Tekniska nämnden 2009-11-04

Tekniska nämnden 2009-11-04 Plats och tid Kommunstyrelsesalen 13.15-16.45 Beslutande Övriga deltagare Catrin Strömvall (s) Mikael Olsson (s) Annette Eriksson (s) Börje Blomkvist (s) Hans Jansson (s) Anders Cargerman (fp) Carl Egegren (m) 132-136 Karin Nilsson (mp) Torbjörn Åhs (kd) Arne Berglund (c) Ove Janse (s) Ola Eriksson (s) Christer Löwenhamn (v) Hans Hagelin (kd) 137-148 Bo Antonsson teknisk chef, Tommy Ahlberg t.f. fastighetschef, Mikael Norman gatuingenjör, Henrik Syrjälä arbetsingenjör, Lars-Gunnar Felldin VA-chef 132-136, 140-148, Marie-Louise Johansson kostchef 132-136, Peter Ristikartano ekonom, Hans Velin ingenjör, Jonas Dervinger Schneider Electric 132-133, Michael Grund arbetsledare 135-141,Barbro Pettersson sekreterare Utses att justera Karin Nilsson Justeringens plats och tid Tekniska förvaltningen Underskrifter Sekreterare... Barbro Pettersson Protokollet omfattar 132-148 Ordförande... Catrin Strömvall Justerande...... Karin Nilsson Bevis / Anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Tekniska nämnden 2009-11-04 Datum för anslagets uppsättande... Datum för anslagets nedtagande... ARB600 v 1.5 2008-11-25 Underskrift... Utdragsbestyrkande

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 1 Innehåll Slutredovisning av energiprojekt på fastighetsförvaltningen 2 Prognos fastighetsförvaltningen 3 Prognos tekniska förvaltningen 4 Fastighetsförvaltningens budget 2010 5 Tekniska förvaltningen budget 2010 7 Uppdaterad planlista 9 Svar på remiss angående förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 10 Svar på remiss angående Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) 13 Information om stabiliteten Norra Ågatan delen Herrgårds-bron och Glasbruksgatan 19 Information om snöröjning 20 Planering inför nästa års nämndsammanträden 21 Information från möte med personalutskottet 22 Redovisning av delegationsärenden 23 Ärenden för kännedom 24 Information om organisationen på tekniska förvaltningen 25 Information om organisationen på fastighetsförvaltningen 26 Övriga ärenden 27

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 2 TN 132 Dnr 204/2004-225 Slutredovisning av energiprojekt på fastighetsförvaltningen Jonas Derwinger på Schneider Electric lämnar en redovisning av energiprojektet på fastighetsförvaltningen. Projektet är uppdelat i tre faser: Fas 1 startade 2005 med en energianalys. Fas 2 projektgenomförande Fas 3 säkerställa besparingarna (där är man idag) Arboga kommun ska sköta drift och underhåll och Schneider Electric ska vara ett stöd för kommunen. Kommunen ska rapportera eventuella ändringar som till exempel utbyggnader. Garantin gäller alla fastigheter som ingick i projektet. 85 % är garantigrundande. Startvärde 7,3 Mkr Målvärde 5,7 Mkr Uppmätt 5,8 Mkr Man beräknar att det tar cirka tre år att komma ner till målvärdet. Tekniska nämnden tackar för föredragningen och lägger informationen till handlingarna.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 3 TN 133 Dnr 205/2008-041 Prognos fastighetsförvaltningen Fastighetsförvaltningens prognos visar på ett underskott om totalt 120 tkr. Redovisad prognos godkänns. Skickas till: Kommunstyrelsen Ekonomen FF

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 4 TN 134 Dnr 205/2008-041 Prognos tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningens prognos på det skattefinansierade verksamheterna visar på ett underskott om 522 tkr. Detta beror på ett stort bostadsanpassningsärende. VA-verksamheten visar på ett överskott om 1 527 tkr. VA-verksamheten har flera projekt som ej har påbörjats. Totalt visar tekniska förvaltningens prognos på ett överskott om 1 005 tkr jämfört med budget. 1. Redovisad prognos för tekniska förvaltningen godkänns. 2. Förvaltningen ges i uppdrag att diskutera med ekonomikontoret för att förenkla redovisningen. Skickas till: Kommunstyrelsen Ekonomen TF

