. Detta har idag kollapsat. Religionens trovärdighet är inte längre tillräckligt för mannen på gatan. Pluralismen fördelar och nackdelar. Religionens plausibilitetsstruktur ha gått förlorad.

Konsekvenser för de religiösa organisationerna 1. Ledarskapet är inte längre lika viktigt. Man behöver exempelvis inte längre gå långa utbildningar etc. 2. Dessa måste samarbeta. Många protestantiska rörelser samarbetar menar Berger 3. De måste nu marknadsföra sig. Men kan inte längre tvinga på folk religion utan dessa måste vara attraktiva. Konsumenten väljer.

Sekularisering och problemet med legitimering Hur skall man kunna hålla fast vid sin bild av kosmos och människans plats i detta på ett sätt som angår och kan leva upp till vad människor kräver? Traditionen, både en belastning och något viktigt att förhålla sig till. Religionens överlevnad beror på dess förhållande till moderniteten.

Religion 2.0?