Latin A, HT 2015 Delkurs 1. Latinsk formlära och syntax Studiehandledning Lärare: Christer Henriksén Christer.Henriksen@lingfil.uu.se, 018-471 68 45 Rum 9-3031 Hemsida http://www.lingfil.uu.se/staff/christer_henriksen Institutionens hemsida: http://www.lingfil.uu.se Litteratur: Erik Tidner, Liber primus latinus, Texter samt Förklaringar och ordförteckning, 2 uppl. (Stockholm 1971 och senare omtryck). Nils Sjöstrand, Ny latinsk grammatik, 3 uppl., Uppsala 2014. Version 150811
2
Schema för kursen Latinsk formlära och syntax, 15 hp Latin A, HT 2015 Christer Henriksén 31 augusti - 7 november. Datum Tid Lokal Text To 27/8 14-16 Geijersalen (Upprop / registrering) Må 31/8 14-16 2- K1023 Introduktion till latinstudiet Ti 1/9 10-12 16-0041 Liber primus 1-2 To 3/9 16-18 16-0041 Liber primus 3-5 Må 7/9 14-16 2-0076 Liber primus 6-7 Ti 8/9 10-12 6-0022 Liber primus 8-9 To 10/9 14-16 7-1013 Liber primus 10-11 Fr 11/9 10-12 16-0041 Liber primus 12-13 Må 14/9 14-16 2-0076 Liber primus 14-15 On 16/9 9.00 9.45 2-0076 Diagnostiskt prov kap. 1 15 (obligatoriskt) On 16/9 10 12 2-0076 Liber primus 17-18 (+ glosor till 16) Fr 18/9 10-12 2- K1023 Liber primus 19-20 Må 21/9 14-16 2-0076 Liber primus 21-22 On 23/9 10-12 2- K1023 Liber primus 23-24 Fr 25/9 10-12 2- K1023 Liber primus 25-26 Må 28/9 14-16 2- K1023 Liber primus 27, 30 (+ glosor till 28 och 29) On 30/9 10-12 2- K1023 Liber primus 31-32 Fr 2/10 10-12 2- K1023 Liber primus 33-34 V. 41. Repetition och inläsning på egen hand Må 12/10 13.00 13.45 2- K1023 Diagnostiskt prov kap. 17 34 (obligatoriskt) Må 12/10 14-16 2- K1023 Liber primus 35-36 On 14/10 10-12 2- K1023 Liber primus 37-38 3
Fr 16/10 10-12 2- K1023 Liber primus 39-40 Må 19/10 14-16 2- K1023 Liber primus 41-42 On 21/10 10-12 2- K1023 Liber primus 43, 45 Fr 23/10 10-12 2- K1023 Liber primus 46-46B Må 26/10 10-12 2- K1023 Liber primus 46C- D On 28/10 14-16 2- K1023 Liber primus 46E- G Må 2/11 10-12 2- K1023 Oratio obliqua 1 On 4/11 14-16 2- K1023 Oratio obliqua 2 Lö 7/11 9-13 Bergsbrunnag. 15, sal 2 Tentamen Litteratur: Erik Tidner, Liber primus latinus, Texter samt Förklaringar och ordförteckning, 2 uppl. (Stockholm 1971 och senare omtryck). Nils Sjöstrand, Ny latinsk grammatik, 3 uppl., Uppsala 2014. Båda kursböckerna säljs via institutionens studerandeexpedition. 4
Studiehandledning Efter varje lektion skall du kunna redogöra för de moment inom formlära och syntax som är uppsatta som aktiva mål till respektive lektionstillfälle, översätta de texter som ingår till respektive lektionstillfälle från latin till svenska, översätta de glosor som ingår till respektive lektionstillfälle från latin till svenska (se sid. 22 och följande i detta häfte). Lektion 1. Må 31/8, kl. 14-16. Lokal 2- K1023. Introduktion latinets uttal; dela in latinska ord i stavelser; redogöra för och tillämpa latinets regler om stavelselängd och ordaccent (Sjöstrand 1 5). Redogöra för begreppen flekterande språk, deklination, genus, kasus och numerus samt konjugation (enligt PowerPoint; jfr Sjöstrand 17 21). Lektion 2. Ti 1/9, kl. 10-12. Lokal 16-0041. Text: Liber primus 1-2. Substantiv: 1:a deklinationens femininer och maskuliner (Sjöstrand 22 23). Pronomen: Personliga pronomen ego och tu (Sjöstrand 62:1). Verb: Latinska verbformers uppbyggnad (temastam och personändelse, jfr Sjöstrand 72, 73, 74:1a och 2a). 1:a konjugationen (voco): Presens indikativ, imperativ I och infinitiv aktivum (Sjöstrand 80 A) sum: Presens indikativ, imperativ I och infinitiv aktivum (Sjöstrand 89:1 & 3). Syntax: Definiera begreppen sats, finit verb, transitiva och intransitiva verb samt satsdelarna subjekt, ackusativ- och dativobjekt, subjektiv och objektiv predikatsfyllnad. Ablativus instrumenti (medlets ablativ; Sjöstrand 139) Genitivus possessivus (possessiv genitiv; Sjöstrand 109). Prepositionen in med ackusativ och ablativ (Tidner 169:1). Enklitiskt cum (Sjöstrand 4:3). 5
Lektion 3. To 3/9, kl. 16-18. Lokal 16-0041. Text: Liber primus 3-5. Substantiv: 2:a deklinationen maskulinum (servus) och neutrum (bellum) (Sjöstrand 26). Verb: 2:a konjugationen (moneo): presens indikativ, imperativ I och infinitiv aktivum (Sjöstrand 81 A). Syntax: Skilja mellan huvudsats och bisats, definiera olika slag av bisatser. Du ska känna till: De opersonliga verben libet, placet och licet (jfr Sjöstrand 70:1) Lektion 4. Må 7/9, kl. 14-16. Lokal 2-0076. Text: Liber primus 6-7. Verb: 4:e konjugationen (audio): presens indikativ, imperativ I och infinitiv aktivum (Sjöstrand 84 A). Syntax: 1:a deklinationen maskulinum och 2:a deklinationen femininum med adjektiviska ord som bestämning (Sjöstrand 23 och 29 samt 47:1). Enklitiskt - que (Sjöstrand 4:3). Genitivus partitivus (partitiv genitiv, Sjöstrand 111) Ablativus viae (vägens ablativ, Sjöstrand 142). Lektion 5. Ti 8/9, kl. 10-12. Lokal 6-0022. Text: Liber primus 8-9. Substantiv: 2:a deklinationen substantiv och adjektiv med nominativ på - er (Sjöstrand 27 28 och 47:2). Pronomen: Demonstrativa pronomen ille (Sjöstrand 64:1). Verb: 1:a konjugationen (voco), 2:a konjugationen (moneo) och 4:e konjugationen (audio): imperfektum indikativ aktivum (Sjöstrand 80:A1, 81:A1 och 84:A1) sum: imperfektum indikativ aktivum (Sjöstrand 89:1). Syntax: Ablativus separativus (separativ ablativ) (Sjöstrand 137) Accusativus temporis (tidsackusativ) (Sjöstrand 134:2) 6
Lektion 6. To 10/9, kl. 14-16. Lokal 7-1013. Text: Liber primus 10-11. Pronomen: Demonstrativa pronomen iste (Sjöstrand 64:4) Räkneord: Grundtalet unus (Sjöstrand 56 och 58:1). Verb: 1:a konjugationen (voco), 2:a konjugationen (moneo) och 4:e konjugationen (audio, venio): perfektum indikativ och infinitiv aktivum (Sjöstrand 80:C; jfr sid 98 och 104 längst ned; se också Sjöstrand 75 för olika bildningstyper i perfektstammen). sum: perfektum indikativ och infinitiv (fui, Sjöstrand 89:2). Syntax: Ackusativ med infinitiv (Sjöstrand 214, spec. 214:2 a d). Predikativt attribut (Sjöstrand 105, jfr lektion 11). Latinskt perfektum vid den temporala konjunktionen postquam (Sjöstrand 240:1). Du ska känna till: Böjningen av grekiska ord av typen Aeneas (Sjöstrand 25) samt böjningen av indefinita pronomen alius (Sjöstrand 67:8; böjs som unus) och deus (Sjöstrand 30:1). Böjningen av indefinita pronomen solus (Sjöstrand 48:3; böjs som unus). Lektion 7. Fr 11/9, kl. 10-12. Lokal 16-0041. Text: Liber primus 12-13. Pronomen: Demonstrativa pronomen hic (Sjöstrand 64:3). Verb: Pluskvamperfektum indikativ aktivum (Sjöstrand 80:C1, jfr sid 98 och 104 längst ned). 1:a konjugationen (voco): presens konjunktiv aktivum (Sjöstrand 80:A1) sum: presens konjunktiv aktivum (Sjöstrand 89:1). Syntax: Finala adverbialsatser (Sjöstrand 231). Hortativ, prohibitiv och optativ konjunktiv i huvudsats (Sjöstrand 181:1 182). Du ska känna till: Substantiverade pronomen och adjektiv i neutrum pluralis (Sjöstrand 155:4) Lektion 8. Må 14/9, kl. 14-16. Lokal 2-0076. Text: Liber primus 14-15. Pronomen: Demonstrativa pronomen ipse (Sjöstrand 64:5) Verb: 2:a konjugationen (moneo) och 4:e konjugationen (audio): presens konjunktiv aktivum (Sjöstrand 81:A1 och 84:A1). 1:a konjugationen (voco), 2:a konjugationen (moneo) och 4:e konjugationen (audio): imperfektum konjunktiv aktivum (Sjöstrand 80:A1, 81:A1 och 84:A1). 7