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 5 TN 135 Dnr 203/2009-041 Fastighetsförvaltningens budget 2010 Fastighetsförvaltningens budgetförslag 2010 anses vara föredraget genom utskicket till nämndens ledamöter. Driftbudget Anders Cargerman, fp, redogör för oppositionens yrkanden: * försäljning av fastigheter som inte behövs för primär kommunal verksamhet * utredning avseende samordning av jour- och beredskapsverksamheten i KAK * samtliga kommunala industrifastigheter försäljes/överföres till Sturestaden * driftbudgeten för ABO ska inte budgeteras till noll eftersom ett underskott bedöms uppstå * frågan om lokalförsörjningsprogram från övriga nämnder/förvaltningar ska noteras i budgetkommentarerna Ordförande yrkar avslag till punkterna 1-3 ovan. Beträffande punkt 2 och 3 kan dessa anses vara tillgodosedda genom de utredningsuppdrag som lämnats av kommunfullmäktige i den Strategiska och ekonomiska planen för perioden 2010-2012. Ordförande påpekar att nämnden liksom tidigare år är ense om att det är önskvärt att lägga fram en realistisk budget för ABO, men enligt anvisningarna från ekonomikontoret ska nämndens budget vara balanserad. Beträffande lokalförsörjningsprogram är nämnden även på denna punkt överens om att en långsiktig planering av övriga nämnders lokalbehov skulle underlätta arbetet för fastighetsförvaltningen. Ordförande föreslår att ovanstående frågor ska antecknas i protokollet enligt följande: Tekniska nämnden påtalar att ABO trots ett pågående utvecklings- och förändringsarbete sannolikt inte kommer att kunna bedriva sin verksamhet inom budgetramen under år 2010. Mot denna bakgrund anser nämnden att det av nämndens budgetdokument ska framgå att ABO:s verksamhet kommer att vara underfinansierad. Vidare vill nämnden åter lyfta frågan om vikten av långsiktig planering av övriga nämnders/förvaltningars lokalbehov. Planeringen i form av lokalförsörjningsprogram bör framgå av respektive nämnds ekonomiska flerårsplan.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 6 Ordförande yrkar bifall till föreliggande förslag samt till sitt tilläggsyrkande om protokollsanteckningar. Oppositionen vidhåller sitt yrkande, men ställer sig trots detta positiv till ordförandes förslag till protokollsanteckningar. Ordförande ställer proposition på majoritetens förslag och oppositionens yrkande och finner nämnden besluta enligt majoritetens förslag. Investeringsbudget Investeringsbudgeten består av skattefinansierade investeringar uppgående till 11,1 Mkr varav 3,6 Mkr föreslås överföras från år 2009. ABO:s investeringsbudget uppgår till 8 Mkr. Av detta belopp avser 6 Mkr gruppboende Gäddgården 1. Oppositionen genom Anders Cargerman, fp, yrkar avslag på ombyggnad av Rådhusets entré och mindre verksamhetsförändringar. Dessa medel föreslår Anders Cargerman ska föras över till tekniska förvaltningens budget och användas till underhåll av gator och vägar. Ordförande ställer proposition på majoritetens förslag och oppositionens yrkande och finner nämnden besluta enligt majoritetens förslag. 1. Driftbudgeten fastställs. 2. Investeringsbudgeten avseende den skattefinansierade delen av verksamheten fastställs. 3. ABO:s investeringsbudget fastställs. Anders Cargerman, fp, Carl Egegren, m, Torbjörn Åhs, kd, Arne Berglund, c och Karin Nilsson, mp reserverar sig till förmån för eget yrkande. Skickas till: Kommunfullmäktige Ekonomen FF

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 7 TN 136 Dnr 203/2009-041 Tekniska förvaltningen budget 2010 Tekniska förvaltningens budgetförslag 2010 anses vara föredraget genom utskicket till nämndens ledamöter. Tekniska chefen och arbetsingenjören redovisar en sammanställning över utökade ytor, från 2005 till 2009, för vilka driftmedel inte har tillförts i driftbudgeten. Det framförs att i samband med beslut om antagande av detaljplaner bör både investerings- och driftkostnader redovisas. Ekonomisk redovisning bör också ske i anslutning till projektplanering. Tekniska chefen framför att det inte finns några medel budgeterade till markförvärv och exploateringsverksamheten. Redovisning avseende exploateringsverksamhet är för närvarande föremål för utredning. Anders Cargerman, fp, yrkar på en ramökning av tekniska förvaltningens driftbudget. Ramökningen avser underhåll av gator och vägar och ska ske genom en överföring av medel från fastighetsförvaltningens driftbudget. Vidare anser oppositionen att investeringarna ska prioriteras. Ordförande yrkar avslag till en ramökning av driftbudgeten och bifall till yrkandet om prioritering av investeringarna. Ordförande ställer proposition på majoritetens och oppositionens förslag till driftbudget för tekniska förvaltningen och finner nämnden besluta enligt majoritetens förslag. 1. Driftbudgeten fastställs. 2. Investeringsbudget på 13 Mkr avseende den skattefinansierade delen fastställs. 3. Investeringsbudgeten för VA-verksamheten på 23,6 Mkr varav 10 Mkr avser Hällarna fastställs. 4. Budgeten kompletteras med en sammanställning av redovisade utökade ytor för vilka nämnden saknar driftmedel.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 8 5. Tekniska förvaltningen ges i uppdrag att diskutera budget för markinköp och för exploateringar som genererar kostnader 2010 med ekonomikontoret. 6. Tekniska förvaltningen ges i uppdrag att ta fram ett förslag till prioritering av investeringarna. Anders Cargerman, fp, Carl Egegren, m, Torbjörn Åhs, kd, Arne Berglund, c och Karin Nilsson, mp reserverar sig till förmån för eget yrkande. Skickas till: Kommunfullmäktige Ekonomen TF

