Krigssjukhuset på Gotland en tillflykt för krigets offer KULTUR Han lär läkare leda traumateam AKTUELLT Var femte som besökte vårdcentral fick hjälp mot psykisk ohälsa ORIGINALSTUDIE Läkartidningen.se nr 41/2014 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr 41 8 14 oktober 2014 vol 111 1749 1808 ÖVERSIKT Autoimmun process bakom narkolepsi Pandemrixvaccination kan ha aktiverat sjukdomen
Skandinavisk Hälsovård ab
innehåll nr 41 oktober 2014 reflexion Nationella forskarskolan tänker nytt»inom allmänmedicin finns i dag hopp ingivande ljuspunkter.«den allmänmedicinska forskningen får i dag marknadsföra sitt existensberättigande på samma villkor som andra i en alltmer hårdnande konkurrens om krympande resurser. Är då detta av ondo? Nej, inte nödvändigtvis. Konkurrensen kan stimulera till att kvaliteten förbättras så att projekten håller minst samma kvalitet som inom slutenvården. För att uppnå detta krävs stort kunnande inom epidemiologi, statistik och också kännedom om nya forskningsmetoder vilket ställer stora krav på de allmänmedicinska enheterna. De stora folksjukdomarna handläggs i dag i primärvården där vård av bästa möjliga kvalitet ska levereras utifrån givna förutsättningar. Detta ger goda forskningsmöjligheter där resultaten kan få stor betydelse både för sjukvården och patienterna. Inom allmänmedicin, som tidigare ägnat mycket tid och kraft åt diskussioner om att definiera vad allmänmedicin egentligen är, finns i dag hoppingivande ljuspunkter. En sådan är Nationella forskarskolan i allmänmedicin, som nyligen uppskattande kommenterats i Lancet (!) av tidningens chefredaktör Richard Horton under rubriken»how to save primary care research«. Forskarskolan syftar till att lyfta den allmänmedicinska forskningen till internationell nivå. För att nå det målet är kontakten mellan unga doktorander och excellenta forskningsmiljöer i utlandet mycket viktig. Ett exempel på Forskarskolans nytänkande är införandet av två till tre månaders»pre-dok«-vistelser utomlands. Läs en rapport från en sådan vistelse på sidan 1757. Carl Johan Östgren medicinsk redaktör carl-johan.ostgren@lakartidningen.se En utbildning för traumateamledare har startats i Skåne.»Med utbildningen vill vi att alla ska uppnå en hög lägstanivå«, säger initiativtagaren Per Wihlborg. ktuellt Sidan 1760 reflexion 1751 Nationella forskarskolan tänker nytt Carl Johan Östgren signerat 1755 Läkarförbundet inleder samtal med regeringen Heidi Stensmyren lt debatt 1756 SK-kurser i kris nu måste det till krafttag Eva Engström 1757 Apropå! Nyttan av internationellt utbyte Pre-dok rivstart för forskningsstuderande Karin Rådholm nyheter 1758 Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Belönade för upptäckt av GPS i hjärnan 1760 Att leda traumateam. Ny utbildning för större säkerhet på pallen 1763 SLF riktar stark kritik mot ny ST-föreskrift Massiv kritik mot borttagen externgranskning 1764 Hans Rosling om hur man kommer i väg på utlandsuppdrag:»skaffa för guds skull inte villa«klinik och vetenskap kommentar 1766 2014 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Nobelpristagarna har utforskat hjärnans inre GPS Hans Forssberg, Ole Kiehn nya rön 1768 Tveksam hjälp av e-cigaretter vid rökstopp Ebba Lindqvist Höjt kreatinin efter kranskärlsoperation riskmarkör för njurskada Linda Rydén, Martin J Holzmann 1769 Artificiella sötningsmedel påverkade blodsockret Anders Hansen Tvärdisciplinär behandling med onkolog sköterska förbättrade depressionsvården för cancerpatienter Anders Hansen Etiologin vid narkolepsi anses betingad av en autoimmun process hos predisponerade individer, där omgivningsfaktorer är av betydelse för att utlösa sjukdomen. Pandemrixvaccinationen ledde till ökat insjuknande. Sidan 1770 Foto: Colourbox Illustration: Jakob Robertsson/Typoform. Lilla bilden, foto: Julia Lindemalm Foto: Julia Lindemalm läkartidningen nr 41 2014 volym 111 1751
innehåll nr 41 oktober 2014 klinik och vetenskap Behandling av smärta och illamående i samband med tonsill operation. Sidan 1775 artiklar 1770 Översikt Narkolepsi ovanlig sjukdom som fått ökad uppmärksamhet Pandemrixvaccination ledde till fler insjuknanden bland barn och ungdomar Tove Hallböök, Attila Szakacs, Fatima Bialek, Nils Feltelius, Anne-Marie Landtblom, Kristina Malmgren 1775 Översikt Behandling av smärta och illamående i samband med tonsilloperation. Nya riktlinjer för farmakologisk behandling till barn och ungdomar Metha Brattwall, Stefan Lundberg, Elisabeth Ericsson 1778 Originalstudie Var femte som besökte vårdcentral fick hjälp mot psykisk ohälsa Men bara 7 procent fick psykiatrisk diagnos, visar databasstudie i Stockholm Nina Åsbring, Henrik Dal, Mikael Ohrling, Christina Dalman mest läst på läkartidningen.se Mest lästa artiklar på Läkartidningen.se den senaste veckan: 1.»Det här liknar ingenting vi sett tidigare«2. Flyktingbarnet från Somalia som blev svensk läkare 3. Fyra läkare kritiseras för missat tarmvred 4. Även ibuprofen, inte bara paracetamol, kan ge barn allvarlig leverskada 5. Svenska neurologer ovanligt lydiga lumbalpunktörer? mest kommenterade på läkartidningen.se Mest kommenterade artiklar på Läkartidningen.se den senaste veckan: 1. Svenska neurologer ovanligt lydiga lumbalpunktörer? 2. Socialstyrelsens utredare:»70 procent av det läkare skriver i journalen är upprepningar«3. Livet före döden 4. Även ibuprofen, inte bara paracetamol, kan ge barn allvarlig leverskada 5. Läkarförbundet säger ja till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor Foto: Colourbox kultur Folder från krigssjuk- k huset i Lärbro. Läs om dess verksamhet efter andra världskriget. Sidan 1788 1782 Fallbeskrivning Hjärnblödning efter intag av prestationshöjaren»jacked Power«. Frisk kvinna insjuknade under träning efter en enda dos Rickard Zeijlon, Björn Andersson debatt och brev 1786 Erfarenheter från Lidköping: Warfarin fortsatt förstahandsval efter embolisk hjärninfarkt Lennart Welin 1787 Framgång för fellowship i Lund Erik Nordenström, Sven Karlsson, Otto Ljungberg, Eva Persson, Jan Tennvall, Marina Eriksson, Thorbjörn Karlsson, Zoran Mijovic, Anders Bergenfelz kultur 1788 Krigssjukhuset på Gotland en tillflykt för krigets offer Kerstin Hulter Åsberg 1791 lediga tjänster 1793 platsannonser 1805 meddelanden 1806 information från läkarförbundet Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: tipsa@lakartidningen.se Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, 114 86 Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: 08-790 33 00 Fax: 08-20 76 19 Webb: Läkartidningen.se E-post: fornamn.efternamn@lakartidningen.se annonser@lakartidningen.