Barn tycker till. Samtal om användning av digitala medier.

Relevanta dokument
Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan

- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen. Kort om projektet

Buggar eller fel vid programmering. Lektionen handlar om felsökning i programmering. Buggar eller fel vid programmering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Förebygga och upptäcka

Handledning till Lätta tips barn

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/ Normer och värden

Jämställt föräldraskap för barnets bästa

Buggar eller fel vid programmering

Undersök vad som är programmerat

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Ann-Sofie Edlund och Karima Assel Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting 2017

Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

GOS-G för blivande föräldrar

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Om nätmobbning 1 av 2. Lektionen handlar om nättrakasserier. Om nätmobbning 1 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Värdera din digitala integritet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Föräldrastöd i grupp

Surfplatta i förskolan

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Samtalsplan

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Stavsjö förskolas plan mot kränkandebehandling. ht 2018 vt 2019

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Vi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Leonards plåster kvalitet i sagostunden Enkät - nuläge 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Gillbostubbens Likabehandlingsplan. Läsår: 16/17

Stavsjö förskolas plan mot kränkande behandling. ht 2019 vt 2020

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Riskbedöma (2 min), och SAMhjulet.

Verksamhetsbeskrivning Kålhagens förskola Nattis

Riktlinjer för hantering av bilder, filmer och ljudupptagningar

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Hur används nätet? (läsa diagram)

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekerö kommun Föräldrar - Förskoleklass - Våren svar, 76%

Arbetsplan. Killingens förskola

Skydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning.

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Hur fungerar en dator? Lektionen handlar om att förstå hur datorer styrs av program. Hur fungerar en dator? Lektionsförfattare: Boel Nygren

Lokal arbetsplan 2014/15

Bodals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetssammanfattning Sallerup

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Samverkan för psykisk hälsa

Årsberättelse 2013/2014

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

Ungdomsgruppen 18 april

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Projekt Fatta samtycke

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

Förskolan Loket. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Så som du själv vill att andra ska behandla dig, Så ska du också behandla andra

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Transkript:

Barn tycker till Samtal om användning av digitala medier. Filmen Barn tycker till har tagits fram som ett metodmaterial för personal att använda vid samtal med föräldrar om digitala medier och dess användning. Metodmaterialet är en av flera aktiviteter i en handlingsplan vars mål är att förebygga och minska ohälsa kopplat till användning av digitala medier och att barn, unga och deras föräldrar ska få ett medvetet förhållningssätt till användningen av digitala medier. Den 2 feb-17 2017 genomfördes en utbildningsdag för Barnhälsovårdens sjuksköterskor mfl där filmen premiärvisades. Då gavs också förslag på hur filmen kan användas samt förslag på inledningar och inledande frågor till samtal i ämnet. Från deltagarna uttrycktes önskemål om att få tillgång till förslagen. Här nedan följer några scenarion med exempel på inledningar och inledande frågor. Det finns många olika sätt att inleda samtalen på, det här är bara några. Till filmen finns också ett samtalsstöd framtaget med 15 olika frågor att använda om man vill. Se vidare instruktionsbladet Snacka om digitala medier. Vi på Folkhälsa och social utveckling som arbetat med detta hoppas att materialet inspirerar till samtal om hur man kan använda digitala medier på ett sätt som främjar en god hälsa. 2017-02-02

Scenario 1 Ni (du som personal och en grupp föräldrar) har tillsammans tittat på filmen Barn tycker till. Ett sätt att inleda samtalet är att knyta an till något i filmen, tex avsnittet i början där barnen berättar vad deras föräldrar använder sina digitala medier till. Frågorna är sk öppna frågor vilket innebär att deltagarna ger ett berättande svar. Det är viktigt att de får tid och möjlighet att formulera sina svar och tankar. - Barnen i filmen berättar om vilka digitala medier deras föräldrar har och vad de använder dem till. Hur ser det ut för er, vad använder ni dem till? Har ni förändrat era medievanor sedan ni blev förälder? Hur ser ni hur ni själva använder?

Scenario 2 Ni (du som personal och en grupp föräldrar) har tillsammans tittat på filmen Barn tycker till. Ett sätt att inleda samtalet är att knyta an till något i filmen, tex slutet på filmen där barnen berättar vad som kan hända om man tittar för länge. - I slutet av filmen hör vi barnens egna ord om vad som händer om man tittar för länge. Barn är ju duktiga på att snabbt lära sig använda surfplattor och mobiltelefoner. Det som är roligt och fängslande vill man ju göra mer och mer av, så visst kan det bli mycket skärmtid. - Vad tänker ni om balansen mellan skärmtid och andra aktiviteter? - Varför behövs det andra aktiviteter och vad kan det vara?

Scenario 3 Ni (du som personal och en grupp föräldrar) har tittat på filmen Barn tycker till tillsammans. Ett sätt att inleda samtalet är ställa en öppen fråga. Det är viktigt att deltagarna får möjlighet att formulera sina reflektioner och tankar. -Nu har vi sett filmen och hört barnen. Vad tänker ni om det vi har sett och hört? Man kan antingen fortsätta samtalet utifrån någon reflektion som lämnats eller bjuda in till ytterligare reflektioner genom att ställa frågan: -Vad mer?/vad mer tänker ni på?

Scenario 4 Ni (du som personal och en föräldrar) har under ett mottagningsbesök tittat på filmen Barn tycker till tillsammans. Du inleder genom att knyta an till något i filmen, tex slutet på filmen där barnen berättar vad som kan hända om man tittar för länge. - I slutet av filmen hör vi barnens egna ord om vad som händer om man tittar för länge. Barn är ju duktiga på att snabbt lära sig använda surfplattor och mobiltelefoner. Det som är roligt och fängslande vill man ju göra mer och mer av, så visst kan det bli mycket av skärmtid. - Vad känner du till om på vilket sätt det kan påverka barnen? (Invänta förälderns svar och be om lov att få fylla på med den information som kanske fattas. ) - Får jag berätta varför det är viktigt att barn inte bör använda surfplattor, mobiltelefoner och datorer allt för mycket, om hur det kan påverka barnet?