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 9 TN 137 Dnr 74/2007-214 Uppdaterad planlista En sanering av gamla Shelltomten, Guldsmeden 2, pågår och fastigheten bedöms snart bjudas ut till försäljning. Med anledning av detta är det viktigt att en ny detaljplan för området tas fram för att, i enlighet med intentionerna i översiktsplan, skapa nya förutsättningar för en stadsentré och en genomtänkt trafikföring. Fastigheten Norra Skogen 1:32 har nyligen köpts in av kommunen. En ny detaljplan för delar av området bör upprättas för bostadsändamål och därtill hörande kommunal gatumark. Planlistan kompletteras med en särskild lista för Utredningsområden som i framtiden kan bli föremål för detaljplaneläggning. I tekniska nämndens mål för 2010 finns en uppsnyggning av Norra Ågatan med. Ett program tas fram för området mellan Bergmansparken och Östra Broleden för att senare bedöma behovet av ny detaljplan. Prioriteringen ligger på de 10 första planerna på listan. Anders Cargerman, fp, redogör för oppositionens yrkande till omprioritering av planlistan. Ordförande ställer proposition på föreliggande förslag och på oppositionens yrkande och finner nämnden besluta enligt föreliggande förslag. 1. Reviderad planlista daterad 9 oktober 2009 godkänns. 2. Tekniska förvaltningen ges i uppdrag att detaljplanelägga området runt Kv Guldsmeden 2, samt området utmed Tärneborgsvägen. Anders Cargerman, fp, Carl Egegren, m, Torbjörn Åhs, kd, Arne Berglund, c, Karin Nilsson, mp och Hans Hagelin, kd, reserverar sig till förmån för eget yrkande. Skickas till: Stadsarkitektavdelningen,

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 10 TN 138 Dnr 186/2009-501 Svar på remiss angående förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Från gatuavdelningen har skrivelse inkommit daterad 17 september 2009 varur antecknas följande: Arboga kommun har givits möjlighet att yttra sig över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021. Planen avser investeringar i transportsystemet som är av betydelse för hela Sverige. Planer för regionala investeringar behandlas separat. Trafikverken, Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen, har fått i uppdrag av regeringen att gemensamt föreslå investeringsåtgärder för tre olika budgetnivåer. Nu gällande budgetram, minskning av budgetramen med 15 % och en ökning av budgetramen med 15 %. Nationella stamvägar inom Arboga kommun Vid en ökning av budgetramen med 15 %, finns det möjlighet att bygga om E20 mellan Gräsnäs och Reutersberg under senare delen av planeringsperioden. Arboga kommun ser positivt på att sträckan finns med i planering, men tycker samtidigt att sträckan skulle prioriteras högre eftersom en hel del tung trafik genar genom tätbebyggda delar av Arboga. Nationella stamvägar utanför Arboga kommun med stor betydelse för kommunen Arboga kommun är positiva till att man bygger om E18 till motorvägsstandard men anser att sträckan Köping - Hallstahammar borde finnas med i nuvarande planering. Då det har inträffat en olycka eller om man behöver utföra någon underhållsåtgärd på sträckan så utgör sträckan en flaskhals med stora förseningar som följd. I planen för transportsystemet finns sträckan Hallstahammar Västjädra med i 115 % alternativet för senare delen av perioden. Arboga kommun anser att ovan nämnda objekt borde ingå i 100 % alternativet för perioden, detta med tanke på Arbogas strategiska läge i Mälardalsregionen. För att behålla företag i alla delar av länet, är ett välutvecklat och fungerande transportnät en avgörande förutsättning. Västmanland är ett växande utpendlingslän och för att kunna utveckla Arboga som bostadsort är det viktigt att garantera framkomligheten och säkerheten på ovan nämnda sträckor. För godstransporter till och från Arboga utgör E20 en viktig länk till hamnen i Göteborg. Arboga kommun ser positivt på att flera projekt ingår i planen för transportsystemet 2010-2021 som syftar till att förbättra standarden på E20