Syntax: sum: imperfektum konjunktiv aktivum (Sjöstrand 89:1). Finala objektssatser efter verba voluntatis (viljeverb) och verba agendi (strävandets verb; Sjöstrand 232:1 2). Konsekutiva adverbialbisatser (Sjöstrand 228:1). Cum historicum med imperfektum konjunktiv (Sjöstrand 238:2). Irreala konditionalsatser i nutid (Sjöstrand 246 och 246:3a). Ablativus causae (orsakens ablativ, Sjöstrand 146) Ablativus modi (sättets ablativ, Sjöstrand 144) Kausala bisatser inledda av cum (Sjöstrand 236:2). Lektion 9. On 16/9, kl. 10 12. Lokal 2-0076. Text: Liber primus 17-18. Substantiv: 3:e deklinationens konsonantstammar i maskulinum och femininum (Sjöstrand 33:1). Pronomen: Demonstrativa pronomen is (Sjöstrand 62:2). Verb: Pluskvamperfektum konjunktiv aktivum (Sjöstrand 80:C1, jfr sid 98 och 104 längst ned). Syntax: Cum historicum med pluskvamperfektum konjunktiv (Sjöstrand 238:2). Irreala konditionalsatser i förfluten tid (Sjöstrand 246 och 246:3b). Genitivus obiectivus (objektiv genitiv; Sjöstrand 110). Lektion 10. Fr 18/9, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 19-20. Substantiv: 3:e deklinationens konsonantstammar i neutrum (Sjöstrand 33:2). 3:e deklinationen, blandade klassen (Sjöstrand 35). Verb: Kontraherade fomer i pluskvamperfektum (vocassem, audissem) och kontraherad perfektum infinitiv vocasse (Sjöstrand 85:2). Parallellformen på - ere i perfektum indikativ 3:e person pluralis (Sjöstrand 76:1 Anm.). Syntax: Ablativus loci (platsens ablativ, Sjöstrand 149) Ablativus temporis (tidsablativ, Sjöstrand 150) Du ska känna till: att genitiven nostri av personliga pronomen endast används som objektiv genitiv (Sjöstrand 62:1 Märk). 8
Lektion 11. Må 21/9, kl. 14-16. Lokal 2-0076. Text: Liber primus 21-22. Substantiv: 3:e deklinationens rena i- stammar (Sjöstrand 34). Adjektiv: Adjektiv i positiv efter 3:e deklinationen (böjs med få undantag efter i- klassen; Sjöstrand 48). Pronomen: Possessiva pronomen (Sjöstrand 63). Verb: 1:a konjugationen (voco) och 2:a konjugationen (moneo): presens particip (Sjöstrand (80:A2 och 81:A2 samt 48:3 Anm. 1). Syntax: Participium coniunctum (Sjöstrand 221). Du ska känna till: Böjningen av adjektivet totus (Sjöstrand 47:3). Lektion 12. On 23/9, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 23-24. Substantiv: 4:e deklinationen (Sjöstrand 39 42). Adverb: Adverb i positiv (Sjöstrand 53:1 3). Verb: 1:a konjugationen (voco, Sjöstrand 80:B1), 2:a konjugationen (moneo, Sjöstrand 81:B1) och 4:e konjugationen (audio, Sjöstrand 84:B1): presens indikativ och konjunktiv samt presens infinitiv passivum. 4:e konjugationen (audio): presens particip (Sjöstrand 84:A2 samt 48:3 Anm. 1). Syntax: Dativus finalis (final dativ, Sjöstrand 127). Koncessiva bisatser (Sjöstrand 255). Komparativa bisatser (Sjöstrand 250 253). Du ska känna till: Böjningen av indefinita pronomen alter (Sjöstrand 67:9). Lektion 13. Fr 25/9, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 25-26. Substantiv: 5:e deklinationen (Sjöstrand 43 44). Pronomen: Relativa pronomen qui (Sjöstrand 65:1) Personliga pronomen i 3:e person (Sjöstrand 62:2) och demonstrativa pronomen idem (Sjöstrand 64:6). 9
Verb: 1:a konjugationen (voco, Sjöstrand 80:B1), 2:a konjugationen (moneo, Sjöstrand 81:B1) och 4:e konjugationen (audio, Sjöstrand 84:B1): imperfektum indikativ och konjunktiv passivum. Syntax: Participium coniunctum i presens (Sjöstrand 221) Relativa bisatser med indikativ Ablativus qualitatis (egenskapsablativ) som attribut (Sjöstrand 145). Du ska känna till: Böjningen av indefinita pronomen nullus (Sjöstrand 67:6). Lektion 14. Må 28/9, kl. 14-16. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 27 och 30. Verb: Perfektum indikativ passivum och perfekt particip (Sjöstrand 80:D1 2, jfr sid 99 och 105 längst ned). 3:e konjugationens konsonantstammar (typen rego): presens indikativ, imperfektum indikativ samt presens infinitiv aktivum; imperativ och particip (Sjöstrand 82:A B, jfr 72). Syntax: Participium coniunctum i perfektum (Sjöstrand 221) Ablativus qualitatis (egenskapsablativ) som predikatsfyllnad (Sjöstrand 145). Ablativus mensurae (gradskillnadens ablativ, Sjöstrand 141) Du ska känna till: Böjningen av grundtalet duo (Sjöstrand 58:2) samt av indefinita pronomen uterque (Sjöstrand 67:11). Lektion 15. On 30/9, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 31-32. Verb: 1:a konjug. (voco), 2:a konjug. (moneo): futurum simplex aktivum (Sjöstrand 80:A1, 81:A1). sum: futurum simplex aktivum (Sjöstrand 89:1). 3:e konjug:s konsonantstammar (rego): presens och imperfektum indikativ och presens infinitiv passivum (Sjöstrand 82:B1-2). 10
Lektion 16. Fr 2/10, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 33-34. Pronomen: Interrogativa pronomen (Sjöstrand 66) Verb: 3:e konjug:s konsonantstammar (rego) och 4:e konjug. (audio): futurum simplex aktivum (Sjöstrand 82:A1 och 84:A1). 1:a konjug. (voco) och 2:a konjug. (moneo): futurum simplex passivum (Sjöstrand 80:B1 och 81:B1). Futurum exactum aktivum (Sjöstrand 80:C1, jfr sid 98, 100 och 104 längst ned). 3:e konjug:s konsonantstammar (rego): presens och imperfektum konjunktiv aktivum (Sjöstrand 82:A1). Syntax: Genitivus proprietatis (den karakteristiska egenskapens genitiv, Sjöstrand 114:2). Relativ anknytning i huvudsats (Sjöstrand 163:7, jfr lektion 17). Indirekta frågesatser (Sjöstrand 259:2 3). Du ska känna till: Böjningen av indefinita pronomen aliquis (Sjöstrand 67:2). Lektion 17. Må 12/10, kl. 14-16. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 35-36. Adjektiv: Adjektiv i superlativ (Sjöstrand 49:2 och 50:1; 50:2 3 och 51 för genomläsning). Adverb: Adverb i superlativ (Sjöstrand 55). Räkneord: Ordningstal 1 10 (Sjöstrand 56). Verb: 3:e konjugationens konsonantstammar (rego): presens och imperfektum konjunktiv samt futurum simplex passivum (Sjöstrand 82:B1). 1:a konjug. (voco), 2:a konjug. (moneo), 3:e konjug:s konsonantstammar (rego) och 4:e konjug. (audio): pluskvamperfektum och futurum exactum passivum (Sjöstrand 80:D1, jfr sid 99, 101 och 105 längst ned). possum (Sjöstrand 89:4c). Supinum på - um (Sjöstrand 80:D2 och 225; jfr sid 99, 101 och 105 längst ned). Syntax: ablativus absolutus med perfektum particip (Sjöstrand 222:1 3). Du ska känna till: Böjningen av indefinita pronomen quidam (Sjöstrand 67:5) 11