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson 08-790 34 00 Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) 08-790 34 31 Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist 08-790 34 91 Medicinsk redaktionschef Michael Wilczek 08-790 34 87 Webbchef Elisabet Ohlin 08-790 34 97 Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson 08-790 35 47 Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Carl Johan Östgren, professor (allmänmedicin) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm 08-790 34 11 Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm 08-790 34 74 Produktion Mats Kardell (IT) 08-790 33 38 Bo Svensson (IT) 08-790 33 19 Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) 08-790 34 62 Björn Enström (webbredaktör) 08-790 34 81 Sara Holfve (AD, medicinsk redigering) 08-790 34 63 Gabor Hont (kultur) 08-790 34 80 Carin Jacobsson (meddelanden) 08-790 34 78 Ewa Knutsson (debatt) 08-790 34 83 Michael Lövtrup (reporter) 08-790 35 26 Marie Ström (reporter) 08-790 34 29 Madeleine Ramberg Sundström (redigering) 08-790 34 82 Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) 08-790 34 94 Marknads- och annonsavdelning Hélène Engström (marknadskoordinator) 08-790 33 41 Irene Balsam (annonsservice) 08-790 34 90 Håkan Holmén (säljare) 08-790 35 28 Eva Larsson (säljare) 08-790 35 06 Göran Sterner (säljare) 08-790 35 03 Prenumerationsavdelningen Hélène Engström 08-790 33 41 pren@lakartidningen.se Läkartidningen Förlag AB Håkan Wittgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: 42 600 ex ISSN: 0023-7205 (pappersutgåva) 1652-7518 (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 1752 läkartidningen nr 41 2014 volym 111
SE1409239639 Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se
Nya transparensregler för samarbete med läkemedelsföretag Öppen rapportering av ekonomisk ersättning till hälso- och sjukvården Redan nu pågår förberedelserna inför det nya system som ska införas 2015 för öppen rapportering av ekonomisk ersättning från läkemedelsföretag till sjukvården och till sjukvårdspersonal. Detta är en kortfattad beskrivning av det nya systemet, och hur det redan i höst kommer att beröra sjukvårdspersonal som år 2015 kommer att samarbeta med läkemedelsföretag. Mer information finns även att nå via länkarna längst ned på denna sida. Läkemedelsföretag som finns på den svenska marknaden kommer från 2016 att publicera vilka personer eller organisationer i Sverige som har fått ekonomisk ersättning från läkemedelsföretag under föregående år (2015), samt de belopp det rör sig om. Detta är ett beslut av den forskande läkemedelsindustrins paraplyorganisation EFPIA, som LIF i Sverige omfattas av. Varför tar läkemedelsbranschen frivilligt detta initiativ? Målsättningen för branschen är att öka omvärldens förståelse för de viktiga samarbeten som sker mellan läkemedelsföretag och hälso- och sjukvårdens medarbetare. Uppförandekoden har kommit till mot bakgrund av de ökande förväntningarna från omvärlden att samspelet mellan företag och samhälle är transparent. I Europa sker redan liknande rapportering i länder som Danmark, Frankrike, Portugal, Slovakien, Nederländerna och Storbritannien. Vilka uppgifter kring värdeöverföringar ska göras offentliga av läkemedelföretagen? För hälso- och sjukvårdspersonal är det konsultarvoden samt omkostnader vid uppdraget och personliga uppgifter som namn och adressen där personen huvudsakligen är verksam. För hälso- och sjukvårdens kliniker, vårdcentraler och även specialistföreningar eller motsvarande är det donationer, bidrag till arrangemang (t.ex. sponsring) samt konsultarvoden liksom omkostnader vid uppdraget. Alla uppgifter kommer fr.o.m. 2016 att kunna hittas samlade på en särskild portal i LIF:s så kallade Samarbetsdatabas som nås via www.lif.se. Om personuppgiftslagen (PUL) och samtycke till publicering Enligt personuppgiftslagen kommer det att krävas samtycke från den aktuella medarbetaren för att läkemedelsföretagen ska kunna publicera en värdeöverföring som skett till en viss person eller till en enskild firma. Samtycket ska ges via skriftligt avtal. Alla personer inom sjukvården som har samarbeten med läkemedelsföretag för vilka de får ekonomisk ersättning kommer att kontaktas av detta eller dessa företag för att ge ett sådant godkännande. Mer information Läs mer om initiativet på: www.lif.se/oppenrapportering EFPIA Disclosure Code (www.pharmadisclosure.eu) LIF201410 Läkemedelsindustriföreningens Service AB Box 17608, SE -118 92 Stockholm Tel +46 8 462 37 00 Fax +46 8 462 02 92 E-mail info@lif.se www.lif.se www.fass.se www.life-time.se
signerat Redaktör: Michael Feldt michael.feldt@slf.se Läkarförbundet inleder samtal med regeringen Läkarförbundet välkomnar Gabriel Wikström (S) som minister med ansvar för folkhälsa och sjukvård. Jag ser fram emot en bra dialog i frågor som rör läkare och hälso- och sjukvårdens utveckling. Vi har redan haft kontakt och planerar ett första möte inom kort. I sammanhanget vill jag framhålla statsminister Stefan Löfvens framsynta debattartikel i Dagens Nyheter om nödvändigheten att tillvarata läkarnas professionella yrkeskunskaper och erfarenheter för att utveckla framtidens hälso- och sjukvård. Även i regeringsförklaringen uttalas vikten av att stärka professionerna i offentlig sektor. Vi välkomnar således att regeringen ska utveckla nya styrmodeller som skapar större frihet för medarbetarna. Läkarnas arbetsmiljö påverkar vårdens utförande och möjligheter att få fast bemanning. Till exempel är det en viktig faktor för hur läkare upplever sin arbetsmiljö att det finns tillräckliga resurser för att kunna ge patienterna god vård. Regeringen kommer att arbeta för att kollektivavtal inte ska kunna kringgås. Det är betryggande att regeringen värnar om kollektivavtalen. När regeringen nu tillsätter en kommis sion för jämlik hälsa ställer vi självklart upp och förutsätter att vi får vara med och bidra. En förutsättning för en jämlik vård är en god läkarförsörjning över hela landet. Läkarförbundet har därför länge efterfrågat ett nationellt verktyg som analyserar och samordnar behoven för att åtgärda den ihållande bristen på bland annat allmänläkare, geriatriker och psykiatrer. Forskning är viktigt för att Sverige ska ha en sjukvård i världsklass. Villkoren för forskare är däremot långt ifrån världsklass. Därför är det glädjande att statsministern slår fast att Sverige ska vara en ledande forskningsnation och att unga forskares villkor ska förbättras samt att basanslagen för forskningen prioriteras upp. I Sverige har vi relativt många läkare per capita. Däremot är att andelen läkare som arbetar i primärvården relativt sett mycket låg. Under senare år har problemen ökat. Många