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 11 mellan Laxå och Göteborg. Vidare anser kommun att hela sträckan Laxå Göteborg snarast byggs om till motorvägsstandard. Nationella stomjärnvägar inom Arboga kommun Arboga kommun trafikeras av järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan. I förslaget till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 berörs inte järnvägsnätet i Arboga kommun av några investeringar. Nationella stomjärnvägar utanför Arboga kommun med stor betydelse för kommunen Arboga kommun är strategiskt placerad mittemellan de större städerna Västerås, Örebro och Eskilstuna. Arboga kommun har en stor andel in- och utpendling till och från kommunen. Kommunens geografiska läge med närhet till de större städerna är en av förutsättningarna för fortsatt utveckling och därav är en fungerande tågtrafik av mycket stor betydelse. De prioriteringar som Trafikverken avser att göra för Mälarbanan och Svealandsbanan under de kommande åren anser Arboga kommun vara viktiga och nödvändiga för att minimera de störningar som idag finns på dessa sträckor. Investeringsobjekt som påverkar Arboga är: Kraftsamling Mälardalen är ett åtgärdsprogram som genomförs för att halvera tågförseningarna. Åtgärderna innebär bland annat förbättringar vid Stockholms central, mötesspår, förbättrade signalsystem och första etappen av förstärkning av kraftförsörjningen för driften i Stockholmsområdet. I 85 % alternativet ingår utbyggnad av Mälarbanan med ytterligare två spår på sträckan Kallhäll - Tomteboda. Kallhäll Barkaby är planerad att byggas under den första delen av investeringsperioden och återstående sträcka under den andra delen. Hela Stockholm - Mälarregionen bidrar till finansiering av Citybanan och den därtill kopplade utbyggnaden till fyra spår på sträckan Tomteboda - Kallhäll. Järnvägsutredningen visar att det tar 10-12 år att genomföra utbyggnad av delen Barkarby - Tomteboda, vilket får till följd att fyra spår från Stockholm Södra till Kallhäll inte klar förrän kring 2030. Detta innebär också att färdigställandet av Citybanan år 2017 inte får full effekt för kollektivtrafiken förrän omkring år 2030. Arboga kommun anser att det är angeläget att medel reserveras i Nationell plan så att byggandet av båda delsträckorna byggs under den första delen av investeringsperioden så att tidsskillnaden i färdigställandet av Citybanan och Tomteboda - Kallhäll minimeras. Detta är av avgörande betydelse för såväl SL:s pendeltågstrafik som den regionala tågtrafiken i Stockholm -

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 12 Mälarregionen. Utvecklingen av tågtrafikens kapacitet och kvalitet skapar förutsättningar för en växande arbetsmarknad i Stockholm - Mälarregionen och därmed också ett minskat utanförskap för många människor. På Svealandsbanan ingår i 85 % alternativet dubbelspår på sträckorna Strängnäs Härad och Nykvarn Ryssjöbrink. Nationella investeringar i sjöfart som berör Arboga I det utökade investeringsalternativet 115 % ingår förslag om en större sluss i Södertälje och fördjupad farled i Mälaren. Arboga kommun förväntar sig att ovanstående synpunkter beaktas i den slutgiltiga Nationella planen för transportsystemet. Ärendet föredras av Hans Velin, ingenjör, som informerar att remissvaret har översänts till Näringsdepartementet då svaret skulle vara inne senast den 2 november. Föreliggande svar på remissen angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 konfirmeras och sänds till kommunstyrelsen för kännedom. Skickas till: Kommunstyrelsen Gatuavdelningen