Lektion 18. On 14/10, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 37-38. Adjektiv: Komparativ av adjektiv (Sjöstrand 49:1, jfr 51). Adverb: Komparativ av adverb (Sjöstrand 55). Verb: 3:e konjugationens i- stammar (capio): presens och imperfektum indikativ, infinitiv, imperativ och presens particip aktivum samt presens och imperfektum indikativ och presens infinitiv passivum (Sjöstrand 83:A B). Syntax: Anknytande relativ i bisats (Sjöstrand 163:7 Märk a, jfr lektion 15). Ablativus comparationis (jämförelsens ablativ, Sjöstrand 138). Ablativus mensurae (måttets ablativ, Sjöstrand 141). Du ska känna till: Konstruktionen vid det opersonliga känsloverbet miseret (Sjöstrand 119) Lektion 19. Fr 16/10, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 39-40. Aktiva mål Verb: Syntax: 3:e konjugationens i- stammar (capio): presens och imperfektum konjunktiv och futurum simplex i aktivum samt presens och imperfektum konjunktiv passivum (Sjöstrand 83:A1 och B1). Futurum particip och futurum infinitiv (Sjöstrand 80:D2, jfr sid 99, 101 och 105 längst ned). Finala relativsatser (Sjöstrand 258:1; läs också om övriga typer av relativsatser med konjunktiv, Sjöstrand 256 258 ). Genitivus pretii (värdets genitiv, Sjöstrand 116). Finala objektssatser efter verba timendi (fruktans verb, Sjöstrand 232:3) samt efter verba impediendi (hindrandets verb, Sjöstrand 232:4). Du ska känna till: Indefinita pronomen quis i betydelsen någon (Sjöstrand 165:1a). Användningen av genitiv plural nostrum/vestrum som partitiv genitiv (Sjöstrand 62:1 Märk) Lektion 20. Må 19/10, kl. 14-16. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 41-42. Verb: 3:e konjug:s i- stammar (capio) och 4:e konjug. (audio): futurum simplex passivum (Sjöstrand 83:B1 och 84:B1). 12
Perfektum konjunktiv aktivum och passivum (Sjöstrand 80:C1 och D1, jfr sid 98 105 längst ned). Syntax: Ablativus absolutus med presens particip (Sjöstrand 222:1 3). Kunna redogöra för begreppet deponens (Sjöstrand 86:1; 86:2 5 för genomläsning). Perfectum praesens odi (Sjöstrand 191:2 Anm, sid 277). Konditionala satsfogningar (Sjöstrand 246, jfr lektion 8 9). Lektion 21. On 21/10, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 43 och 45. Verb: Gerundium (Sjöstrand 80:A2, 81:A2, 82:A2, 83:A2, 84:A2) Gerundivum (Sjöstrand 80:B2, 81:B2, 82:B2, 83:B2, 84:B2) Volo, nolo och malo (Sjöstrand 93). Syntax: Gerundivum som adjektivattribut och som predikatsfyllnad (Sjöstrand 224, 224:1 2) Participförbytning (Sjöstrand 221:7). Konjunktionen quin i bisats (Sjöstrand 234) Du ska känna till: Allmänna relativpronomen quicumque (Sjöstrand 65:2). Lektion 22. Fr 23/10, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 46-46B. Verb: fero med sammansättningar i aktivum (Sjöstrand 91) Perifrastisk konjugation i aktivum (Sjöstrand 79:1) och passivum (= gerundivum som predikatsfyllnad, Sjöstrand 79:2 och 224:2). Syntax: Gerundivförbytning (Sjöstrand 224:3b). Ablativus instrumenti vid utor, fruor och potior (Sjöstrand 139:3). Tempusföljd i konjunktivisk bisats (Sjöstrand 201-205). Komparativa konditionalsatser (Sjöstrand 254) Du ska känna till: Användningen av indefinita pronomen quisque med superlativ eller reflexivpronomen (Sjöstrand 165:3). Temporala bisatser med dum i presens indikativ (Sjöstrand 243). 13
Lektion 23. Må 26/10, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 46C- D. Verb: fio med sammansättningar (Sjöstrand 92) eo med sammansättningar i aktivum (Sjöstrand 90:1 och 3). Syntax: Perfectum praesens memini (Sjöstrand 191:2 Anm., sid. 277). Konjunktiv i huvudsats (oberoende konjunktiv, Sjöstrand 177 183, jfr lektion 7 och 15). Lektion 24. On 28/10, kl. 14-16. Lokal 2- K1023. Text: Liber primus 46E- G. Pronomen: reflexiva pronomen (Sjöstrand 62:3 och 160). Verb: eo med sammansättningar i passivum (Sjöstrand 90:2). fero med sammansättningar i passivum (Sjöstrand 91). Syntax: Explikativa quod- satser (Sjöstrand 235). Lektion 25. Må 2/11, kl. 10-12. Lokal 2- K1023. Text: Oratio obliqua 1 (se sid. 15 i detta häfte). Syntax: Indirekt tal - oratio obliqua. 1 (Sjöstrand 265-266:2a, 267 268). Lektion 26. On 4/11, kl. 14-16. Lokal 2- K1023. Text: Oratio obliqua 2 (se sid. 20 i detta häfte). Syntax: Indirekt tal - oratio obliqua. 2 (Sjöstrand 266:2b e). Tentamen Lö 7/11. 9-13. Bergsbrunnag. 15, sal 2 14
Indirekt tal - oratio obliqua. 1. A. Om indirekt tal (jfr Sjöstrand 196-97) 1. Ett direkt citat av en utsaga (av vad någon sagt eller tänkt) kallas direkt tal eller oratio recta: Domitianus, filius Vespasiani, multa templa deorum vetustate collapsa restituit. Domitianus, Vespasianus son, restaurerade många gudatempel som förfallit p.g.a. ålder. (collabor, collapsus sum dep. 3, största samman, förfalla ) 2. Ett referat av en utsaga (av vad någon sagt eller tänkt) kallas indirekt tal eller oratio obliqua. Den enklaste formen av indirekt tal är ett direkt citat som blivit objekt till ett sägeverb: Tacitus narrat Domitianum, filium Vespasiani, multa templa deorum vetustate collapsa restituisse. Tacitus berättar att Domitianus, Vespasianus son, restaurerade många gudatempel som förfallit p.g.a. ålder. Exemplet 2 är alltså ett referat av vad Tacitus sagt, medan exemplet 1 är ett citat, alltså exakt det som Tacitus faktiskt sade. 3. När ett direkt tal, ett citat, underordnas ett sägeverb (som dico, narro etc.) blir det direkta talet objekt till detta sägeverb, och hamnar därför i satsernas objektsform, ackusativ med infinitiv (förutsatt att sägeverbet styr ackusativ med infinitiv, vilket brukar vara fallet): det direkta talets subjekt blir subjektsackusativ, och dess predikats blir predikatsinfinitiv. Man säger att denna ackusativ med infinitiv är det indirekta talets huvudsats. Alltså står huvudsatser i indirekt tal vanligen i ackusativ med infinitiv. 4. Alla bisatser som ingår i ett indirekt tal behåller sitt subjekt i nominativ och står med finit predikat, men detta predikat står alltid i konjunktiv. Den vanliga tempusföljden för konjunktivisk bisats tillämpas. 5. Vid längre referat av vad någon sagt el. tänkt upprepas inte sägeverbet, utan anges bara i första meningen. 6. Exempel på indirekt tal med huvudsats i ack. m. inf. och bisats i konjunktiv. 15