vårdgivare har blivit beroende av bemanningsföretag. Större inflytande över den egna arbetssituationen för de läkare som har fast tjänst skulle få dem att vilja stanna kvar, men också locka andra att söka anställning. Läkarnas arbete måste också organiseras effektivare så att tiden mer ägnas åt att möta patienter och det som kräver läkarens kompetens. Vår förhoppning är att regeringen arbetar för att minska läkarnas allt tyngre administrativa bördor och skapar förutsättningar för bättre IT-stöd. Förra veckan presenterade Riksrevisionen en rapport som handlade om prestationsbaserade överenskommelser. Slutsatsen är att ersättningarna baserade på prestation inte leder till en mer jämlik vård. Snarare leder bonussystemen till större skillnader mellan de bästa och de sämsta landstingen. Riksrevisionens lösning är att staten sätter upp mer övergripande mål för sjukvården. Illustration: Fotolia l likhet med Riksrevisionen anser vi att hälso- och sjukvården behöver utvecklas mot ett mer nationellt system som ger samma vård oavsett bostadsort, kön eller etnicitet. Riksrevisionen påtalar behoven att utforma en medicinsk vårdgaranti som tar bättre hänsyn till dem som har störst behov: de sköra äldre patienterna och andra långvarigt sjuka. När regeringen nu deklarerar att en långsiktig kvalitetsplan för den svenska äldreomsorgen ska tas fram i bred samverkan så välkomnar vi detta. Avgörande för en god och kvalitativ vård är läkarnas kompetens. Här behövs satsningar! Läkarnas deltagande i kompetensutveckling har sjunkit drastiskt de senaste åren. Vi efterlyser en fastare struktur, möjligtvis lagreglering, för kontinuerlig fortbildning som garanterar att läkarna får uppdatera sina kunskaper. I valtider brukar politiker omfamna företagande. Regeringen har aviserat att reglera vinstuttaget i välfärden. Vad det får för konsekvenser är i nuläget oklart. Likaså är det problematiskt att begränsa vårdvalet i primärvården och försvåra tillkomsten av nya vårdföretag. Det slår hårt inte minst mot kvinnligt företagande. Läkarförbundet är för en mångfald av olika vårdgivare framför allt en större andel av små läkarledda företag skulle gynna vårdens utveckling och kvalitet. Dessutom att patienter ges stor valfrihet att välja vårdgivare efter eget huvud. Jag ser jag fram mot mitt möte med folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.»Jag ser fram emot en bra dialog i frågor som rör läkare och hälsooch sjukvårdens utveckling.«heidi Stensmyren ordförande i Läkarförbundet heidi.stensmyren@slf.se Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr 41 2014 volym 111 1755
lt debatt Redaktör: Ewa Knutsson 08-790 34 83 ewa.knutsson@lakartidningen.se SK-kurser i kris nu måste det till krafttag SK-kurser är en central del av läkarnas specialistutbildning. Den 1 januari 2013 tog Socialstyrelsen över ansvaret för kurserna från det numera nedlagda IPULS. Förändringen har dessvärre inte lett till förbättringar trots en ökad budget. Det saknas i dag SK-kurser inom flera områden där Socialstyrelsen ställer obligatoriska krav på kurser. Vi riskerar en situation där många ST-läkare får se sin utbildning försenad. Systemet med statligt finansierade specialistkompetenskurser (SK-kurser) infördes 1992 i samband med att läkarnas specialistutbildning reformerades och blev målstyrd. Socialstyrelsen ansvarade för verksamheten fram till 2002 då den överfördes till IPULS ett bolag samägt av Sveriges Kommuner och landsting, Läkaresällskapet och Läkarförbundet. Sedan den 1 januari 2013 har Socialstyrelsen återfått uppdraget. Anledningen var en oro för att statsanslaget till IPULS kunde strida mot upphandlingsförordningen (LOU) och att medierna vid denna tid uppmärksammat flera fall av myndighetsslarv när det gällde upphandling. Behovet av SK-kurser styrs av Socialstyrelsens föreskrifter rörande vilka kursämnen som läkare ska tillägna sig. För varje specialitet finns krav på att genomföra ett antal kurser, som tillsammans med kliniska tjänstgöringar ska leda fram till specialistkompetens. Det totala kursbehovet har Socialstyrelsen beräknat till ca 700 kurser per år. Under årens lopp har antalet SK-kurser aldrig lyckats komma upp i denna volym. Stor förhoppning knöts därför till Socialstyrelsen och de extra medel EVA ENGSTRÖM ledamot, Läkarförbundets centralstyrelse; ordförande, Läkarförbundets delegation för utbildning och forskning (UFO) som regeringen sköt till för SK-kurser 2013. Tyvärr har förhoppningen grusats rejält. I år har myndigheten upphandlat ca 150 kurser vilket är färre i jämförelse med tidigare år. Det innebär att den totala kostnaden per kurs Rubrik ur Läkartidningen nr 36/2012. IPULS samägdes av Sveriges Kommuner och landsting, Läkaresällskapet och Läkarförbundet och ansvarade för SK-kurserna fram till den 1 januari 2013 då Socialstyrelsen övertog uppdraget. Anled - ningen var en oro för att statsanslaget till IPULS kunde strida mot upphandlingsförordningen (LOU). ökat betydligt sedan Socialstyrelsen tagit över kursupphandlingen. Det innebär också att det i dag saknas SK-kurser under delmål med obligatoriska krav på kurser för en rad specialiteter. Med endast 150 kurser kan Socialstyrelsen bara hålla tummarna för att privata och andra aktörer dyker upp och breddar kursutbudet. Specialitetsföreningarna är här kanske de mest naturliga kursgivarna. Man bör dock ha i åtanke att mindre specialitetsföreningar kan ha svårare att organisera och administrera kurser än stora. För att det hela ska gå i lås krävs vidare att landstingens utbildningskliniker är beredda att betala den tillkommande kurskostnaden. Det finns inget i dag som tyder på att det privata utbudet av kurser på långa vägar kommer motsvara behoven. Obalansen mellan kurstillgång och efterfrågan leder till köbildning och förseningar i ST-utbildningen. För många ST-läkare måste utbildningsplanen revideras. Detta drabbar inte bara läkarna utan bidrar även till den brist på specialistläkare som redan i dag finns inom områden som patologi, psykiatri, geriatrik och allmänmedicin. Socialstyrelsens problem med SK-kurserna bottnar till stor del i den modell som tagits fram för upphandlingen av kurserna till 2015. Modellen är svårbegriplig och saknar flexibilitet. Den är uppdelad på 147 ramavtalsområden som vart och ett innehåller ett till tre kursämnen. Varje kursgivare får lämna endast ett bud inom respektive ramavtalsområde. Det innebär att en kursgivare måste ställa sina egna kurser mot varandra om de råkat hamna inom samma område. Flera kvalitetssäkringsmoment från tidigare år har också försvunnit. Den oflexibla upphandlingsmodell som nu satts i bruk innebär en stor risk för att kursutbudet krymper ytterligare. Sammanfattningsvis är Socialstyrelsens upphandlingsmodell möjligen väl anpassad till kraven i LOU men inte till ST-läkarnas behov av utbildning. Vi kan också konstatera att många duktiga kursgivare nu helt dragit sig ur SKkurs verksamheten. Den svåra utmaningen för Socialstyrelsen framöver kommer således att vara att skapa en struktur som stimulerar en ökad produktion av kurser. IPULS hade genom sina tre delägare en nära koppling till sjukhusklinikerna, till läkarnas specialitetsföreningar och till universiteten vilket innebar goda möjligheter att hitta nya kursgivare, uppmuntra gamla att fortsätta och ge kvalificerad återkoppling till dem som höll på. Läkarförbundet menar att det nu måste till krafttag för att komma till rätta med situationen. Vi föreslår följande åtgärder på kort sikt: Att Socialstyrelsen tar initiativ för att samordna utbudet av både avgiftsbelagda och anslagsfinan- 1756 läkartidningen nr 41 2014 volym 111