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 13 TN 139 Dnr 182/2008-100 Svar på remiss angående Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) Från gatuavdelningen har skrivelse inkommit daterad 24 september 2009 varur antecknas följande: Sammanfattning Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län har tagit fram ett underlag för regionalt samråd om en regional utvecklingsplan för Stockholms län. En sammanfattning av våra synpunkter presenteras nedan. I regionplanen saknas en omvärldsanalys där ett alternativ till en kraftig expansion i Stockholms län analyseras. Effekterna av en kraftig tillväxt i Stockholm skulle kunna mildras genom att Mälardalen inklusive Stockholm ses i ett helhetsperspektiv. Europeiska unionens utvidgning österut kommer att skapa en ny stor marknad runt Östersjön. För att öka tillgängligheten och förbättra näringslivets konkurrenskraft i denna marknad så behöver infrastrukturen till denna marknad förstärkas. Standarden på transportkorridoren, från Stockholm till Göteborg där nordens enda transoceanhamn finns, behöver förstärkas på sträckor med låg standard. Ett framtida bästa läge för en ny flygplats som komplement till Arlanda behöver utredas ytterligare i ett Mälardalsperspektiv. På vilket sätt ny teknik kommer att påverka framtidens yrkesverksamma, samt hur detta kan komma att påverka framtida boendestrukturer och arbetsmarknader bör utredas ytterligare. Bildandet av nätuniversitet, näthögskolor och den ökande internationaliseringen av högre utbildning behöver även det belysas och utredas ytterligare. Allmänt Enligt Remisshandlingen har Stockholmsregionen under senare år vuxit med cirka 20 000 innevånare per år och tendensen är att tillväxttakten ökar. År 2030 beräknas befolkningen ha ökat till 2,4 miljoner invånare. För att klara denna höga tillväxt beräknas bostadsbyggandet behöva öka med 5000 till 10 000 lägenheter per år. Resandet beräknas öka med drygt 1 procent per år vilket är mer än befolkningsökningen. För övriga östra Mellansverige