Direkt tal (citat) Indirekt tal (referat) Kom ihåg att infinitiven uttrycker relativ tid i förhållande till det styrande verbet. En presensform i direkt tal ger därför alltid en presens infinitiv i det indirekta talets huvudsats, oavsett tempus hos det styrande verbet; en futurform ger futurum infinitiv och en form för förfluten tid ger perfektum infinitiv. Marcus laetus est. Marcus är glad. Marcus Romam venit. Marcus kom till Rom. Lucius dicit Marcum laetum esse. Lucius säger att Marcus är glad. Lucius dixit Marcum laetum esse Lucius sade att Marcus var glad. Lucius dicit Marcum Romam venisse. Lucius säger att Marcus kom till Rom. Lucius dixit Marcum Romam venisse. Lucius sade att Marcus kommit till Rom. Om subjektet i det direkta talet är jag (som ju vanligen anges bara i verbändelsen, utan något utsatt ego), måste man komma ihåg att också detta osynliga jag måste omvandlas till en subjektsackusativen se ( sig ) vid omskrivning till ack. m. inf. (se vidare punkt 8 nedan). Laetus sum. Jag är glad. Marcus dicit se laetum esse. Marcus säger att han är glad. (Här kan samma konstruktion behållas på svenska: Marcus säger sig vara glad.) Bisatser står alltid i konjunktiv i indirekt tal, oavsett modus i direkt tal: Marcus laetus est, quod Fabia hic est. Marcus är glad att Fabia är här. Lucius dicit Marcum laetum esse, quod Fabia hic sit. Lucius säger att Marcus är glad att Fabia är här. Bisatsens tempus rättar sig efter de vanliga reglerna för tempus i konjunktivisk bisats. Om det styrande verbet står i presens eller futurum har vi HUVUDTEMPUSFÖLJD, och samtidighet uttrycks med presens konjunktiv, föregående handling med perfektum konjunktiv och efterföljande handling med form på -urus sim. Om det styrande verbet står i imperfektum, perfektum eller eller pluskvamperfektum har vi HISTORISK TEMPUSFÖLJD, och samtidighet uttrycks med imperfektum konjunktiv, föregående handling med pluskvamperfektum konjunktiv och efterföljande handling med form på -urus essem. Lucius dixit Marcum laetum esse, quod Fabia hic esset. Lucius sade att Marcus var glad att Fabia var här. Hannibal in Italiam venit, ut urbem Romam deleret. Hannibal kom till Italien, för att förstöra staden Rom. Livius narrat Hannibalem in Italiam venisse, ut urbem Romam deleret. Livius berättar att Hannibal kom till Italien, för att förstöra staden Rom. 16
Romani, cum Hannibalem vicerint, Carthaginem non delent. Trots att romarna har besegrat Hannibal, förstör de inte Karthago. Cato dixit Romanos, cum Hannibalem vicissent, Carthaginem non delere. Cato sade att romarna inte förstörde Karthago, trots att de hade besegrat Hannibal. Då det indirekta talet omfattar flera meningar behöver alltså inte det styrande verbet upprepas: Marcus Romam venit, ut amphitheatrum Flavium videret. Fabia laeta est, quod his est. Marcus har kommit till Rom för att se den flaviska amphiteatern. Fabia är glad att han är här. Lucius dixit Marcum Romam venisse, ut amphitheatrum Flavium videret. Fabiam laetam esse, quod hic esset. Lucius sade att Marcus kommit till Rom för att se den flaviska amphiteatern. Fabia var glad att han var här (sade han). 7. Ackusativ med infinitiv kan bara användas i huvudsatser som är hållna i rak, berättande stil, eller som uttrycker raka påståenden. Om huvudsatsen i det direkta talet däremot innehåller något slags viljeyttring (befallning, förbud, bön, önskan etc.), kan inte ackusativ med infinitiv användas i det indirekta talet. Istället används konjunktiv i det indirekta talets huvudsats, efter styrande historiskt tempus i imperfektum: Roma pacem quam bellum mavult. Hannibal vincendus est. Itaque fortiter pugnate! Rom vill hellre fred än krig. Hannibal måste besegras. Kämpa därför tappert! Scipio dixit Romam pacem quam bellum malle. Hannibalem vincendum esse. Itaque fortiter pugnarent. Scipio sade att Rom hellre ville fred än krig. Hannibal måste besegras (sade han). Därför skulle de kämpa tappert (sade han). 8. Subjektet jag eller vi i direkt tal (ego och nos och dessas böjda former), kommer i indirekt tal att återges med motsvarande former av reflexiva pronomen se, possessiva pronomina för första person (meus och noster) med suus. Romam veni, ut Catonem convenirem. Dixit se Romam venisse, ut Catonem conveniret Jag kom till Rom, för att träffa Cato. Han sade att han kommit till Rom, för att träffa Cato. Ordagrannt: Han sade sig ha kommit till Rom, för att träffa Cato. I exemplet ovan är se subjektsackusativ i den ackusativ med infinitiv, som utgör det indirekta talets huvudsats. Det motsvarar ego i den oberoende huvudsatsen, som ju sällan sätts ut utan ligger implicit i verbändelsen. 17
Romam veni ut Catonem amicum Dixit se Romam venisse ut Catonem, amicum meum convenirem, qui librum mihi suum, conveniret, qui librum sibi dedicaverat et me ad cenam invitaverat. dedicavisset et se ad cenam invitavisset. Jag kom till Rom för att träffa min vän Cato, Han sade att han kommit till Rom för att träffa sin vän Cato, som hade dedicerat en bok till mig och som som hade dedicerat en bok till honom och som hade bjudit in mig till middag. hade bjudit in honom till middag. Ego et Aurelia, uxor mea, Romam Dixit se et Aureliam, uxorem suam, Romam venimus ut Catonem amicum nostrum venisse ut Catonem amicum suum conveniremus, qui librum nobis convenirent, qui librum sibi dedicaverat et nos ad cenam dedicavisset et se ad cenam invitaverat. invitavisset. Jag och min hustru Aurelia kom till Rom för att träffa vår vän Cato, som hade dedicerat en bok till oss och som hade bjudit in oss till middag. Han sade att han och hans hustru Aurelia kommit till Rom för att träffa sin vän Cato, som hade dedicerat en bok till dem och som hade bjudit in dem till middag. Denna användning av reflexiva pronomen, som i dessa fall syftar på subjektet i den styrande satsen (dixit) kallas indirekt (oblikt) reflexivum. Reflexiva pronomen kan samtidigt ha sin vanliga funktion, d.v.s. syfta på subjektet i samma sats, alltså i den sats där det reflexiva pronominet ingår (direkt reflexivum): Romam veni ut Catonem amicum meum convenirem, qui librum mihi dedicaverat et me domum suam invitaverat. Dixit se Romam venisse ut Catonem, amicum suum, conveniret, qui librum sibi dedicavisset et se ad domum suam invitavisset. Jag kom