lt debatt sierade kurser som riktar sig till ST-läkare. Att samla hela kursutbudet för ST-läkare i en och samma kurskatalog underlättar för både ST-läkare och deras handledare samt öppnar för en kvalificerad behovsanalys. Att Socialstyrelsen i sina föreskrifter skärper kraven på oberoende kvalitetsgranskning av alla ST-kurser. Normalt sett granskas alla kvalificerade utbildningar i Sverige av ett oberoende granskningsorgan eller en tillsynsmyndighet. Detta bör även gälla ST-utbildningen och de obligatoriska kurserna. En oberoende granskning av kurserna är avgörande för att vi ska kunna kvalitetssäkra utbildningen och i förlängningen värna kvaliteten och patientsäkerheten i framtidens sjukvård. De kurser som inte ryms i Socialstyrelsens kursbudget men som ändå behöver anordnas bör också uppmuntras i ST-föreskrifterna. Det handlar ju om att få ST-läkarna igenom sin utbildning i rimlig takt. Att Socialstyrelsen lägger resurser på tydligare information om upphandlingsmodellen och»att samla hela kursutbudet för ST-läkare i en och samma kurskatalog underlättar för både ST-läkare och deras handledare samt öppnar för en kvalificerad behovsanalys.«sk-kursverksamheten. Det kan gälla på webben men även i nyhetsbrev och mejlutskick. Informationen bör riktas till både ST-läkare och kursgivare. Bättre förståelse för regelverket kan stärka kvaliteten i upphandlingsprocessen och göra att en del uppenbara fallgropar undviks. På lite längre sikt föreslår vi: Att det statliga upphandlingsförfarandet kring SK-kurserna helt överges. Det är rimligt att landstingens ansvar för läkares specialistutbildning även omfattar kurserna. De statsanslag som i dag går till att upphandla SK-kurserna bör därför omfördelas till landstingen, vilket ger dem köpkraft att välja bland kurser. I en sådan modell blir alla kurser avgiftsbelagda och täcker sina egna kostnader. Något upphandlingsförfarande blir då aldrig aktuellt och vi får en betydligt mer flexibel modell anpassad till kursproducenternas förutsättningar och ST-läkarnas behov. Socialstyrelsen bör naturligtvis även i fortsättningen ange de kurser som krävs för specialistkompetens. Det viktiga är att kurserna håller god kvalitet och att kursbeskrivning, kursledare, innehåll och eventuell inblandning av industrin är granskad (i enlighet med samverkansreglerna) och godkänd av oberoende part. apropå! Nyttan av internationellt utbyte Pre-dok rivstart för forskningsstuderande Pre-dok är till skillnad från post-dok ett nytt, ännu inte etablerat koncept för tidigt internationellt forskningsutbyte som skapats och delvis finansieras av Nationella forskarskolan i allmänmedicin. Syftet med pre-dok är att internationalisera och förbättra kvaliteten inom den allmänmedicinska forskningen genom att låta deltagarna redan under doktorandstudierna vistas en kortare period i en internationell forskningsmiljö. Under två månader i början av 2014 fick jag möjlighet att som en del av mina doktorandstudier vistas på George Institute for Global Health i Sydney. Det är ett välrenommerat forskningsinstitut kopplat till Sydneys universitet som grundades 1999 för att förbättra den globala hälsan. Institutet driver projekt i ett 50-tal länder och har totalt 150 anställda. Min målsättning för vistelsen var att skapa nya kontakter och fördjupa mina kunskaper inom statistik och vetenskapsmetodik genom samverkan i olika projekt. Redan före avresan hade jag och min handledare på institutet kommit överens om lämpliga projekt att arbeta med, och jag hade också fått möjlighet att fördjupa mig lite i dem. Allt praktiskt (databastillgång och inloggningsuppgifter) var ordnat när jag anlände, vilket var avgörande för att snabbt komma in i arbetet och hinna med att producera något under den korta tid jag var där. Varje vecka träffade jag mina handledare på en avsatt tid. Jag deltog i statistikundervisning för forskare på post-doknivå, lunchseminarier och planeringsmöten på institutet. Det var mycket l ärorikt att vistas i en framstående inter nationell forskningsmiljö och kunna se skillnader och likheter i arbetssätt jämfört med mitt»hemuniversitet«i Linköping. Den främsta skillnaden var den internationella miljön med forskare och forskarstuderande av olika nationaliteter. Det var stimulerande att få en inblick i sjukvårdssystem och sjukdomspanoraman ur ett globalt perspektiv. Forskare på alla nivåer från institutet var ofta på plats, vilket gav utrymme för flexibilitet och möjlighet att diskutera ett problem med en kvalificerad forskare direkt när frågan uppstod. Under tiden i Sydney färdigställde jag två manus; båda kommer att ingå i min avhandling. Att ha genomfört predok har inneburit att jag har utvecklats mycket som forskarstuderande. Jag har också fått erbjudande om, och hoppas kunna åka tillbaka som post-dok efter min disputation. Att kunna etablera sig som forskare internationellt är viktigt. De av mina kollegor i Nationella forskarskolan i allmänmedicin som fått samma möjlighet som jag vittnar alla om att pre-dok kan bidra till det. Jag kan varmt rekommendera pre-dok till andra forskarstuderande, och jag hoppas att konceptet etableras som ett led i att stärka och internationalisera medicinsk forskning i Sverige. Karin Rådholm distriktsläkare, vårdcentralen i Mantorp; forskarstuderande, Linköpings universitet, institutionen för medicin och hälsa, allmänmedicin karin.radholm@liu.se Illustration: Colourbox läkartidningen nr 41 2014 volym 111 1757