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 14 beräknas invånarantalet öka med cirka 5 000 per år till 2 miljoner invånare. Om inte åtgärder vidtas kommer framkomlighet på infarterna till regionens kärna att avsevärt försämras. En fortsatt utbyggnad i nivå med den ökade befolkningstillväxten ställer krav på ett kraftigt ökat bostadsbyggande, utveckling av kollektivtrafik och infartsleder. Blå och grönstrukturen måste utvecklas för att ge innevånarna möjlighet till strövområden för rekreation och för att säkerställa en hållbar vattenförsörjning. Den internationella tillgängligheten, flygkapaciteten och hamnarnas kapacitet, är av central betydelse för näringslivet i regionen inklusive Mälardalen. I regionplanen saknas en konsekvens- och omvärldsanalys där alternativen till en kraftig expansion i Stockholmsregionen utreds. Det borde ha gjorts eftersom människors flyttbeteende inte är helt enkelt att styra. Mälarregionen har dessutom flera mindre städer med pendlingsavstånd till större städer. I alternativet storstäder koncentreras tillväxte till de centrala delarna av storstadsområdena Stockholm Uppsala, Västerås Eskilstuna och Norrköping Linköping. För utanförliggande kommuner kommer det att innebära en viss utarmning om dessa inte erbjuds samma fördelar i form av kollektivtrafikutbud etcetera. Några scenarier för regionen diskuteras i regionplanen. Planering för enkärnig eller flerkärnig struktur, samordning av kollektiv trafik och bebyggelse, att skilja infartstrafik från förbifartstrafik, att underlätta näringslivets transporter samt den internationella tillgängligheten. För att klara detta samspel mellan olika viktiga beslut och för att skapa ytterligare förbättrad tillgänglighet i framtiden så krävs samverkan och ett samspel med trafikplanerare inte bara i Stockholmsregionen utan även med kollegor utanför regionen. Transporter Utgångspunkten för regionaliseringen är främst dat faktum att fler människor färdas över kommungränser mellan bostad, jobb och fritid. Det får därför anses som mycket viktigt att infrastrukturen utvecklas med spårtrafiken som grund. Det är det enda rimliga alternativet för att regionen skall växa utan att miljöfarliga utsläpp ökar. Därför måste problemet med spårkapaciteten i Stockholmsområdet lösas snarast. Förutom förbättrade tågförbindelser i regionen är det av stor vikt att administrativa gränser i form av taxor och operatörer som inte kan kommunicera avskaffas.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 15 Stora resurser har satsats på att förbättra infrastrukturen i Mälardalen. Det är idag möjligt att med rimliga pendlingstider pendla inom hela Mälarregionen. Pendlingen inom Mälarregionen mellan de olika länen har ökat med ca 100 % under de senaste 20 åren, förmodligen kommer ökningen att fortsätta. Genom en fortsatt utbyggnad och effektivisering av kollektivtrafiken kan tillgängligheten för denna öka och de tidsmässiga avstånden kan minska. Att eliminera förseningar för långväga pendling är av stor betydelse för tillväxten i Stockholmsregionen. I det korta perspektivet är det viktigt att byggandet av ytterligare två järnvägsspår på sträckan Kallhäll Tomteboda sker så snart som möjligt. I ett längre perspektiv är byggandet av snabbjärnväg sträckan Stockholm Oslo viktigt, vilket skulle göra dagpendling mellan Stockholm och Arboga/Örebro som klart gångbart. Genom att se Mälardalen inklusive Stockholmsregionen som ett nav i en framtida Östersjömarknad så uppnås konkurrensfördelar för näringslivet i hela denna marknad. För att öka tillgängligheten till denna Mälarregion så behöver infrastrukturen för näringslivet ytterligare förstärkas. Detta kan till exempel ske genom att förlägga en framtida ny stor flygplats centralt i Mälardalen. En förskjutning av framtida tillväxt kan då ske mot Mälardalen och Stockholmsregionen kan i motsvarande grad avlastas. Kommunikationerna kommer i en framtid att i allt högre grad ske interaktivt via ny teknik. Behovet av att förflytta sig fysiskt kommer kanske att minska medan behovet av kommunikationslösningar kommer att öka. Dagens ungdomar som är morgondagens yrkesverksamma kommer att ha ett helt annat förhållningssätt till ny teknik. Denna utveckling kommer att skapa förutsättningar för skapande av tillväxtregioner med ett helt annat mönster än som vi idag har möjlighet att överblicka. Det är därför av väsentlig betydelse att utvecklingen i Stockholms län inte bara speglar länet utan även tar i beaktande en alternativ utveckling som även innefattar hela Mälardalsregionen. För att i framtiden klara den snabba tillväxten i Stockholmsregionen behöver transportsystemens tillgänglighet förbättras. Med en befolkningsökning motsvarande 600 000 innevånare på 30 år och en ökning av den disponibla inkomsten på ca 2 procent per år kommer med största sannolikhet trafiken att växa kraftigt. En sådan utveckling ställer inte bara stora krav på trafiksystemen inom regionen utan även stora krav på styrning av den trafik som tillförs regionen från övriga regioner.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 16 En hög förbättringspotential finns i utbyggnad av kvarstående sträckor av E18, E20 till motorvägsstandard alternativt fyrfältsväg samt förbättrade möjligheter för inpendling till arbetsplatser i Stockholmsregionen eller utpendling till arbetsplatser utanför regionen. Några åtgärder som skulle förkorta restiden och ge ökade möjligheter för arbete och boende i attraktiva områden. Genom att styra och effektivisera transporter till, från och inom regionen så kan belastningarna på vägnätet samt miljö och bullerpåverkan minimeras. Tillämpning av transportinformatik i transportsektorn får en allt större betydelse. Genom införande av transportinformatikcentraler i knutpunkter längs vägnätet så kan trafikströmmarna styras mer effektivt mot näringslivscentran, hamnar, flygplatser samt stadens kärnor. Kompetensutveckling och FOU Näringslivet får i framtiden allt svårare att rekrytera kvalificerad arbetskraft eftersom intresset för tekniska och naturvetenskapliga inriktningar vid våra Universitet och högskolor minskar samtidigt som näringslivet kräver allt högre kompetens inom dessa områden för att tillgodose sina behov. Detta innebär att antalet utbildningsplatser bör öka både i Stockholmsregionen och Mälardalensregionen, och att möjligheterna för långväga pendling förbättras. Stockholmsregionen har här en viktig nyckelroll för att förse företag i regionen och i angränsande regioner med kvalificerad arbetskraft. Konkurrensen om studenterna blir också allt mer internationell samtidigt som gränserna mellan Europas länder får mindre betydelse. Olika former av samarbete och näringslivsutbyte mellan regioner kommer att få allt större betydelse. Några regioner i norra Europa som kommer att få en allt större sammanlänkning och betydelse är Östersjöregionen samt Öresundsregionen med kopplingen Sverige Danmark och närheten till norra Tyskland. I regionplanen så tas några viktiga insatsområden upp där ett ökat samarbete med övriga Universitet och högskolor i Mälardalen skulle kunna ge samverkansfördelar. Här är bildandet av näthögskolor och distansstudier viktiga för att tillgodose näringslivet med kvalificerad arbetskraft. Ett fortsatt arbete med att skapa näthögskolor och nätuniversitet i Mälardalen kan tillsammans med ny teknik och goda kommunikationer inom Mälarregionen skapa ökat elevutbyte och ökad samverkan mellan högskolorna i Mälardalen. En ökad samverkan kan vara gynnsam inte enbart