till Rom för att träffa min vän Cato, Han sade att han kommit till Rom för att träffa sin vän Cato, som hade dedicerat en bok till mig och som hade bjudit in mig till sitt hus. som hade dedicerat en bok till honom och som hade bjudit in honom till sitt hus. Här syftar suam på subjektet i samma sats, alltså på subjektet till invitaverat/invitavisset, d.v.s. Cato. B. Exempel på ett längre stycke, dels i oratio recta, dels i oratio obliqua. Under kriget mot kung Filip i Macedonien utbröt fientligheter mellan två kungar som båda var i förbund med Rom, Attalus i Pergamum och Antiochus i Syrien. I samband med detta kom sändebud från kung Attalus till senaten i Rom. Nedan följer två versioner av ett anförande som dessa sändebud höll inför senaten, den första i direkt tal, alltså som ett citat av vad sändebuden sade, den andra i indirekt tal, alltså som ett referat. Översätt sändebudens tal från latin till svenska. Jämför sedan versionen i direkt tal med den i indirekt tal; notera hur alla huvudsatser i det direkta talet omvandlats till ackusativ med infinitiv i det 18
indirekta, och hur alla bisatser i det indirekta talet kommit att stå i konjunktiv (oavsett modus i det direkta talet). 1. Sändebudens tal inför senaten (direkt tal, oratio recta). 1 Rex classe sua copiisque omnibus terra marique rem Romanam iuvat et, quae imperant Romani consules, impigre atque oboedienter ad eam diem fecit. 2 Sed veremur, ne id praestare per Antiochum regem ei ultra non liceat; 3 vacuum namque praesidiis navalibus terrestribusque regnum Attali Antiochus invasit. 4 Itaque Attalus orat vos, ut, si sua classe suaque opera uti ad Macedonicum bellum vultis, mittatis ipsi praesidium ad regnum suum tutandum; 5 si id nolitis, ipsum ad sua defendenda cum classe ac reliquis copiis redire patiamini. 6 Sed ne credideritis, patres conscripti, regem umquam populum Romanum, cui gratiam maximam pro multis erga se beneficiis habet, deserturum esse. Glosor: 1. copiae, -arum, fpl. trupper ; res Romana, den romerska saken, d.v.s romarnas angelägenheter; iuvo iuvi iutum, 1, stödja ; oboedienter, adv., lydigt. 2. vereor, dep. 2, frukta ; praesto, 1, åstadkomma, göra ; ultra, adv., ytterligare ; per, prep., här på grund av, för skull. 3. vacuus, adj., tom ; praedisia, -orum, npl., (skydds)trupper ; navalis, adj., sjö-, marin ; invado -vasi -vasum, 3, anripa. 5. sua är substantiverat reflexivpronomen i neutrum pluralis, hans ägodelar, hans rike. 6. patres conscripti, (i senatorslistan) införda fäder, gammalt tilltal till romerks senatorer, knappast använt annat än i tal inför senaten; erga, prep. med ack., gentemot ; beneficium, välgärning ; desereo -ui - ertum, 2, överge. 2. Referat av sändebudens tal (indirekt tal, oratio obliqua) Efter en inledande mening återges här sändebudens tal som oratio obliqua. Hela mening 1 har placerats i en temporal cum-sats och gjorts beroende av exposuissent, medan det övriga indirekta talet styrs av dixerunt på rad 3; man säger att dixerunt är anföringsverb. 0 Anno ab urbe condita DLVI legati Attali regis in senatum introducti sunt. 1 Ii cum exposuissent regem classe sua copiisque omnibus terra marique rem Romanam iuvare et, quae imperarent Romani consules, impigre atque oboedienter ad eam diem fecisse, 2 vereri se dixerunt, ne id praestare per Antiochum regem ei ultra non liceret; 3 vacuum namque praesidiis navalibus terrestribusque regnum Attali Antiochum invasisse. 4 Itaque Attalum orare patres conscriptos, ut, si sua classe suaque opera uti ad Macedonicum bellum vellent, mitterent ipsi praesidium ad regnum suum tutandum; 5 si id nollent, ipsum ad sua defendenda cum classe ae reliquis copiis redire paterentur. 6 Sed ne crederent regem umquam populum Romanum, cui gratiam maximam pro multis erga se beneficiis haberet, deserturum esse. 19
Glosor: 0. introduco -duxi -ductum, 3, låta få företräde. 1. expono -posui -positum, 3, framlägga, meddela. Indirekt tal - oratio obliqua. 2. A. Ovan sades att huvudsatser som uttrycker något slags viljeyttring inte kan återges med ackusativ med infinitiv i indirekt tal, utan måste återges med konjunktiv. Konjunktiv används också i det indirekta talets huvudsats främst i följande fall: - för att återge frågor, som till sin betydelse är likvärdiga med viljeytteringar: Direkt tal (citat) Indirekt tal (referat) Cur tam diu dubitas? Cur tam diu dubiratet? Varför tvekar du så länge? Varför tvekade han så länge? (= Tveka inte så länge! ) (= Han borde inte tveka så länge) Frågor, som till sin betydelse är likvärdiga med är likvärdiga med raka påståenden, står däremot i ackusativ med infinitiv (liksom alla huvudsatser som uttrycker raka påståenden): Quis illo fortior est? Vem är tapprare än denne? (= Ingen är tapprare än denne ) Quem illo fortiorem esse? Vem var tapprare än denne? - för att återge en deliberativ konjunktiv i det direkta talet: Quid faciam? Vad ska jag göra? Quid faceret? Vad skulle han göra? - i verkliga frågor (d.v.s. frågor som man väntar sig ett svar på): Cato praeterea quid censet? Vad anser Cato för övrigt? Cato praeterea quid censeret? Vad ansåg Cato för övrigt? B. Senatens svar till Attalus sändebud. Nedanstående stycke ger senatens svar till Attalus sändebud. Det är ett referat av vad senaten sade, och står alltså helt i oratio obliqua. Översätt stycke från latin till svenska, och skriv sedan en latinsk version i direkt tal, oratio recta. Tänk på att det är bara subjekt (och bestämningar som hör till subjektet) och predikat 20
som påverkas vid omskrivning från oratio obliqua till oratio recta och tvärtom; alla objekt, adverbial m.m. kvarstår oförändrade. Senatus legatis ita responderi iussit: 1 Quod rex Attalus classe copiisque aliis duces Romanos iuvisset, id gratum senatui esse; 2 ipsos autem nec auxilia missuros Attalo adversus Antiochum, socium et amicum populi Romani, nec Attali auxilia retenturos ultra, quam regi commodum esset; 3 et principium et finem belli gerendi in potestate ipsorum, qui ope sua Romanos adiuvare vellent, semper esse; 4 cur crederent senatui placere, ut socii sui non satis firmi ad hostes propulsandos essent? 5 Legatos se ad Antiochum missuros, qui nuntiarent, Attali opera adversus Philippum, communem hostem, uti populum Romanum; 6 gratum eum facturum senatui, si regno Attali abstineat belloque absistat; aequum enim esse, socios et amicos populi Romani reges inter se quoque pacem servare. Glosor: 2. auxilia, -orum, npl., hjälptrupper ; retineo -ui retentum, 2, behålla ; commodus, adj., lämplig, passande. 3. principium, början ; ops, opis, f., hjälp, bistånd. adiuvare = iuvare. 4. firmus, adj., stark ; propulso, 1, hålla borta, slå tillbaka. 6. abstineo -tinui, 2, här skona (med ablativ); absisto, stiti 3, avstå från (med ablativ); aequus, adj., rättvis, skälig. 21