nyheter nobelpriset i fysiologi eller medicin 2014 John O Keefe, född 1939 i New York, doktorerade i fysiologisk psykologi vid McGill-universitetet i Montreal, Kanada 1967 och forskade sedan vid University College London, där han 1987 utnämndes till professor i kognitiv neurovetenskap. Han är nu chef för Sainsbury Wellcome Centre for Neural Circuits and Behaviour vid samma universitet. Foto: AP/David Bishop/UCL/PA/TT May-Britt Moser, född i Fosnavåg i Norge 1963, studerade psykologi vid universitetet i Oslo tillsammans med sin blivande make Edvard I Moser, doktorerade i neurofysiologi 1995 och bedrev postdok-forskning vid universitetet i Edinburgh. Efter en tid som gästforskare vid University College London började paret Moser 1996 bygga upp ett forskningslaboratorium vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim. May-Britt Moser blev professor i neurovetenskap år 2000 och 2013 chef för universitetets Centre for Neural Computation. Edvard I Moser, född 1962 i Ålesund i Norge, studerade vid universitetet i Oslo, doktorerade i neurofysiologi 1995 och bedrev postdok-forskning vid universitetet i Edinburgh och vid John O Keefes laboratorium vid University College London, och byggde från 1996 upp ett forskningslaboratorium vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim tillsammans med sin maka. Han blev professor i neurovetenskap 1998 och är nu också chef för Kavli Institute for Systems Neuroscience i Trondheim. Foto: The Kavli institute/wikimedia Commons Belönade för upptäckt av GPS Upptäckten av ett positioneringssystem i hjärnan som gör det möjligt att uppfatta var vi befinner oss och hitta från ett ställe till ett annat belönas med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Halva priset går till norska neurofysiologerna May-Britt Moser och Edvard I Moser. Den andra halvan går till John O Keefe, som är både amerikansk och brittisk medborgare. text: michael lövtrup År 1971 upptäckte John O Keefe oväntat en särskild sorts celler i hippocampus hos råttor som aktiveras varje gång råttan återkommer till samma plats i förhållande till omgivningen. När råttan befinner sig på andra positioner aktiveras andra celler. John O Keefe kom fram till att dessa celler, som han kallade för platsceller, används för att skapa en mental karta av omgivningen, något som till exempel kan förklara hur en råtta kan lära sig att hitta i en labyrint. Kombinationen av aktivitet i många olika platsceller gör det möjligt att skapa en unik neural karta som representerar en specifik omgivning. John O Keefe har visat att platscellerna kan spela en roll i skapande av platsminnen genom att lagra aktivitetsmönster från olika omgivningar. May-Britt Moser och Edvard I Moser, som båda tillbringat en del av sin postdok-tid på John O Keefes laboratorium i London, fann långt senare en annan typ av positionsberoende nervceller. Upptäckten, publicerad 2005, rör celler i en struktur som angränsar till hippocampus, entorinala kortex. Till skillnad från platscellerna aktiveras dessa celler när råttan befinner sig på olika punkter i rummet. Det speciella är att dessa punkter tillsammans bildar hexagonala mönster. Varje sådan»rutnätscell«aktiveras av ett unikt mönster; till exempel kan avståndet mellan punkterna i rutnätet vara större eller mindre. När information från flera olika celler kombineras ger det exempelvis en uppfattning om avstånd. Tillsammans ger rut- 1758 läkartidningen nr 41 2014 volym 111
nyheter nobelpriset i fysiologi eller medicin 2014 Nobelkommitténs Ole Kiehn, t h, presenterar årets Nobelpristagare i medicin eller fysiologi. läs mer På sidan 1766 kommenterar Ole Kiehn tillsammans med Hans Forssberg, båda Nobelkommittén, årets Nobelpris. fjärde gången gift par delar nobelpris May-Britt och Edvard I Moser blir det fjärde gifta paret som får Nobelpriset tillsammans. De tidigare tre är: Marie och Pierre Curie. Fick Nobelpriset i fysik 1903 (halva priset tillsammans) för sina upptäckter om radioaktivitet. Marie Curie fick dessutom Nobelpriset i kemi 1911 för sin upptäckt av grundämnena radium och polonium. Irène Joliot-Curie (dotter till Marie och Pierre) och Frédéric Joliot. Fick Nobelpriset i kemi 1935 (halva priset var) för upptäckten av artificiell radioaktivitet. Gerty och Carl Cori. Fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947 (halva priset tillsammans) för upptäckten av mekanismerna bakom den katalytiska omvandlingen av glykogen. Dessutom fick båda makarna Alva och Gunnar Myrdal Nobelpriset, dock inte samtidigt. Gunnar Myrdal fick ekonomipriset 1974 (halvt pris) och Alva Myrdal fredspriset 1982 (halvt pris). Foto: Jonathan Nackstrand/TT i hjärnan nätscellerna ett koordinatsystem som delar in omgivningen i latitud och longitud och talar om var vi befinner oss i relation till startpunkten och den punkt då vi ska svänga och därmed möjliggör navigation, sa Nobelförsamlingens sekreterare Göran K Hansson, när pristagarna presenterades. May-Britt Moser och Edvard I Moser har också visat att rutnätscellerna ingår i nätverk i entorinala kortex där även celler som registrerar huvudets riktning och rummets gränser ingår. Tillsammans med platscellernas karta integreras all denna information i hippocampus till ett positioneringssystem i hjärnan hjärnans GPS. Studierna utfördes på råttor, men senare forskning har visat att båda celltyperna finns även hos fladdermöss och apor. Med avancerad hjärnavbildning och i samband med operationer har man också hittat platsceller och rutnätsceller hos människor. Troligtvis är det ett system som finns hos alla däggdjur, däremot vet man inte i dag om exempelvis fåglar navigerar med liknande system. Årets pris är ett utpräglat grundforskningspris. Eventuella kliniska implikationer ligger långt fram i tiden. På symtomplanet finns dock en koppling till Alzheimers Nobelpriset 2014 sjukdom, Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar, säger Ole Kiehn, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet. Ett av de tidigaste symtomen på Alzheimers sjukdom är att lokalsinnet blir sämre, och det är väl etablerat att entorinala kortex är ett av de områden som först drabbas av atrofi vid alzheimer. Mer kunskap om hur hjärnans navigationssystem fungerar kan därför hjälpa förståelsen av den kognitiva svikten hos dessa patienter. Det kanske mest intressanta med upptäckten av hjärnans GPS är enligt Göran K Hansson att den öppnar vägen för att förstå hur nervceller djupt inne i hjärnan samverkar i kognitiva processer som att minnas, tänka, planera och fatta beslut. Upptäckterna utgör ett paradigmskifte i förståelsen av hur olika typer av specialiserade nervceller samarbetar i den kognitiva processen. Michael Lövtrup läkartidningen nr 41 2014 volym 111 1759
nyheter ny utbildning Olika läkare klarar den svåra rollen att leda ett traumateam olika bra. Nu har en särskild utbildning för traumateamledare startats i Skåne.»Vissa är väldigt aktiva och styrande. Andra vet inte riktigt hur de ska bete sig«, säger initiativtagaren Per Wihlborg. text: marie ström foto: julia lindemalm 1760 läkartidningen nr 41 2014 volym 111