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 17 för de olika utbildningsinstitutionerna utan även för näringslivet i Mälardalen. Samverkan är även nödvändig för att klara den internationella konkurrensen om studenterna samt för att skapa fler utbildningsplatser för såväl nationella studenter som för internationella studenter. Integration och samverkan mellan näringsliv och högskola kommer att få ökad betydelse i framtiden. Ett ökande antal företag måste verka på en internationell marknad och där allt fler företag har utländskt ägande. Allt detta medför ett behov av ökande internationalisering av utbildningarna samt att utbildningsplatser för studenter från andra länder måste kunna erbjudas samtidigt som undervisningen i allt högre grad sker på engelska. Resurser för forskning och utveckling bör även de spridas i allt högre grad till regionen samtidigt som samverkan mellan forskare underlättas av ny teknik och goda kommunikationer i Mälardalen. Även här sker mer och mer av utbytet mellan forskare med en internationell arena som bas där ny teknik underlättar samspelet och krymper avstånden. Näringslivet behöver för sin konkurrenskraft välutbildad personal inom alla sektorer. Samverkan mellan det lokala näringslivet, kommunerna, högskolor och universitet är av stor betydelse för att de lokala företagen skall kunna stärka sin konkurrenskraft och få en ökad tillväxt. Östersjöperspektivet I Östersjöregionen bor cirka 90 miljoner människor med storstäder som S:t Petersburg, Åbo-Helsingfors, Tallinn och Riga belägna i det centrala Östersjöområdet. Med Stockholmsregionen inkluderande Mälardalen som nav i ett framtida samarbete så kommer behovet av goda kommunikationer och transportmöjligheter till lands, till havs i luften och elektronisk att öka. Sverige ligger långt framme när det gäller utveckling inom IT området, vatten, miljövård och hälsovård, områden som i en framtid kommer att få allt större betydelse. Ett utökat Östersjösamarbete inom forskning och utveckling, utbyte av studenter mellan högskolor och Universitet i Östersjöregionen, utnyttjande av ny teknik för handel i regionen är alla framgångsfaktorer som skapar en framtida utveckling och tillväxt i hela Mälardalen. Med en utvidgad europeisk gemenskap, omfattande även de forna östländerna, så kommer handeln inom Östersjöregionen att öka väsentligt. Varor och tjänster kommer att flöda fritt inom regionen. Utbytet med våra grannländer beträffande forskning och utveckling kommer att förenklas och

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 18 förstärkas. Universitet och högskolor kommer att ha tätare kontakter och studenter kommer att kunna välja utbildningsplatser utifrån vilken specialitet respektive högskola har. Mälarregionen kan tillsammans med Stockholm som ett nav i kontakterna erbjuda det mångfald som efterfrågas. Ärendet föredras av Hans Velin, ingenjör, på projekt- och trafikavdelningen. Föreliggande förslag till svar på remissen angående Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) godkänns och översänds till Stockholms läns landsting och till kommunstyrelsen för kännedom. Skickas till: Stockholms läns landsting Kommunstyrelsen Projekt- och trafikavdelningen

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 19 TN 140 Dnr 210/2007-556 Information om stabiliteten Norra Ågatan delen Herrgårdsbron och Glasbruksgatan Gatuingenjören lämnar information om stabilitetsproblem mellan Herrgårdsbron och Glasbruksgatan. För att få fram en total kostnadsbild av området behöver en sammanställning göras avseende åtgärder och kostnader. Utifrån den får man sedan etappindela och prioritera åtgärderna. 1. Informationen läggs till handlingarna. 2. Tekniska förvaltningen ges i uppdrag att återkomma i ärendet. Skickas till: Projekt- och trafikavdelningen

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 20 TN 141 Dnr 120/2009-314 Information om snöröjning Arbetsutskottet beslutade den 26 maj 2009, 89, ge tekniska förvaltningen i uppdrag att se över kvalitén för vinterväghållningen i syfte att reducera kostnaderna. Detta på grund av att vinterväghållningen har dragits med stora underskott senaste åren vilket har drabbat vägunderhållet. Kostnadsökningarna har varit mellan 8-10%, detta beror på att maskinprisindex i snitt ökat med 10-15% och budgetuppräkningen i kommunen har varit i snitt 2 %. Idag handlas stora delar av snöröjningen upp externt vilket medför att indexökningarna är direkt kostnadsdrivande. Effektivitetsåtgärder har gjorts för att motverka kostnadshöjningarna men detta räcker inte i längden. Förvaltningens förslag är att dela upp vinterväghållningen i 2 prioriteringar. Prio 1: Innerstaden, genomfartsleder samt gång- och cykelvägar. Prio 2: Bostadsområden samt övriga vägar som ej hänförs till prio 1. Vinterväghållningen bedrivs i högre grad med egen personal och maskiner samt anlitande av externa entreprenörer minskas. Prio 1 områden kommer att färdigställas inom samma tid som nuvarande snöröjning. Prio 2 områden kommer att röjas efter Prio 1 vilket medför en senare färdigställandetid. Tekniska förvaltningen har sänt ut förslaget på remiss till Kommunala Handikapprådet och Trafiksäkerhetsrådet. Ärendet kommer att tas upp för beslut av tekniska nämnden i december. Henrik Syrjälä, arbetsingenjör och Michael Grund, arbetsledare föredrar ärendet. Hans Jansson, s, föreslår att förslaget ska skickas till miljövårdsrådet för information. Tekniska nämnden tackar för föredragningen och lägger informationen till handlingarna. Skickas till: Miljövårdsrådet info,