Glosor för aktiv inlärning Följande glosor skall du kunna översätta från latin till svenska. I listan nedan anges också ordklass för de ord, som inte är substantiv eller verb. Stycke 1 ante (preposition med ackusativ) framför deliciae - arum f (plurale tantum) nöje, välbehag divitiae - arum f (plurale tantum) rikedom(ar) et (samordnande konjunktion) och gloria - ae f ära Graecia - ae f Grekland guberno 1 styra, behärskara incola - ae m, f invånare insula - ae f ö Italia - ae f Italien laudo 1 prisa, berömma natura - ae f natur non (negation) inte nos (ackusativ av personliga pronomen nos) oss ora - ae f kust poeta - ae m skald prudentia - ae f klokhet Roma - ae f Rom saepe (adverb) ofta Sicilia - ae f Sicilien terra - ae f land, mark, jord Stycke 2 cum (preposition med ablativ) med, tillsammans med: te- cum med dig etiam (adverb) även filia - ae f dotter frustra förgäves, utan orsak habito 1 bo hic (adverb) här hora - ae f timme, tid ibi (adverb) där in (prepositon med ablativ) i, på; (med ackusativ) till, in i itaque (konjunktion) därför libet det lyster (med dativ: ngn) nam (konjunktion) ty nobis (dativ av personliga pronomen nos) oss nunc (adverb) nu observo 1 märka, uppmärksamma procul (adverb) långt borta, fjärran puella - ae f flicka puto 1 anse quam (frågande adverb) hur quamquam (koncessiv konjunktion) fastän, trots att Romanus - a - um (adjektiv) romersk saluto 1 hälsa sed (adversativ konjunktion) men sum vara, finnas te (ablativ personliga pronomen tu) dig valde (adverb) mycket, högeligen villa - ae f lantgård visito 1 besöka voco 1 kalla vos (ackusativ av personliga pronomen vos) er Stycke 3 ad (preposition med ackusativ) till ambulo 1 promenera amicus - i m vän bonus - a - um (adjektiv) god cum (temporal konjunktion) då, när cur (interrogativt adverb) varför ecce (adverb) se extra (preposition med ackusativ) utanför filius - ii m son heus (interjektion) hör, hallå hortus - i m trädgård impero 1 (med dativ) befalla (ngn) intro 1 inträda, gå in i invito 1 inbjuda laetitia - ae f glädje laetus - a - um (adjektiv) glad lentus - a - um (adjektiv) långsam, trög libenter (adverb) gärna magnus - a - um (adjektiv) stor meus - a - um (possessivt pronomen) min murus - i m mur necesse est det är nödvändigt obviam (adverb) tillmötes (konstrueras med dativ för den man kommer tillmötes) propero 1 skynda quod (kausal konjunktion) eftersom; laetus quod glad, eftersom (= glad över att) salve, plur. salvete var hälsad(e), god dag se (ackusativ av reflexiva pronomen se) sig si (konditional konjunktion) om, ifall tam (adverb) så, till den grad tuus - a - um (possessivt pronomen) din ubi (interrogativt adverb) var? via - ae f väg, gata Stycke 4 apertus - a - um (adjektiv) öppen apud (preposition med ackusativ) hos gaudeo 2 glädja sig (quod, eftersom, över att) 22
habeo 2 ha licet 2 det är tillåtet, det är möjligt mihi (dativ av personliga pronomen ego) mig, åt mig moneo - ui - itum 2 uppmana, förmana placet 2 det behagar prope (preposition med ackusativ) nära quomodo (adverb) hur (quo modo på vilket sätt) respondeo 2 (med dativ) svara (ngn) salvus - a - um (adjektiv) frisk, välbehållen sedeo 2 sitta semper (adverb) alltid simul (adverb) på en gång, samtidigt te (ackusativ av personliga pronomen tu, sammanfaller med ablativ) dig umbra - ae f skugga valeo 2 må, äv. vara stark, förmå video vidi visum 2 se vobis (dativ av personliga pronomen vos) åt er, för er Stycke 5 aedificium - ii n byggnad caelum - i n himmel circa (preposition med ackusativ) omkring e (endast framför konsonant), ex (preposition med ablativ) från, ur, av iam (adverb) nu, redan magnificus - a - um (adjektiv) ståtlig medius - a - um (adjektiv) mellerst: substantiverat medium - ii n mitt multus - a - um (adjektiv) mången, mycken, plur. många novus - a - um (adjektiv) ny ornamentum - i n prydnad, konstverk parvus- a- um (adjektiv) liten per (preposition med ackusativ) genom plenus - a - um ((adjektiv med ablativ) full (av) supra (preposition med ackusativ) ovanför tectum - i n tak Stycke 6 an (frågepartikel) eller aperio aperui apertum 4 öppna; äv. muntligen yppa audio 4 höra cena - ae f middag, kvällsmål clamo 1 ropa cuncti - ae - a alla custodio 4 vakta dominus - i m herre, husbonde dormio 4 sova invenio 4 finna mecum med mig (jfr st. 2 tecum) nihil (nominativ och ackusativ) ingenting nimis (adverb) för mycket, övermåttan paratus - a - um (adjektiv) färdig, beredd peristylum - i n (gr.) peristyl, pelargård primo (adverb) först sentio 4 märka sub (preposition med ackusativ och ablativ) under venio 4 komma Stycke 7 a (endast framför konsonant), ab (preposition med ablativ) av, från; jfr st. 5 e och ex advena - ae m främling agricola - ae m lantbrukare altus - a - um (adjektiv) hög Athenae - arum f (plurale tantum) Aten campus - i m fält canto 1 sjunga, besjunga circumdo 1 (do) omge clarus - a - um (adjektiv) lysande Graecus - a - um (adjektiv) grekisk Latinus - a - um (adjektiv) latinsk Latium - ii n landskapet Latium longus - a - um (adjektiv) lång narro 1 berätta nauta - ae m sjöman numerus - i m antal - que (enklitiskt konjunktion) och; senatus populusque = senatus et populus (senaten och folket) Rhodus - i f ön Rhodos sepulcrum - i n grav splendidus - a - um (adjektiv) strålande superbus - a - um (adjektiv) övermodig tandem (adverb) äntligen, till slut Stycke 8 accuso 1 anklaga benignus - a - um (bene) (adjektiv) välvillig, vänlig calamus - i m (skriv- )rör, penna capto 1 fånga ceteri - ae - a (substantiverat adjektiv i pluralis) de övriga compleo 2 fylla creber - bra - brum (adjektiv) tät, talrik cura - ae f bekymmer, omsorg digitus - i m finger fabrico 1 tillverka, åstadkomma forum - i n torg impiger impigra impigrum (adjektiv) rask, flitig iudicium - ii n domstol, rättegång liber - bri m bok liber - era - erum (adjektiv med ablativ) fri (från) littera - ae f bokstav malignus - a - um (male) (adjektiv) illvillig, ondskefull 23