nyheter ny utbildning Att leda traumateam Ny utbildning för större säkerhet på pallen Rollspel. Per Olofsson i rollen som traumateamledare (på pallen till höger) och Per Wilhborg (till vänster) som bång - styrig undersökande läkare. Traumalarmet går på akutmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö. En man, född 1973, har kört av vägen i 90 km/h. Bilen ligger på taket. Det har tagit ambulans personalen en halvtimme att hinna fram. Föraren är vaken, men trött och slö. Traumateamet skyndar in på akutrummet för att ta emot honom. Lystring.»Sign in«. Per Olofsson heter jag och är teamledare, säger kirurgen som står på en pall vid den vitmålade väggen. Ordet går runt bland resten av gruppen, följt av en lägesrapport om patientens tillstånd. Strax därpå rullas patienten in i akutrummet. Den undersökande läkaren går fram till honom, men ger ett förvirrat uttryck. Han glömmer att ta på sig rätt kläder och betar inte av ATLS-systemet (Advanced trauma life support) i rätt ordning. Teamledaren försöker rätta till missarna genom att ställa frågor från sin upphöjda position vid patientens fotände. Rösten är lugn, tydlig och mjuk. Om han är irriterad döljer han det väl. Kan han dra djupa andetag? Vad har han för saturation? Är hans bröstkorg stabil? Har vi fått någon blodgas? Kan du lyssna på lungorna igen? Patientens tillstånd försämras snabbt. Andningsljudet på ena lungan blir svagare och han faller i medvetandegrad. Den undersökande läkaren står handfallen, traumaledaren tar därför över kommandot. Vi måste trycka in lite vätska och så tycker jag att vi ska förbereda op, säger han varpå det intensiva arbetet plötsligt avbryts. Patienten hoppar upp från båren. Övningen är slut. Rollspelet är en viktig del i den nystartade utbildningen för traumateamledare som pågår under en intensiv dag på Skånes universitetssjukhus. Förutom övningen, går läkarna igenom ATLS och traumamanualen. Andra saker som tas upp är vad som gör att ett team fungerar, hur man blir en bra ledare och hur missförstånd kan undvikas genom tydlig kommunikation och återkoppling. Deltagarna, som alla är specialister i anestesi- och intensivvård, kirurgi, ortopedi eller akutsjukvård, sätter sig i en ring för att utvärdera övningen tillsammans med några sköterskor. Den undersökande läkaren har spelats av Per Wihlborg. Till vardags är han överläkare på akutkliniken, ansvarig för sjukhusets traumaverksamhet och initiativtagare till utbildningen. Hans erfarenhet är att olika läkare är olika skickliga på att hantera rollen. Vissa är väldigt aktiva och styrande. Andra står i ett hörn, är obekväma och vet inte riktigt hur de ska bete sig, säger han. På Skånes universitets- läkartidningen nr 41 2014 volym 111 1761
nyheter ny utbildning sjukhus är målet att ha en teamledare vid alla allvarliga traumalarm. För att få leda teamet kräver sjukhuset att man är specialist, ATLSkompetent och utsedd av sin klinikledning. Sedan är det upp till var och en att göra det bästa av rollen, säger Per Wihlborg. Hans mål är att utbildningen inom två år ska vara obligatorisk för alla som ska kliva upp på pallen. Med utbildningen vill vi att alla ska uppnå en hög lägstanivå. Det är egentligen konstigt att det inte finns någon i Sverige. När det gäller det medicinska har vi ju utbildningar i det mesta. I dag finns det inte heller några nationella riktlinjer för hur ett traumateam ska vara uppbyggt eller vilken kompetens medlemmarna ska ha. Det är upp till de enskilda landstingen att bestämma»med utbildningen vill vi att alla ska uppnå en hög lägstanivå.«hur traumaomhändertagandet ska organiseras och bedrivas. Tord Forsner på Socialstyrelsen utreder just nu den svenska traumavården. Till sin hjälp har Socialstyrelsen en expert grupp som bland annat består av representanter från specialistföreningar, intresseorganisationer samt nationella kvalitetsregister inom traumavården. I utredningen kartläggs den vardagliga traumasjukvården samt vilka resurser som finns för att hantera en allvarlig händelse med många svårt skadade. En annan uppgift är att ge förslag på hur det akuta traumaomhändertagandet bör organiseras och utvecklas. Socialstyrelsen tittar bland annat närmare på traumateamens tvärprofessionella sammansättning och teamledarens roll. Medan funktionen är väl inarbetad i exempelvis USA och Norge, är det socialstyrelsen utreder traumavården Socialstyrelsen ska ta fram ett planeringsunderlag för svensk traumavård till den 1 juni 2015. Regeringsuppdraget kom till efter bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utøya 2011, som väckte frågan om hur beredskapen ser ut i Sverige vid en liknande händelse. I Norge hade man gjort en systematisk genomgång av traumavården några år före attentaten, vilket tros vara en viktig förklaring till att den fungerade bra. bara en del svenska universitetssjukhus som regelbundet använder sig av den. I Norge finns ett nationellt traumaomhändertagande med särskilda traumacenter. Där spelar traumaledaren, som ska vara en kirurg med minst fem års erfarenhet, en nyckelroll. På många håll i världen har man definierat kompetensen och kraven på traumateamledaren, säger Tord Forsner. Teamledaren fyller enligt Per Wihlborg flera funktioner. Personen ska vara ett beslutsstöd till den mer juniora kollegan som undersöker patienten, är ansvarig för att andra specialister kallas in om det behövs och ska agera om något inte flyter på som det ska i teamarbetet. Ledaren står på en upphöjning i bakgrunden för att kunna överblicka hela förloppet. Personen får inte röra patienten, men styr den undersökande personalens arbete om det behövs. Det är en»hands off«- funktion. Det tar ungefär 3 4 sekunder, sedan har man tappat överblicken och får tunnelseende om man går fram till patienten, säger Per Wihlborg. I ringen av läkare och sjuksköterskor på akutmottagningen i Malmö är diskussionerna kring det nyss genomförda rollspelet i full gång. Per Wihlborg berömmer Per Olofssons instats.»röda gruppen«kopplas in vid traumalarm Skånes universitetssjukhus har även startat en särskild utbildning för sjuksköterskor och undersköterskor. Tolv personer har valts ut till»den röda gruppen«, som kopplas in vid röda traumalarm eller barntraumalarm. Under våren har de drillats med föreläsningar och praktiska övningar en timme i veckan. Enligt överläkaren Per Wihlborg, som är ansvarig för traumaverksamheten, har det lett till en stor kvalitetsförbättring. Sköterskorna kan förutspå läkarens nästa steg, vilket sparar viktiga, ibland livsavgörande minuter.»inom två