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 21 TN 142 Dnr 218/2009-006 Planering inför nästa års nämndsammanträden Ordförande informerar att majoriteten diskuterat ärendet och anser att det bör vara ett sammanträde var sjätte vecka. Tekniska chefen visar ett schema över ett ärendes gång och framför att det bör vara cirka sex veckor mellan sammanträdena. En ärendekalender håller på att tas fram på tekniska förvaltningen. Anders Cargerman, fp, framför att det vore bra med en ärendekalender och önskar att sammanträden med övriga nämnders presidier och dylika möten ska förläggas till samma dag som kommunfullmäktiges sammanträden. Förvaltningarna ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag på sammanträdestider för tekniska nämnden och arbetsutskottet till nämndsammanträdet i december. Skickas till: Tekniska chefen T.f. fastighetschefen

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 22 TN 143 Dnr 37/2009-026, 230/2009-026 Information från möte med personalutskottet Tekniska chefen lämnar information från möte med personalutskottet. Rekrytering av en planchef/arkitekt och en planarkitekt pågår. Tjänsten som planchef/arkitekt har erbjudits till sökande men som har tackat nej på grund av för låg lön. Någon ny sjukstatistik finns inte tillgänglig. Vaccinationen mot den nya influensan A (H1N1) tidigare kallad svininfluensan har börjat i kommunen. Informationen läggs till handlingarna.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 23 TN 144 Dnr 38/2009-002 Redovisning av delegationsärenden 1. Av assistenten avgjorda ärenden 29 september 27 oktober 2009, nr 43. 2. Av tekniska chefen avgjorda ärenden september oktober 2009. nr 44. Redovisning av delegationsärenden nr 43-44/2009 läggs med godkännande till handlingarna.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 24 TN 145 Dnr 39/2009-301 Ärenden för kännedom 1. Kommunfullmäktiges protokoll 2009-09-24, 84, Översiktsplan Arboga kommun 2. Kommunfullmäktiges protokoll 2009-09-24, 85, Bildandet av en fastighetsförvaltning under tekniska nämnden 3. Kommunfullmäktiges protokoll 2009-09-24, 86, Svar på motion om inköp av rättvisemärkt kaffe inom Arboga kommun 4. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2009-09-21, 124, Exploatering av Åbrinken, del av Strömsnäs 1:1 5. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2009-10-12, Exploatering av Åbrinken, del av Strömsnäs 1:1 6. Tekniska nämndens arbetsutskotts protokoll 2009-10-19 Redovisning av ärenden för kännedom läggs till handlingarna.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 25 TN 146 Dnr 82/2008-001 Information om organisationen på tekniska förvaltningen Tekniska chefen informerar att man har ändrat namnen i organisationsschemat enligt följande: Kostavdelningen VA-avdelningen Projekt- och trafikavdelningen Driftavdelningen Planavdelningen Förvaltningskansli Informationen läggs till handlingarna.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 26 TN 147 Dnr 258/2008-001 Information om organisationen på fastighetsförvaltningen T.f. fastighetschefen informerar att arbetsledaren på utförandegruppen kommer att gå i pension om fyra månader och fastighetsförvaltaren är sjukskriven till januari månad. Rekrytering från bemanningsföretag kommer att ske. Informationen godkänns.

Tekniska nämnden 2009-11-04 Blad 27 TN 148 Dnr 40/2009-301 Övriga ärenden Stenar på gång- och cykelbanan under järnvägen på Skandiagatan Torbjörn Åhs, kd, informerar att det ligger gatstenar på gång- och cykelbanan under järnvägen på Skandiagatan. Tekniska chefen kommer att kontakta Banverket. --------------------------------------------------------------- Lastbilar i villakvarter Hans Hagelin, kd, undrar vem som äger frågan när det står lastbilar i villakvarteren. Tekniska chefen svarar att det är en trafikfråga. Skickas till: Tekniska chefen Gatuingenjören