miser - era - erum (adjektiv) olycklig monstro 1 visa noster - tra - trum (possessivt pronomen) vår oculus - i m öga papyrus - i f papyrusblad poena - ae f straff propinquus - a - um (adjektiv) närbelägen puer - i m pojke pulcher - chra - chrum (adjektiv) vacker sic (adverb) så taberna - ae f bod templum - i n tempel teneo 2 hålla, behärska, inneha timeo - ui 2 frukta, ne att unus - a - um, gen. unius, dativ uni (grundtal) en, en enda verbum - i n ord Vesta - ae härdens och hemmets gudinna, grekernas Hestia vir - i m man Stycke 9 Augustus - i Roms förste kejsare (f. 63 f.kr., d. 14 e.kr.) carus - a - um (adjektiv) kär certus - a - um (adjektiv) viss, bestämd, säker cognitus - a - um (adjektiv) känd, bekant: cognitum habere (ha känd =) känna till divinus - a - um (divus) (adjektiv) gudomlig fatum - i n öde fortasse (adverb) kanske gratia - ae f behag (fullhet), grace ille illa illud (demonstrativt pronomen) denne, den där, den förre interdum (adverb) någon gång, ibland iucundus - a - um (adjektiv) ljuvlig, behaglig lascivus - a - um (adjektiv) lättsinnig, uppsluppen magister - tri m lärare miraculum - i n under(verk) musa - ae f (gr.) sångmö Ovidius - ii (Publius Ovidius Naso) romersk poet, 43 f.kr. 17 e.kr. schola - ae f (gr.) skola studium - ii n intresse, iver subito (adverb) plötsligt summus - a - um (adjektiv) högst, störst urbanus - a - um (adjektiv) stads-, som är i staden (Rom) vel (partikel) eller Stycke 10 ac (= atque) (konjunktion) och certo 1 tävla circus - i m kapplöpningsbana, hippodrom curriculum - i n vagn de (preposition med ablativ) om, angående delecto 1 roa, glädja equus - i m häst finio 4 sluta fortuna - ae f slump (ibland lycka) heri (adverb) igår impedio 4 hindra inter (preposition med ackusativ) mellan; inter se sinsemellan, med varandra iste ista istud, gen. istius, dativ isti (demonstrativt pronomen) denne, den där, denna din (er) maximus - a - um (adjektiv, superlativ till magnus) störst - ne (enklitisk frågepartikel) månne, oftast endast återgiven genom omvänd ordföljd nondum (adverb) ännu inte paene (adverb) nästan per (preposition med ackusativ) fram över (genom) peritia - ae f skicklighet, erfarenhet priusquam (temporal konjunktion) förrän, innan satis (adverb) nog, tillräckligt solus - a - um, gen. solius, dativ soli (adjektiv) ensam spectaculum - i n (specto) skådespel specto 1 betrakta, se (på) supero 1 övervinna, besegra victoria - ae f seger Stycke 11 Aeneas - ae trojansk äldling, det romerska folkets urfader alius alia aliud (indefinit pronomen) annan, andra amicitia - ae f (amicus) vänskap animus - i m sinne, själ: magno animo (ablativus modi) med gott mod antiquus - a - um (ante) (adjektiv) gammal, forn auxilium - ii n hjälp deleo delevi delatum 2 förstöra deus - i, plur. även nomed di, dii, gen. deum, dativ o. ablativ dis, diis gud enim (konjunktion, alltid andra ordet i satsen) ty, nämligen exspecto 1 vänta fabula - ae f sägen, saga, skådespel fama - ae f rykte; fama est (med ackusativ med infinitiv) sägnen förtäljer, att... fere (adverb, alltid efter sitt huvudord) ungefär huc (adverb) hit ibi (adverb) där igitur (konjunktion) således, följaktligen impugno 1 anfalla inquietus - a - um (adjektiv) orolig iubeo iussi 2 (med ackusativ med infinitiv) befalla, anmoda malus - a - um (adjektiv) ond, olycklig, dålig maneo mansi 2 stanna, bli kvar, förbli 24
oportet - uit 2 (opersonligt verb) det är tillbörligt placeo - ui 2 (med dativ) behaga (ngn) (jfr st. 4) postquam (temporal konjunktion) sedan, efter det att quietus - a - um (adjektiv) lugn, tyst regnum - i n kungamakt (rike) ridiculus - a - um (rideo) (adjektiv) löjlig scio 4 veta (med ackusativ med infinitiv) socius - ii m bundsförvant, (här) följeslagare taceo - ui 2 tiga, förtiga Titus - i förnamn (förkortas T.) Troia - ae f Troja Troianus - i m (adjektiv) trojansk, substantiverat trojan tum (adverb) då, i det ögonblicket, vid den tiden, därpå unda - ae f våg vero (adversativt adverb, alltid andra ordet i ledet) men veto - ui 1 förbjuda video vidi 2 se, (här) inse, förstå vos (personligt pronomen, nominativ och ackusativ) ni, eder Stycke 12 adhibeo - ui 2 inbjuda (eg. tillhandahålla) angustus - a - um (adjektiv) smal autem (konjunktion, alltid andra ordet i satsen) men, och, åter ( = emellertid) Carthago - inis f (Obs. 3:e deklinationen) Kartago contineo - tinui 2 (teneo) omfatta, omsluta convivium - ii n gästabjud do (das, dat, damus, datis, dant) dedi dare ge hic haec hoc (demonstrativt pronomen) denne, den här inferi - orum m underjordens invånare, underjorden initium - ii n början, begynnelse ita (adverb) så, på så sätt malum - i n (jfr st 11 malus) olycka nuntio 1 förkunna, meddela oppidum - i n stad Poenus - i m puner, kartager quantus - a - um (relativt pronominalt adjektiv) så stor som: tantus quantus så stor som quidem sed visserligen men (partikel + konjunktion) regina - ae f drottning seco - ui 1 skära spatium - ii n utrymme, område tantus - a - um (pronominalt adjektiv) så stor taurus - i m tjur ubi (relativt adverb) där, där som venum till salu: venum dare sälja Stycke 13 abum afui abesse vara borta adsum affui adesse vara närvarande, närvara, komma hit, äv. bistå (ngn) ara - ae f altare cibus - i m (mat- )rätt conviva - ae m gäst cremo 1 bränna faveo favi 2 gynna ingratus - a - um (adjektiv) obehaglig, opassande lingua - ae f tunga ne (final konjunktion, som då den inleder nekad final adverbialsats har betydelsen) för att inte, på det att inte ne (negation, negerar konjunktiv i huvudsats, som uttrycker vilja) inte obsum obfui obesse (med dativ) skada (ngn) profanus - a - um (adjektiv) oinvigd, ohelig prosum profui prodesse (med dativ) gagna (ngn) sacrificium - ii n (sacer) offer sacrifico 1 offra sto steti 1 stå ut (final konjunktion, som då den inleder jakad final adverbialsats har betydelsen) för att, på det att Stycke 14 arma - orum n vapen (plurale tantum) bellum - i n krig curo 1 se till, ombesörja exclamo 1 utropa expleo - plevi 2 uppfylla; jfr st 8 compleo facile (adverb) lätt iaceo iacui 2 ligga impetro 1 utverka inimicus - i m (amicus) ovän, fiende iratus - a - um (ira vrede) (adjektiv) vredgad matrimonium - ii n äktenskap: in matrimonium dare ge till äkta, gifta bort mortuus - a - um död ne (final konjunktion, som då den inleder nekad final objektssats har betydelsen) att inte opto 1 önska paro 1 tillrusta, (för)bereda, skaffa punio 4 (be- )straffa sponsa - ae f trolovad ut (final konjunktion, som då den inleder jakad final objektssats har betydelsen) att utinam (interjektion) O, att Stycke 15 adeo (adverb) så till den grad calidus - a - um (adjektiv) varm cum (1) (temporal konjunktion) då, när; (2) (kausal konjunktion) då, emedan fragmentum - i n stycke, spillra 25