år vill vi att alla som ska bli traumateamledare ska genomgå den här utbildningen«, säger Per Wihlborg. Du var vaken och styrde hela tiden upp när jag bommade. Och du gjorde det utan att det blev otrevligt eller jag kände mig jagad. Louise Walter, anestesioch intensivvårdsläkare i Lund, instämmer. Trots lite bångstyrighet från undersökande doktor så återkom teamledaren till B, där det var ett stort problem, och tillät inte honom smita vidare till C. Det var bra med envisheten. I Lund är rutinen att ha en teamledare inte lika upparbetad som i Malmö, berättar Louise Walter. I praktiken sker det bara då och då. Själv har hon ställt sig på pallen en gång i skarpt läge. Det var för ett par månader sedan när Traumateamledare leder arbetet runt patienten utan att själv röra vid denne. Det har blivit ett enormt lyft. När det är dags att sätta ett toraxdränage finns allt redan framplockat, eftersom undersköterskan har förstått vad som är på gång redan när läkaren sagt att andningsljudet på ena sidan är nedsatt, säger Per Wihlborg. kirurgen var upptagen och hon insåg att någon behövde få överblick över situationen. Det var ovant, men man gör vad stunden kräver. Det svåraste var nästan att hindra sig från att hoppa ner och börja»jobba på riktigt«. Nu känner hon sig säkrare om det skulle ske igen. Även hon tycker att utbildningen borde vara obligatorisk. Vissa föds med tydliga ledaregenskaper. Men det kommer inte naturligt för alla, utan är något som måste tränas upp. Per Olofsson håller med. Som kirurg och medicinskt ansvarig för den kirurgiska akutvårdsmottagningen i Malmö är han van vid att leda»vissa föds med tydliga ledaregenskaper. Men det kommer inte naturligt för alla «traumateam, men tycker trots det att rollen kan vara svår. Det svåraste är att styra upp verksamheten på ett effektivt sätt när folk tar ut svängarna för mycket, att behålla överblicken och låta bli att blanda sig i handgripligen, säger han och fortsätter: Under övningen var jag på väg ned från pallen flera gånger. Marie Ström 1762 läkartidningen nr 41 2014 volym 111
nyheter SLF riktar stark kritik mot ny ST-föreskrift Socialstyrelsens förslag till ny ST-föreskrift innebär att kvalitetskontrollen av ST-utbildningen försvagas. Det menar Läkarförbundet i ett bitvis mycket kritiskt remisssvar. När den nu gällande föreskriften för läkares ST (SOSFS 2008:17) infördes var en av nyheterna ett krav på regelbunden extern granskning av verksamheter med ST-utbildning. I förslaget till ny ST-föreskrift, som är tänkt att gälla från våren 2015, vill Socialstyrelsen ta bort det kravet. Läkarförbundet är i sitt remissvar mycket kritiskt till det och menar att det skulle innebära en»kraftig försvagning«av kvalitetsarbetet kring ST-läkarnas utbildningsmiljö.» det behövs oberoende granskning för att få till en hög nationell standard på ST-utbildningarna.«Emma Spak Jag förstår inte att man vill försvaga ett system som har varit bra och accepterats överallt. Det måste vara en trygghet för en klinik att veta att man har en utbildning som tål en oberoende inspektion, säger Eva Engström, ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation. Eva Engström Emma Spak Emma Spak, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, Sylf, tror att slopad extern granskning kommer att leda till ökade kvalitetsskillnader. Vi vet redan i dag att det skiljer extremt mycket i kvalitet mellan olika sjukhus, och vi tror att det behövs oberoende granskning för att få till en hög nationell standard på ST-utbildningarna. Läkarförbundet är även mycket kritiskt till att en rad andra formuleringar tagits bort som rör kvalitetssäkringen av utbildningen. Exempel på strukna formuleringar är att kurser som ST-läkarna går bör vara kvalitetsgranskade, att vårdgivaren ska ha dokumenterade rutiner för ST, att ST-läkare bör ha tillgång till regelbunden intern och extern utbildning samt tid för självstudier, att tillgång till specialistläkare med relevant kompetens bör motsvara behovet av handledar- och instruktörsinsatser samt att brister i en ST-läkares kompetens bör leda till förbättringar i verksamhetens utbildningsinsatser. Sammantaget har dessa förändringar ett starkt negativt signalvärde, menar Emma Spak. Enskilt kan de här formuleringarna te sig som detaljer, men det är många förändringar som pekar åt samma håll, att man lägger mer av Av de totalt 122 remissvar som inkommit till Socialstyrelsen på förslaget till ny ST-föreskrift ifrågasätter en överväldigande del det borttagna kravet på extern granskning. Bland de som anser kravet bör behållas finns, förutom Läkarförbundet, Inspektionen för vård och omsorg, Svenska Läkaresällskapet, Lipus AB, flera studierektorer och studierektorsnätverk samt en lång rad specialitetsföreningar. ansvaret på den enskilde ST-läkaren. Men studierektorer och handledare som vi pratar med säger ofta att när man inte uppnått målen är det för att man inte fått tid att gå kurser, göra randningar eller på grund av bristfällig handledning, och det är saker som den enskilde ST-läkaren inte själv kan åtgärda. En annan förändring som Läkarförbundet är kritiskt till är att man tagit bort kravet att verksamhetschefen ska planera in teoretiska moment och kurser. Eftersom sådan planering måste ske med hänsyn till de ekonomiska ramar som finns kan den inte göras av studierektor utan måste enligt förbundet vara verksamhetschefens ansvar. Förbundet är däremot positivt till att delmålen i ST-utbildningen delas upp i specialitetsövergripande (a- och b-delmål) och specialitetsspecifika delmål (c-delmål), där de förra är enhetligt formulerade, vilket underlättar byte av specialitet. Att man försöker förtydliga studierektorsrollen är också positivt, men studierektorernas ansvar och mandat skulle enligt förbundet behöva stärkas Enligt Bitte Fritzson, chef för enheten för hälso- och sjukvårdsjuridik på Socialstyrelsen, är ett skäl till att man i remissförslaget tog bort kravet att man inte var klar över att det var en så viktig fråga, samtidigt som det är juridiskt komplicerat eftersom granskningen sker utan insyn från det offentliga. Till det kommer förändringar i patientsäkerhetsförordningen som gör att Socialstyrelsen inte längre har bemyndigande att ställa sådana krav. Vi tror att det beror på en miss och har skrivit till regeringskansliet och begärt att de ska utreda om vi kan få tillbaka bemyndigandet, säger Bitte Fritzson. Enligt Febe Westberg, projektledare för revideringen av föreskriften, är ett annat skäl till att fundera över om kravet på extern granskning ska vara kvar hur det fungerat hittills. genom att arbetsuppgifterna flyttas från de allmänna råden till föreskriften. Att förslaget till