frigidus - a - um (adjektiv) kall gaudium - ii n glädje iacto 1 (iacio) kasta ipse ipsa ipsum, gen. ipsius (även = hans egen), dativ ipsi (demonstrativt pronomen) själv mensa - ae f bord modo modo (adverb) än än moveo movi 2 röra, (här) påverka neco 1 döda nisi (konditional konjunktion) om inte; (efter negation) utom nullus - a - um, gen. nullius, dativ nulli (indefinit pronomen) ingen resto - stiti 1 återstå ut (konsekutiv konjuntion) att verbero 1 prygla violentia - ae f våldsamhet, kraft Stycke 16 Capitolium - ii n kulle i Rom med Juppiters tempel och borgen Esquiliae - arum f (plur. tantum) Eskvilinen, kulle i Rom is ea id (demonstrativt pronomen, används också som personligt pronomen för 3:e person) han, hon, det, den Iuppiter (gen. lovis) Juppiter optimus - a - um (adjektiv, superlativ av bonus) bäst Palatium - ii n Palatinen, kulle i Rom quondam (adverb) en gång, fordom ut (komparativ konjunktion med indikativ) såsom, som Stycke 17 dignus - a - um (adjektiv med ablativ) värd (ngt) doceo docui 2 (med person- och sakobjekt i ackusativ) lära, undervisa exspiro 1 uppgiva andan, dö fluvius - ii m flod frater fratris m broder fugo 1 jaga bort, slå på flykten fundo 1 grunda, grundlägga gemini - orum m plur. tvillingar honor - oris m heder, ära lupa - ae f varginna (jfr lupus - i varg) mando 1 överlämna, anförtro maritus - i m äkta man Mars Martis krigsguden, grekernas Ares mater matris f moder mors mortis f död nisi (konditional konjunktion) om inte occupo 1 intaga, besätta, ockupera (jfr occupy), sysselsätta (jfr occupation) pastor - oris m herde pater patris m fader porto 1 bära postea (adverb) därefter Remus - i Romulus tvillingbror rex regis m konung ripa - ae f strand Romulus - i Roms grundläggare sacerdos - dotis f prästinna (m präst) uxor - oris f hustru Stycke 18 aetas - tatis f tid, tidevarv, ålder: scriptor aetatis Augusti en författare från A:s tid contra (preposition med ackusativ) mot custos - odis m väktare exspectatio - onis f (exspecto) förväntan grex gregis m hjord inimicitiae - arum f (inimicus) (plurale tantum) ovänskap, fiendskap Livius - ii m (Titus Livius) historieskrivare, död 17 e.kr. nepos - otis m sonson, dotterson origo - inis f härstamning, börd, ursprung potestas - tatis f makt: in potestatem eorum venire komma i deras våld regio - onis f trakt, område regius - a - um kunglig, som är i kungens tjänst scriptor - oris m (scribo) författare ubi (temporal konjunktion) så snart som, när veritas - tatis f sanning Stycke 19 adversus - a - um (adjektiv) motig, olycklig ales - itis f (ala vinge) fågel appareo - ui 2 visa sig, synas atque ( = ac) (konjunktion) och certamen - minis n strid, tvist, tävlan comes - itis m följeslagare corpus - oris n kropp declaro 1 (clarus) förklara duodecim (grundtal) tolv flumen - inis n flod: flumen Tiberinum Tibern genus - eris n börd irrideo - risi 2 håna, förhåna ius iuris n rätt locus - i m, plur. loca - orum n plats, ställe mox (adverb) strax, genast narrant de (på svenska hellre man ) berättar ob (preposition med ackusativ) på grund av, för skull omen - inis n järtecken, förebud opus - eris n arbete, verk sex (grundtal) sex tempus - oris n tid, tidpunkt; uno tempore på samma gång (tidsablativ) 26
Tiberinus - a - um Tiber-, som har med floden Tibern att göra timor - oris m fruktan; timor nostri (objektiv genitiv av nos) fruktan för oss transilio (trans + salio) - silui 4 hoppa över virtus - tutis f (vir) tapperhet, mandom Stycke 20 agmen - inis n skara, trupp (i marschkolonn) amor - oris m kärlek apparo 1 (ad, paro) förbereda, tillrusta at (adversativ konjunktion) men augeo auxi 2 öka civis - is m medborgare conservo 1 rädda, skona, bevara convenio - veni 4 avtalas, överenskommas filiabus dativ o. ablativ pluralis (jämte filiis) av filia foedus - eris n fördrag, avtal fuga - ae f flykt; se fugae dare (ge sig till flykt =) ta till flykten gens gentis f folkslag, folkstam homo - inis m människa: multitudo hominum folkmängd hostis - is m fiende intra (preposition med ackusativ) innanför iuvenis - is m ung man, yngling libero 1 (liber) befria mens, mentis f sinne mons montis m berg mulier - eris f kvinna multitudo - inis f (multus) mängd oppugno 1 (ob, pugno) anfalla, storma pars partis f del, sida pauci - ae - a (adjektiv) få rapto 1 röva Sabini - orum m sabiner Sabinus - a - um (adjektiv) sabinsk urbs urbis f stad vallis - is f dal violo 1 kränka, misshandla virgo - inis f jungfru, ungmö Stycke 21 adversus (preposition med ackusativ) mot amphitheatrum - i n amfiteater animal - alis n djur classis - is f flotta denique (adverb) slutligen domina - ae f härskarinna (jfr st. 6 dominus) et et både och gladiator - oris (gladius svärd) gladiator imperium - ii n rike, välde, makt, myndighet inferus - a - um (adjektiv) nedanför liggande: mare inferus Tyrrenska havet inhumanus - a - um (homo) (adjektiv) omänsklig laus laudis f beröm, berömmelse, ära mare - is n hav mereo - ui 2 förtjäna miles - itis m soldat moenia - ium n (plurale tantum) stadsmur monumentum - i n (moneo) minnesmärke paeninsula - ae f halvö provincia - ae f provins pugno 1 strida, kämpa quoque (partikel) även, också (ställs efter det ord det hör till) saevus - a - um (adjektiv) vild, grym situs - a - um (adjektiv) belägen superus - a - um (adjektiv) ovanför liggande: mare superum Adriatiska havet Tiberis - is, ackusativ - im, ablativ - i m Tibern totus - a - um (adjektiv) hel; gen. totius, dativ toti trans (preposition med ackusativ) på andra sidan om Tusci - orum m etrusker usque (adverb) ad ända till varius - a - um (adjektiv) olik, växlande victor - oris m segrare vis, ackusativ vim, ablativ vi; plur. vires - ium f kraft, våld Stycke 22 acer acris acre (adjektiv) skarp, dugande, duktig alius alia aliud (gen. saknas, dativ alii; indefinit pronomen): alius alium pulsat (den ene knuffar den andre) de knuffar varandra arduus - a - um (adjektiv) brant arx arcis f borg Capitolinus - a - um (adjektiv) capitolinsk coepi coepisse ha börjat collis - is m kulle: summus collis högsta delen av kullen, kullens topp crudelis - e (adjektiv) grym deorsum (adverb) ned difficilis - e (dis, facilis) (adjektiv) svår, (här) svårframkomlig dux ducis m anförare Galli - orum m galler (pluralis) gravis - e (adjektiv) tung ingens - gentis (adjektiv) väldig, ofantlig iter itineris n väg Iuno - onis Juno, grekernas Hera nobilis - e (adjektiv) förnäm nox noctis f natt; nocte (tidsablativ) om natten omnis - e (adjektiv) all, hel, plur. alla praeter (preposition med ackusativ) utom primus - a - um (adjektiv) först pulso 1 knuffa, stöta, slå suscito 1 väcka Stycke 23 27