ny föreskrift skulle innehålla ett slopat krav på extern granskning av ST kom som en överraskning för Emma Spak och Eva Engström, trots att båda sitter med i det nationella ST-rådet som varit involverat i arbete med den nya föreskriften. Om en fråga som för oss är så viktig som den här inte är förankrad blir man lite undrande över hur den här processen egentligen gått till och hur förankrad den är, säger Eva Engström. Michael Lövtrup skl är nöjda SKL ser Socialstyrelsens förslag att slopa kravet på externa inspektioner som»slutet på en långtgående reglering, som saknar motstycke i hälsooch sjukvården«. Enligt SKL finns det ingen grund för att utbildningen av specialistläkare ska ha en annan och strängare reglering än övriga kärnverksamheter inom vården; det systematiska kvalitetsarbetet måste även på detta område bygga på egenkontroll. Massiv kritik mot borttagen externgranskning Vi har hört att verksamheter som inte fungerar inte beställer någon granskning, eller inte offentliggör den. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om ny ST-föreskrift kommer ytterligare en version att skickas ut på remiss, där man kommer att beakta de synpunkter man fått in i den första remissrundan. Bitte Fritzson öppnar för att man eventuellt åter lyfter in kravet på extern granskning förutsatt att man får tillbaka det tidigare bemyndigandet från regeringen. Det blir den viktigaste frågan för oss att se över. Är det kraftig kritik mot något i en remiss måste vi titta på det en gång till. Michael Lövtrup läkartidningen nr 41 2014 volym 111 1763
nyheter Hans Rosling om hur man kommer i väg på utlandsuppdrag:»skaffa för guds skull inte villa«bland nya läkarstudenter är intresset för att arbeta med global hälsa stort. Sedan minskar det dramatiskt. Och mer än hälften av dem som jobbar för Läkare utan gränser gör det bara en enda gång. Om man frågar en klass som går första terminen på läkarutbildningen, räcker 19 av 20 upp handen om man frågar om de är intresserade av utlandsuppdrag. Sedan blir det färre och färre, säger ST-läkaren Helena Nordenstedt som leder en kurs om global hälsa på Karolinska institutet. Ett annat problem är att det är få läkare som åker på fler än ett uppdrag. Det leder till att mycket kunskap går förlorad. Bland sjukvårdspersonalen är läkare sämst. Hela 55 procent försvinner efter första uppdraget. Bland sjuksköterskor är det 35 procent. För att undersöka vad rekryteringsproblemen beror på har organisationen satt samman en arbetsgrupp. Helena Frielingsdorf, som sitter i Läkare utan gränsers styrelse, är en av dem som arbetat med frågan. Efter fyra långa uppdrag till Nepal, Kongo, Burma och Centralafrikanska republiken tillhör hon som till vardags är ST-läkare i psykiatri på Karolinska universitetssjukhuset själv en av organisationens mest erfarna medicinska volontärer. Ju fler uppdrag man gör, desto kortare blir startsträckan. Jag kan göra mer nytta på kortare tid. Dessutom har jag jättestor nytta av de erfarenheter som jag gjort i fält i mitt dagliga kliniska arbete, säger hon. Hans Rosling förklarar på Läkaresällskapet. Alla läkare som har varit på ett uppdrag med Läkare utan gränser sedan starten 1993 har fått svara på en enkät. Svaren, som presenterades vid ett seminarium om global hälsa på Svenska Läkaresällskapet, visade att den vanligaste anledningen till att de inte packade resväskan var att de inte ville lämna en familj eller partner. Andra orsaker var att de inte ville vara borta så många månader, att de upplevde att det var svårt att kombinera med ST, att de tyckte att framförhållningen från Läkare utan gränsers»man måste passa på att åka i gluggarna i livet.«sida varit för dålig och att det var svårt att få tjänstledigt. Väldigt få angav att det berodde på ekonomiska skäl eller att de inte gillade arbetsklimatet eller levnadsförhållandena, säger Helena Frielingsdorf. 88 procent uppgav att de inte bedrivit någon forskning under uppdraget, men 80 procent sa att de skulle vara intresserade av att kombinera kliniskt arbete med forskning i fält. Det visade sig även finnas ett stort intresse av att kombinera fältarbete med forskningsstudier eller ST. Hans Rosling, professor i global hälsa på Karolinska institutet, är inte förvånad över resultaten. Han har själv tillbringat en stor del av karriären utomlands och har arbetat med rekrytering för Sida och Afrikagrupperna. Han ritar upp en livskurva på en whiteboard som går igenom familjeskapandets intensiva faser men även rymmer en del lugna perioder. Man måste passa på att åka i gluggarna i livet, säger han. En annan nödvändighet om man vill arbeta med global hälsa är enligt Hans Rosling att ha ett driv och våga släppa taget.»det kommer gå åt pepparn för dig, du kommer aldrig få ett jobb«, sa de när jag åkte utomlands. Men jag har varit på Times lista över världens mest inflytelserika personer. Att skaffa rätt partner är ytterligare en viktig faktor, enligt den karismatiske professorn. Liksom att inte köpa någon villa. Dyra villalån gör det inte enklare att komma i väg. Marie Ström läs mer En längre version av artikeln finns på Läkartidningen.se läs även Läkare utan gränser om ebolautbrottet:»det här liknar ingenting vi sett tidigare«läs mer Texterna finns i sin helhet på Läkartidningen.se S, MP och V överens om vinster i välfärden Huvudsakligt överskott ska återinvesteras i välfärdsbolagen. Det sa S, MP och V när de presenterade sin uppgörelse mot vinster i välfärden. Den nya reglerna kommer tidigast att vara på plats 2016. Emma Henriksson (KD) blir ordförande i socialutskottet Heidi Stensmyren ger både ros och ris till regeringens förslag Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren ser flera ljuspunkter bland förslagen i regeringsförklaringen, men har också invändningar. Hon har redan fått en inbjudan från den nye ministern, som vill höra vad Läkarförbundet har för tankar om vad regeringen bör prioritera. SSU-ordförande blir sjukvårdsminister Annika Strandhäll, Gabriel Wikström och Åsa Regnér är nya ministrar i Socialdepartementet. Gabriel Wikström får sjukvårdsfrågorna. Helene Hellmark Knutsson blir forskningsminister i Utbildningsdepartementet. Riksrevisionen: Prestationsbaserad ersättning kan hämma utvecklingen För mycket ekonomistyrning i landstingen riskerar att stjälpa mer än det hjälper. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport, där regeringens prestationsbaserade ersättningar kritiseras. Ett barn är fött efter livmodertransplantation SLF säger ja till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor Kostnaden för läkemedel utanför förmånen stiger kraftigt»vänskap«på Facebook inte jäv 1764 läkartidningen nr 41 2014 volym 111